Uppsägning av ett tidsbestämt hyresavtal

2020-09-21 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Vi har skrivit en andrahandslägenhet på två år. Från och med 2020/08-01 till 2022/08-01. Vi har tre månaders uppsägning. Hyresvärden sade upp oss 2020/08-24 och nu har vi hittat en lägenhet som måste flytta in på första oktober men nuvarande hyresvärden säger nej ni kan flytta första december. Måste vi bryr oss om uppsägnings tiden och vänta tills december trots att han sade upp oss?Har vi inte rätt att bo i lägenheten till 2022/08-01 och bryr oss om inte hyresvärdens uppsägning?
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av frågan vilken typ av boende som ni hyr. Reglerna om uppsägning skiljer sig beroende på om ni hyr en bostadsrätt eller en hyresrätt i andra hand, därmed kommer jag att dela upp mitt svar i två olika delar.Uppsägningstid för andrahandshyra av en hyresrättFrågan regleras i hyreslagen (12 kap jordabalken (JB)). Som framgår av frågan har ni ett tidsbestämt avtal (12 kap. 3 § andra stycket JB). Om hyrestiden är längre än tre månader gäller att uppsägning ska ske tre månader i förväg (12 kap. 4 § andra stycket p.3 JB). Det är dock möjligt att hyresvärd och hyresgäst avtalar om en annan uppsägningstid än den som gäller enligt hyreslagen, om det skulle vara till hyresgästens fördel. Det som gäller är alltså tre månaders uppsägningstid från båda parter. Om du som hyresgäst vill flytta tidigare än så kommer du ändå behöva betala hyran för denna period.Uppsägningstid för andrahandshyra av en bostadsrättOm det är uthyrning av en bostadsrätt gäller reglerna i lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen). I likhet med hyreslagen är det möjligt att avtala om annat om det är till hyresgästens fördel (2 § privatuthyrningslagen). Ett hyresavtal som gäller för bestämd tid upphör att gälla vid hyrestidens slut, dock kan ett sådant avtal även sägas upp före den bestämda tidpunkten. Oavsett vad som har avtalats mellan er har du som hyresgäst rätt till en månads uppsägningstid, medan din hyresvärd har tre månaders uppsägningstid (3 § privatuthyrningslagen).SammanfattningsvisOm ni hyr en hyresrätt gäller följandeOm ni hyr en hyresrätt i andra hand gäller tre månaders uppsägning på ett tidsbestämt hyresavtal (gäller för både hyresgäst och hyresvärd). Er hyresvärd har alltså rätt att säga upp erat avtal för upphörande och ni måste betala hyran för de tre månader som uppsägningen gäller.Om ni hyr en bostadsrätt gäller följandeOm ni hyr en bostadsrätt i andra hand gäller att er hyresvärd har tre månaders uppsägningstid och att ni som hyresgäster har en månads uppsägningstid. Det innebär i praktiken att ni kan säga upp erat avtal tidigare än vad hyresvärden kan. När ni säger upp hyresavtalet gäller att avtalet upphör vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad från uppsägning. Om ni exempelvis säger upp avtalet den 25 september upphör avtalet därmed att gälla vid månadsskiftet okt/nov. I en sådan situation behöver ni alltså bara betala hyran för oktober och inte för november.Med vänlig hälsning,

Ärver man en förälder trots ingen kontakt?

2020-09-21 i Laglott
FRÅGA |https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1Jag föddes för 60 år sedan och har inte träffat min far, dock har han erkänt faderskapet och betalat underhåll. Hade jag ingen rätt att bli kontaktad när han dog och ärva något?
Sazan Anwar |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du undrar vem som ansvarar över att kontakta anhöriga till en avliden och om du har rätt att ärva din far trots att ni inte har haft någon kontakt.Kontakt efter dödsfallNär en person dör övergår alla ägodelar, avtal och skulder till ett så kallat dödsbo. I samband med att din far gick bort blev du dödsbodelägare till hans dödsbo. Det framgår inte av din fråga om din far var gift, sambo, eller hade andra barn. Men, om så var fallet är partnern och övriga barn också dödsbodelägare. Det är vanligen dödsbodelägarna som ska kontakta dig.Ärver man en förälder trots ingen kontakt?Bestämmelser om arvsrätt regleras i Ärvdabalken [ÄB].Som bröstarvinge tillhör du den första arvsklassen och det är du som i första hand ska ärva efter din far, 2:1 ÄB. Enligt 7:1 ÄB har bröstarvingar en lagstadgad rätt till laglott, dvs. rätt att ärva hälften av sin arvslott. Genom denna bestämmelse anses att bröstarvinge fått skydd för åtminstone hälften av vad bröstarvingen skulle ha rätt till enligt lag. Med detta sagt har du som bröstarvinge alltid rätt till din laglott. Detta gäller trots att du inte haft någon kontakt med din far.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Vänligen,

Under­hålls­bidrag när barnet inte bor hos dig

2020-09-21 i Underhåll
FRÅGA |Jag är frånskild och har ter barn 15-14-9.jag studerar csn och får pengarna 8500 kr månad.Min man har vårdnadshavre .jag bor hos min kompis. måste jag betala underhållsstöd och hur?
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn. Underhållsskyldigheten regleras i 7 kap. föräldrabalken (FB). I de bestämmelserna regleras att föräldrar ska ansvara för underhåll av barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Som huvudregel är en förälder underhållsskyldig fram tills barnet fyller 18 år, men skyldigheten kan gälla fram till 21 så länge som barnet går i skolan (grundskola eller gymnasieskola).Var och en av föräldrarna ska efter förmåga ta del i kostnaderna för barnets underhåll. En förälder ska fullgöra sin underhållskyldighet till barnet genom att betala underhållsbidrag, om förälder inte har vårdnad om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Underhållet ska också fullgöras genom underhållsbidrag om vårdnaden är gemensam med barnet varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal.Utifrån din fråga verkar det som att du inte varaktigt bor tillsammans med dina barn. Därför ska du alltså betala underhållsbidrag för att fullgöra din underhållsskyldighet. Genom avtal kan du och din man själva komma överens om ett skäligt underhållsbidrag. Ni kan få hjälp att komma fram till ett skäligt belopp genom ett verktyg på försäkringskassans hemsida, som du hittar här.Om ni inte kan komma överens går det att vända sig till kommunen för att få hjälp med ett samarbetssamtal. Det är en möjlighet för att försöka hitta en gemensam lösning utan att gå till domstol. Ett sådant samtal kostar inget.Kommer ni trots ett samarbetsavtal ännu inte överens kan ni vända er till Tingsrätten. Då kan det vara bra att kontakta ett juridiskt ombud. På lawline.se/boka kan du boka tid med en jurist som kan hjälpa dig vid eventuell talan vid Tingsrätten, eller om du vill höra dig mer om dina möjligheter.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet om en testamentstagare har avlidit?

2020-09-21 i Testamente
FRÅGA |Min moster har dött o i sitt testamente skriver hon att kvarlåtenskapen ska delas lika mellan hennes syskonbarn utan närmare specificering. Vi är idag 3 syskonbarn i livet , det är jag och mina två kusiner som då skulle vara arvsberättigade. Jag har haft en halv-syster som nu är död. Hennes mamma var alltså också min mamma . Min mamma var syster till min nu bortgångna moster .Fråga:Är min bortgångna syster också arvsberättigad och om så är fallet är er jag då även hennes del?Göran
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att ett testamente ska ges den tolkning som kan antas överensstämma med testatorns (din mosters) vilja (11:1 ärvdabalken, ÄB). Vad detta innebär är naturligtvis inte helt klart eftersom det blir en bedömning från fall till fall. Om det exempelvis framgår av testamentet eller om testator tidigare har uttryckt att denne ville att arvet i andra hand skulle gå till någon annan person är det alltså det som ska gälla.Du anger dock att ingen närmare specificering finns i testamentet. Om testamentet är formulerat på så sätt att syskonbarnen ska dela på all egendom och det heller aldrig har sagts att till exempel syskon får ta över rätten om det andra syskonet avlidit, bör testamentet tolkas på så sätt att de som fortfarande lever ska dela på egendomen. Detta innebär i så fall att du och dina kusiner skulle få en tredjedel av arvet var.I 11 kap. 6 § ÄB finns en specialregel som innebär att om en testamentstagare är avliden och testamentstagarens arvingar hade varit berättigade att överta arvet enligt den legala arvsordningen (jfr 2 kap. ÄB) så antar man att testatorn hade velat att arvet skulle tillfalla testamentstagarens arvingar. Detta innebär att man då tolkar testamentet på så sätt att man antar att er moster hade velat att din halvsysters eventuella barn ska överta hennes arvsrätt, så länge det inte kan visas att hon faktiskt hade velat något annat.Sammanfattning och handlingsplan:Sammanfattningsvis är huvudregeln att testamentet ska tolkas efter din mosters vilja. Har hon inte uttryckligen angett att hon ville att din halvsysters arv i andra hand skulle gå till dig bör alltså kvarlåtenskapen delas lika mellan dig och dina kusiner. Om din halvsyster har några barn har de dock rätt att ärva den delen som skulle tillfallit din halvsyster. Har du fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt via någon av våra tjänster. Önskar du ytterligare hjälp med ditt ärende eller vill ha stöd och råd från någon av Lawlines professionella jurister kan du kontakta mig för ändamålet på elise.sohlberg@lawline.se.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Bodelning mellan sambor med gemensam bostad

2020-09-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo ska separera, hon har flyttat ut från vår gemensamma bostad. hon tycker nu att jag ska betala för halva huset vilket i mina ögon blir lite galet.Min ex- sambo tjänar nämligen betydligt med pengar än jag så känns det inte riktigt rätt att drygt 50% av min lön ska försvinna när endast 25% av hennes lön försvinner om vi delar huskostnaderna rakt av.Vad gäller i detta scenario?Tacksam för svar! :)
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är möjligt för parter i ett samboförhållande att avtala om hur fördelningen ska se ut vid en eventuell separation, detta kan göras genom att skriva ett samboavtal (9 § sambolagen). Av din fråga framgår det inte om ni har något samboavtal, jag utgår därmed från att ett sådant avtal inte finns och då gäller sambolagens regler. Jag utgår även ifrån att ni äger 50 % var av den gemensamma bostaden.Samboegendomen ska delas lika vid separationNär ett sambopar separerar ska en bodelning göras och samboegendomen delas lika mellan parterna (8 § och 14 § sambolagen). Vad som anses med samboegendom är bostad och bohag (3 § sambolagen), resterande egendom som exempelvis bil och fritidshus faller utanför och ska inte delas lika. Den sambo som behöver bostaden mest är den som får ta över bostaden vid en bodelning, om det anses lämpligt. Denne sambo har då rätt att få egendomen, dvs. bostaden, avräknad på sin andel av den totala samboegendomen (16 § andra stycket sambolagen). Den som övertar bostaden kan även välja att lämna motsvarande belopp i pengar till den andra sambon (17 § sambolagen).Sambor som äger en fastighet tillsammansNär en bodelning ska göras utan samboavtal räknas inte uppdelningen av fastigheten som en försäljning, utan den är "fiktiv". På grund av detta kommer inte heller någon kapitalvinstskatt att betalas av den sambo som blir utköpt, det vill säga din sambo. Det är därmed viktigt att ni tar hänsyn till detta vid beräkningen av värdet som ska delas lika mellan er. Beräkningen ska se ut såhär:Bostadens marknadsvärde - latent skatt på kapitalvinsten - mäklarkostnaderSammanfattningsvisEr fastighet utgör samboegendom och ska enligt sambolagen delas lika, att ni har olika ekonomisk situation påverkar inte uppdelningen. Eftersom ni inte har ett samboavtal som reglerar annat gäller dock att ni ska dra av den latenta skatten på kapitalvinsten och andra kostnader (exempelvis mäklarkostnader) som kan uppstå vid försäljning. Eftersom det inte finns tillräckligt med information i din fråga kan jag inte göra någon vidare uträkning.Med vänlig hälsning,

Får en tentamen på universitetsnivå vara 30 minuter kort ?

2020-09-21 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej,Finns det ingen lag på hur lång en examination i universitetsnivå ska vara? Vi hade en "tenta" idag som motsvarande nästan 15% av betyget men fick endast 30minuter på oss och svara på följande tenta. Har skolan rätt att genomföra så pass korta tentor? Eller finns det ingen lag som ev tyder på hur lång en examination ska vara. Tex "en examination kan minst examineras i 1h" etc.. tycker 30minuter var lite kort tid och skriva en tenta på...
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Högskoleförordningen är det regelverk som ska följas av högskolor och universitet. Det finns inte några regler som säger hur lång/kort en tentamen får vara. Detta är något som varje universitet är fria att bestämma själva. Hoppas du fick svar på din fråga, och lycka till med studierna! Vänligen,

Vem har rätt till fastigheten efter separation?

2020-09-21 i Bodelning
FRÅGA |Hej! En bekant till mig har separerat från sin sambo för över ett år sedan. Av olika anledningar har ingen bodelning gjorts. De äger hälften var av gården där han bor kvar. Kan hon begära bodelning nu? Hur kan hon agera för att få ut sin del?Tacksam för svar
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BodelningI 8 § 2 st sambolagen regleras att när sambor separerar ska en begäran om bodelning framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde. Det finns ingen skyldighet för sambor att förrätta bodelning vid separation.Om varken din vän eller hennes sambo begär bodelning inom ett år från separation behåller alltså var och en av dem sin egendom.Att få ut sin delHar de köpt gården tillsammans föreligger dock samäganderätt. Om de då inte har kommit överens internt om hur samäganderätten ska ordnas gäller samäganderättslagens regler. Om det inte finns något bevis för att en part äger en större andel än någon annan, anses tillgången innehas med lika stor andel för varje delägare. Detta är endast ett utgångsläge som varje delägare får motbevisa. Parterna får också avtala om någon annan fördelning av ägandet.Delägarna kan komma överens i förväg om hur de ska lösa eventuella kommande konflikter om hur egendomen ska användas. Har man inte gjort upp om något, har varje delägare rätt att begära hos tingsrätten att den samägda egendomen ska säljas på auktion. Tingsrätten utser då en god man för att genomföra auktionen och fördela köpeskillingen mellan delägarna.Då den samägda egendomen är en fastighet kan någon av delägarna kräva att fastigheten ska klyvas istället för att säljas på auktion. Den av delägarna som vill att fastigheten ska klyvas måste ansöka om klyvning och anmäla detta till tingsrätten innan man har fattat beslut om försäljning.SammanfattningEftersom det har gått mer än ett år sedan separationen mellan din vän och hennes sambo kan hon inte längre bodelning. Men om de har köpt gården tillsammans äger de den tillsammans med samäganderätt, och då har hon viss möjlighet att ta till vara på sin rätt. Hon kan då begära att fastigheten ska försäljas och sedan få ut värdet av sin del. Eftersom det rör sig om en fastighet kan hon också hos Tingsrätten begära klyvning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är bodelningshandlingar allmänna och hur kan man ta del av dem?

2020-09-21 i Offentlighetsprincipen
FRÅGA |Hur hittar man papper från bodelning/skilsmässa 1986?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill veta hur du kan få tillgång till bodelningshandlingar. Regler om allmänna handlingars offentlighet går att finna i tryckfrihetsförordningen och i offentlighets- och sekretesslagen. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.OffentlighetsprincipenI Sverige ger offentlighetsprincipen envar en rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är belagda med sekretess (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen). En handling definieras i lagen som en framställning i skrift eller i bild (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). Bodelningshandlingar faller därför in under definitionen av en handling. En allmän handling, i sin tur, är en handling som förvaras hos samt har inkommit till eller upprättats av en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses vara förvarad hos en myndighet när myndigheten har tillgång till den, antingen tekniskt eller praktiskt. Den anses ha inkommit till myndigheten i samma stund som den har anlänt till och registrerats av denna (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen). Bodelningshandlingar blir därför allmänna då de har lämnats in och registrerats hos berörd myndighet, i det här fallet Skatteverket.För att ta del av en allmän handling ska en begäran om detta göras hos myndigheten där handlingen förvaras (2 kap. 17 § tryckfrihetsförordningen). Myndigheten är då skyldig att låta dig ta del av handlingen på plats eller mot en fastställd avgift få tillgång till en kopia av handlingen (2 kap. 15 respektive 16 § tryckfrihetsförordningen).Undantag från offentlighetsprincipenAvslutningsvis är det värt att notera att handlingar belagda med sekretess inte räknas som allmänna och därför är undantagna från ovanstående bestämmelser. En myndighet får således inte lämna ut handlingar som omfattas av några sekretessbestämmelser (6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen). Några undantag lär, emellertid, inte vara aktuella i detta fall.Hur du kan gå vidare med ditt ärende?Sammanfattningsvis så är bodelningshandlingar allmänna handlingar som kan begäras ut av Skatteverket. Du kan göra detta genom att kontakta dem på något av de sätt som de själva listar på sin hemsida. Jag bifogar en länk till den aktuella sidan här.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar får du gärna återkomma.Vänligen,