Frågor & Svar

Jag sålde min bostadsrätt för cirka 2,5 år sedan och nu har köparen hört av sig med ett utlåtande rörande badrummet, inspektion utförd av en legitimerad person. Detta utlåtande säger att badrummet inte är renoverat enligt gällande föreskrifter från branschstandard PER. Nu har köparen ställt en fodran till mig för att åtgärda detta. I fallet så kan jag ange följande fakta. Badrummet renoverades 1998, då av mig kontrollerat att firman var behörig enligt PER och att hantverkaren hade legitimation för jobbet. Lägenheten såldes 2003 oktober, standardkontrakt via mäklare upprättades med formuleringar befintligt skick, köparen har uppmanats att noggrannt undersöka skicket på lägenheten, from tillträdesdagen så övertar köparen säljarens skyldigheter. I november 2005 inspekterades badrummet i lägenheten och yttrandet sammanställdes. I december 2005 får jag samtalet om att köparen vill ha kontakt med entrepenören som gjorde jobbet för rättelse/åtgärd. Jag går hem o letar o letar ännu mer, papprena är borta i flytten till den nya bostaden. Detta meddelas till köparen som undrar hur vi går vidare varpå jag svarar att detta skall anmälas till köparens försäkringsbolag. Köparen svarar att detta har denne redan gjort och bolaget vill inte ta i detta pga just inte fackmannamässigt utfört arbete. Jag skall tillägga att jag inte kommer ihåg namnet på firman som gjorde jobbet och sökningar på nätet ger inte något resultat, firman kan således ha gått i konkurs. Också värt att nämna är att jag under mitt boende i lägenheten inte sett till något av det som påpekats i yttrandet som ligger till grund för yrkandet mot mig. Köparen vill att vi träffas och reder ut olika saker i jan 2006 och det gör vi. Med vid denna träff så finns olika parter, förloppet gås igenom och några saker klaras ut och andra frågeställningar väcks med vilka jag hoppas kunna få en vägledning om det är värt att säga nej till yrkandet eller om det är bättre att göra upp. Frågställningar. Kan köparen kräva rättelse eller del av rättelse av mig som säljare så här långt (mer än 2 år) efter överlåtelsen av lägenheten vad gällande "dolda fel" som jag anser att det handlar om? Enligt konsumentköplagen så har man reklamationsrätt i upp till två år efter köpet för bostädsrätter som det handlar om, trumfar byggarantitiden med sina 10 år över konsumentköplagens 2 års garantitid? Om byggarantin går före lagen, finns det då möjligheter att räkna av eller maximera beloppet som det handlar om? Jag tänker på det mål som HD avkunnade dom för 1998, då rörande en nedsättning av slutpriset för en insektsskadad lägenhet. Domen var något konstig vid mina sökningar på internet, men kontentan var att nedsättningen hamnade på 10000 sek till slut tror jag. Rörande budgivningen på lägenheten som det var vid tidpunkten för försäljningen, skulle detta kunna jämställas med konsumentköplagens paragraf för auktioner och produktens befintliga skick vid försäljningstillfället? Jag är tacksam för en tolkning av fallet.

Hej, Jag undrar hur ett samäganderättsavtal skulle kunna se ut? Vi skall äga 50% medan två andra familjer skall äga 25% vardera. Behöver man rätta sig efter samäganderättslagen eller kan man avtala vad man vill? Hur bör användningen av en gemensamt ägd stuga organiseras och regleras? mvh Erik

Min man har efter 26 gemensamma år tillsammans förklarar att han vill skiljas. vi har tre barn i åldrarna 21, 17 och 11 år. Jag har hela tiden varit hemma och tagit hand om barnen, de senaste sex åren har jag arbetat extra ca halvtid. 2005 var min årsinkoms 150.000. Jag är arbetslös och stämplar 75 % just nu, har aldrig haft något fast jobb eftersom jag anpassat mig till min man som arbetar skift. Min man tjänar 380.000 om året, kan han bli underhållsskyldig till mig fram till att jag fått ordning på mitt liv och min ekonomi efter denna chock.

En äldre släkting har avlidit. Redan innan dödsfallet hade det framkommit att ett av barnen några år innan dödsfallet har hämtat en summa pengar från den nu döde. Då hette det att pengarna hämtades för förvaring (så att de inte skulle förloras på annat sätt). Nu hävdar barnet som hämtade pengarna att de var en gåva till dennes barn. Den avlidnes andra barn vill att beloppet ska antecknas som en gåva i bouppteckningen och att det ska räknas som ett förskott på arv. Det finns inget testamente eller gåvohandling rörande pengarna. Det som däremot finns är en anteckning om att beloppet hämtats av barnet på ett visst datum samt en förteckning över beloppet och vilka valörer som hämtades. På nätet förekommer denna text ganska flitigt (om man söker på gåva och förskott arv): "En gåva till barn eller barnbarn anses vanligen som ett förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett. När arvet sedan ska fördelas avräknas gåvan på ett speciellt sätt." Av den texten kan man sluta sig till att de pengar som nu efter dödsfallet förvandlats till en gåva till barnbarn skall räknas som förskott på arv. I Ärvdabalken 6 kap 1§ talas det om bröstarvingar och annan arvinge, och där görs det en skillnad. Jag misstänker att den text jag citerar bygger på praxis som utkristalliserat sig genom tidigare domar. Vilka är de domarna? I den händelse att det uppstår en argumentation kring huruvida pengarna är ett förskott eller ej, kan det vara bra att hänvisa till hur en rätt betraktat en liknande situation tidigare. Vad gäller? Om vi godtar att pengarna var en gåva, är de då att betrakta som ett förskott på arv, även om det påstås att de var en gåva till barnbarn? Går det att referera till någon dom, förarbete eller praxis?

Har en fråga angående särkullbarn. Kan man skriva ett testamente att det är när båda är borta som arvslotterna ska delas ut? Enligt FONUS kan man inte det men tar man del av en advokatfirma i Stockholm som gör sin reklam i dagspress så går det.

Vi är 6 st (inkl. 2 st delägare) som arbetar i företaget. En person har haft psykiska problem sedan 2 år tillbaka. Vi har skickat henne till psykiaterbehandling, med det hjälper tydligen inte. Vi har inte råd att henne kvar. Hon är sjukskriven tom 1/2 men vi vill inte att hon kommer tillbaka och vi skulle vilja säga upp henne pga arbetsbrist. Kan vi göra det? Och hur och när? Hon är inte med i någon fackförbund.

Hej! Vi har ställts inför följande problem. Vårt företag (företag C) har hyrt en lokal i andra hand av företaget B, som i sin tur hyrde lokalen av hyresvärden företaget A. Nu har företaget B gått i konkurs och hyresvärden A vägrar att skriva ett hyreskontrakt med oss på lika förmånliga villkor som vi hade med företaget B, trots att vi har investerat mycket pengar för att ordentligt rusta upp den hyrda lokalen. Vad gäller? Finns det några konkreta lagar, rättsfall eller doktrin som kan hjälpa oss?

Är det lagligt att använda "tullkepa" eller Prisma för reg.skyltarna så att trängselskattekamerorna inte kan läsa av reg.skylten? Var finns lagtexten som reglerar detta (utöver nedan utdrag)? Tullkepa: http://www.stockholmforsoket.se/ Prisma: http://www.blueride.se/protector-prisma-lins-p-688.html De som säljer dessa produkter hänvisar till nedan lagar och hävdar att de är lagliga eftersom man kan se skylten med ögat framför och bakom bilen (men inte från sidan eller uppifrån). De hävdar att "avläsas" avser en människa och inte en kamera. Stämmer detta?: SFS 2001:650, 7kap 7§ En nummerskylt skall placeras såväl framtill som baktill på en bil. 8§ Registreringsskyltarna skall vara väl synliga och hållas i sådant skick att de lätt kan avläsas. Under färd får last eller annat ej placeras så att skyltarna inte går att avläsa.