Att kräva tillbaka lånade pengar

2020-11-21 i Skuld
FRÅGA |Jag har ett problem med en kille som jag har lånat ut 150kr till. Anledningen är att vi skulle gå och spela lazergame och sedan äta på McDonalds, så han erbjöd mig 50kr extra om jag betalade för honom. Lazergamet kostade 100kr per person och maten kostade 50kr. Det har gått flera veckor sen han lovade att betala så att jag har bett honom flera gånger om mina pengar men han kommer alltid på bortförklaringar som att han inte har några pengar och att han får mer om några dagar. Jag har kontakt med en av hans kompisar som har på något sätt fått emailen till personen som är skyldig mig. Och där står det att han lägger flera hundra kronor på spel online. Senaste gångerna jag har frågat honom har han kallat mig snål och nu har han börjat hota med att jag kan få stora problem om jag fortsätter prata om pengarna. Vad ska jag göra?
Orysia Sich |Hej och tack att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur man kräver tillbaka pengar som man lånat ut till någon annan.Det är tråkigt att du har hamnat i en sådan situation. Skulden som har uppstått hos personen som lånade pengar av dig kallas för en fordring och regleras i skuldebrevslagen.Om det finns skulder mellan privatpersoner kan man vända sig till kronofogden och ansöka om betalningsföreläggande. För att kunna ansöka för betalningsföreläggande måste två villkor vara uppfyllda. Det första är att man ska utkräva pengar och inte t.ex. egendom och den andra är att sista datum för betalningen ska ha passerat. I ditt fall är båda villkoren uppfyllda, dvs att det gäller 150 kronor som du har lånat ut och att datumet för betalningen har passerat, eftersom personen dröjer med betalningen som skulle ha skett för länge sen.På kronofogdens webbsida hittar du anvisningar till vad ansökan ska innehålla och vart den ska skickas. Det kostar 300 kronor att ansöka men du kan begära ersättning för den kostnaden i din ansökan.Efter du har lämnat in ansökan skickar kronofogden ett brev till den du vill få betalat av. Om personen vägrar att betala kan du vidare driva ditt ärende till domstol. I domstol måste du bevisa att du lånade pengarna till personen. Det förekommer också ytterligare kostnader för stämningsansökan.I ditt fall måste man ställa sig en fråga om det är värd att driva ärendet eftersom det begärda beloppet är ganska lågt jämfört med kostnaderna för de olika ansökningar. Olaga hotOlaga hot innebär att någon hotar att skada dig eller din egendom. Du kan göra en polisanmälan ifall hotet upplevs som allvarligt. Om personen kommer fortsätta med hot försök att dokumentera detta och spara all information (t.ex. ett meddelande med hotfull innehåll). Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Ska man behöva förutsätta att semesterersättningen ingå i lönen?

2020-11-21 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag jobbar på timlön, 500kr/timme.När jag får lönebesked står det timlön 446,43, det resterande är semesterersättning .Tycker att den borde vara utanför timlönen.Är det korrekt av företaget jag jobbar för?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om semester finns i semesterlagen (SemL), där framgår ingenting som uttryckligen förbjuder arbetsgivare att inkludera semesterersättning i lönen. Dock framgår det av förarbetena till lagen att semesterersättning inte ska presumeras ingå i lönen (prop. 2009/10:4 s. 37). Om din semesterersättning ska inkluderas i lönen måste det framgå klart och tydligt att en del av lönen är semesterersättning (se EG-domstolens dom i mål C-131/04 C. D. Robinson-Steele mot R. D. Retail Services Ltd). Helst ska det framgå av såväl anställningsavtalet som lönespecifikationerna hur mycket av lönen som utgör din semesterersättning. Jag har förstått det som att du, vid avtalets ingående med arbetsgivaren, har fått intrycket att timlönen om 500 kronor per timme inte omfattar semesterersättningen. Det ska du inte heller behöva förutsätta, såsom redovisats ovan. Förvisso redovisas timlönen och semesterersättningen i olika poster i lönebeskedet. Det räcker normalvis dock inte att lönen och semesterersättningen redovisas separat i lönebeskedet utan det ska även framgå av anställningsavtalet att semesterersättningen skulle ingå i lönen. Jag skulle därmed i första hand råda dig att ta en titt på ditt anställningsavtal och se vad som framgår där, står det enbart timlön om 500 kronor/timme eller framgår det att summan inkluderar även semesterersättningen? I andra hand bör du ta en titt på kollektivavtalet om sådant finns på din arbetsplats. Om det inte framgår av anställningsavtalet att semesterersättningen inkluderas i lönen åligger det arbetsgivaren att visa att semesterersättningen skulle ingå i din lön (jfr AD 2012 nr 88). Jag hoppas att mitt svar varit till din hjälp. Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Med vänliga hälsningar,

Hur lång tid får en överklagan ta?

2020-11-21 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej.Har en fråga angående en överklagan. Det gäller en ansökan på vapenlicens.Efter avslag vid ansökan hade jag 3 veckor på mig att överklaga beslutet. Jag inkom med övetklagan i rätt tid vilket jag har bekräftat.Nu har det gått 9 månader...du hörde rätt 9 mån utan att fått ett beslut på min överklagan.Avslaget har ju inte fått laga kraft än då inget beslut tagits..kan gå åt vilket håll som helst.Min fråga är...det måste väl dock finnas regler för hur lång tid det ska ta för ett beslut? Själv hade jag 3 veckor. Dom har hitills haft 9 månader på sig!!Vad säger reglerna om det?Mvh
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tyvärr finns det inga direkta lagregler som uttrycker en tidsram för när ett beslut måste fattas vid en överklagan. Det föreskrivs dock att myndighet har en skyldighet att meddela dig om ett mål förväntas bli väsentligt försenat (11 § förvaltningslagen [FL]). Då det tagit mer än 6 månader har du även en möjlighet att skriftligt kräva att myndigheten ska avgöra ärendet. Gör du det måste myndigheten fatta beslut inom fyra veckor eller i åtminstone ge ett särskilt beslut om varför de ännu inte kan fatta beslut i frågan (12 § FL). Som jag sa finns det dock ingen exakt tidsgräns, utan den tidsgräns som finns i art. 13 i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna säger endast att var och en har rätt till ett effektivt rättsmedel. Det är således en väldigt vagt uttryckt rättighet som gör det svårt att kräva något specifikt. Hoppas ändå att du fick svar på din fråga! Behöver du ytterligare hjälp kan du boka tid med vår juristbyrå här eller ringa oss: Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vem är ansvarig om jag skadas på grund av hål i marken?

2020-11-21 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |Hej! Om en kommun anställt ett företag för att gräva upp och byta några rör i marken på en allmän plats och någon råkar trilla ner i hålet de grävt, vem blir skadeståndsskyldig? Kommunen eller företaget som anlitats av kommunen? Företaget hade även satt upp varningsband och koner men någon fotgängare hade dragit ner banden och vält konerna.
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ansvarar kommunen för företag som de anlitar? Principen om non-delegable duty innebär att man inte med befriande verkan kan överföra skadeståndsansvar på ett företag som man anställer, om man enligt lag är skyldig att ansvara för att upprätthålla säkerheten. Det innebär att om kommunen haft en skyldighet att ansvara för att byta rören på marken så är det de som är skadeståndsskyldiga och inte det företag som de har anställt. Jag har inte mycket information att gå på i frågan, men min gissning är att kommunen har haft ansvar enligt lag att ha hand om rören på denna allmänna plats. Skadestånd om man skadas på grund av hål i marken Om vi fortsätter med antagandet att det är kommunen som är ansvarig för bytet av rör (non-delegable duty) så måste de vara skadeståndsansvariga enligt skadeståndslagen (SkL).Tre krav finns till en början för att avgöra om det räknas som rätt till skadestånd (2 kap 1 § SkL): 1. Skada ska ha uppkommit 2. Skadan ska ha orsakats av kommunen 3. Kommunen har agerat vårdslöst/oaktsamt Svårigheterna uppkommer i tredje punkten. För att kommunen ska anses vårdslös eller oaktsam krävs att de antingen brutit mot en skyldighet eller att de inte varit tillräckligt försiktiga. Om kommunen anställt ett dåligt företag som är kända för att vara oansvariga, kan det vara så att kommunen anses agerat vårdslöst/oaktsamt. Så kan även fallet vara om kommunen agerat på ett sätt som är ovanligt, ex grävt hål på en plats där man inte ska gräva.Kan man kräva företaget på skadestånd? Man hade kunnat kräva företaget på skadeståndsansvar enligt samma kriterier också. Men, med tanke på att företaget hade satt upp varningsband och koner som sedan välts av fotgängare, så är det tveksamt att man kan hålla dem ansvariga. De har troligtvis gjort vad som krävs av dem för att uppmärksamma att det finns ett hål i marken. Att någon annan vält dessa varningar är nog mer av en olycka och kan inte hållas dem till ansvar. SammanfattningDet verkar som att det rör sig om en olycklig situation som hade kunnat undvikas om konerna och varningsbanden inte hade dragits ner av fotgängaren. Därför är det troligtvis så att det inte finns någon rätt till skadestånd. Dock så rekommenderar jag dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!

Behöver jag betala en sent skickad faktura?

2020-11-21 i Fordringar
FRÅGA |Hej!När jag sålde mitt hus regnade det in och ett kontrakt skrevs att det skulle vara lagat och att jag skulle få en faktura senast 1 augusti!Sen förlängde vi det till 1 september!Men dom skickade ingen faktura förän dag!Vad gäller då behöver jag betala ändå?Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad jag uppfattade det som handlar din fråga om vilka dina rättigheter och skyldigheter är gällande betalning av en faktura för en avtalad tjänst. Jag utgår ifrån att du i egenskap av privatperson har anlitat en näringsidkare för att utföra arbetet eftersom ingen ytterligare information framgår utav frågan. Ditt ansvar för att betala fakturanDu som har köpt en tjänst är alltid ansvarig för att fakturan betalas inom förfallodagen. Får du inte fakturan inom överenskommen tid bör du kontakta företaget för att se vad som kan ha hänt. Att du inte får fakturan inom överenskommen tid är alltså ingen grund för att du inte skulle behöva betala fakturan.Preskribering av fakturanFöretaget har möjlighet att skicka fakturan till dig som privatperson inom tre år från ditt köp, efter att den tiden har passerat så preskriberas skulden, (2 § 2 st preskriptionslagen). Att skulden preskriberas innebär att du inte behöver betala fakturan och att företaget inte har rätt att få skulden betald. Har företaget inom tre år skickat en påminnelse om att du ska betala under den tiden, så förlängs preskriptionstiden. Detta kallas för preskriptionsavbrott, (5 § preskriptionslagen), och innebär att företaget har fortsatt rätt att få skulden betald efter tre år. Förfallodagen för fakturanDet finns ingen lag som reglerar hur långt fram ett förfallodatum får sättas. Det innebär att förfallodagen kan framgå i ert avtal eller på fakturan efter att företaget har utfört tjänsten, (41 § konsumenttjänstlagen). Förfallodatumet är den dagen företaget senast ska ha fått pengarna, inte den dag du senast kan betala. Företaget bör därför skicka fakturan till dig i tillräckligt god tid före förfallodagen, eftersom du ska ha tid att kontrollera att fakturan är riktig och meddela om du har några anmärkningar gällande fakturan.Slutsatsen i ditt fall Företaget har nu skickat fakturan, inom tre år från köpet, vilket innebär att du har en skyldighet att betala fakturan. Det är ditt ansvar som privatperson (konsument) att företaget får betalningen i tid, senast på förfallodatumet efter att företaget har utfört tjänsten eller det datum som eventuelltförekommer i ert avtal. Hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att återkomma med fler frågor till oss. Med vänliga hälsningar,

När föreligger rätten till nödvärn?

2020-11-21 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Vad räknas i lagens mening som nödvärn, och måste det vara fysiska situationer som rättfärdigar nödvärn eller kan det vara annat också?
Isabelle Engström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 24 kap. 1 § brottsbalken anges det att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Första stycket i paragrafen utgör en rätt att försvara sig utan att detta ska utgöra ett brott. Nödvärn kan anses som en brottslig gärning om det är uppenbart oförsvarligt. Gärningen ska alltså stå i proportion till det brottsliga angreppet. I NJA 2005 s. 237 kom Högsta domstolen fram till att det inte förelåg nödvärn när personen i fråga tillgrep dödligt våld som försvar. Domstolen fann att det förelåg alternativa handlingssätt än det dödliga våldet som personen utförde. Gärningen var således uppenbart oförsvarlig. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld. Att använda dödligt våld när andra vägar finns är därmed inte okej. Psykiskt angrepp omfattas inte av nödvärnsrätt. Det är till exempel inte okej att slå någon som verbalt retas. Jag hoppas du fick svar på din fråga!

Återkallelse av framtidsfullmakt och subsidiära fullmaktshavare

2020-11-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Min man och jag skrev framtidsfullmakt i maj 2020. Enkel gratis mall från nätet. I juli resp sept drabbades han av två stora hjärninfarkter, den första med fysiska konsekvenser, den andra med allvarliga kognitiva men, vilket gör att han inte kan förstå eller föra en adekvat kommunikation. Han bor på korttidsboende idag i väntan på permanentboende. Jag har använt framtidsfullmakten vi skrev 3 ggr hittills i samband med ekonomiska bankaffärer, företagsaffärer samt biståndshandläggare gällande honom. Min fråga är nu: Om något händer mig så att även jag blir beslutsoförmögen, vad händer då? Jag skulle vilja sätta in min dotter i en framtidsfullmakt för mig i st f att min mans namn står på den eftersom han aldrig kommer att bli bra nog att sköta den saken. Om jag skriver en framtidsfullmakt med hennes namn där hon får handha samtliga av mina personliga angelägenheter när jag inte längre kan fatta egna beslut, kan jag då riva den framtidsfullmakt som min man och jag upprättade där hans namn nu står? Den kommer ju aldrig att bli aktuell. Kan jag skriva en framtidsfullmakt där båda mina barns namn står men med dottern i första hand?Tacksam för svar
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av föräldrabalken (FB) och förarbetena till lag om framtidsfullmakter. Vad händer om även du blir beslutsoförmögen?Frågan angående vad som händer om även du blir beslutsoförmögen besvaras med hjälp av föräldrabalken. I lagen framgår det att rätten ska besluta att anordna godmanskap för honom eller henne om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, om det behövs. Ett beslut om godmanskap får inte meddelas av rätten utan samtycke av den personen som godmanskap ska anordnas för, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas (11 kap. 4 § FB). Det föregående innebär alltså i huvudsak att om du skulle bli beslutsoförmögen och inget annat finns förordnat anordnas ett godmanskap för det du behöver hjälp med. Det kan också bli relevant att domstolen anordnar om förvaltarskap om huvudmannen, du i detta fall, är ur stånd att vårda sig eller sin egendom på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande och behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person (11 kap. 7 FB). Detta styrks genom läkarintyg. Förvaltarskap får inte anordnas om behovet av hjälp kan tillgodoses genom godmanskap.Återkalla framtidsfullmaktenEn framtidsfullmakt är ett sätt att frångå att en domstol anordnar ett godmanskap. Vill man inte att en fullmakt ska gälla för någon ska fullmakten återkallas, vilket vanligtvis görs genom att informera personen som man angivit som fullmaktshavare att fullmakten inte längre gäller samt att man vidtar vissa särskilda åtgärder, beroende på vad det är för fullmakt. Med tanke på att din man inte blir bra nog att sköta saken enligt beskrivningen i din fråga kan du informera honom att den inte gäller för honom längre och att du förstör handlingen. Det sistnämnda är egentligen av störst relevans mot bakgrund av beskrivningen av din mans hälsotillstånd enligt frågan.Din dotter eller barnen tillsammans som fullmaktshavareDu kan upprätta en ny framtidsfullmakt där du anger din dotter som fullmaktshavare och att du i framtidsfullmakten anger i vilken omfattning framtidsfullmakten ska gälla, alltså vilka angelägenheter din dotter får handha. I förarbetena till lagen om framtidsfullmakter framgår det bland annat att det är möjligt att ange flera fullmaktshavare samt att en sådan utformning kan se ut på olika sätt. Du har en stor självbestämmanderätt i utformningen och kan till exempel ange din dotter som fullmaktshavare för en viss angelägenhet, till exempel de ekonomiska angelägenheterna, och ett annat barn för en annan angelägenhet, såsom de personliga angelägenheterna.Enligt förarbetena är det dessutom möjligt att låta en framtidsfullmakt innefatta subsidiära, det vill säga alternativa, förordnanden. Man kan tänka sig en situation där den först påtänkte personen inte kan eller vill fullgöra uppdraget, varför det ges möjlighet för fullmaktsgivaren att ange någon annan som ska inträda i den först utpekades ställe. Ett exempel på ett sådant förordnande är precis det du skriver i frågan, alltså att du utser dina barn som fullmaktshavare, men att din dotter gäller i första hand. För det fall du utser flera fullmaktshavare är det viktigt att du är tydlig med att ange om fullmaktshavarnas behörighet att företräda dig ska gälla var för sig, i förening eller precis som du skriver i din fråga, i första hand din dotter och sedan ditt andra barn. Tänk också på att upprätta framtidsfullmakten enligt de krav som finns, till exempel att framtidsfullmakten ska bevittnas av två vittnen (brukar framgå av gratismallarna på nätet) samt att det finns krav på vilka som får vara vittnen.SammanfattningSkulle du också bli beslutsoförmögen kommer rätten att besluta om att anordna godmanskap för dig. Om du vill undvika detta och säkerställa att det blir en anhörig till dig som tar hand om dina angelägenheter kan du upprätta en framtidsfullmakt, precis som du gjort när du utsåg din man som fullmaktshavare. Eftersom han inte längre är lämplig för uppdraget bör du återkalla den framtidsfullmakten och upprätta en ny där du anger din dotter som fullmaktshavare. Vill du utse flera fullmaktshavare kan du också göra det, men tänk på att vara tydlig om du anger att behörigheten är subsidiär, alltså att din dotter ska ha behörighet i första hand.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Hur behandlas gåvor vid arvsfördelning?

2020-11-21 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga rörande en husförsäljning som min morfar (änkling) genomfört i början av oktober månad 2020. Min morfar är 82 år gammal.Huset såldes för ca 700 000 SEK i Norrland.Han har valt att ge 100 000 sek till sin dotter no 1 och 100 000 SEK till hennes barn no 1 och 100 000 SEK till hennes barn no2 (hans båda barnbarn). Min mamma (hans dotter no 2) dog för några år sedan och jag är hennes enda barn. Anledning till gåvorna: • För att dom hjälpt honom med försäljningen med huset och alla bestyr runt omkring.• Att dom under åren hjälpt honom med vardagliga ting, handling, matlagning, hus fix etceteraDom bröstarvingar min morfar nu har är dotter no1 och mig (hans 3:e barnbarn).Mina frågor lyder:1. Får man ge ett sådant stort belopp om 100 000 SEK (300 000 SEK) till den ena dottern och hennes barn utan att ta hänsyn till hans 3:e barnbarn (bröstarvinge) i detta fall?2. Inget gåvobrev är skrivet mig veterligen.3. Ses detta som ett förskott på hans arv?4. Inget testamente är skrivet vad jag vet. Om han avlider vad säger juridiken kring fördelning av hans innestående kapital? Han har ca 300 000 sek kvar på sitt konto.5. Han har på sikt tänkt att ge mig ett belopp (ej talat om nivån). Hur skall han tänka? Tack på förhand
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om arv finns i ärvdabalken (ÄB) och det är således hit jag hänvisar mina svar. Hur fördelas arv? Till att börja med kan sägas att man ärver på grund av blodsband som utgångspunkt. Närmaste arvingar är arvlåtarens avkomlingar (s.k. "bröstarvingar"). Bröstarvingarna delar lika på arvet. Har någon bröstarvinge avlidit träder dess barn in och "var gren taga lika lott" (2 kap. 1 § ÄB). Det innebär att du träder in i din mammas ställe och har rätt till halva din morfars arv. Hur hanteras förtida gåvor? Det finns en presumtion som säger att det som din morfar ger till sina arvingar under sin livstid ska räknas som förskott på arv förutsatt att din morfar inte tydliggör att det inte ska röra sig om förskott (6 kap. 1 § ÄB). Det innebär att dina kusiner ska avräkna sitt förskott om din morfar avlider. Så om vi tar ditt fall och räknar blir det alltså som följer: Han hade 600 000 kr och har valt att ge sin ena gren ett förskott på 300 000 kr. Återstår gör alltså 300 000 kr. Din arvslott beräknas genom att man tar hans kvarlåtenskap (300 000) + förskottet (300 000) och dividerar med antalet barn (2). Man får då fram att din arvslott är 300 000 kr. Du ska således få de 300 000 kr som din morfar har kvar, medan din moster/morbror och hens barn inte får mer då de redan fått sitt arv i förskott (6 kap. 4 § ÄB). Eventuell gåva till dig Om din morfar väljer att ge en gåva till dig är det viktigt att han är medveten om att det han ger sina arvingar räknas som arv om han inte tydligt säger något annat. Han kan säga att gåvorna inte ska räknas av på arvet (likt ett testamente) och då kan arvingarna endast få ut sin laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). För att sammanfatta kan alltså sägas på dina frågor:1) Din morfar bestämmer själv över sin kvarlåtenskap, men han får inte kränka laglotten. 2 & 3) Om inget annat uttrycks av din morfar så räknas gåvorna som förskott på arv.4) Du får återstående 300 000 kr eftersom det utgör din grens arvslott enligt beräkningen ovan. Den andra grenen har fått sitt arv genom förskott.5) Det är viktigt att din morfar är medveten om att gåvor ses som förskott på arv om han inte uttryckligen säger något annat. Jag hoppas svaren varit tydliga och att du har fått en större förståelse kring hur lagen hanterar din situation. Behöver du ytterligare hjälp rekommenderar jag dig att boka en tid med vår juristbyrå. Du kan göra det genom att klicka här eller ringa oss:Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt: Telefon: 08-533 300 04 Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,