När gallras kombinerad påföljd ur belastningsregistret?

2020-10-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej för ca 4 år sedan begick jag en stöld som jag ångrade grovt. Påföljden blev dags böter och villkorligt. Det har varit tuffare att få jobb då de flesta kräver ett rent belastnings register. Men min fråga är det kommer domen stå i belastnings utdraget i 5 eller 10år?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tidpunkten för när ett brott tas bort från belastningsregistret beror på vilket straff man har blivit dömd till. Regler för när en uppgift om ett begånget brott ska gallras (tas bort från belastningsregistret) regleras i lagen om belastningsregister.Vid villkorlig dom gallras uppgiften från belastningsregistret 10 år efter domen, (17 § 4 a punkten lagen om belastningsregister). Om du var under 18 år när brottet inträffande gallras den istället efter 5 år, (17 § 4 b punkten lagen om belastningsregister). Uppgiften om böter i registret gallras 5 år efter domen, (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister).Kombinerad påföljdBåde villkorlig dom och dagsböter är två straffrättsliga påföljder. När en domstol dömer ut en kombinerad påföljd, det vill säga villkorlig dom i kombination med dagsböter, kommer dessa påföljder att gallras samtidigt, då den påföljd som ger längst gallringstid ska gallras. I detta fall är det tills att den villkorliga domen gallras efter 10 år (eller 5 år beroende på hur gammal du var när brottet begicks), (18 § första stycket lagen om belastningsregister). Observera här att dagsböter och penningböter enligt paragrafen inte är samma typ av påföljd.Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig med arbete för dig!Med vänliga hälsningar,

Måste min pappa berätta om han adopterar någon?

2020-10-27 i Adoption
FRÅGA |Hej jag är ensambarn dvs har inga biologiska syskon . Min mor o far är skilda sedan länge och de träffat nya sedan länge.Jag själv blir 50 år i sommar .Idag fick jag veta att min far adopterat hans kvinnas 33 åriga dotter genom en händelse att jag ringde upp honom . Dvs han ringde inte mig för att berätta utan lite i och under vårt samtal säger han " du har fått en lillasyster ".Ingen antydan eller information har lämnats mig.Och nu gällande arv mm så är ju jag inte det " ända barnet"Min fråga är om min far var skyldig att på något sätt informera mig om detta innan ?Adoptionen är klar o juridisk klar papper och allt för ca 2-3 v sedan fick jag veta idag .Tacksam för svar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige finns det möjlighet till både adoption av barn och adoption av vuxen. Den som har fyllt 18 år får endast adopteras om det finns särskild anledning till adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och den som sökanden vill adoptera. Man bedömer även om adoptionen i övrigt är lämplig (4 kap. 4 § föräldrabalken). Rättsverkningarna av en adoption är bland annat att den som adopterats ses som barn till adoptanten och inte till sina tidigare föräldrar och får därmed arvsrätt från adoptanten och inte sina biologiska föräldrar (4 kap. 21 § föräldrabalken). Om en make adopterar sin makes barn ses dock barnet som makarnas gemensamma barn (4 kap. 6 § föräldrabalken). Även om en adoption påverkar mångas familjeförhållanden finns det ingen informationsskyldighet från din pappa gentemot dig. Vid adoptionen krävs samtycke från adoptanten och den som adoptanten vill adoptera, och man beaktar även vad maken anser om adoptionen. Din pappa har dock inte varit skyldig att lämna information till dig om adoptionen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag tvingas att flytta från den gemensamma bostaden efter bodelning?

2020-10-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är gift men vi har skrivit på skiljsmässopapper som vi kommer att skriva under om två veckor för att fullfölja skilsmässan. Vi har två små barn. Vi bor i ett hus och min man har köpt ut mig ur huset så jag kan hitta något nytt. Vi har bott i huset i 6 år som gifta och båda som ägare till huset. Min fråga är om han har rätt att tvinga mig att flytta innan jag hittar något nytt?
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om äktenskapsskillnad (skilsmässa) hittar du äktenskapsbalken.Jag förstår din fråga som att ni har ett pågående mål om äktenskapsskillnad, och att denna process ska fullbordas om två veckor. Du skriver att din man har köpt ut dig ur huset och att du därmed kommer få möjlighet att hitta ett nytt boende. Jag utgår därför från att bodelning har ägt rum. Medan ett mål om äktenskapsskillnad fortfarande pågår kan domstolen besluta om vem av makarna som ska få bo i bostaden, men detta gäller endast tills dess att bodelning har ägt rum (14 kap. 7 § äktenskapsbalken).När den ena maken väl har berättigats att bo kvar i bostaden är den andra maken skyldig att "genast" flytta därifrån eftersom bostaden inte längre är gemensam (14 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken). Det innebär att det tyvärr inte finns någon lagstadgad rätt för dig att stanna kvar i bostaden när din man väl har berättigats att bo kvar och bodelningen är genomförd.Det är värt att känna till att den som ska bo kvar i bostaden kan ta hjälp av Kronofogden för att få den andra maken att flytta ut genom så kallad handräckning (16 kap. utsökningsbalken). Kronofogden kan i sådana fall genom tvångsåtgärder kräva att den andra maken flyttar ut.Jag skulle råda dig att prata med din man och försöka komma överens om att låta dig stanna i bostaden tills dess att du hittar ett nytt boende. Jag förstår att det kan innebära svårigheter, men tyvärr finns det inget annat lagstadgat alternativ.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

Måste jag delta i en strejk om jag inte är ansluten till något fackförbund?

2020-10-27 i Strejk och blockad
FRÅGA |Hej, jag är inte med i facket på min arbetsplats och det börjar ryktas om en eventuell strejk. Kan jag jobba som vanligt och inte bry mig om vad de fackligt anslutna gör? Jag har letat en del på nätet och jag hittar egentligen bara att en strejk berör inte mig, så jag kan jobba på som vanligt
Aras Tofek |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du inte är fackligt ansluten överhuvudtaget, och alltså varken är med i en facklig organisation som har ett kollektivavtal på arbetsplatsen eller är med i en annan facklig organisation. Detta antagande gör jag då svaret kan bli annorlunda om du är med i en facklig organisation som inte har kollektivavtal på arbetsplatsen. Du som oorganiserad arbetstagare har ingen skyldighet att strejka, utan du kan välja att fortsätta arbeta som vanligt. Du har dock rätt att delta i strejken om du skulle vilja detta, en rättighet som går att härleda ur artikel 6.4 i Europeiska sociala stadgan. Skillnaden är dock att du som oorganiserad arbetstagare inte har någon rätt till konfliktersättning som många fackföreningar betalar ut till sina medlemmar under strejken. Du kan även välja att vara neutral, och då beviljas tjänstledighet. Under tjänstledigheten kommer du inte att få någon lön eller annan ersättning från din arbetsgivare. Vänliga hälsningar,

När får man böter på en tidsbegränsad parkering?

2020-10-27 i Parkeringsböter
FRÅGA |Jag bor i en bostadrätt där vi har möjlighet att hyra extra parkering för ytterligare ett fordon.Vi har ett antal gästparkeringar som är 12 h. Eftersom vi haft olägenhet att de boende ställer sig på gästparkeringarna har vi köpt in er tjänst att övervaka så att det efterföljs. Vi har dock några boende som parkerar dagligen, en extra personbil och en företagsbil. Vi har ringt vårt lokala vaktbolag ett flertal gånger och även "passat" på dem när de kör här. Men inget händer. Nu har företagsbilen stått på samma ställe ca 4 dygn men ingen parkeringsbot.Ägaren till personbilen är inte skriven på adressen men det ger ändå inte rätten att parkera mer än 12 h, eller hur?Tacksam för svar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att man ska kunna ta ut en kontrollavgift vid felaktig parkering krävs att parkeringen är tydligt skyltad med villkoren för en lovlig parkering (3 § lag om kontrollavgift vid olovlig parkering). Om det i ert fall finns skyltar som stadgar att det är tillåtet att endast stå på parkeringen i 12 h är det som ska gälla. Som jag förstår din fråga finns det inga andra tilläggsskyltar en skylten om 12 h-gränsen och då är det maximal parkering i 12 h som gäller för alla. Om du undrar varför alla inte får böter på den aktuella platsen kan du ringa och fråga vaktbolaget eller diskutera parkeringsvillkoren med dem när de är på plats för att få klarhet i varför de inte bötfäller trots 12 h-gränsen för parkeringen. Den aktuella bilen kan också flytta sig var 12 h eller oftare och sedan påbörja en ny godkänd 12 h-period. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Syns en utländsk dom i svenskt belastningsregister?

2020-10-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Om man blir dömd för brott i utlandet (Norge) kommer det synas i svenska belastningsregistret? Och om det skulle vara ett straff som innefattar fängelse som man få, syns det i belastningsregistret? Gäller detta även Svalbard (som litter utanfför schengern)???Tack på förhand
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syns en utländsk dom i ett svenskt belastningsregister? Alla som begår brott och blir dömda till påföljd i ett land som är medlem i Interpol (en mellanstatlig polisorganisation) ska registreras i belastningsregistret. Norge är medlem i Interpol och därför kommer en norsk fängelsedom att synas i ditt svenska belastningsregister förutsatt att du är svensk medborgare eller har din hemvist i Sverige, (3-4 §§ lagen om belastningsregister). Detsamma gäller för brott som begåtts på Svalbard då Svalbard är en norsk ögrupp som tillhör Norge. Hur länge kommer påföljden attfinnas i ditt svenska belastningsregister?Din fängelsedom kommer att "gallras" ur ditt svenska belastningsregister tio år efter frigivning, (17 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för hyreshöjning och vad innebär bruksvärde?

2020-10-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Behöver en privat hyresvärd (hus som hyr ut 4 lgh) vara med i hyresgästföreningen? Kan hyresvärd höja hyran hur den vill? Vad är bruksvärde? Tacksam för svar
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar och besvara dina frågor i olika steg för att det ska bli så tydligt som möjligt. Tillämplig lag för dina frågor är främst 12 kap. jordabalken (JB), men jag kommer även använda mig av information från Hyresgästföreningen och Hyresnämnden för att besvara dina frågor. Behöver en privat hyresvärd vara med i hyresgästföreningen? En hyresgästförening är en medlemsorganisation för hyresgäster. De flesta lokala, kommunala och regionala hyresgästföreningar i Sverige är kopplade till riksorganisationen "Hyresgästföreningen". Det är ofta Hyresgästföreningen som förhandlar hyran med hyresvärden (eller bostadsbolag). Således är hyresvärden inte medlem i hyresgästföreningen, utan många privata hyresvärdar är istället medlemmar i föreningen "Fastighetsägarna", så att den organisationen sköter förhandlingen av hyran på deras sida medan Hyresgästföreningen sköter förhandlingen av hyran åt hyresgästerna. Mer om detta hittar du på Hyresgästföreningens hemsida. Kan hyresvärd höja hyran hur den vill? Det korta svaret på denna fråga är nej, hyresvärden kan inte höja hyran hur som helst. Det finns olika krav, både på själva hyresbeloppet och tillvägagångssättet för att höja hyran.Hyresbeloppet måste vara skäligt (12 kap. 55 § JB). Bedömningen för att se om hyran är skälig görs genom en jämförelse med hyran för andra lägenheter, som med hänsyn till bruksvärdet anses så lik den aktuella lägenheten som möjligt. Oftast är detta lägenheter på samma ort, men andra lägenheter kan också beaktas.Skälighetsbedömningen görs sedan genom att jämföra hyran för den aktuella lägenheten med hyran för de jämförbara lägenheterna. Kravet för att hyran ska anses skälig, är att den inte ska vara "påtagligt högre" än hyran för de lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är jämlika. (12 kap. 55 § 1 st.) Om hyresvärden eller hyresgästen vill att något villkor i hyresavtalet ska ändras, ska personen skriftligen underrätta motparten om detta (12 kap. 54 § JB). Detta gäller även villkor för hyran och därmed hyreshöjning. Om hyresvärden lämnar ett meddelande om hyreshöjning, ska meddelandet innehålla uppgift i kronor om hyreshöjningen samt det totala beloppet. Det ska även stå skrivet i meddelandet från vilken dag den nya hyran börjar gälla samt att hyresgästen blir skyldig att betala den höjda hyran om hen inte ger hyresvärden besked om att hen motsätter sig hyran en viss angiven dag (tidigast två månader efter att meddelandet lämnades). (12 kap. 54 a § 2 st. JB) Vad är bruksvärde?Bruksvärdet är värdet för en vara efter hur den uppfyller behovet hos konsumenten. I detta fall det praktiska värdet som lägenheten har för hyresgästen. Bruksvärdet bestäms utifrån hur hyresgäster i allmänhet skulle värdera lägenhetens egenskaper. Exempelvis har en lägenhet med en planlösning som gör den lättare att möblera, ett högre bruksvärde för det är värdefullt för samtliga hyresgäster. Medan faktumet att en lägenhet ligger nära en lekplats, har ingen betydelse för bruksvärdet eftersom det bara är betydelsefullt för vissa (exempelvis de hyresgäster med barn). Bruksvärdet bestäms bland annat utifrån lägenhetens storlek, modernitet, planlösning, läge, reparationsstandard. Även saker som tillgång till hiss, tvättstuga, sopnedkast, förvaringsutrymmen, garage m.m. kan tas hänsyn till.Mer om bruksvärdet kan du läsa på Hyresnämndens (Sveriges domstolars) hemsida. SammanfattningEn hyresvärd behöver inte vara med i Hyresgästföreningen, då Hyresgästföreningen är en förening som representerar hyresgästerna (exempelvis i förhandling med hyresvärd om hyra). Istället är det vanligt att privata hyresvärdar är medlemmar i föreningen "Fastighetsägarna". Hyresvärden kan inte höja hyran hur som helst, utan måste följa vissa krav på tillvägagångssätt samt att hyresbeloppet måste vara skäligt i jämförelse med andra lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är jämlika.Bruksvärdet (i detta fall för hyreslägenheter) är det praktiska värdet som lägenheten har för den allmänna hyresgästen. Värdet bestäms utifrån olika faktorer, som storlek, planlösning, tillgång till hiss, tvättstuga mm. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Om du vill ha ytterligare vägledning kan du boka tid hos en av våra jurister på www.lawline.se/boka. Du kan även kontakta vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppet måndag-fredag 10.00-16.00)Vänligen,