Vem får efterarvsrätt?

2020-09-20 i Efterarv
FRÅGA |Hej, Min pappa dog för 10 år sedan och sedan dess har min styvmamma, pappas make bott kvar i lägenheten. Nu har min styvmamma gått bort. Min styvmamma och pappa har fyra gemensamma barn och jag har inget helsyskon. Hur ska arvet efter min styvmamma fördelas? Det enda som min styvmamma har att ärva är ca 100 000 kr på banken.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om arvsrätt finner vi i Ärvdabalken (1958:637), hädanefter kallad ÄB. Enligt arvsrätten är det bröstarvingar, barn, som ärver först efter en avliden förälder. Har den avlidne flera barn så ärver de lika mycket ur kvarlåtenskapen. (2 kap. 1 § ÄB) Jag tolkar din fråga som att din far har fem barn, du samt fyra gemensamma med din styvmamma. I lagens mening är du att betrakta som särkullbarn vilket innebär att du har rätt att få ut ditt arv direkt efter din far när denne gick bort. (3 kap. 1 § ÄB) Dock verkar det som att du inte tog ut ditt arv från din far vid dennes bortgång vilket gör att du får efterarvsrätt i din styvmammas kvarlåtenskap. De gemensamma barnen får även de efterarvsrätt i styvmammans kvarlåtenskap efter er fars bortgång. (3 kap. 9 och 3 kap. 1 § ÄB) Detta innebär att du ska få ut en kvotdel som motsvarar den del som du skulle fått från din fars kvarlåtenskap. Beräkningen för kvotdelen kommer gå till på samma sätt som för de gemensamma barnen. Kvarlåtenskapen från styvmamman kommer fördelas på 2 och den ena hälften kommer fördelas på din fars arvingar och den andre delen på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) SammanfattningFör att exemplifiera ovanstående använder jag mig av den siffra du angivit. Hälften av kvarlåtenskapen ska fördelas på din fars arvingar. Alltså 50 000 kr. Därefter fördelas detta på arvingarna till din far, fem stycken, vilket ger vardera arvinge 10 000 kr vardera. Resterande av kvarlåtenskapen, 50 000 kr, kommer fördelas på din styvmammas arvingar. (3 kap. 9 § samt 3 kap. 2 § ÄB) Jag hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

Påföljd vid ringa stöld

2020-09-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej! igår var en av dom värsta dagarna i mitt liv jag gick ut ur en mataffär och hade inte betalt för matvaror för 170 kr. Jag betalade varor jag hade i korgen som jag betalade men hade inte pengar att betala allt. Tyvärr har jag stulit förut men aldrig åkt fast som denna gång. Jag är ostraffad sen tidigare och har aldrig haft med polisen att göra förut. Jag bröt ihop totalt när polisen tog mig och idag går jag helt på autopilot, mår så fruktansvärt dåligt över detta och skäms! Det finns ingen ursäkt för hur jag har betett mig. Vakten och poliserna pratade om att jag skulle få böter, hur mycket skulle dom böterna kunna vara på?Drömde värsta mardrömmen inatt att jag hamnade i fängelse för detta. Det kan jag väl inte göra? Jag hade inte för avsikt att stjäla när jag gick in i affären.Tacksam för svar jag mår så jättedåligt!Hälsningar
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Så som jag tolkade din fråga hade du inte för avsikt att stjäla när du gick in i affären men att du i kassan, när du insett att du inte hade råd att betala allt, gått iväg med varorna du inte haft råd med utan att betala för dem. Om så inte är fallet och jag missförstått omständigheterna kring händelsen får du gärna höra av dig till oss igen så ska vi återigen försöka besvara din fråga. Jag vill börja med att säga att du inte behöver oroa dig för att hamna i fängelse, jag kommer härefter att förklara varför. Reglerna om stöld hittar vi i brottsbalken, som jag följande kommer att benämna som "BrB". För att dömas för stöld ska man olovligen ha tagit vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det (8 kap. 1 § BrB). Ifall värdet av det tillgripna däremot är under 1250 kr döms man för ringa stöld dvs. snatteri (8 kap. 2 § BrB). Eftersom värdet av varorna som du tagit understiger 1250 kr utgör det alltså ringa stöld. Den som gör sig skyldig till ringa stöld kan dömas till böter eller högst 6 månaders fängelse. Den vanligaste påföljden för ringa stöld/snatteri är däremot böter. Val av påföljd När det kommer till val av påföljd kan jag inte med säkerhet säga vad påföljden blir i ett sådant här fall eftersom en bedömning alltid görs i det enskilda fallet och det i slutändan alltid är upp till domstolen. Det är även svårt för mig att svara på hur hög böter det kan bli eftersom det även här görs en bedömning i det enskilda fallet. Men det jag kan säga är att jag inte tror att du behöver oroa dig för fängelse som påföljd. Som sagt är den vanligaste påföljden för ringa stöld böter. Vidare är de omständigheter som påverkar bedömningen av påföljden exempelvis, värdet på det tillgripna och hur stor skada eller kränkning som orsakades av gärningen. I ditt fall är värdet på det tillgripna lågt vilket ytterligare tyder på att det inte blir fängelse som påföljd. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Räknas en adjungerad medlem som styrelseledamot då man ska avgöra om styrelsen är beslutsför?

2020-09-20 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Vi är en ideell förening och undrar om vår styrelse är beslutsför. Det står följande i stadgarna:* "Styrelsen består av minst tre (3) och högst sju (7) ordinarie ledamöter samt minst noll (0) och högst två (2) suppleanter." * "Vid ledamots avsägelse adjungeras annan medlem, fram till nästkommande årsmöte." * "Styrelsen är beslutsför då minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Styrelsebeslut fattas med enkel majoritet."Om stämman valt 7 ordinarie ledamöter, en avsagt sig så 6 ordinarie kvarstår och en ny medlem adjungerats till styrelsen för att ersätta den som avsagt sig, är styrelsen då beslutsför om 3 ordinarie och den adjungerade närvarar på mötena?
Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är en adjungerad styrelseledamot?Att adjungera betyder att välja in en person som tillfälligt får delta i styrelsens arbete, till exempel delta på ett styrelse- eller medlemsmöte. En adjungerad styrelsemedlem har i regel yttrande- och förslagsrätt, men inte rösträtt. Av denna anledning bör en adjungerad styrelseledamot inte anses som en styrelseledamot när det kommer till beslutsförhet. Vad är en suppleant?En suppleant är en stand-in för ordinarie ledamot. Suppleanten vikarierar på styrelsemötet om en ordinarie ledamot inte kan närvara. Då har suppleanten samma funktion som en ledamot, vilket till exempel innebär att denne räknas in i underlaget för att styrelsen ska kunna vara beslutsför.Är er styrelse beslutsför?Er styrelse består i nuläget av sex styrelseledamöter och en adjungerad medlem. Eftersom den adjungerade medlemmen inte har rösträtt ska han eller hon inte räknas in i underlaget för beslutsförhet. Er styrelse är beslutsför då minst hälften av styrelseledamöterna är närvarande. Detta innebär att minst 3 av de ordinarie styrelseledamöterna ska vara närvarande för att styrelsen ska vara beslutsför.Sammanfattning:Sammanfattningsvis stämmer det att er styrelse är beslutsför om tre ordinarie ledamöter och den adjungerade medlemmen närvarar på mötena. Det räcker även med endast tre ordinarie ledamöter. Om ni istället vill ha sju röstberättigade medlemmar på mötet bör ni tillsätta en suppleant som kan vikariera för styrelseledamot som inte kan närvara. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad innebär det när en efterlevande make ärver med fri förfoganderätt?

2020-09-20 i Make
FRÅGA |Hej jag är särkullbarn och desto mer jag läser angående arv desto mer förvirrad blir jag. Min mamma var gift med en man (inte min pappa) nu när Mamma har gått bort så hade jag och mina syskon tänkt låta hennes man bo kvar i "orubbat bo" men som nu har jag förstått så betyder det att han har fri förfoganderätt och kan då i praktiken sälja boendet och alla tillgångar och tex resa upp alla pengar. Stämmer det eller har jag fått det om bakfoten?
Natascha Beck Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om efterlevande makes arvsrätt hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Efterlevande makens arvsrättOm den avlidna är gift vid dennes död, så är huvudregeln att den efterlevande maken ärver den avlidna maken med fri förfoganderätt – detta gäller dock inte när man har särkullbarn. Har man särkullbarn så ärver dessa deras förälder direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Särkullbarn kan dock välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, som i detta fall för att låta maken sitta kvar i s.k. orubbat bo (3 kap. 9 § ÄB). Vid sådant arvsavstående ärver den efterlevande maken med fri förfoganderätt.Fri förfoganderätt Att ärva med fri förfoganderätt innebär att mottagaren får disponera över egendomen hur denne än önskar, dock med vissa undantag. Det är inte tillåtet att testamentera bort egendomen eller skänka bort en stor del genom gåva vilket är att jämställa med testamente.Detta innebär alltså att den efterlevande maken, som du skriver i din fråga, får sälja egendomen och resa upp alla pengar – det finns alltså en risk att maken spenderar upp hela arvet och att det inte finns någonting kvar att fördela vid dennes död.För att sammanfatta så är det alltså möjligt för den efterlevande maken att spendera upp all den egendom som denne har ärvt med fri förfoganderätt. För att ni ska vara säkra på att få ert arv, så kan ni kräva ut er laglott som utgör hälften av arvslotten – detta innebär i praktiken att ni bara avstår från hälften av ert arv till fördel för den efterlevande maken.Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta oss igen.Med vänliga hälsningar,

Preskription gällande dråp

2020-09-20 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag skriver just nu en novell där ett mord begås av ett barn i självförsvar, barnet är ungefär vid 10 års ålder, men kommer undan. Barnet erkänner dråpet 30 år senare som vuxen och vill ställas inför rätta. Skulle hen ställas inför samma straff, även fast hen var ett barn när dråpet skedde? Och påverkas domen av att hen erkänner dråpet innan hen ens är misstänkt? Tack för svar!
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Eftersom personen erkänner dråpet 30 år senare blir det en fråga om preskription. Preskription innebär att rätten att åtala har gått förlorad. Personen ifråga kan alltså inte dömas för brottet och därför inte heller få något straff. Reglerna om preskription för brott hittar vi i 35 kap. brottsbalken, som härefter kommer att benämnas som BrB. Preskriptionstidens längd beror på hur långt brottets straff är (35 kap. 1 § BrB). Däremot finns det en regel som säger att de allra allvarligaste brotten inte preskriberas, alltså brott som exempelvis mord och dråp (35 kap. 2 § BrB). Detta gäller dock inte om personen var under 21 år när denne begått brottet (35 kap. 2 § 2 st). Eftersom personen i fråga endast varit tio år när brottet begåtts kan det därför preskriberas.I detta fall har personen gjort sig skyldig till dråp. Den som gör sig skyldig till dråp döms till fängelse i lägst sex och högst tio år. Detta innebär att preskriptionstiden för detta brott är femton år och brottet i fråga är alltså redan preskriberat (35 kap. 1 § p. 5).Jag hoppas att detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,

Får man ha övervakningskameror på personalrummet.

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! På mitt jobb så har chefen satt upp övervakningskameror. En kamera sitter uppe vid personalutrymmet samt över en del av restaurangen (främst toaletterna). Får man ha kameror i personalrummet? Man kan se när vi byter om. Det finns ingen skylt och chefen har inte sagt något om att kameran sitter där?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig oss på Lawline med din fråga.Måste man ha tillstånd? Enligt huvudregeln i 7 § Kamerabevakningslagen stadgas att den som bedriver kameraövervakning måste ha ett tillstånd för detta, om det är en plats dit allmänheten har tillträde, och dessutom ska den som har kameraövervakningen vara en (1) myndighet eller (2) någon annan än myndighet som utför en uppgift av allmänt intresse. Ett sådant allmänt intresse är exv. Skola. För andra subjekt, ex. butiker eller restauranger finns det därmed inget krav på tillstånd för kameraövervakning. Vid bedömningen av om ett tillstånd ska beviljas eller inte (i de fall den blir aktuell) väger beslutsmyndigheten intresset av bevakningen, mot den enskildes intresse av att inte blir bevakad. Berättigade intressen är förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet. Får man filma vad man vill om tillstånd inte är ett krav? Avsaknaden på tillstånd, innebär inte att man får övervaka hurusom helst. Det innebär snarare att ansvaret för att man följer de regler som finns har förflyttats, där företagare och andra privata aktörer i samhället förutsätts ha koll på regelverket i framförallt Dataskyddsförordningen och Kamerabevakningslagen. De som har övervakningskameror har alltså fortfarande en skyldighet att följa de regler som finns, och göra en bedömning av om det inskränker på den enskildes integritet eller inte. Du nämner i din fråga att kameraövervakningen finns i personalrummet, det är ytterst tveksamt hur en sådan övervakning kan anses vara motiverad av de ovanangivna intressen. Dock har jag inte tillräckligt med underlag för att bedöma om bevakningen är rättsstridig eller inte, utan det kräver en helhetsbedömning liksom syftet med bevakningen. Du kan läs mer om kamerabevakning för privata företag här. Enskildes rätt till information Du nämner även att ni inte är informerade om att det finns kameraövervakning i personalrummet. Enligt 15 § Kamerabevakningslagen ska den som har kameraövervakning upplysa om det. Upplysningen kan ske genom skyltning eller på något annat verksamt sätt. Informationsskyldigheten ska även inbegripa rätten om att för fram klagomål mot bevakning till tillsynsmyndighet. Bestämmelsen gäller vid alla former av kamerabevakning, och gäller således även för de fall som inte kräver tillstånd. Vad kan man göra? Anser du att företaget inte har ett berättigad intresse av kameraövervakningen där din och de övrig anställdas integritet kränks, kan du vända dig till tillsynsmyndigheten som är Datainspektionen. Sammanfattningsvis Företag, behöver i regel inte ansöka om tillstånd om verksamheten inte innefattar utövandet av ett allmänt intresse. Frånvaron av tillstånd innebär emellertid inte att man befrias från ansvar, utan man måste fortfarande förhålla sig till och följa de regler som finns. Aktörer som inte har ett tillstånd måste kunna motivera att kamerabevakningen har ett berättigat intresse. Bedömningen av om kameraövervakningen har ett berättigat intresse eller inte ska göras i relation till den enskildes integritet.Vidare har din arbetsgivare en upplysningsplikt om den befintliga kamerabevakningen. Upplever du att övervakningen inte har ett berättigat intresse och således rättsstridig kan du framföra detta till Datainspektionen. Du kan läsa mer om hur det går till och vilka uppgifter som inspektionen i regel behöver här. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Vad gäller för enskild egendom i fastighet när fastigheten säljs?

2020-09-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har haft hälften av en fastighet som enskild egendom. Nu är allt sålt. Blir hälften av köpesumman enskild egendom?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna om enskild egendom finner vi i Äktenskapsbalken (1987:230), hädanefter refererad till som ÄktB. Enligt lagen är enskild egendom sådan egendom som gjorts enskild genom exempelvis äktenskapsförord, gåva, testamente eller arv. I de senare nämnda så behöver det framgå från handlingen att egendomen ska vara mottagarens enskilda. Vidare framkommer det i lagen att egendom som träder i stället för den enskilda egendomen är att anse som enskild egendom om inte annat föreskrivits i handlingen som gjort egendomen enskild. Dock är avkastning från enskild egendom att anse som giftorättsgods om inte annat är skrivet i den handling som gjort egendomen till enskild. (7 kap. 2 § FB) Kan en sammanblandning av giftorättsgodset och den enskilda egendomen skett?Det framkommer inte ur din fråga hur du har fått hälften av fastigheten som enskild egendom. Exempelvis om du fått just halva fastigheten som enskild egendom eller om du fått en summa pengar som du därefter investerat i fastigheten. Utifrån detta kan jag inte ge ett tydligare svar än att utgångspunkten vid enskild egendom är även egendom som trätt i stället blir enskild. (7 kap. 2 § FB) Dock kan det bli en fråga huruvida egendom trätt i stället för enskild egendom. Vid dessa frågor brukar man titta på om det skett en sammanblandning av den enskilda egendomen och giftorättsgodset och huruvida det har gjort att egendomen förlorat sin karaktär som enskild egendom. Exempelvis i NJA 1992 s. 773 hade en make satt sin sin enskilda egendom på ett gemensamt bankkonto där det även fanns penningmedel som utgjorde giftorättsgods. Kontot användes för flera in- och utbetalningar och HD ansåg att den enskilda egendomen genom sammanblandningen förlorat sin karaktär som enskild egendom. SammanfattningUtifrån din fråga kan jag inte ge ett närmare svar än att utgångspunkten vid enskild egendom är att även egendom som trätt i stället är att anse som enskild. Undantaget är dock ifall egendomen sammanblandats med annan egendom på så sätt att den förlorat sin karaktär som enskild, alternativt att annat har föreskrivits i den handling som gjort egendomen enskild. Gällande avkastning till enskild egendom är däremot utgångspunkten att denne är giftorättsgods om inte annat är föreskrivet. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Mvh

misstänkt för narkotikabrott, vad får polisen göra?

2020-09-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag blev anhållen och misstänkt för narkotika innehav och sen blev jag misstänkt för narkotika missbruk.Jag sat själv på en bänk och lyssnade på musik sen kom poliser och började ställa massa frågor. De misstänkte att jag hade narkotika på mig och frågade om jag har något vilket jag nekade. De började visitera mig men polisen hittade inte något. Efter det blev jag indragen och blev tvungen att ge blod test. Jag har rökt tidigare och testet kommer nog bli positivt. Efter det hela sa polisen att jag är misstänkt för narkotika missbruk. Min fråga/ frågor ärfår polisen göra så här? Att gå och fråga vem som helst och börja tulla mm?Kan de ändra sig från misstänkt för narkotika innehav till misstänkt av missbruk? Och hur kommer det se ut för mig nu framöver?Kommer Jag bli registrerad i brottregistret och kan det överklagas?Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har blivit misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk, och att misstanken om innehav har lagts ned. Nedan ska jag försöka besvara alla dina frågor så gott jag kan. "Får polisen göra såhär?" Polisen har ganska vidsträckt befogenhet i sin verksamhet när de misstänker någon för brott. När de letar efter narkotika på dig, har de genomfört en kroppsvisitation. En kroppsvisitation får göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsvisitation göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att leta efter föremål som kan tas i beslag eller användas för att utreda brott (28 kap. 11§ rättegångsbalken). Misstankegraden "skäligen misstänkt" är en väldigt lågt ställd grad, och det ska inte till så mycket för att komma upp i denna misstankegrad. Det räcker exempelvis att polisen fått vittnesuppgifter om att någon liknande dig säljer narkotika, att de sett något misstänksamt runt bänken, att platsen och tiden i sig väcker misstanke eller att du svarat avvikande på frågor och liknande. De får inte göra en kroppsvisitation på grund av att du ser narkotikapåverkad ut, eller tidigare dömts för narkotikabrott. De får dock göra en skyddsvisitation, för att kolla så att du inte har något på dig som skulle kunna skada dem (19§ polislagen). Att de sedan tagit med dig för blodprov innebär en kroppsbesiktning, och det får göras å samma grund som kroppsvisitationen ovan (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Det är alltså samma misstankegrad, "skäligen misstänkt" som krävs här, vilket kan vara att man har ett avvikande beteende, blodsprängda ögon eller liknande som ger tecken på att man har intagit narkotika. Polisen får (och ska) inleda förundersökning om det finns anledning att anta att brott har begåtts, och då är de också fria i att bestämma rubricering och ändra den (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Det är svårt för mig att säga hur polisen resonerat i ditt fall, men generellt krävs det inte mycket för att polisen ska få lov att starta en förundersökning, vare sig om innehav av narkotika eller om missbruk. Jag förstår det om du upplever det som att de "ändrat" misstanke först efter de visiterat dig, och inte hittat något. Men polisen kan ju ha haft båda misstankarna från början, eller under samtalet med dig under visitationen fått en uppfattning om att du är narkotikapåverkad, och därmed valt att undersöka även detta. "Hur kommer det se ut för mig framöver?"Om jag förstått dig rätt så har misstanken om innehavet blivit nedlagd. Om ditt blodprov visar att du har narkotika i blodet, kommer du bli misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk (1§ 6p. narkotikastrafflagen). Eget bruk, oberoende av vilken substans och mängd provet visar, klassificeras alltid som ett ringa brott, och straffet för det är böter eller fängelse högst sex månader. (2§ narkotikastrafflagen). För eget bruk blir det nästan uteslutande böter. Du kommer i sådana fall att bli kontaktad av polisen antingen per telefon eller brev, för att bli underrättad om analysresultatet och eventuellt kallas till förhör om det finns något polisen vill utreda vidare. Sedan kommer ärendet gå vidare till åklagare som fattar beslut om de ska väcka åtal i tingsrätt, eller utfärda strafföreläggande. Mest sannolikt kommer du få ett strafföreläggande där du får möjlighet att erkänna eller förneka brottet. Erkänner du inte, eller inte betalar böterna, går ärendet vidare till tingsrätten. Böterna bestäms mellan 30 - 150 st, och för dig hamnar det mest sannolikt på 30st. Detta multipliceras med en summa mellan 50-1000kr som baseras på dina ekonomiska förhållanden (25 kap. 2§ brottsbalken). Tjänar du ingenting får du det lägsta här med, alltså 50, och då blir ditt totala bötesbelopp 1500 kr (30stx50kr=1500 kr). Om du inte erkänner brottet så ska du välja att inte acceptera strafföreläggande, och begära förhandling i tingsrätten. "Kommer jag bli registrerad i brottsregistret och kan det överklagas?"Under tiden du är misstänkt för brott kommer du registreras i misstankeregistret. Om det sedan går vidare till åtal eller strafföreläggande, så du blir lagförd för brottet, kommer det registreras i belastningsregistret. När det sker försvinner misstanken ur misstankeregistret (13§ lag om misstankeregister). Registreringen kommer då finnas kvar i belastningsregistret i fem år från beslutet (17§ 9p. lag om belastningsregister). Det är i sig inget du kan överklaga, och inte heller polisens beslut att inleda förundersökning, eller åklagaren beslut att utfärda strafföreläggande/ väcka åtal. Men du kan överklaga en eventuell dom i tingsrätten. Du kan även göra en anmälan hos Justitieombudsmannen om du känner att polisen behandlat dig felaktigt. Du kan hitta mer om detta på JO's hemsida. Hoppas att du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,