Ska syskon bli kallade till bouppteckning om ena maken fortfarande lever?

2020-09-20 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min mors syster avled för några år sedan. Hon var gift med en person som ännu lever. De hade inga barn, vare sig gemensamt eller var för sig. Däremot har båda två syskon var kvar i livet. Vi vet inte om det fanns något testamente efter mors syster. Men nu till frågan: även om det fanns ett testamente där det kanske stod att efter båda makarnas död skall alla tillgångar tillfalla t ex Röda Korset - borde inte min mor, alltså den avlidnes syster, blivit kallad till bouppteckning som närmsta släkting? Min mor säger att hon ej blivit kallad.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Makar ärver varandraBestämmelser om arv finns i Ärvdabalken (ÄB). När en av makarna avlider ska först makarnas egendom fördelas lika mellan dem i en bodelning förutom egendom som tidigare undantagits som enskild egendom. Den avlidne makens halva utgör dennes arv, kallat kvarlåtenskap, och den andra halvan tillhör den efterlevande maken. Då din mor syster dött och hennes make fortfarande är livet ärver han hela kvarlåtenskapen efter din mors syster såvida inget testamente anger annorlunda (3 kap. 1 § ÄB). Då ingen av makarna har några barn har de således inga bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Nästa i ledet att ärva är makarnas föräldrar och är båda föräldrarna döda ärver makarnas syskon (2 kap. 2 § ÄB). Är detta situationen i ert fall kommer däremot din mor inte ärva något av sin syster förens efterlevande make avlider. Och då kommer hon, och eventuella andra syskon till din mors syster, ärva lika del av hälften av den totala egendomen som går i arv efter maken (3 kap. 2 § ÄB). Kallelse till bouppteckning är först aktuellt när din mor ska få del arvSåvida inget testamente finns kommer din mors systers make ärva all kvarlåtenskap efter henne. Och din mor ärver först sin syster när maken dör. Då det endast är dödsbodelägare som ska kallas till förrättningen kommer din syster inte kallas då hon inte kommer ärva så länge maken lever (20 kap. 2 § ÄB). Dödsbodelägare är efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ÄB). Men då din mor först kommer ha rätt till arv efter att din mor systers make dör är hon inte delägare i sin systers dödsbo, utan kommer bli delägare i sin systers makes dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Först då kommer hon bli kallad till en bouppteckning och ärva sin andel av systerns andel i dödsboet när systerns make har dött. SammanfattningDin mor har alltså inte blivit kallad till bouppteckningen för att hon inte är dödsbodelägare efter sin systers död då systerns make fortfarande lever. Hon kommer däremot bli dödsbodelägare i sin systers makes dödsbo då han dör och således kallad till bouppteckningen och få ärva sin systers andel i dödsboet efter systerns make. Med vänliga hälsningar,

Är det olagligt att ljuga om sin ålder

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man ljuger om sin ålder, tex att man är 17 och säger att man är 18 och sedan har sex med någon som är 5-7 år äldre. Hamnar någon i trubbel? Med samtycke självklart.
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer använda mig utav brottsbalken när jag besvarar din fråga, som även kommer att benämnas som "BrB". Endast de handlingar som regleras i brottsbalken är brott enligt svensk lag (1 kap. 1 § BrB). I brottsbalken finns det ingen bestämmelse som kriminaliserar att ljuga om sin ålder. Det är alltså inte olagligt att ljuga om sin ålder för en sexpartner. Så länge samlaget sker med samtycke, vilket det framgår utav frågan att det gör, gör personen som ljuger inte sig skyldig till något brott. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!

Vem får efterarvsrätt?

2020-09-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min pappa dog för 10 år sedan och sedan dess har min styvmamma, pappas make bott kvar i lägenheten. Nu har min styvmamma gått bort. Min styvmamma och pappa har fyra gemensamma barn och jag har inget helsyskon. Hur ska arvet efter min styvmamma fördelas? Det enda som min styvmamma har att ärva är ca 100 000 kr på banken.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Enligt arvsrätten är det bröstarvingar, barn, som ärver först efter en avliden förälder. Har den avlidne flera barn så ärver de lika mycket ur kvarlåtenskapen. (2 kap. 1 § ÄB) Jag tolkar din fråga som att din far har fem barn, du samt fyra gemensamma med din styvmamma. I lagens mening är du att betrakta som särkullbarn vilket innebär att du har rätt att få ut ditt arv direkt efter din far när denne gick bort. (3 kap. 1 § ÄB) Dock verkar det som att du inte tog ut ditt arv från din far vid dennes bortgång vilket gör att du får efterarvsrätt i din styvmammas kvarlåtenskap. De gemensamma barnen får även de efterarvsrätt i styvmammans kvarlåtenskap efter er fars bortgång. (3 kap. 9 och 3 kap. 1 § ÄB) Detta innebär att du ska få ut en kvotdel som motsvarar den del som du skulle fått från din fars kvarlåtenskap. Beräkningen för kvotdelen kommer gå till på samma sätt som för de gemensamma barnen. Kvarlåtenskapen från styvmamman kommer fördelas på 2 och den ena hälften kommer fördelas på din fars arvingar och den andre delen på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) SammanfattningFör att exemplifiera ovanstående använder jag mig av den siffra du angivit. Hälften av kvarlåtenskapen ska fördelas på din fars arvingar. Alltså 50 000 kr. Därefter fördelas detta på arvingarna till din far, fem stycken, vilket ger vardera arvinge 10 000 kr vardera. Resterande av kvarlåtenskapen, 50 000 kr, kommer fördelas på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) Jag hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Påföljd vid ringa stöld

2020-09-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej! igår var en av dom värsta dagarna i mitt liv jag gick ut ur en mataffär och hade inte betalt för matvaror för 170 kr. Jag betalade varor jag hade i korgen som jag betalade men hade inte pengar att betala allt. Tyvärr har jag stulit förut men aldrig åkt fast som denna gång. Jag är ostraffad sen tidigare och har aldrig haft med polisen att göra förut. Jag bröt ihop totalt när polisen tog mig och idag går jag helt på autopilot, mår så fruktansvärt dåligt över detta och skäms! Det finns ingen ursäkt för hur jag har betett mig. Vakten och poliserna pratade om att jag skulle få böter, hur mycket skulle dom böterna kunna vara på?Drömde värsta mardrömmen inatt att jag hamnade i fängelse för detta. Det kan jag väl inte göra? Jag hade inte för avsikt att stjäla när jag gick in i affären.Tacksam för svar jag mår så jättedåligt!Hälsningar
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Så som jag tolkade din fråga hade du inte för avsikt att stjäla när du gick in i affären men att du i kassan, när du insett att du inte hade råd att betala allt, gått iväg med varorna du inte haft råd med utan att betala för dem. Om så inte är fallet och jag missförstått omständigheterna kring händelsen får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga. Jag vill börja med att säga att du inte behöver oroa dig för att hamna i fängelse, jag kommer härefter att förklara varför. Reglerna om stöld hittar vi i brottsbalken, som jag följande kommer att benämna som "BrB". För att dömas för stöld ska man olovligen ha tagit vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § BrB). Ifall värdet av det tillgripna däremot är under 1250 kr döms man för ringa stöld dvs. snatteri (8 kap. 2 § BrB). Eftersom värdet av varorna som du tagit understiger 1250 kr utgör det alltså ringa stöld. Den som gör sig skyldig till ringa stöld kan dömas till böter eller högst 6 månaders fängelse. Den vanligaste påföljden för ringa stöld/snatteri är däremot böter. Val av påföljd När det kommer till val av påföljd kan jag inte med säkerhet säga vad påföljden blir i ett sådant här fall eftersom en bedömning alltid görs i det enskilda fallet och det i slutändan alltid är upp till domstolen. Det är även svårt för mig att svara på hur hög böter det kan bli eftersom det även här görs en bedömning i det enskilda fallet. Men det jag kan säga är att jag inte tror att du behöver oroa dig för fängelse som påföljd. Som sagt är den vanligaste påföljden för ringa stöld böter. Vidare är de omständigheter som påverkar bedömningen av påföljden exempelvis, värdet på det tillgripna och hur stor skada eller kränkning som orsakades av gärningen. I ditt fall är värdet på det tillgripna lågt vilket ytterligare tyder på att det inte blir fängelse som påföljd. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Är CBD narkotikaklassat?

2020-09-20 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag blev stoppad av polisen och analysrapporten från Rättsmedicinalverket visade 0.00219 mikrogram/gram THC i blodet. Anledning att THC påvisats var intag an industrihampa som jag rökt varje dag i 3-4 månader i form av CBD buds som är köpt i Sverige och är under 0,2% THC. Kan jag dömas för drograttfylleri och narkotikabrott? Har rättegång ganska snart om detta!
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Narkotikabrott och trafikbrott regleras i narkotikastrafflagen (NSL) och trafikbrottslagen (TBL).Utgör intag av CBD ett narkotikabrott?CBD kommer från industrihampa, en växt som är helt laglig i Sverige. Att exempelvis inneha en industrihampa anses därmed fullt tillåtet och inte straffbart (NJA 2007 s. 219). Utgången blir dock annorlunda om industrihampan har bearbetats och en slags beredning har framställts. Enligt Högsta domstolen ska alla beredningar innehållande THC klassas som narkotika (NJA 2019 s. 531). Med beredning avses en bearbetning av växten, varje lösning, blandning eller avdelad dos där ämnen som THC, ingår. Det spelar alltså ingen roll om växten industrihampa som sådan är laglig, eftersom det man kollar på är om det finns THC i beredningen. Med andra ord kan man alltså dömas för narkotikabrott om man har intagit en beredning såsom exempelvis CBD-olja då den innehåller substansen THC (1 § första stycket 6 p. NSL).Vad gäller CDB-buds som i detta fall handlar frågan om produkten utgör en beredning eller inte. CBD-buds är blomman från hampaplantan och borde därmed inte klassas som en beredning. Praxis från Högsta domstolen visar att naturliga växter utan ytterligare bearbetning inte anses utgöra narkotika (NJA 1995 s. 219). Om det inte klassas som en beredning kan det inte heller anses vara narkotikaklassat och därmed inte straffbart. Men detta är förmodligen något som domstolen själva kommer bedöma i det enskilda fallet.Kan man bli dömd för drograttfylleri vid användning av CBD?Om man kan dömas för drograttfylleri i detta fall kan bero på flera omständigheter. Om domstolen anser att dina CDB-buds räknas in under begreppet "beredning" och därmed är narkotikaklassat, kommer du troligen bli dömd för drograttfylleri eftersom du i sådana fall har kört ett motordrivet fordon efter att ha intagit narkotikaklassat preparat (4 § andra stycket TBL). Om domstolen skulle anse att CBD-buds inte är en beredning av industrihampan och därmed inte är narkotikaklassad, kommer du förmodligen inte dömas för drograttfylleri. Dock finns det omständigheter som spelar in här också. Om man har framfört ett motordrivet fordon under tiden man varit påverkad av ett medel som har gjort att man inte kunnat framföra fordonet på ett betryggande sätt, kan man ändå dömas för rattfylleri (4 § tredje stycket TBL). Alltså behöver inte CBD-buds nödvändigtvis vara narkotikaklassade för att man ska kunna dömas för rattfylleri.SammanfattningDet kan sammanfattningsvis sägas att industrihampan som sådan är laglig, men att beredningen av den är narkotikaklassad och därmed straffbar. Hur utfallet blir i din situation beror bland annat på omständigheter såsom domstolens bedömning av huruvida CBD-buds är en beredning och om du har framfört fordonet på ett betryggande sätt eller inte.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Kan man få frivård som alternativ till häktet?

2020-09-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille blev häktad för misstänkt stöld, han och en till blev båda häktade för samma misstanke. Oklart i dagsläget vad min kille kommer bli dömd för just nu då jag inte hört nått. Men han har suttit häktad i snart 1 vecka och Min fråga är då hur stor är chansen att han får frivården istället för fängelse eller hur stor är chansen att han blir släppt tills rättegången efter som det inte är så allvarligt brott? och får ställa in sig senare? Vad låter troligt.
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. HäktningHäktning är en frihetsberövande åtgärd som sker under förundersökningen, dvs. innan en rättegång. För att en person ska kunna häktas måste flera förutsättningar vara uppfyllda. För det första ska personen i fråga vara på sannolika skäl misstänkt. Det är en väldigt hög misstankegrad som i regel förutsätter att det finns något konkret som binder den misstänkte till brottet, såsom vittnen eller teknisk bevisning. För det andra ska brottet kunna leda till ett års fängelse eller mer. Du nämner i din fråga att din pojkvän är misstänkt för stöld. Brottet stöld kan ge upp till två års fängelse och man kan därför konstatera att detta krav är uppfyllt, se 8 kap. 1 § BrB.För det tredje ska det finns risk för att den misstänkte kommer (1)hålla sig undan, (2) försvåra utredningen eller (3) fortsätter begå brott. För det fjärde ska häktning framstå som proportionerlig, där skälen för frihetsberövandet uppväger det intrång som häktet innebär för den misstänkte, se 24 kap. 1 § RB. Om samtliga krav är uppfyllda i din pojkväns fall eller inte kan jag inte bevara då det förutsätter en mängd mer information. Hur länge kan man sitta häktad? I Sverige, tillskillnad från många andra länder finns det ingen gräns för hur länge en person kan hållas häktad. Detta innebär att man kan sitta häktad allt från några dagar till flera år utan rättegång. Dock, om åtal inte väcks inom 2 veckor ska domstolen att med högst 2 veckors mellanrum att hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Detta görs för att bedöma om häktningsskälen fortfarande finns, och framförallt om det kan anses vara proportionerligt, se 24 kap. 18 § RB. Alternativ till häktning? Till häktning finns andra icke- frihetsberövande alternativ. Det är framförallt reseförbud eller anmälningsskyldighet. Bedömningen om den misstänkta ska vara häktad eller inte görs med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållanden eller om det föreligger några andra omständigheter. Vid reseförbud eller anmälningsskyldighet bedömer man att de finns risk att den misstänkte undrar sig lagföring men, att det trots risken inte finns tillräckligt med skäl för att häkta personen samt att det är tillräckligt med reseförbud eller anmälningsskyldighet för att hantera risken, se 25 kap 1 § RB. Frivård Frivården blir först aktuell när den misstänkte döms till någon påföljd, alltså efter en rättegång, och kan därför inte vara ett alternativ till häktning. Frivården är vidare ett samlingsbegrepp till en icke- frihetsberövande påföljder. Till frivården hör skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård, villkorlig frigivning eller fotboja. Kriminalvården ansvarar för frivårdens genomförande, och har till uppgift att ansvara för de personerna som fått frivård som påföljd. Målet är att förändra livet för den som begått brottet med förhoppningen om att personerna ska sluta begå brott. Du kan läsa mer om påföljderna här. Hur ser det ut i ditt fall? Det är väldigt många faktorer som kan påverka både häktningsfrågan liksom vilket påföljd din pojkvän kan tänkas få. Jag har ovan enbart redogjort för huvudprinciperna inom häktning, alternativ till häktning och vad frivård innebär. Dock kan många andra faktorer påverka situationen för den misstänkte, allt från ålder, brottets beskaffenhet och tidigare brottslighet kan få en viss påverkan. För att kunna svara på din fråga, eller i vart fall presentera en prognos över hur domstolen kan tänkas döma i din pojkväns fall förutsätts en gedigen utredning vilket jag inte kan göra med den informationen som har framkommit i din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Preskription gällande dråp

2020-09-20 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skriver just nu en novell där ett mord begås av ett barn i självförsvar, barnet är ungefär vid 10 års ålder, men kommer undan. Barnet erkänner dråpet 30 år senare som vuxen och vill ställas inför rätta. Skulle hen ställas inför samma straff, även fast hen var ett barn när dråpet skedde? Och påverkas domen av att hen erkänner dråpet innan hen ens är misstänkt? Tack för svar!
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom personen erkänner dråpet 30 år senare blir det en fråga om preskription. Preskription innebär att rätten att åtala har gått förlorad. Personen ifråga kan alltså inte dömas för brottet och därför inte heller få något straff. Reglerna om preskription för brott hittar vi i 35 kap. brottsbalken, som härefter kommer att benämnas som BrB. Preskriptionstidens längd beror på hur långt brottets straff är (35 kap. 1 § BrB). Däremot finns det en regel som säger att de allra allvarligaste brotten inte preskriberas, alltså brott som exempelvis mord och dråp (35 kap. 2 § BrB). Detta gäller dock inte om personen var under 21 år när denne begått brottet (35 kap. 2 § 2 st). Eftersom personen i fråga endast varit tio år när brottet begåtts kan det därför preskriberas.I detta fall har personen gjort sig skyldig till dråp. Den som gör sig skyldig till dråp döms till fängelse i lägst sex och högst tio år. Detta innebär att preskriptionstiden för detta brott är femton år och brottet i fråga är alltså redan preskriberat (35 kap. 1 § p. 5).Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Får man ha övervakningskameror på personalrummet.

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! På mitt jobb så har chefen satt upp övervakningskameror. En kamera sitter uppe vid personalutrymmet samt över en del av restaurangen (främst toaletterna). Får man ha kameror i personalrummet? Man kan se när vi byter om. Det finns ingen skylt och chefen har inte sagt något om att kameran sitter där?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig oss på Lawline med din fråga.Måste man ha tillstånd? Enligt huvudregeln i 7 § Kamerabevakningslagen stadgas att den som bedriver kameraövervakning måste ha ett tillstånd för detta, om det är en plats dit allmänheten har tillträde, och dessutom ska den som har kameraövervakningen vara en (1) myndighet eller (2) någon annan än myndighet som utför en uppgift av allmänt intresse. Ett sådant allmänt intresse är exv. Skola. För andra subjekt, ex. butiker eller restauranger finns det därmed inget krav på tillstånd för kameraövervakning. Vid bedömningen av om ett tillstånd ska beviljas eller inte (i de fall den blir aktuell) väger beslutsmyndigheten intresset av bevakningen, mot den enskildes intresse av att inte blir bevakad. Berättigade intressen är förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Får man filma vad man vill om tillstånd inte är ett krav? Avsaknaden på tillstånd, innebär inte att man får övervaka hurusom helst. Det innebär snarare att ansvaret för att man följer de regler som finns har förflyttats, där företagare och andra privata aktörer i samhället förutsätts ha koll på regelverket i framförallt Dataskyddsförordningen och Kamerabevakningslagen. De som har övervakningskameror har alltså fortfarande en skyldighet att följa de regler som finns, och göra en bedömning av om det inskränker på den enskildes integritet eller inte. Du nämner i din fråga att kameraövervakningen finns i personalrummet, det är ytterst tveksamt hur en sådan övervakning kan anses vara motiverad av de ovanangivna intressen. Dock har jag inte tillräckligt med underlag för att bedöma om bevakningen är rättsstridig eller inte, utan det kräver en helhetsbedömning liksom syftet med bevakningen. Du kan läs mer om kamerabevakning för privata företag här. Enskildes rätt till information Du nämner även att ni inte är informerade om att det finns kameraövervakning i personalrummet. Enligt 15 § Kamerabevakningslagen ska den som har kameraövervakning upplysa om det. Upplysningen kan ske genom skyltning eller på något annat verksamt sätt. Informationsskyldigheten ska även inbegripa rätten om att för fram klagomål mot bevakning till tillsynsmyndighet. Bestämmelsen gäller vid alla former av kamerabevakning, och gäller således även för de fall som inte kräver tillstånd. Vad kan man göra? Anser du att företaget inte har ett berättigad intresse av kameraövervakningen där din och de övrig anställdas integritet kränks, kan du vända dig till tillsynsmyndigheten som är Datainspektionen. Sammanfattningsvis Företag, behöver i regel inte ansöka om tillstånd om verksamheten inte innefattar utövandet av ett allmänt intresse. Frånvaron av tillstånd innebär emellertid inte att man befrias från ansvar, utan man måste fortfarande förhålla sig till och följa de regler som finns. Aktörer som inte har ett tillstånd måste kunna motivera att kamerabevakningen har ett berättigat intresse. Bedömningen av om kameraövervakningen har ett berättigat intresse eller inte ska göras i relation till den enskildes integritet.Vidare har din arbetsgivare en upplysningsplikt om den befintliga kamerabevakningen. Upplever du att övervakningen inte har ett berättigat intresse och således rättsstridig kan du framföra detta till Datainspektionen. Du kan läsa mer om hur det går till och vilka uppgifter som inspektionen i regel behöver här. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline.Vänligen,