När får man böter på en tidsbegränsad parkering?

2020-10-27 i Parkeringsböter
FRÅGA |Jag bor i en bostadrätt där vi har möjlighet att hyra extra parkering för ytterligare ett fordon.Vi har ett antal gästparkeringar som är 12 h. Eftersom vi haft olägenhet att de boende ställer sig på gästparkeringarna har vi köpt in er tjänst att övervaka så att det efterföljs. Vi har dock några boende som parkerar dagligen, en extra personbil och en företagsbil. Vi har ringt vårt lokala vaktbolag ett flertal gånger och även "passat" på dem när de kör här. Men inget händer. Nu har företagsbilen stått på samma ställe ca 4 dygn men ingen parkeringsbot.Ägaren till personbilen är inte skriven på adressen men det ger ändå inte rätten att parkera mer än 12 h, eller hur?Tacksam för svar
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att man ska kunna ta ut en kontrollavgift vid felaktig parkering krävs att parkeringen är tydligt skyltad med villkoren för en lovlig parkering (3 § lag om kontrollavgift vid olovlig parkering). Om det i ert fall finns skyltar som stadgar att det är tillåtet att endast stå på parkeringen i 12 h är det som ska gälla. Som jag förstår din fråga finns det inga andra tilläggsskyltar en skylten om 12 h-gränsen och då är det maximal parkering i 12 h som gäller för alla. Om du undrar varför alla inte får böter på den aktuella platsen kan du ringa och fråga vaktbolaget eller diskutera parkeringsvillkoren med dem när de är på plats för att få klarhet i varför de inte bötfäller trots 12 h-gränsen för parkeringen. Den aktuella bilen kan också flytta sig var 12 h eller oftare och sedan påbörja en ny godkänd 12 h-period. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Syns en utländsk dom i svenskt belastningsregister?

2020-10-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Om man blir dömd för brott i utlandet (Norge) kommer det synas i svenska belastningsregistret? Och om det skulle vara ett straff som innefattar fängelse som man få, syns det i belastningsregistret? Gäller detta även Svalbard (som litter utanfför schengern)???Tack på förhand
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syns en utländsk dom i ett svenskt belastningsregister? Alla som begår brott och blir dömda till påföljd i ett land som är medlem i Interpol (en mellanstatlig polisorganisation) ska registreras i belastningsregistret. Norge är medlem i Interpol och därför kommer en norsk fängelsedom att synas i ditt svenska belastningsregister förutsatt att du är svensk medborgare eller har din hemvist i Sverige, (3-4 §§ lagen om belastningsregister). Detsamma gäller för brott som begåtts på Svalbard då Svalbard är en norsk ögrupp som tillhör Norge. Hur länge kommer påföljden attfinnas i ditt svenska belastningsregister?Din fängelsedom kommer att "gallras" ur ditt svenska belastningsregister tio år efter frigivning, (17 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för hyreshöjning och vad innebär bruksvärde?

2020-10-26 i Hyresavtal
FRÅGA |Behöver en privat hyresvärd (hus som hyr ut 4 lgh) vara med i hyresgästföreningen? Kan hyresvärd höja hyran hur den vill? Vad är bruksvärde? Tacksam för svar
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar och besvara dina frågor i olika steg för att det ska bli så tydligt som möjligt. Tillämplig lag för dina frågor är främst 12 kap. jordabalken (JB), men jag kommer även använda mig av information från Hyresgästföreningen och Hyresnämnden för att besvara dina frågor. Behöver en privat hyresvärd vara med i hyresgästföreningen? En hyresgästförening är en medlemsorganisation för hyresgäster. De flesta lokala, kommunala och regionala hyresgästföreningar i Sverige är kopplade till riksorganisationen "Hyresgästföreningen". Det är ofta Hyresgästföreningen som förhandlar hyran med hyresvärden (eller bostadsbolag). Således är hyresvärden inte medlem i hyresgästföreningen, utan många privata hyresvärdar är istället medlemmar i föreningen "Fastighetsägarna", så att den organisationen sköter förhandlingen av hyran på deras sida medan Hyresgästföreningen sköter förhandlingen av hyran åt hyresgästerna. Mer om detta hittar du på Hyresgästföreningens hemsida. Kan hyresvärd höja hyran hur den vill? Det korta svaret på denna fråga är nej, hyresvärden kan inte höja hyran hur som helst. Det finns olika krav, både på själva hyresbeloppet och tillvägagångssättet för att höja hyran.Hyresbeloppet måste vara skäligt (12 kap. 55 § JB). Bedömningen för att se om hyran är skälig görs genom en jämförelse med hyran för andra lägenheter, som med hänsyn till bruksvärdet anses så lik den aktuella lägenheten som möjligt. Oftast är detta lägenheter på samma ort, men andra lägenheter kan också beaktas.Skälighetsbedömningen görs sedan genom att jämföra hyran för den aktuella lägenheten med hyran för de jämförbara lägenheterna. Kravet för att hyran ska anses skälig, är att den inte ska vara "påtagligt högre" än hyran för de lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är jämlika. (12 kap. 55 § 1 st.) Om hyresvärden eller hyresgästen vill att något villkor i hyresavtalet ska ändras, ska personen skriftligen underrätta motparten om detta (12 kap. 54 § JB). Detta gäller även villkor för hyran och därmed hyreshöjning. Om hyresvärden lämnar ett meddelande om hyreshöjning, ska meddelandet innehålla uppgift i kronor om hyreshöjningen samt det totala beloppet. Det ska även stå skrivet i meddelandet från vilken dag den nya hyran börjar gälla samt att hyresgästen blir skyldig att betala den höjda hyran om hen inte ger hyresvärden besked om att hen motsätter sig hyran en viss angiven dag (tidigast två månader efter att meddelandet lämnades). (12 kap. 54 a § 2 st. JB) Vad är bruksvärde?Bruksvärdet är värdet för en vara efter hur den uppfyller behovet hos konsumenten. I detta fall det praktiska värdet som lägenheten har för hyresgästen. Bruksvärdet bestäms utifrån hur hyresgäster i allmänhet skulle värdera lägenhetens egenskaper. Exempelvis har en lägenhet med en planlösning som gör den lättare att möblera, ett högre bruksvärde för det är värdefullt för samtliga hyresgäster. Medan faktumet att en lägenhet ligger nära en lekplats, har ingen betydelse för bruksvärdet eftersom det bara är betydelsefullt för vissa (exempelvis de hyresgäster med barn). Bruksvärdet bestäms bland annat utifrån lägenhetens storlek, modernitet, planlösning, läge, reparationsstandard. Även saker som tillgång till hiss, tvättstuga, sopnedkast, förvaringsutrymmen, garage m.m. kan tas hänsyn till.Mer om bruksvärdet kan du läsa på Hyresnämndens (Sveriges domstolars) hemsida. SammanfattningEn hyresvärd behöver inte vara med i Hyresgästföreningen, då Hyresgästföreningen är en förening som representerar hyresgästerna (exempelvis i förhandling med hyresvärd om hyra). Istället är det vanligt att privata hyresvärdar är medlemmar i föreningen "Fastighetsägarna". Hyresvärden kan inte höja hyran hur som helst, utan måste följa vissa krav på tillvägagångssätt samt att hyresbeloppet måste vara skäligt i jämförelse med andra lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet är jämlika.Bruksvärdet (i detta fall för hyreslägenheter) är det praktiska värdet som lägenheten har för den allmänna hyresgästen. Värdet bestäms utifrån olika faktorer, som storlek, planlösning, tillgång till hiss, tvättstuga mm. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Om du vill ha ytterligare vägledning kan du boka tid hos en av våra jurister på www.lawline.se/boka. Du kan även kontakta vår telefonrådgivning på 08-533 300 04 (Öppet måndag-fredag 10.00-16.00)Vänligen,

Kan man tvingas att genomföra faderskapstest?

2020-10-26 i Faderskap
FRÅGA |Hej! Min kompis var i Asien och låg med en tjej. Efter några dagar får han meddelandet att hon är gravid och det måste vara hans barn. Han tycker allt känns konstigt eftersom man inte får symtom på så kort varsel. Flera månader senare hör hon av sig och säger att hon pratat med svenska myndigheter om DNA test. Kan någon tvinga honom till det?
Orysia Sich |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingen kan framtvinga någon annan att göra ett DNA-prov utan ett samtycke. Enligt den svenska grundlagen är var och en garanterad skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2 kap. 6 § första stycket RF).Det finns dock ett undantag. Enligt föräldrabalken har barnet rätt att väcka talan om fastställande av faderskap. Talan kan också väckas av socialnämnden eller vårdnadshavaren (3 kap. 5 § FB). Endast domstol kan förordna om en DNA-undersökning. Din kompis ska i så fall beredas tillfälle att yttra sig över domstolens förordnandet innan den meddelas (1 § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m vid utredning av faderskap).Om personen vägrar att medverka till utredningen, kan domstolen ålägga först vite och om det inte hjälper kan beslutas om biträde av polisen för att få provtagningen genomförd (2 a § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m vid utredning av faderskap).För att domstolen skulle kunna förplikta din vän att genomgå en DNA-undersökning bör tjejen som kontaktade din kompis framföra bevis som gör det sannolikt att din kompis är fadern till hennes barn.Sammanfattningsvis kan endast domstolen tvinga din kompis att genomgå en DNA-undersökning.Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Har du vidare funderingar, är du varmt välkommen att vända dig till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Fråga om kvalificerad majoritet vid föreningsstämma

2020-10-27 i Föreningar
FRÅGA |Denna fråga ansluter till en tidigare fråga från 7 januari 2020 om beräkning av 2/3 majoritet enligt 9 kap. 16 § punkt 2 BRL. Där stadgas att minst 2/3 av de röstande ska ha gått med på beslutet. Om vi antar att det på stämman närvarar 18 röstberättigade medlemmar och att 11 av dem röstar för beslutet, 5 röstar emot och 2 röstar blankt eller annorlunda uttryckt avstår från att rösta. 11 Ja-röster av 16 röstande ger en majoritet på 68,75 %, men 11 ja-röster av 18 röstande (inklusive blankrösterna) ger bara 61,1 %, dvs når inte upp till 2/3 majoritet. Min fråga är därför hur blankrösterna ska hanteras vid beräkningen av röstetalen uttryckt som andel av totalen. Ska blankrösterna anses som avgivna röster och därmed ingå i nämnaren (totalen) eller ska de inte anses som avgivna röster och därmed inte heller ingå i nämnaren?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (9 kap. 16 § första stycket andra punkten bostadsrättslagen) ska vid beslutet som innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad, ska bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln att det räcker med enkel majoritet för beslut av föreningsstämman. Det krävs alltså kvalificerad majoritet vilket innebär fler än ⅔ av rösterna. Bestämmelsen i bostadsrättslagen är utformad enligt (6 kap. 35 § lagen om ekonomiska föreningar) vilket innebär att "nedlagda" och ogiltiga röster överhuvudtaget inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt. Huruvida den uppnådda majoriteten också svarar mot majoriteten bland de röstberättigade saknar betydelse.Ett undantag till denna bestämmelse skulle vara om det inom er förening finns specifika stadgar om rösträkningen som frångår bestämmelserna i (6 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar). Jag rekommenderar dig därför att ta en titt på hur era stadganden är utformade. Annars gäller att "nedlagda" röster inte ska beaktas vid bedömningen av om majoritetskravet är uppfyllt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan jag tvingas att flytta från den gemensamma bostaden efter bodelning?

2020-10-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Jag är gift men vi har skrivit på skiljsmässopapper som vi kommer att skriva under om två veckor för att fullfölja skilsmässan. Vi har två små barn. Vi bor i ett hus och min man har köpt ut mig ur huset så jag kan hitta något nytt. Vi har bott i huset i 6 år som gifta och båda som ägare till huset. Min fråga är om han har rätt att tvinga mig att flytta innan jag hittar något nytt?
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om äktenskapsskillnad (skilsmässa) hittar du äktenskapsbalken.Jag förstår din fråga som att ni har ett pågående mål om äktenskapsskillnad, och att denna process ska fullbordas om två veckor. Du skriver att din man har köpt ut dig ur huset och att du därmed kommer få möjlighet att hitta ett nytt boende. Jag utgår därför från att bodelning har ägt rum. Medan ett mål om äktenskapsskillnad fortfarande pågår kan domstolen besluta om vem av makarna som ska få bo i bostaden, men detta gäller endast tills dess att bodelning har ägt rum (14 kap. 7 § äktenskapsbalken).När den ena maken väl har berättigats att bo kvar i bostaden är den andra maken skyldig att "genast" flytta därifrån eftersom bostaden inte längre är gemensam (14 kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken). Det innebär att det tyvärr inte finns någon lagstadgad rätt för dig att stanna kvar i bostaden när din man väl har berättigats att bo kvar och bodelningen är genomförd.Det är värt att känna till att den som ska bo kvar i bostaden kan ta hjälp av Kronofogden för att få den andra maken att flytta ut genom så kallad handräckning (16 kap. utsökningsbalken). Kronofogden kan i sådana fall genom tvångsåtgärder kräva att den andra maken flyttar ut.Jag skulle råda dig att prata med din man och försöka komma överens om att låta dig stanna i bostaden tills dess att du hittar ett nytt boende. Jag förstår att det kan innebära svårigheter, men tyvärr finns det inget annat lagstadgat alternativ.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad. Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan man säga upp ett hyresavtal på grund av att hyresgästen inte städar?

2020-10-26 i Andrahandsuthyrning
FRÅGA |Jag hyr ut min lägenhet i andra hand och min andrahandsyresgäst vårdar inte lägenheten väl. Han städar inte dem. Detta kan innebära städkostnader för mig om jag ska säga upp lägenheten. Kan jag säga upp lägenheten i förtid eftersom han inte vårdar lägenheten väl och inte städar? Kan jag tvinga honom göra det genom att hänvisa till att lägenheten ska vårdas väl enligt vårt andrahandskontrakt? Vad kan jag annars göra? Jag kan nämligen inte flytta tillbaka ännu då jag har en relation i en annan del av Sverige där vi provbor tillsammans. Kan jag säga upp mitt kontrakt om jag inte flyttar tillbaka?
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om hyra hittar du i lagen om uthyrning av egen bostad (även kallad "privatuthyrningslagen") och jordabalken. Det framgår inte av din fråga om andrahandsuthyrningen avser en lägenhet som du själv hyr eller äger. Men eftersom du skriver "min lägenhet" så utgår jag från att det är din egen bostadslägenhet som du hyr ut. Det ska därmed tillämpas bestämmelser i lagen om uthyrning av egen bostad, vilka kompletteras av 12 kap. jordabalken (1 § privatuthyrningslagen).Hyresgästens skyldighet att väl vårda lägenhetenHyresgästen ska vårda lägenheten väl i enlighet med ert hyreskontrakt och följa de avtalsvillkor som ni kommit överens om. Som hyresgäst har man en vårdplikt som innebär att man ska vidta de åtgärder som behövs för en kontinuerlig skötsel av lägenheten - såsom att städa och hålla rent. Hyresgästen ska alltså vara aktsam så att det inte uppkommer större slitage än normalt, och undvika att det uppstår risk för skada på lägenheten. Hyresgästen ska också ersätta dig om det uppkommer en skada till följd av hans vållande eller vårdslöshet (12 kap. 24 § jordabalken). Om det faktum att hyresgästen inte städar innebär städkostnader för dig så kan hyresgästen alltså bli skyldig att ersätta dessa kostnader.Att säga upp hyresgästen i förtidEn hyresgäst som hyr en privatbostad i andra hand har inte något besittningsskydd. Det innebär att en hyresgäst inte har rätt att bo kvar i en bostad om hyresvärden vill säga upp avtalet. Från hyresgästens sida är uppsägningstiden en månad, och för dig som hyresvärd är uppsägningstiden tre månader. Hyresavtalet upphör i sådana fall att gälla vid månadsskiftet som inträffar tidigast tre månader efter uppsägning (3 § andra stycket privatuthyrningslagen). Detta gäller såvida ni inte har avtalat om en längre uppsägningstid.Utebliven städning som grund för förverkande av hyresrätt?Om hyresgästen genom sin vårdslöshet är vållande till att det förekommer ohyra i lägenheten eller vanvårdar den på något annat sätt kan hyresrätten förverkas (12 kap. 42 § första stycket jordabalken). Det innebär att du som hyresvärd kan säga upp ett tidsbestämt avtal i förtid och hyresgästen förlorar sin hyresrätt. Det krävs emellertid även att lägenheten vanvårdas i sådan grad att det inte är av ringa betydelse (12 kap. 42 § femte stycket jordabalken). Beroende på i vilken grad din hyresgäst undviker att städa kan det bli svårt att motivera varför den uteblivna städningen ska medföra att hyresgästen ska förlora sin hyresrätt. Hyresgästen har dessutom rätt till en chans att förbättra sig innan du som hyresvärd kan säga upp avtalet (12 kap. 43 § första stycket jordabalken). Om hyresgästen rättar till sig kan han inte längre skiljas från lägenheten på den grunden. Därtill får hyresavtalet inte sägas upp innan socialnämnden har kontaktats och underrättats (12 kap. 25 § andra stycket jordabalken).SammanfattningHyresgästen är skyldig att vårda lägenheten väl. Om det faktum att hyresgästen inte städar medför städkostnader för dig så ska hyresgästen ersätta dessa kostnader. Du kan säga upp hyresavtalet i förväg och hyresgästen får i sådana fall bo kvar under tre månaders uppsägningstid. Om ni har avtalat om en längre uppsägningstid gäller emellertid den. För att avhysa hyresgästen krävs det att han vanvårdar lägenheten, och att misskötseln inte är av ringa betydelse. Hyresgästen ska först få en chans till förbättring. Jag rekommenderar att du kontaktar hyresgästen och lyfter fram det faktum att han är skyldig att vårda lägenheten bättre, såsom står avgivet i ert hyresavtal och följer av vårdplikten.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller för turordning i internationella bolag och vid olika driftställen?

2020-10-26 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag arbetar för en internationell koncern med global verksamhet och har nu getts ett preliminärt besked om uppsägning pga arbetsbrist i samband med en större omorganisation. Det blir kvar en position i Sverige som jag tidigare innehaft men gått vidare ifrån. Företaget menar nu att den som nu har jobbet får företrade eftersom han har längre sammanlagd anställningstid från olika anställningar inom företaget. Men kollegan har varit anställd både i Sverige och Danmark, på olika driftställen inom Sverige och inom olika, separata företag men alla 100% ägda av samma, utländska koncern. Vi har inget kollektivavtal.Hur kan företaget motivera att kollegan räknar ihop anställningstid även från andra driftställen och från utomlands?
Isak Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Din fråga berör huvudsakligen de två områdena arbetsbrist och turordning och jag reder ut dem var för sig. ArbetsbristNär det gäller arbetsbrist har arbetsgivare generellt sett en relativt stor frihet att vidta sådana uppsägningar så länge det rör sig om faktisk arbetsbrist och inte fingerad arbetsbrist, dvs. en fördold form av uppsägning av personliga skäl. Utifrån det du skriver ser jag ingen anledning att ifrågasätta att det rör sig om en uppsägning pga faktiskt arbetsbrist som arbetsgivaren alltså har rätt att vidta. TurordningsreglernaNär det gäller turordning är det ett antal olika regler som spelar roll för din situation. Anställningens längd spelar roll, liksom driftsenheter och kvalifikationer också kan spela roll. Huvudregeln är att en turordningslista ska gälla för varje driftsenhet och för varje kollektivavtalsområde. Du skriver att ni inte har något kollektivavtal, vilket jag tolkar som att företaget inte tecknat något kollektivavtal alls. Om kollektivavtal tecknats av arbetsgivaren men det är du och kollegan som inte är fackligt anslutna, så gäller kollektivavtalets bestämmelser om turordningsreglerna även er förutsatt att era anställningar ligger inom kollektivavtalsområdet (2 § LAS). Jag bortser dock från den möjligheten här, då jag inte tolkar din situation så. Även kvalifikationer spelar som sagt roll och helt kort är det då så att för att en omplacering enligt turordningsreglerna ska bli aktuell måste den som ska omplaceras vara tillräckligt kvalificerad för tjänsten. Du nämner dock inte heller något om kvalifikationer, så jag utgår från att ni bägge är tillräckligt kvalificerade och att det därmed inte har betydelse för din situation. När det gäller beräkningen av anställningstid är det så att en anställd vid placering i turordningslistan får tillgodoräkna sig anställningstid hos olika företag, alltså olika arbetsgivare, så länge dessa vid tillfällena för bytena tillhörde samma koncern (3 § LAS). Det innebär alltså att din kollega har företräde framför dig, om hen med hänsyn till de bestämmelserna då har längre anställningstid. Det förutsätter dock att ni ska tillhör samma turordningskrets. Du nämner också driftsenheter men det framgår inte av din fråga om den tjänsten som blir kvar tillhör din driftsenhet eller någon annan. Generellt är huvudregeln att driftsenheter avgränsas geografiskt och anläggningsmässigt, men beroende på verksamhetens art behöver det inte vara så och facket har möjlighet att begära att en gemensam turordning ska gälla för flera driftsenheter på samma ort. Är det så att den kvarvarande tjänsten tillhör din driftsenhet och din kollegas tjänst hört till en annan driftsenhet har du alltså företrädesrätt (22 § LAS). Tillhör tjänsten som blir kvar varken din eller den andre anställdas driftsenhet och någon gemensam turordning inte begärs från fackligt håll (om driftsenheterna ligger på samma ort) gäller dock inte heller denna regel. Då är det istället så att arbetsgivaren är fri att själv avgöra vem som är lämpligast för tjänsten (AD 2011 nr 30). SammanfattningsvisSkulle du tillhöra den driftsenhet som den kvarvarande anställningen finns i men din kollega tillhöra en annan, har du företrädesrätt. Om ni bägge kan anses ingå i den driftsenhet som den kvarvarande tjänsten tillhör så har den av er med längst anställningstid företrädesrätt. Vid beräknandet av anställningstiden ska då arbete vid andra driftsenheter och på andra företag inom samma koncern räknas med. Ligger anställningen utanför både din och din kollegas driftsenheter gäller dock inte turordningsreglerna och arbetsgivaren får bestämma själv vem den vill erbjuda tjänsten. Jag hoppas det var svar på din fråga. Med vänlig hälsning