Arbetsgivares skadeståndsansvar gentemot anställd.

2006-10-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej Jag undrar om det går att kräva ersätting från en arbetsgivare som uppenbarligen har varit försumbar när det gäller fungerande skyddsanordningar på arbetsredskap. I detta fall har min son skadat sig på en gräsklippare. Den aktuella skyddsanordning som skall skydda arbetstagaren mot sådant var urkopplat.
Oskar Taxén |Jag tolkar din fråga som att din son har arbetat hos arbetsgivaren ifråga. Arbetsgivaren hade därmed enligt arbetsmiljölagens 3 kapitel, 2 §, se http://www.lagen.nu/1977:1160#K3, en skyldighet att se till att gräsklipparen var säker. Han har framförallt misslyckats med att se efter den skyldigheten i och med att den säkerhetsanordning som fanns var urkopplad som du skriver. Jag skulle börja med att vända mig till fackförbundet ifråga samt läsa i anställningsavtalet. Om inget är avtalat kan han hur som helst polisanmäla arbetsgivaren för arbetsmiljöbrott enligt brottsbalkens 3 kapitel, 10 §, http://www.lagen.nu/1962:700#K3, samt kräva honom på skadestånd enligt skadeståndslagen, http://www.lagen.nu/1972:207. Din son har med andra ord goda möjligheter att få skadestånd, antingen genom anställningsavtalet eller genom lag.

Oskälig hyra

2006-11-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag hyr en bostadsrättslägenhet iandrahand sedan 5 månader tillbaka. Jag betalar 3500 kr/mån i hyra. Nu har jag dock fått reda på att hyrorna för lägenheterna ligger runt 1700 kr/mån. Jag har alltså betalt en högre hyra än den som är utsatt av bostadsrättsföreningen. Lägenheten hyrs ut omöblerad och el, vatten etc tillkommer utöver hyran. Min fråga är; Hur får den som hyr ut lägenheten göra vid bestämmande av hyresnivå, min hyra är ju mycket högre än den föreningen satt upp. Vet att man får lägga på ca 10 % om man hyr ut möblerad men det är inte denna lägenhet. Kan jag, efter att det gått så pass lång tid efter kontraktskrivandet och efter att jag så att säga godkänt kontraktet på 3500 kr/mån, kräva några som helst pengar tillbaka för \\\\\\\"oskälig hyra\\\\\\\" och vad ska jag i så fall yrka avdrag för?
Christina Weilander |Hej! I JB 12 kap 19 § st 2 finns det en regel om hyran i andrahandsförhållanden. Den säger att hyran i sådana fall skall anknytas till till den hya eller årsavgift som upplåtaren betalar. Dennna regel gäller även när man hyr ut bostadsrtätter. Med andra ord skall din hyra knytas till de 1700 kr som bostadsrättshavaren betalar. Som bostadsrättshavare får man inte göra påslag på hyran för att ta betalt för räntekostnader etc. Om hyran är oskälig har du som hyresgäst möjlighet att få den prövad i hyresnämden och få tillbaka en del av hyran retroaktivt. Lycka till!

Muntligt hyresavtal bindande?

2006-10-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Vi har via telefon fått besked om att vi får ett kontrakt på en hyreslägenhet, vi bokade ett möte med fastighetsägaren för att skriva kontrakt. Denne ringde nyss och sa att det inte längre finns någon lägenhet för oss. Får han bete sig såhär? Vad kan vi göra?
Carl Johan Zimdahl |Hej, Även om ett skriftligt avtal är att rekommendera i hyresfrågor så är ett muntligt avtal rättsligt bindande. En muntlig utfästelse eller ett löfte om att hyra ut är att se som ett anbud. Ett anbud som ges muntligen, utan att anstånd med svaret ges, måste dock antas omedelbart för att ett avtal skall ha kommit till stånd enligt avtalslagen 3 § 2 st, se http://lagen.nu/1915:218. Kärnfrågan är alltså om ett avtal kommit till stånd eller ej. Om ni över telefon inte gav klart besked att ni accepterade anbudet så är hyresvärden inte bunden av sitt anbud, om han inte gav er anstånd med att svara, i form av svarstid eller dylikt. Men även om avtal faktiskt kom till stånd så kan det vara problematiskt att styrka att så faktiskt är fallet. Detta är alltid ett problem vid muntliga avtal, då ord står mot ord. Ni kan naturligtvis driva frågan vidare, men problemet består då främst i att bevisa att ett avtal ingåtts. Lycka till! Vänligen

Juridiska personers ägares ansvar efter konkurs.

2006-10-24 i Konkurs
FRÅGA |När borgenärer av olika slag fått göra förluster, tex i en konkurs eller i ett ackord, så vill man kanske ställa någon till svars för gjorda förluster. Är det möjligt att kräva ut ansvar av ägare till juridiska personer?
Cornelia Svensson |Hej,Jag utgår här från att du menar delägare till sådana juridiska personer där ägarna inte har något personligt ansvar, t ex aktiebolag eller kommanditdelägare i ett kommanditbolag. (I annat fall har ägarnas personliga tillgångar redan använts för att täcka bolagets skulder)Att de inte är personligt ansvariga innebär just att de inte personligen ansvarar för bolagets skulder och förpliktelser. (Naturligtvis finns det undantag då t ex ägarna har försökt skaffa undan bolagets egendom etc. Detta skulle dock ha upptäckts i samband med en konkurs varför det inte blir aktuellt i detta fall).Besök gärna kronofogdens hemsida www.kronofogden.se för mer information om verkan av konkurser och ackord.Med vänliga hälsningar

Brott som hör under allmänt åtal

2006-10-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har under tre års tid varit utsatt för grava trakasserier av ett allmännyttigt bostadsbolag. De har sökt vräka mig på fullständigt falska grunder. Jag har JO anmält dem och fått dem fällda av JO. Jag har också polisanmält dem för förtal och falsk tillvitelse men åklagaren har valt att inte inleda förundersökning enligt rättegångsbalken 23 kap 1 §, anmälan ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Vad ska gälla för att ett brott ska räknas vara under allmänt åtal? Räcker det inte att bevisa att ett brott har skett? Finns det ngn man kan få prata med som kan tala om för mig hur jag kan gå vidare för att få rättelse?
Sara Forslund |Enligt rättegångsbalkens (se http://lagen.nu/1942:740) 23 kap. 1 § skall en förundersökning inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Enligt 20 kap. 3 § anses alla brott höra under allmänt åtal om det inte uttryckligen sägs i lagtexten. Det är brott som hör under allmänt åtal som allmän åklagare har rätt att föra talan om enligt 20 kap. 2 §. Brottet förtal i brottsbalkens (se http://lagen.nu/1962:700) 5 kap. 1 § är ett sådant brott som inte hör under allmänt åtal enligt 5 kap. 5 §. Där sägs att brottet inte får åtalas av någon annan än målsäganden (det vill säga den som utsatts för brottet), vilket kallas enskilt åtal, såvida brottet inte riktar sig mot någon som är under arton år eller det av särskilda skäl kan anses påkallat ur allmän synpunkt. Regler om väckande av enskilt åtal och om huvudförhandling i sådant mål finns i rättegångsbalkens 47 kap. Om målsäganden vill väcka åtal skall en skriftlig ansökan om stämning göras hos rätten. När stämningsansökan kommer in till rätten anses åtal väckt (47 kap. 1 §). Vad en stämningsansökan skall innehålla redogörs för i 47 kap. 2 §. Huvudförhandlingen i mål som grundas på enskilt åtal går till på i stort sätt samma sätt som den gör i ”vanliga” brottmål där åklagare åtalar (47 kap. 24 § 2 st.). Skillnad är dock att mål som grundas på enskilt åtal bereds på ett annat sätt. Eftersom ingen förundersökning förekommer håller rätten istället förberedande sammanträden med målsäganden och den som är tilltalad (47 kap. 8 § 3 st.). I sådana här mål där målsäganden själv för talan kan målsäganden ta hjälp av ett ombud. Man måste som målsägande i ett sådant mål vara medveten om att ett åtal medför ett ekonomiskt risktagande och även kan innebära att man blir tvungen att utföra en stor del av arbetet själv. Med vänliga hälsningar,

Intrång i upphovsrätten

2006-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |För några år sedan så målade jag en skoterhuv åt en kompis storebror. Nu har han ett eget klädesmärke och använder en del av motivet i sin kläddesign utan min tillåtelse. Är det ett intrång i min upphovsrätten? Jag har aldrig medgivit att han skulle få tjäna pengar på min design.
Michael Witting |Ja, det kan vara ett intrång i din upphovsrätt till motivet. Utan att kunna jämföra ditt motiv med din kompis storebrors motiv kan jag inte ge dig ett helt tillfredställande svar. Man behöver inte vara konstnär för att få upphovsrätt till ett verk. Det finns således inget krav på kvalitet. För att ditt motiv ska vara upphovsrättsligt skyddat krävs det dock att motivet är självständigt och originellt. Det skall härröra från dig själv och vara ett resultat av din personliga, skapande insats. Själva idén är aldrig skyddad, men din personliga utformning av idén är det. D.v.s. föreställer motivet t.ex. en älg kan du inte hindra någon annan att måla en älg. Däremot kan du hindra honom från att kopiera din målning. Desto mer originellt ditt motiv är desto större skydd mot intrång har du. Med andra ord ju enklare motivet är desto mindre skydd får man och tvärt om. Om din kompis storebror har kopierat en del av ditt motiv torde det strida mot din ensamrätt som stadgas i 2 § och din ideella rätt som stadgas i 3 § i lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, se http://www.lagen.nu/1960:729. I dessa paragrafer framgår det bl.a. att du har rätt att göra ditt motiv tillgängligt för allmänheten samt angivas som skapar när motivet används av andra. Att du överlåtit motivet till din storebrors kompis i och med att du målade motivet på hans skoterhuv har enligt 27 § andra meningen ingen betydelse. För att upphovsrätten ska övergå till en annan krävs det att man uttryck den viljan i ett avtal.

Könsdiskriminering i lönesättning

2006-11-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har varit anställd på ett företag i ca 3 år. Företaget tillämpar de vanliga "handelsavtalen" och har så gjort sedan jag började. När jag började hade jag med mig 3 års erfarenhet som dokumenterades i avtalet till 2 år. Jag har under tiden jag har arbetat där inte kommit upp i det antalet timmar som krävs för att få högre ersättning pga erfarenhet. Nu i somras började min 3 år yngre bror(han är 19 år gammal, jag är tjej, 22) på företaget, och hade inte med sig någon erfarenhet, och bad vid kontraktskrivandet inte om någon sådan heller. Han fick dock 2 års erfarenhet inskrivet för att chefen ville "vara schysst". Han har precis samma arbetsuppgifter som jag hade när jag började arbeta där, men som jag inte har längre eftersom jag numera bara arbetar extra (dvs jag har inget "ansvar" längre). Dock i början när min brors avtal skrevs anställdes han endast som extrapersonal, dvs han hade inga "ansvarsområden" när kontraktet skrevs. När lönespecarna i somras landade på köksbordet såg jag att han har ungefär 4 kronor mer i lön än vad jag har. Jag tyckte det verkade märkligt och undersökte saken. En annan tjej som började på samma jobb i somras, fast är ett år äldre än min bror (och alltså två år yngre än mig) har 6 kronor mindre i lön i timmen än min bror. Hon har 2 års dokumenterad erfarenhet, men fick ingen erfarenhet inskrivet i kontraktet. Hon arbetar som jag extra och har alltså inte heller ngt "ansvar" i butiken. Jag blev mycket ledsen när jag upptäckte detta och ville inte riktigt tro på att de ger olika lön för olika arbete och har drivit frågan med min chef som nonchalerar problemet och inte tar tag i saken. Eftersom jag börjar bli mer och mer arg undrar jag om det är tillåtet att göra så som mitt jobb har gjort eller om det är diskriminering? Skulle bli oändligt tacksam om någon ville hjälpa mig!
Emil Alin Johansson |Hej! Din fråga behandlar misstanke om könsdiskriminering avseende lönesättning. Att sådan diskriminering är förbjuden stadgas i jämställdhetslagen § 15 och § 17. Lagen hittar du http://lagen.nu/1991:433. 10 § ålägger även arbetsgivaren att en gång per år kartlägga och analysera löneskillnader på arbetsplatsen för att se om kvinnor eller män könsdiskrimineras. Frågan om det föreligger könsdiskriminering kräver en grundlig undersökning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det framgår inte helt tydligt i din fråga vad skillnaderna är mellan din brors och ditt/din kollegas arbeten. Om din bror av någon saklig anledning nu har ett visst ansvarsområde så skulle det kunna berättiga till en högre lön. Denna fråga är dock svår för mig att bedöma, då jag inte har några detaljerade fakta om ansvarsfördelningen på din arbetsplats. Av din fråga verkar det som att samtliga anställda har bestämmelser i anställningsavtalet om att lönen ska grundas på en viss erfarenhet. Du har angett att arbetsgivaren tillämpat detta erfarenhetskriterium på ett felaktigt sätt och att detta felaktiga agerande haft samband med kön. Vid tvister i domstol om könsdiskriminering så ska den som anser sig diskriminerad visa på omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit diskriminerad. Om detta lyckas så tvingas arbetsgivaren visa att diskriminering inte förekommit, 45 a § jämställdhetslagen. Om arbetsgivaren i det läget misslyckas visa att diskriminering inte förekommer så är det könsdiskriminering. Du skulle kunna anföra att den felaktiga tillämpningen av erfarenhetskriteriet och lönesättningen i övrigt ger anledning att anta könsdiskriminering, men som jag förklarade ovan så beror bedömningen på även andra omständigheter. Vid diskriminering i strid med jämställdhetslagen kan skadestånd för kränkning av den anställde utdömas, 25 §. Om du inte får en trovärdig förklaring av din arbetsgivare kan du vända dig till ett fackligt ombud på din arbetsplats (om ett sådant finns) eller ta kontakt med den fackförening som din arbetsgivare har kollektivavtal med. Handels hemsida finner du www.handels.se. Du kan också ta kontakt direkt med Jämställdhetsombudsmannen, som är den statliga myndighet som ska se till att jämställdhetslagen efterföljs. Denna myndighets hemsida finns www.jamombud.se. Med vänlig hälsning

Straffansvar enligt lagen om allmän kameraövervakning

2006-11-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Bakgrunden är denna: En lärare misstänkte att någon stal pengar ur hennes handväska som hon hade inlåst på sitt arbetsrum på skolan där hon jobbar. Läraren satte då upp sin videokamera på sitt kontor. Det visade sig att det var en kollega som stal från henne. Läraren anmälde stölden till polisen. Sedan filmade läraren en gång till för att se om hon kunde fånga kollegan på bild igen, denna gång lite tydligare. Kollegan fastnade på bild åter en gång. Läraren har blivit förhörd av polis om stölderna och överlämnat filmerna från videokameran till polisen. Situationen nu: Läraren åtalas för brott mot lagen om allmän kameraövervakning. Min fråga: Finns det någon möjlighet att se detta som ett ringa fall där det inte ska dömas till ansvar? Läraren har inte upplyst på något sätt att kameraövervakning skett på hennes kontor.
Jonas Forsén |Hej. Mycket riktigt så står det i lagen om allmän kameraövervakning 26 § att i ringa fall så skall man inte dömas till ansvar (se http://lagen.nu/1998:150). I lagens förarbeten så kommenterar man vad som skall beaktas vid en sådan bedömning. Först och främst konstaterar man att lagen är till för att ge enskilda ett skydd mot integritetsintrång. Straffvärdet bedöms därför först och främst utifrån hur pass allvarligt integritetsintrång den kunnat förorsaka. Alla relevanta omständigheter kring övervakningen skall beaktas. Andra faktorer är hur lång tid övervakningen ägt rum, om ljud upptagits och om inspelningarna har sparats. Men man skriver även, något otydligt, att samtliga omständigheter skall beaktas. Detta gör det mycket svårt att i enskilda fall svara på om brottet är att anse som ringa eller inte. Domstolen får göra en bedömning från fall till fall. Med vänlig hälsning