Varför skall gåva vara enskild egendom?

2006-12-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Min mor ska skänka 90% av sin del i min/vår lägenhet till mig som gåva. Jag har hört att det är viktigt att gåvan är enskild egendom. Varför är detta viktigt och vad är skillnaden mot om det inte skulle vara det?
Linnea Ljung |Hej. Att en gåva ges med villkor att egendomen skall vara enskild är av betydelse för det fall att gåvotagaren är gift eller kommer att gifta sig. Enskild egendom ingår nämligen inte i den egendom som skall delas vid en eventuell skilsmässa eller vid den ena makens död. När två personer gifter sig behåller var och en sina tillgångar. Makarnas tillgångar läggs inte ihop till en egendomsmassa. Däremot har makarna giftorätt i den andra makens egendom. Giftorätt är en makes principiella rätt till hälften av förmögenhetsvärdet av den andre makens giftorättsgods Giftorätten betyder inte särskilt mycket under själva äktenskapet. Vid skilsmässa eller den ena makens död får giftorätten betydelse. I dessa fall skall en bodelning göras. Enligt 10:1§ ÄktB skall makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Det betyder lite förenklat att all egendom som är giftorättsgods skall delas mellan makarna. Enligt 7:1§ äktenskapsbalken är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Enskild egendom räknas alltså inte in i sammanläggningen vid bodelning och det är därför det är viktigt att fundera över om egendom skall vara enskild. Om en gåva ges med villkor att den skall vara enskild så är den enskild. Makarna kan beträffande övriga tillgångar genom äktenskapsförord bestämma att viss egendom skall vara enskild. 7:2§ ÄktB ÄktB hittar du http://www.lagen.nu/1987:230

Är ersättning för såld lägenhet giftorättsgods?

2006-12-18 i Alla Frågor
FRÅGA |En kompis till mig har varit gift i 4 månader och i samband med giftermålet sålde han sin lägenhet och gick med god vinst, samtidigt flyttade han in i hustruns lägenhet. Nu 4 månader senare vill hon att han flyttar och kräver hälften av pengarna från lägenhetsförsäljningen. Har hon rätt till detta?
Michael Witting |Jag förutsätter att din kompis och hans fru ska skilja sig. Vid en äktenskapsskillnad ska makarnas giftorättsgods delas lika. Giftorättsgods är enligt 7 kap. 1 § äktenskapsbalken, se http://www.lagen.nu/1987:230, all egendom som inte är enskild. Av 7 kap. 2 § följer att egendom är enskild bl.a. om det stadgas i ett äktenskapsförord eller ett testamente att den ska vara enskild. Det har inte framgått av den information du lämnat att varken lägenheten eller ersättningen för den skulle vara enskild. Därmed är ersättningen för lägenheten att betrakta som gifträttsgods. Eftersom äktenskapet bara varat i 4 månader är det dock möjligt att din kompis får behålla allt eller i vart fall en stor del av sitt eget giftorättsgods. Därmed också ersättningen för lägenheten. I 12 kap. 1 § äktenskapsbalken finns nämligen en regel som möjliggör jämkning p.g.a. kortvariga äktenskap. En likadelning vid korta äktenskap kan ofta framstå som oskälig främst om den ena maken vid äktenskapets ingående har fört in egendom till stort värde i boet. Med kortvariga äktenskap förstås sådana som inte har varat mer än fem år. Den tid då makarna före äktenskapet har bott tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden ska emellertid medräknas.

Tolkning av flygbolags resevillkor

2006-12-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Ett svenskt flygbolags resevillkor anger olika rättigheter beroende på om kunden drabbas av en "förändring av planerad flygtid" eller "inställd flygning". En bekräftad och betald flygning ställs in varvid jag ombokas till en annan flygning ett tidigare datum. (Detta sker mer än två veckor innan planerad flygning, varvid ersättning enligt EU-Förordning 261/04 ej är aktuell) Flygbolaget hävdar att fallet skall klassas som "ändring av planerad flygtid" och inte "inställd flygning". Jag frågar flygbolaget var i resevillkoren de definierar skillnaden mellan "ändring av planerad flygtid" och "inställd flygning". Flygbolaget svarar att de ej definierar denna skillnad i resevillkoren och förklarar ärendet avslutat. Har flygbolaget rätt att tolka sina resevillkor på det sätt som passar dem, samt avsluta mitt ärende när de behagar?
Peter Ahlström |Det är svårt att analysera de olika villkoren när man inte har själva avtalstexten framför sig. Det stämmer det du nämner angående förordningen att ersättning inte utgår om passageraren minst två veckor före den tidtabellsenliga avgångstiden underrättas om att flygningen är inställd. Förordningen hittar du http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32004R0261:SV:HTML . Jag antar att flygbolaget menar att din flygning inte har blivit inställd i och med att du fick den ombokad till ett annat datum. Resan blir/har blivit av och ses därmed inte som inställd. Det är dock svårt att avgöra då man i första hand måste tolka själva innebörden i respektive villkor vad som där avses. Enbart rubrikerna ger i sig inte speciell åsyftad reglering. Flygbolaget får självfallet inte tolka resevillkoren så som passar dem själva utan den reglering som finns skall följas, därav kan dock tveksamheter följa rörande själva tolkningen. Enligt förordningen definieras ”inställd flygning” med ”en flygning som inte genomförs trots att den i förväg planerats och på vilken minst en plats reserverats”. Konsumentverket har något förenklat sammanställt de vanligaste frågorna vad som gäller vid försenat respektive inställt flyg. Detta finner du http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1630&lngArticleId=4441 . Förordningen anger endast de minimikrav som ställs vid flygningar, vilket inte hindrar flygbolagen att utfärda villkor vilka är förmånligare för resenären. Värt notera är att upplysning om eventuell alternativ transport skall lämnas till passageraren när denne underrättas om att flygningen ställs in. Jag föreslår att du kontaktar flygbolaget och ber dem förklara vad deras villkor innebär. Alternativt kan du även vända dig till Konsumentverket som är den myndighet som utövar tillsyn över dessa regleringar. Vänligen

Latenta kostnader vid bodelning

2006-12-13 i Alla Frågor
FRÅGA |I ett arvsskifte har man dragit av \"latent mäklararvode\" och \"latent reavinstskatt\" trots att en av dödsbodelägarna har för avsikt att behålla huset. Är detta korrekt och vad sker med reavinsskatt för oss andra dödsbodelägare? Kan övriga dödsbodelägare kräva att huset säljs till högstbjudande om man inte kan komma överens om värdet på huset?
Rasmus Fahlén |Hej! Det är korrekt att latent mäklararvode samt latent realisationsvinstskatt skall dras av vid bestämning av en fastighets värde under bodelning. Detta är inget som följer av någon författning utan har vuxit fram genom HD:s praxis, se NJA 1975 s. 288. Utgångspunkten för avdraget bör vara det fiktiva fallet att mottagaren genast säljer fastigheten till ett pris motsvarande det antagna marknadsvärdet, sedan beräknas realisationsskatt och mäklararvode på det värdet. Själva syftet med avdragen är att få fram ett rättvisande värde på fastigheten, så att det inte skall bli oförmånligare att få en fastighet än annan egendom tillskiftad. För annan egendom än fast egendom skall inte motsvarande avdrag göras. Detta medför att arvingar som inte får fast egendom tillskiftad endast berörs av avdragen i den mån egendomsmassan i boet omfördelas med anledning av värdet på fastigheten. Huvudregeln är att varje delägare vid skiftet skall få lika del av var slags egendom, se ärvdabalken 23 kap. 3 § 1 st som du hittar http://lagen.nu/1958:637. Dock bör egendom som svårligen kan delas, exempelvis en fastighet, tillskiftas en delägare såvitt det är möjligt. Om delägarna som i ditt fall inte kan enas om fastighetens värde synes det i realiteten inte heller vara möjligt att låta någon få fastigheten på sin lott. En möjlighet är då att låta alla delägare få del i fastigheten i enlighet med huvudregeln. Samäganderätt uppstår då enligt ärvdabalken 23 kap. 3 § 2 st. varför samäganderättslagen blir tillämplig enligt dess 1 §, se http://lagen.nu/1904:48_s.1. Enligt 6 § samäganderättslagen får varje delägare, om annat inte är avtalat, ansöka hos rätten om att fastigheten skall säljas på offentlig auktion till högstbjudande om denne så vill. Med vänlig hälsning,

Vad innebär förbehåll om enskild egendom?

2006-12-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Min mor ska skänka 90% av sin del i min/vår lägenhet till mig som gåva. Jag har hört att det är viktigt att gåvan är enskild egendom. Varför är detta viktigt och vad är skillnaden mot om det inte skulle vara det?
Sara Edström |Att något är enskild egendom innebär att föremålet i fråga inte är sådan egendom som delas lika vid den bodelning som sker vid äktenskapsskillnad. Enskild egendom behåller man alltså själv. För din del innebär detta att om du är gift så kommer hela din andel av lägenheten tillfalla dig vid en eventuell skilsmässa. Om lägenheten inte hade varit din enskilda egendom hade din make haft rätt till halva värdet. Det är vanligt att gåvor ges med förbehåll om att det ska vara enskild egendom just av den anledningen. Ett annat sätt att göra egendom enskild är att avtala om det i ett äktenskapsförord. Äktenskapsbalkens 7 kapitel som handlar om om makars egendom hittar du http://www.lagen.nu/1987:230

Personutredning av unga lagöverträdare

2006-12-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. När åklagare begär in yttrande från socialtjänsten gällande unga lagöverträdare, (LUL) har då åtal redan väckts eller inte? Det står i begäran från åklagaren "innan beslut om åtal fattas..." Innebär det att åtal redan väckts och åklagaren vill ha utförligare information om vad han/hon ska lägga fram som lämplig påföljd i domstolen? Med vänlig hälsning.
Emma Ravheden |Åtal har inte väckts. Den typ av personutredning som det här är fråga om regleras i 11 § lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL (se http://lagen.nu/1964:167 ). Yttrande från socialtjänsten inhämtas om den unge erkänt brottet eller om det finns skälig misstanke att denne begått brottet. Det är möjligt att åklagaren beslutar att inte väcka åtal även om personutredning gjorts. Yttrandet ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som socialtjänsten tidigare vidtagit samt vilka åtgärder denna avser att vidta i framtiden avseende den unge. Det kan även innehålla uppgifter om den unges levnadsomständigheter. Åtal väcks först när förundersökningen är klar genom att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till domstolen. Denna delges sedan tillsammans med förundersökningsprotokollet den tilltalade, dvs. den som är misstänkt för att ha begått brottet. Delgivning innebär att man får skriva under ett delgivningskvitto som visar att handlingarna har tagits emot. Åtal kan alltså aldrig väckas utan att den som blir stämd blir informerad om detta. Med vänlig hänsling,

Det förstärkta laglottsskyddet

2006-12-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan alla typer av gåvor under livstiden, oavsett tid mellan gåvotillfälle och dödsfall, återvinnas enligt regeln om förstärkt laglottsskydd?
Mårten Andersson |Hej! Det förstärkta laglottsskyddet, som stadgas i ärvdabalken (ÄB) 7 kap 4 §, omfattar gåvor som till sitt syfte är att jämställa med ett testamente. Laglottsreglerna är ett skydd för bröstarvingar för att de inte skall kunna göras arvlösa. ÄB hittar du http://lagen.nu/1958:637. En förutsättning för att regeln skall kunna tillämpas är att givarens avsikt med gåvan kan antas vara att han eller hon velat fördela sin kvarlåtenskap. Således omfattas inte alla gåvor under givarens livstid, även om inte lagtexten stadgar någon speciell tidsfrist. Två typer av gåvor omfattas av ÄB 7 kap 4 §. Dels omfattas gåvor som äger rum strax innan dödsfallet, eller åtminstone när givaren trodde att han eller hon snart skulle dö. Dels också gåvor där givaren behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Ett exempel på det senare är att givaren förbehållit sig fri nyttjanderätt under sin livstid. Ett ytterligare exempel är om två sammanboende makar har överfört egendom på den ene maken genom gåvor, bodelningar och äktenskapsförord. Eftersom att makar ärver varandra endast framför gemensamma bröstarvingar (ÄB 3:1) blir regeln särskilt viktig för särkullbarn, se exempel http://lagen.nu/dom/1985/4802. Vad som utmärker bägge typerna av gåvor som omfattas av den förstärkta laglottsregeln är följaktligen att gåvan knappast innebär någon ekonomisk uppoffring för givaren under dennes livstid. Om regeln om förstärkt laglott är tillämplig, kan gåvomottagaren bli återbäringsskyldig till ett belopp motsvarande bröstarvingarnas laglott. Laglotten beräknas såsom att gåvan aldrig givits. Enligt ÄB 7 kap 1 § utgör laglotten hälften av vad bröstarvingen skulle ha mottagit om gåvan funnits kvar i dödsboet, med andra ord hälften av dennes arvslott. Återbäringsskyldighet föreligger dock bara om inte särskilda skäl talar däremot. Generellt sett kan man säga att om det ter sig otillfredsställande att gåvomottagaren skulle vara tvungen att återbära gåvan, så aktualiseras ingen återbäringsskyldighet. I rättspraxis har exempelvis en gåvomottagare som länge arbetat för gåvogivaren för en liten ersättning och dessutom dragit på sig arbetsskador inte blivit återbäringsskyldig. Slutligen kanske det bör noteras att om den avlidne under sin livstid givit gåvor till en av flera bröstarvingar kan också reglerna om förskott på arv tillämpas, se ÄB 6 kap. Hoppas du har fått svar på din fråga. Vänlig hälsning,

Hur beräknas efterarv?

2006-12-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Min man och jag har gemensamma barn, men han har även ett särkullsbarn. Jag önskar att han ärver mig vid min ev. bortgång, men att det vid hans bortgång endast är våra gemensamma barn som ärver det han en gång ärvde från mig. Vi har inte giftorätt på det var och en av oss förde in i äktenskapet, då jag har en betydligt större förmögenhet än min man. Men hur gör man egentligen upp hur mycket av min mans dödsbo som härstammar från mitt dödsbo? Räknar man helt enkelt i kronor och ören värdet av det jag lämnade efter mig och justerar med inflationen? Jag äger en hel del fastigheter. Dessas värden kan ju både ha stigit och sjunkit under tiden. Om min man lämnar mindre efter sig än han ärvde från mig, skulle ju i så fall våra gemensamma barn dela på detta och hans särkullsbarn bli helt utan, eftersom allt som kvarstår kommer från mitt dödsbo. Fungerar det så i praktiken? Eller kan hans särkullsbarn hävda att det är just "mina" pengar han har levt upp och det som är kvar är det min man har tillfört dödsboet, vilket därmed även särkullsbarnet har arvsrätt till? Det är en ting att skriva sin önskan i ett testamente, men kanske en annan när viljan i praktiken ska efterföljas, eller?
Linnea Ljung |Hej. När en make dör ärver den andre maken med försteg framför parets gemensamma barn. Efter en makes död ser man hur egendomsförhållanden hade sett ut om makarna hade genomfört en bodelning. Den egendom som är giftorätt delas och den enskilda egendomen räknas till respektive make. Den egendom som "hör till" den avlidne kalllas kvarlåtenskap. Denna ärver den kvarlevande maken men de gemensamma barnen har rätt till efterarv. För att beräkna vilken rätt barnen har till efterarv räknar man kvotdelar. Säg för exempel att ett par har ett barn gemensamt och mannen även har ett barn som är särkullbarn. Om kvinnan dör och hennes kvarlåtenskap är 2 miljoner kommer mannen att ärva dessa. Om mannens tillgångar före det han ärver är 1 miljon kommer han efter arvet ha tillgångar på 3 miljoner. Det gemensamma barnet kommer att ha ett efterarv efter mamman som är 2/3 av pappans tillgångar när han dör. Det särkullbarnet kan kräva är hälften av 1/3 ( eftersom det gemensamma barnet även skall ärva sin far.) När en make ärver med försteg har denne fri förfoganderätt till egendomen. Mannen i vårt fall behöver således inte "leva snålt" för att barnen ska få ut sitt efterarv. Hans särkullbarn kan inte hävda att de pengar som förbrukas kommer ifrån kvinnans del utan egendomen förbrukas i lika mån, som huvudregel. I uppenbara fall av missbruk kan avsteg göras från denna huvudregel men då handlar det snarare att de som har rätt till efterarv kan kräva en annan fördelning än den som följer av huvudregeln. För att sammanfatta så räknas efterarvet i kvotdelar. Dina barn har rätt till den kvotdel i din mans egendomsmassa som stammar från dig och du behöver inte vara orolig för att hans barn ska hävda att det är dina pengar som förbrukats. Reglena hittar du i Ärvdabalken 3:1§ och 3:2§ http://www.lagen.nu/1958:637 Hoppas att svaret har hjälpt dig. Vänligen