Föreningsrätt och facklig representation

2007-03-17 i Alla Frågor
FRÅGA |Mitt företag har skrivit kollektivavtal med SEKO. Vi är några på arbetsplatsen som är SIFare. Arbetsgivaren säger att vårat fackförbund ej äger rätt att komma innanför företagets dörrar och exempelvis har information för oss under arbetstid. Och om det skulle bli en konflikt mellan en Sif ansluten arbetstagare så kan inte vårt förbund komma och hjälpa oss med medling etc. Är detta riktigt? Vad har vi för rättigheter egentligen.
Markus Olsson |Hej! Till att börja med kan konstateras att lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) förbjuder kränkning av den s.k. föreningsrätten. Med föreningsrätt avses rätt för såväl arbetsgivare som arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen eller för att sådan bildas (8 §). Det finns alltså i sig inget hinder mot att ni tillhör en annan arbetstagarorganisation än den avtalsbärande, dvs den som er arbetsgivare tecknat kollektivavtal med och er arbetsgivare får inte vidta åtgärder till skada för er för att ni tillhör SIF. Inte heller är det tillåtet att vidta åtgärder i syfte att ni inte skall utnyttja er föreningsrätt. (En kränkande åtgärd kan exempelvis vara att ta ifrån er vissa arbetsuppgifter eller att omplacera er.) Enligt 10 § MBL ges arbetstagarorganisationer också en s.k. förhandlingsrätt. Detta innebär bl.a. att representanter från er organisation har möjlighet att hjälpa er vid förhandlingar av olika slag. Paragrafen omfattar både avtalsförhandlingar och tvisteförhandlingar, där frågan är hur gällande rättsregler skall tolkas i det enskilda fallet eller dylikt. Den ger också arbetstagarorganisationerna rätt att begära förhandlingar som syftar till ett medinflytande. När det gäller vissa frågor av mer allvarlig karaktär har arbetsgivaren dessutom en skyldighet att påkalla förhandling med er organisation, se 13 §. Vad gäller frågan om er organisations rätt att ”komma innanför företagets dörrar” för att exempelvis lämna information, är rättsläget sådant att fackliga förtroendemän har rätt att tillträda en arbetsplats för att där företräda de anställda i frågor som rör förhållandet till arbetsgivaren eller andra med facklig verksamhet sammanhängande frågor. En arbetsgivare är skyldig att låta förtroendemannen få tillträde till arbetsplatsen och där vara verksam i den omfattning som behövs för uppdraget. Den fackliga verksamheten får dock inte medföra betydande hinder för arbetets behöriga gång. Det i detta stycke sagda följer av lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, vilken du finner http://lagen.nu/1974:358 . MBL hittar du http://www.lagen.nu/1976:580 . Med vänlig hälsning

Rätt till öppet köp?

2007-03-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Har man öppet köp på träningskort? Om man har köpt ett årskort med autogiro? MVH
Carl Johan Zimdahl |Hej, Öppet köp är något som många tror är en lagreglerad rättighet. Så är dock inte fallet, utan det som avgör om du har öppet köp på ditt träningskort är om det avtal som du slutit med säljaren anger en sådan rättighet. Om det inte anges i avtalet så föreligger ingen sådan rätt. Hur du betalar träningskortet (autogiro) förändrar inte din eventuella rätt till öppet köp. Vänligen,

Avtal slutet under påverkan av psykisk störning

2007-03-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Min fru övertalade mig att skriva över allt mitt lösöre på henne (både nu och i framtiden). Detta gick jag med på men nu ångrar jag mig och hon säger att detta kan endast hävas genom domstol. Är det verkligen så? Jag själv är diagnosticerad som sjuk och har ibland svårt att förstå vad jag ger mig in på. Tacksam för svar
Andreas Heed |Hej, Hej, Till att börja med kan nämnas att ett avtal av detta slag kan, om parterna är överens, hävas genom ett nytt avtal som anger att det gamla inte längre gäller. I ett sådant fall krävs således ingen dom. Skulle det vara så att din fru inte vill undanröja avtalet måste du gå till domstol för att försöka få det hävt. Du beskriver dig själv som att stundvis vara lättsinnig, vilket du också har medicinskt stöd för. Det finns en Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (du hittar den http://lagen.nu/1924:323). Denna lag anger att ett avtal som någon ingått under påverkan av en ”psykisk störning” är ogiltigt. Är lagen tillämplig stadgas att var och en skall lämna tillbaka vad han har tagit emot eller, om det inte kan ske, betala ersättning för dess värde. När det gäller ”psykisk störning” omfattas bland annat partiella psykiska defekter. Så som du beskriver dig själv är det möjligt att ditt tillstånd skulle klassificeras som ”psykisk störning” i lagens mening. Detta har jag dock svårt att uttala mig om. Om du inte skulle omfattas av lagen har du en viss möjlighet att hävda att avtalet är ogiltigt på grund av ocker (31§ avtalslagen, se http://lagen.nu/1915:218). Denna paragraf kan fånga upp situationer där den ovan omnämnda lagen inte kan tillämpas, det vill säga andra situationer där någon är oförståndig eller lättsinnig. Din medkontrahent skall då ha utnyttjat ditt lättsinne eller oförstånd genom att t.ex. mottaga saker vederlagsfritt. Sammanfattningsvis kan sägas att du troligen skulle ha goda chanser att få avtalet ogiltigförklarat i domstol. Med Vänlig Hälsning

Ta tillbaka en anmälan om misshandel?

2007-03-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag vet inte riktigt om ni kan hjälpa mig men det skadar ju inte att fråga. Jag anmälde en kille för misshandel för ett tag sen och nu närmar sig huvudförhandlingen/rättegången och jag börjar bli orolig. Det har hänt mycket annat jobbigt i mitt liv just nu, och jag känner mig absolut inte redo att sitta i en rättegångssal. Jag har också ångrat min anmälan för misshandel, eftersom jag har pratat med killen som gjorde det och vi har löst det, han har också erkänt allt för polisen. Nu undrar jag helt enkelt hur jag tar tillbaka min anmälan? Ska jag kontakt polisen på min ort? Huvudförhandlingarna är om några veckor, är det för sent att dra tillbaka en anmälan eller? Det är ju ändå mitt val. Tacksam för svar.
Miranda Berg |Hej! Det stämmer inte att det är ditt val. Åklagaren måste åtala om det finns tillräckliga bevis för att emotse en fällande dom. Endast vid ett fåtal brott är målsägandes anmälan en förutsättning för åtal, misshandel är inte ett sådant brott. Det är självfallet angeläget ur samhällets synpunkt att allvarliga brott beivras. Det spelar alltså ingen roll om du tar tillbaka din anmälan. Eftersom du kommer att höras vid huvudförhandingen har du en skyldighet att infinna dig på rättegången. Då den misstänkte har erkänt för polisen får vi hoppas att han erkänner även i rätten, i sådana fall borde det gå ganska snabbt att utreda frågan. Lycka till!

Förvaltning av gemensamhetsmark

2007-03-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, i / på min fastighet finns insprängt 3 radhus, marken runt dessa (ca 2hektar) är s.k. "gemensamhetsmark". Jag äger marken, men radhusägarna beter sig som om dom ägde den. Dvs dom vill tex ställa dit hästar, söka EU-bidrag etc. Jag tror att dom får göra varken det ena eller det andra. Hur ligger det egentligen till? Det är en gemensamhetsanläggning/gemensamhetsmark det är fråga om. När jag söker finns det bara benämt i diverse tvister "gemensamhetsanläggning". Men enligt lantmäteriet så faller gemensamhetsmark under samma benämning.
Emelie Brorström |Hej! En gemensamhetsanläggning är något som bildas genom förrättning. Detta regleras i anläggningslagen (se http://lagen.nu/1973:1149 ). Efter vad jag kan förstå av Er fråga så utgör Er mark redan gemensamhetsanläggning (gemensamhetsmark). Enligt lagens 2 § kan även byggnader på ofri grund höra till anläggningen (radhusen). Eftersom Ni äger marken går jag inte in i reglerna om inlöst mark. I anläggningslagens 14 § står det att gemensamhetsanläggningen och rätten till utrymme är samfällda för de fastigheter som deltager i anlägggningen (även radhusen kan deltaga i anläggningen men jag vet inte hur man har beslutat i Ert fall). Lagen om förvaltning av samfälligheter (se http://lagen.nu/1973:1150 ) är tillämplig ifråga om förvaltningen av gemensamhetsanläggningen. Enligt lagens 4 § förvaltas samfälligheten antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). I Ert fall torde det röra sig om delägarförvaltning, eftersom ni inte verkat ha bildat någon särskild förening. Reglerna för delägarförvaltning finns i 6-16 §§ i lagen. I 6 § står det att delägarna beslutar gemensamt vid delägarförvaltning. Delägarna kan alltså inte bete sig hur som helst, utan gemensamma beslut krävs. Att ensidigt besluta att ta dit hästar är alltså inte ok. Frågan om ansökan om EU-bidrag är svår att svara på eftersom jag inte vet vad det gäller. Sammanfattningsvis: Vid delägarförvaltning av en samfällighet krävs gemensamma beslut av delägarna. Med vänliga hälsningar,

Naturvårdslagen - förarbeten m.m.

2007-03-09 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Var och hur hittar man förarbeten/propositioner till paragrafer i gamla naturvårdslagen?
Joel Gustafsson |Hej!Den gamla naturvårdslagen som gällde innan Miljöbalken trädde i kraft hittar du http://lagen.nu/1964:822. På riksdagens hemsida www.riksdagen.se (dokument) kan man hitta dels lagen men också förarbeten. För att hitta förarbeten till samtliga ändringar kan man söka i Svensk Författningssamling där det finns register över samtliga ändringar i lagen med respektive förarbeten. SFS-numret på naturvårdslagen är 1964:822 och den ursprungliga propositionen är Prop. 1964:148. Vill man läsa förarbeten i bokform finns dessa på ett flertal olika bibliotek.Med vänlig hälsning,

Innebörd av preskription

2007-03-06 i Alla Frågor
FRÅGA |Hur lång tid tar det innan en dom om skadegörelse preskriberas? samt försvinner domen helt och hållet? eller synd det fortfarande? om fallet är sådant, kan man ju fråga sig varför det preskriberas? Tack på förhand! MVH/Daniel
Susanne Sjölander |Hej! Preskription innebär att en rätt upphör efter en viss tid. Om man talar om ett brott innebär preskription att den misstänkte inte kan ställas till ansvar för gärningen efter att preskriptionstiden löpt ut. Om den misstänkte åtalas eller häktas innan preskriptionstiden löpt ut, så bryts preskriptionen och den misstänkte kan åtalas och dömas för brottet. Om en domstol redan har dömt någon för ett brott så preskriberas alltså inte själva domen. Preskription tar inte sikte på redan avkunnade domar. Preskriptionstid är en tidsfrist som åklagaren måste häkta alternativt åtala den misstänkte inom. Vad gäller skadegörelse så är straffet böter eller fängelse i högst ett år (se Brottsbalken 12:1 http://www.lagen.nu/1962:700#K12 ). Preskriptionstiden för skadegörelse är två år och börjar löpa från den dag då brottet begicks, se Brottsbalken 35:1 och 35:4 http://www.lagen.nu/1962:700#K35 . Om den misstänkte inte blivit åtalad inom dessa två år så kan denne inte ställas till ansvar för gärningen. Hoppas du fick lite vägledning! Med vänlig hälsning

Vad kan man som granne göra åt störningar i boendet?

2007-03-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har problem med att cigarettrök tränger in från grannens lägenhet. Får med detta besvär såsom huvudvärk, rinnande ögon och kliande näsa. Röken har även trots konstant vädringar börjat sätta sig i kläder samt möbler. Vilka krav kan jag ställa på hyresvärden eller vilka medel kan jag tillämpa?
Sara Edström |I 12 kap jordabalken finns tillämpliga regler om hyresfastigheter. Av 25 § framgår hyresgästens skyldighet att använda lägenheten på ett sätt som inte orsakar störningar för överiga boende i fastigheten. Det handlar om störningar som kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra bostadsmiljön och som är av en sådan grad att de inte skäligen bör tålas. Om störningar förekommer är det hyresvärdens uppgift att ge hyresgästen en tillsägelse om att de ska upphöra, samt att i vissa fall underrätta socialnämnden om störningarna. Om inte rättelse sker utan dröjsmål efter tillsägelsen har hyresvärden enligt 42 § rätt att säga upp hyresgästens avtal att upphöra i förtid. Det du kan göra är alltså att vända dig till hyresvärden med dina synpunkter. För vägledning i det fall att hyresvärden av någon anledning inte skulle ta tag i situationen kan du kontakta hyresnämnden. Jordabalken hittar du http://www.lagen.nu/1970:994 Mvh,