Vad gör vi om min mamma är i Sverige på besöksvisum och inte kan resa hem på grund av covid-19?

2020-09-21 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej Min mamma år 84år har varit i Sverige på besöks visum sedan November 2019 vi har förlängt besökstillståndet vid 3 tillfälle s i Maj har migrationsverket förlängt tillståndet pga av Covid 19 Nu har vi ansökt att förlänga en gång till till och med 30/112020 migrationsverket har skickat igår 3 frågor 1,Är Mamma kvar i Sverige ? 2, om de finns praktiska förhinder eller svårigheter att resa till för mamma att resa hem 3,Har du andra skäl till varför vill du förlänga ditt vistelse i Sverige Hur skall man göra i sådan tillstånd efter som mamma tillhör Högriskgruppen och hon har högblodtryck en sådan flyg resa kan sluta med att hon kan blir smittat med covid 19 och dö , kan verkligen Migrationsverket ge mama avslag trott de svårt att flyga till kosovo Va har ni för råd i detta för amma har högblodtryck och de finns inga möjligheter att resa till kosovo Ud avråder till att resa till kosovo vad tycker ni är bästa att skriva i ett sådant ärende Kan man söka tillfälligt uppehållstillstånd
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga är din 84-åriga mamma i Sverige på besök sedan november 2019. Hennes besöksvisum har förlängts vid tre tillfällen pga covid-19. Ni har nu ansökt om att förlänga det ännu en gång, fram till den 30 november 2020. I samband med detta har Migrationsverket skickat tre frågor till din mamma; (1) om hon är kvar i Sverige, (2) om det finns praktiska förhinder eller svårigheter för henne att resa tillbaka och (3) om det finns andra skäl att förlänga vistelsen i Sverige. Din bedömning är att din mamma befinner sig i en högriskgrupp på grund av ålder och högt blodtryck och undrar nu vad ni ska göra. Kan verkligen Migrationsverket avslå hennes ansökan och kan hon söka tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige? Du undrar även vad som är bäst att skriva i ett ärende som ert.Det är möjligt att förlänga besöksvisumSom ni själva har uppmärksammat är det möjligt att förlänga ett besöksvisum, vilket särskilt aktualiserats efter utbrottet av covid-19. Det är möjligt att ansöka om ett förlängt visum om den sammanlagda vistelsen i Schengenområdet inte blir längre än 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Anledningen till förlängning av besöksvisum har framförallt varit på grund av de beslutade reserestriktionerna. Ett visum för besök gäller högst i 90 dagar. Om din mamma redan vistats i Schengenområdet i 90 dagar under den senaste 180-dagarsperioden är utgångspunkten att hennes visum inte kan förlängas. Då kan hon istället ansöka om uppehållstillstånd för besök (se nedan).I din mammas fall kan jag tyvärr inte ge något närmre besked avseende hennes besöksvisum då jag saknar inblick i hennes ansökan. Det förefaller dock som att hon vistats i Sverige betydligt längre än vad som kan medges enligt besöksvisum. Om så är fallet kan Migrationsverket ge avslag på hennes ansökan. Din mamma kan ansöka om uppehållstillstånd för besökOm din mamma inte kan beviljas förlängt visum fler gånger finns det däremot möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd. Om hon ansöker om uppehållstillstånd innan hennes visum går ut har hon rätt att stanna kvar i Sverige tills Migrationsverket fattat ett beslut. Migrationsverket kan bevilja ett uppehållstillstånd för besök som gäller i 90 dagar om alla villkor för ansökan är uppfyllda. Om det fortfarande skulle råda reserestriktioner en kort tid innan din mammas uppehållstillstånd för besök slutar gälla kan hon ansöka om ett nytt uppehållstillstånd för besök. I ansökan om uppehållstillstånd för besök ska din mamma bifoga följande:- Blanketten Uppehållstillstånd för besök, nummer 164011 - Blanketten Familjeuppgifter – bilaga till ansökan, nummer 238011 - Kopior av de sidor i hennes pass som visar personuppgifter och alla inresestämplar. Passet ska vara giltigt för den tid som vistelsen i Sverige beräknas vara - kopia på identitetshandling från den person som har bjudit in henne till Sverige - Kontoutdrag eller något annat dokument som visar att hon har pengar för sitt uppehälle under den tid hon besöker Sverige. Om någon annan ska stå för hennes försörjning ska den personens inkomstuppgifter/tillgångar styrkas - om hon inte kan resa hem som planerat på grund av inställda flyg eller reserestriktioner till följd av coronaviruset ska hon ange denna anledning i ansökan på blanketten. Hon behöver i dessa fall inte bifoga en kopia av en återresebiljett - kvitto på att hon har betalat ansökningsavgift (1500 kr), till exempel utskrivet kvitto från internetbank. Sedan den 15 maj krävs det dock ingen betalning av avgift om din mamma ansöker om uppehållstillstånd för besök och har covid-19 som skäl och tänker resa hem så snart det gårMin rekommendationOm din mamma ansöker om förlängt besöksvisum är min rekommendation att ni besvarar de frågor Migrationsverket ställt ärligt. Det innefattar att informera om att din mamma befinner sig i Sverige och vilka förhinder som finns för att hon inte ska kunna resa hem.Jag skulle dock rekommendera att ni anlitar en jurist som går igenom ärendet, tittar på tidigare beslut och även överväger om det är mer rätt att ansöka om uppehållstillstånd. Juristen kan givetvis vara behjälplig oavsett om din mamma ansöker om förlängt besökstillstånd eller uppehållstillstånd på grund av besök. Om ni vill ha hjälp av en av våra jurister från Lawline juristbyrå i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får man tömma dödsboet innan bouppteckningen?

2020-09-21 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Hej. Är ensam arvinge efter min mamma som avlidit. Får jag tömma dödsboet innan jag gjort bouppteckning. Har Dödsfallsintyg fr Skatteverket är enda barnet.Har pappas bouppteckning där jag är enda barnet. Lägenheten har sagts upp. Har 1 mån på mig att tömma den. Tacksam för svar.Susanne
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hur bouppteckningen ska gå till finns i 20 kap ärvdabalken. I bouppteckningen redogörs samtliga tillgångar och skulder den avlidne hade och ska antecknas såsom de var vid dagen för dödsfallet. De tillgångar och skulder som finns blir dödsboet och är en egen juridisk person. Dödsboet äger alltså alla tillgångar, detta innebär bland annat att ingen arvinge har rätt att ta egendom från dödsboet innan bouppteckningen är gjord. Om egendom tas innan bouppteckning har gjorts kommer inte uppgifterna stämma med hur tillgångarna såg ut på dagen personen avled. Det är straffbart att tömma en lägenhet innan bouppteckning gjorts, det kan klassificeras som bedrägeri eller förskingrinHär är lite mer allmän info och rådSvaret på din fråga är alltså att det inte är tillåtet att flytta egendomen innan bouppteckningen är gjord. Därför råder jag dig till att vänta tills skatteverket registrerat och godkänt den. Jag hoppas att du fått svar. Du får gärna återkomma med andra frågor!Med vänlig hälsning

Rättegång bakom lyckta dörrar

2020-09-21 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det när en rättegång sker under lyckta dörrar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk rätt är att rättegångar ska vara offentliga, enligt 5 kapitlet 1 § rättegångsbalken (RB) Detta innebär att vem som helst kan sitta med som åhörare i en rättegång.I vissa situationer kan man istället ha rättegången bakom stängda (lyckta) dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten alltså inte tillträde till den. Det är inte den åtalade som bestämmer detta, utan det är rätten som tar det här beslutet. Detta kan bli relevant när det kan antas att det kommer läggas fram en uppgift som är belagd med sekretess (5 kapitlet 1 § 2 st RB). Det kan även vara relevant när det är förhör med någon under femton år eller med någon som är psykiskt sjuk (5 kapitlet 1 § 3 st RB). Vidare kan rättegång bakom stängda dörrar bli relevant när det är särskilt föreskrivet (5 kapitlet 1 § 4 st RB). Det är exempelvis särskilt föreskrivet i Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid.Vänligen,

Hur anmäler man någon för förtal?

2020-09-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Jag misstänker att jag är utsatt för förtal. Vart kan jag anmäla detta?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag börja med att beklaga situationen du hamnat i. Du bör snarast anmäla händelserna till polisen om du på något sätt känner dig hotad. En anmäla gör du genom att ringa 114 14 (icke-akuta situationer) eller genom att gå in på polisens hemsida. Tänk på att det måste vara du som lämnar in anmälan om att väcka åtal eftersom åtal som huvudregel väcks av den som blivit utsatt (5 kapitlet 5 § brottsbalken). Var även noggrann med att säkerställa den bevisning du har, så att tillräckliga grunder finns för en förundersökning.Du är varmt välkommen att höra av dig igen vid ytterligare frågor eller funderingar. Lycka till!Vänligen,

Har jag rätt till betalning efter slutfört uppdrag?

2020-09-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag är röstskådespelare och spelade på uppdrag av en svensk röstcastingfirma in en text för en norsk reklambyrå. Inspelningen i min studio följdes via nätuppkoppling av min uppdragsgivare och av hennes dito. Båda godkände jobbet och jag skickade en faktura. På castingfirmans hemsida rubriceras jobbet som "Closed".Nu vill castaren inte betala eftersom reklambyråns uppdragsgivare efter tio dagar förklarat att man inte vill använda inspelningen. Har jag rätt att fortfarande kräva full ersättning för avslutat jobb?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån de uppgifter du för fram i din fråga har du på uppdrag av en svensk castingfirma läst in en text för en norsk reklambyrå. Arbetet godkändes av såväl din uppdragsgivare som den norska reklambyrån. När arbetet var slutfört fakturerade du castingföretaget. Nu vill företaget du fakturerat inte betala för den utförda tjänsten eftersom reklambyråns uppdragsgivare efter tio dagar förklarat att den inte vill använda inspelningen. Du undrar om du fortfarande har rätt att kräva full ersättning för avslutat arbete. Då du skriver att du fakturerat castingfirman är min utgångspunkt att du har någon form av företag (enskild firma, AB etc.) och inte är anställd av castingföretaget.I det fall du beskriver finns det flera avtalsförhållanden. Det avtalsförhållande som är aktuellt för att utreda din fråga är förhållandet mellan dig och castingfirman (dvs. det företag du fakturerat). För att avgöra under vilka förutsättningar du har rätt till betalning måste avgöras vad som är avtalat er emellan. Har ni ett skriftligt avtal är min rekommendation därför att du i första hand går igenom det. Finns det inget skriftligt avtal får det avgöras utifrån om ni har något muntligt avtal. Det ska dock poängteras att muntliga avtal är svårare att föra i bevisning. I ditt fall kommer det att vara avgörande vad som kan bevisas. För det fall att ärendet går till domstol kommer sannolikt skyldigheten att bevisa något (bevisbördan) att förflyttas er emellan. Då det är du som påstår att det finns ett avtal angående utförande av en tjänst är det du som kommer att få bevisbördan därom. Om din motpart anser att det, trots avtalet om utförande av tjänsten, finns avtalat att betalning endast ska ske om dess kund godtar uppdraget, blir det din motpart som får bevisbördan därom.I ditt fall kan jag inte ge besked om du har rätt att kräva full ersättning eller vad dina eventuella möjligheter till framgång må vara. Min rekommendation är att börja med att gå igenom avtalet. Om du önskar hjälp med att gå igenom avtalet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig. En av våra jurister kan även, som ombud för dig, sända ett kravbrev till din motpart med begäran om betalning. Givetvis kan vi företräda dig för det fall att ni inte kan enas och du väljer att gå till domstol. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om utmätning

2020-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej min bror bor i mitt hus o har kronofogdsskulder! Får då kronofogden komma o göra utmätning utan att meddela mig om det samt ta grejer dom ej vet vem som äger! Grejen e den att dom kommit o utmätt samt beslagtagit saker som han ej står som ägare på typ en snö slunga samt en bil som han ej är ägare av bilen är vår granne som äger fast den står på min tomt vilket jag godkänt att den får göra
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendomUtmätning av lös egendom får endast ske av egendom som tillhör eller på grund av presumtionsregler anses tillhöra gäldenären (din bror). I princip ska sökanden styrka gäldenärens äganderätt men alltför stora krav kan inte ställas på utredningen i utsökningsmål. Lös egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra gäldenären (4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken).Detsamma gäller egendom som makar och vissa andra samboende har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken). I andra fall krävs stöd för att gäldenären är ägare (4 kap. 17 § utsökningsbalken) och (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken). Vid gemensam besittning mellan syskon krävs att det styrks att egendomen tillhör gäldenären. Om det inte kan visas att egendomen tillhör gäldenären kan den utmätas enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Besittningspresumtionen bryts om tredje man som gör anspråk på egendomen visar att den tillhör honom. Lyckas han inte med detta men visar skäl för sitt påstående kan egendomen utmätas med föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken (4 kap. 20 § utsökningsbalken).Utmätning av lös egendom vid gemensam besittning enligt (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken) får endast ske om det framgår att egendomen eller andel i denna tillhör gäldenären. För det fall att det inte med hänsyn till omständigheterna kan uteslutas att egendomen tillhör någon som tillsammans med gäldenären besitter egendomen innebär det i princip att gäldenärens rätt till egendomen ska styrkas för att utmätning ska få ske. Om gäldenärens rätt till egendomen inte kan styrkas och utmätning därför ej kan ske finns möjligheten att i stället utmäta egendomen enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Det krävs då att det föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären.Vid ställningstagandet till vad som ska krävas för att sannolika skäl ska föreligga bör beaktas de särskilda svårigheter som ofta föreligger när det gäller att i en utmätningssituation utreda vem av flera sambesittare som kan antas vara ägare till lös egendom. Hänsyn bör tas till att rättsskyddet för den som tillsammans med gäldenären besitter egendomen tillgodoses genom att utmätning utan förbehåll för dennes rätt får ske endast om det kan styrkas att egendomen tillhör gäldenären. Råder oklarhet bör utmätning med förbehåll för sambesittarens rätt få ske om det är troligare att egendomen tillhör gäldenären än att den tillhör sambesittaren. Hävande av utmätning och annan rättelseOm det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att egendomen tillhör tredje man ska utmätningen hävas förutsatt att inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts föreligger endast rätten till influtna medel (4 kap. 33 § utsökningsbalken). Vidare gäller att om kronofogdemyndigheten av annat skäl än vad stadgas ovan att viss egendom inte skulle ha utmätts (bilen och snöslungan), ska rättelse ske. Sådan rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från beslutet (4 kap. 34 § utsökningsbalken).ÖverklagandeKronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt (18 kap. 2 § första stycket utsökningsbalken). Ett överklagande ska ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte kommit in i rätt tid ska avvisas av kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § första och andra stycket utsökningsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad blir straffet för snatteri i matbutik?

2020-09-21 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej om man snattar i en mataffär vad kan man få för straff då?? Spelar de roll om de dyr eller billig vara eller räknar dom det som stöld oavsett pris?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du frågar vad man kan få för påföljd om man begår brottet ringa stöld, eller i vardagligt tal snatteri, i en matbutik (8 kapitlet 1 § Brottsbalken, BrB). Det som avgör om det är ringa stöld och därmed inte blir den vanliga stöld kategorin är faktorerna; det tillgripnas värde samt övriga omständigheter (8 kapitlet 2 § BrB).Påföljden för ringa stöld är böter eller fängelse i högst sex månader. Vid butiksstölder så är brottet fullbordat när varorna har passerat kassan/betalningsstationen till butiken. Vid brott i butik är praxis att gränsen för ringa stöld och stöld är 1 000 kr (rättsfall: NJA 2009 s. 586). Värdet på det som har stulits är alltså av vikt för att göra bedömningen om det är ringa stöld som det rör sig om. Om värdet är lägre än 1 000 kr så hamnar man oftast under rubriken ringa stöld. Enligt tidigare domar så är den vanligaste påföljden vid så kallad snatteri i butik, böter. Det är sällan åklagaren väljer påföljden snatteri för ringa stöld. Men det som kan leda till ett högre straff än böter för just snatteri är hur stor skada och kränkning som brottet orsakade offret, ex. matbutiken. Om detta brott är ett återfall i liknande utförda brott så kan detta leda till ett högre straff (29 kapitlet BrB). Det finns således vissa försvårande omständigheter som leder till att påföljden blir fängelse, men allra vanligast är att böter blir straffet för snatteri i butik.Vänligen,

Vad innebär brottet förtal?

2020-09-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej jag undrar vad brottet förtal är för nåt? Tack på förhand.
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förtal regleras i 5 kapitlet 1 § brottsbalken, därför kommer jag i mitt svar redogöra för hela det lagrummet.Första stycket – vad är förtal För att något ska klassas som förtal måste en/flera specifika personer pekas ut som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller någon annan uppgift som får en person att framstå som dålig i andras ögon. Bedömningen görs alltså utifrån andra personers reaktioner och ofta tar man hänsyn till personens bekantskapskrets. Det innebär att något som kan anses som dåligt hos en grupp människor inte behöver vara det hos en annan. Det finns inte något krav på att uttalandet får en större spridning bland allmänheten för att det skall räknas som förtal, men det krävs i princip alltså att uppgiften lämnas till någon utomstående person.När man gör bedömningen hur allvarligt ett förtal har varit brukar man titta på hur allvarlig uppgiften har varit, vilket syfte personen som spred uppgiften hade, om personen visste att uppgiften var osann och vilken spridning den har fått. Dessa kriterier är också de som används för att bedöma om brottet har varit grovt eller inte. Andra stycket – undantagsregelnTrots att något är förtal finns det möjlighet att frikännas. Om det har varit försvarligt att lämna den uppgiften. Det spelar inte någon roll här om uppgiften var sann eller falsk men man tittar ofta på om personen som lämnat uppgiften hade skäl att anta att den var sann eller visste att den var osann. Andra faktorer som kan påverka om det är förtal är om:-Personen hade en skyldighet att uttala sig och det sagda då var relevant: exempelvis vittnesplikt-Omdömen vid jobbansökningar-Man har även rätt att göra nyheter av vissa saker om de är av allmänt intresse -opinionsbildning -Kritik är en del av det demokratiska samhället och anses inte vara förtalJag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,