Är det olagligt att ta föremål från soptunnor?

2020-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag tänkte börja smälta metaller, t.ex. aluminium. Är det olagligt med att ta metaller från soptunnor eller stora återvinningsbehållare?
Emil Wellander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den tillämpliga lagen i ditt fall är brottsbalken (BrB).Svaret på din fråga är att det kan vara olagligt att ta föremål, som metaller, från soptunnor eller återvinningsbehållare. Det kan även ha betydelse var soporna förvaras; finns soptunnan på en privatpersons tomt eller vid en återvinningsstation?Om du skulle rota igenom sopor på någon annans tomt är det normalt sett olagligt, då huvudregeln är att personen som äger soptunnan också äger soporna. Du kan då begå hemfridsbrott vilket framgår av 4 kap. 6 § 1 st BrB. Om du skulle ropa i sopor i ett hyreshus skulle det möjligtvis kunna vara ett brott mot fastighetsägaren, då denne äger soporna i det fallet. Om du olovligen går in på en soptipp kan du göra dig skyldig till olaga intrång enligt 4 kap. 6 § 2 st BrB gentemot ägaren. Då det rör sig om metaller, vilka kan ha ett förmögenhetsvärde, skulle det även kunna bli fråga om snatteri eller stöld beroende på metallens värde. Det kan röra sig om stöld eller snatteri då du olovligen tar något som tillhör någon annan, exempelvis fastighetsägaren, i syfte att du ska bli ägare, av t.ex. metallerna. Snatteri regleras i 8 kap. 2 § BrB medan stöld regleras i 8 kap. 1 § BrB.Avslutningsvis avråder jag dig från att ta metaller utan samtycke från ägaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan socialtjänsten räkna in studiestöd i underlaget för ekonomiskt bistånd

2020-10-26 i Myndigheter
FRÅGA |Har sociales rätt att sänka biståndet när en son som är minderårig får studie stöd fån gymnasiet
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är en fullt berättigad fråga du ställer. Huvudprincipen är att barns egna inkomster inte ska räknas med i underlaget för uträkning av ekonomiskt bistånd. Barns inkomster av arbete ska t ex inte medräknas om dem inte överstiger ett visst belopp (4 kap. 1a § Socialtjänstlagen). Om barnet bor hemma och studerar på gymnasiet är en förälder försörjningsskyldig för barnet ända tíll dess det fyller 21 år (7 kap. 1 § Föräldrabalken). Föräldern har då också rätt att få ekonomiskt bistånd även för kostnader för barnet som t ex. mat, kläder o s v. Då studiestödets syfte är att täcka mat och kläder och dyl. för barnet har det ansetts att studiestödet ska tas med i hushållets sammanlagda inkomster. Socialtjänsten kan alltså sänka biståndet på grund av studiestödet. Extra tillägg till studiestöd är dock undantaget (SOSFS 2013:1 s. 20).Hoppas du fick svar på din fråga.

Kommer jag få fängelse för rattfylleri, grov olovlig körning och penningtvättsbrott?

2020-10-26 i Narkotikabrott
FRÅGA |Hej! Jag är en 28 årig man som har ett beroende.Jag har varit drogfri i 3 år och två perioder under 1års tid.Jag har ett arbete, jag har en termin kvar på socionomprogrammet. Återföll i missbruk för drygt ett år sedan. Jag är misstänkt för drograttfylla som jag erkände och grov olovligkörning som jag också erkände. Sen vet jag inte hur insatt du är i beroende men en kille erbjöd mig droger och pengar för att ta emot swish betalningar och sedan köpa bitcoins för dem. Jag hade ingen aning vart pengarna kom ifrån, jag frågade inte heller då jag fick droger. En aktiv narkoman gör ju allt för att få tag i droger.Jag lämnar prover 2ggr i veckan på psykiatrin, jag har tagit återfall två gånger sedan den 3e sept.. Jag går på AA och har en sponsor.Min fråga är kan jag hamna i fängelse?Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar dig som att du är misstänkt för drograttfylleri och grov olovlig körning, och att du nu undrar om du kan få fängelsestraff för detta. Som jag tolkar det så är du inte misstänkt för fler brott, eventuellt ringa narkotikabrott i samband med körningen då. RattfylleriStraffskalan för rattfylleri av normalgraden är böter eller fängelse högst sex månader (4§ trafikbrottslagen). Om brottet skulle anses som grovt, då skulle det ge fängelse högst två år (4a§ trafikbrottslagen). Ringa narkotikabrottNär man brukar narkotika klassificeras detta om ringa narkotikabrott, och har straffet böter eller fängelse högst sex månader (2§ narkotikastrafflagen). Ett eget bruk blir som huvudregel ringa, oberoende av mängden eller substansen som brukats. Olovlig körning, grovt brottDen som kört med indraget körkort, eller om brottet skett vanemässigt eller annars anses som grovt, kan man dömas till böter eller fängelse högst sex månader (3§ trafikbrottslagen). Just för olovlig körning finns det viss praxis som gör att man först den femte gången som man lagförs för olovlig körning, döms man till fängelse. Dessförinnan är det en trappa av dagsböter. Emottagandet av swishbetalnigenJag är inte helt säker på om du menar om händelsen med swishbetalningen skulle utgöra brott, eller om du är misstänkt för detta på något sätt. Men jag tänkte bara upplysningsvis säga att om man tar emot pengar från folk på swish, för att sedan swisha vidare till annan/köpa något åt den som swishat, kan detta utgöra brottet penningtvättsbrott om åtgärden syftar att dölja att pengarna härrör från brottslig verksamhet (3§ lagom straff för penningtvättsbrott). Straffet för detta är fängelse högst två år, men om det är av ringa karaktär kan man bli dömd för penningtvättsförseelse och istället få böter eller fängelse högst sex månader (6§ lag om straff för penningtvättsbrott). Kan du få fängelse?Om du har blivit tagen för rattfylleri av normalgraden och ringa narkotikabrott, så blir det nästan uteslutande dagsböter i dessa fall. Men om rattfylleriet är grovt, finns det stark presumtion för fängelse och det blir bara undantagsvis annan påföljd än fängelse. Den olovliga körningen beror som sagt på vilken gång i ordningen du lagförts för olovlig körning. Är detta den femte gången du blir dömd av åklagare/tingsrätt för olovlig körning under en två-årsperiod, riskerar du fängelse nu i 14 dagar. Man räknar då antalet lagföringar inom 2 år, inte antalet gånger man kört. Lagföring innebär att man fått ett strafföreläggande från åklagaren eller dom i tingsrätten. Så du kan i praktiken ha blivit dömd för 5 olovliga körningar vid samma dom i tingsrätten, men detta räknas ändå endast som en lagföring. Vad avser det eventuella penningtvättsbrottet är jag inte helt säker på svaret, då jag inte vet så mycket om omständigheterna kring det. Detta har oftast inget högt artvärde, och ger vanligtvis inte fängelse direkt, utan det är möjligt att om detta är det enda brottet på fängelsenivå, att du skulle få skyddstillsyn istället för fängelse. Denna kan kombineras med en kontraktsvård eller behandlingsplan, speciellt om man redan genomgår någon typ av behandling för missbruksproblem. Men ett bättre svar har jag svårt att ge i detta läge.SammanfattningsvisOm du skulle dömas för rattfylleri av normalgrad, ringa narkotikabrott, och grov olovlig körning (för 1-4e gången på 2 år), så lär ditt straff endast hamna på bötesnivå. Men om rattfylleriet är grovt, eller om du dömts för olovlig körning 4 gånger inom de närmaste två åren, lär straffet bli fängelse, 1-2 månader. Om du dessutom skulle dömas för penningtvättsbrott kan straffet bli lite mer. Det finns även ett utrymme att få skyddstillsyn istället för fängelse, om det finns ett behandlingsbehov. Jag vill bara betona att ovan bedömning är min egen, vilklet jag inte kan ge någon vidare säkerhet kring, men domstolen gör såklart en bedömning i det enskilda fallet oh de är de enda som kan svara på dina frågor med säkerhet. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor! Om jag har misstolkat din fråga eller du har fler funderingar är du välkommen att skriva till oss igen!Vänligen,

Har en provanställd rätt till uppsägningslön?

2020-10-26 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Blir kontaktad av provanställd en fredag som meddelar att hon inte kommer och jobbar nästa dag (lördag) för att hennes man ska på svensexa! Vecka senare sänds ett sms att hon inte kommer till jobbet efter hennes helg för att hon ska provjobba hos annan arbetsgivare!Allt detta utan beviljad ledighet. När vi nu inte litar på hennes åtagande mot sin arbetsgivare har vi accepterat att hon har ny arbetsgivare och önskat henne lycka till. Nu vill hon ha 14 dagars lön som uppsägning?Vad gäller här?Med vänlig hälsning
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Din fråga gäller provanställningar. Denna tidsbegränsade anställningsform regleras i 6 § LAS. En grundläggande utgångspunkt är att både arbetsgivaren och arbetstagaren när som helst kan avbryta provanställningen, dessutom utan föregående uppsägningstid. Detta gäller så länge inte annat har avtalats mellan parterna (se 6 § tredje stycket LAS). Arbetstagaren har alltså inte rätt till uppsägningstid med lön om ni inte har avtalat om det.Det är emellertid så att en arbetsgivare som önskar avbryta en provanställning i förtid måste underrätta arbetstagaren om detta 14 dagar innan (se 31 § LAS). Detta är inte samma sak som att arbetstagaren har rätt till uppsägningstid, regeln i 31 § LAS är enbart en ordningsföreskrift, provanställningen kan fortfarande avbrytas direkt med stöd av 6 § LAS. Du som arbetsgivare riskerar dock vid utebliven underrättelse att bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagaren om denne väljer att väcka talan (se 38 § LAS). Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Preskriptionstid vid förundersökning

2020-10-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag lämnade in en anmälan till polisen i oktober 2019 för ett brott som begicks under våren 2019. Ärendet har ännu inte handlagts. Preskriptionstiden går ut under våren. Kan jag göra något för att påskynda processen så ärendet inte bara kommer läggas till handlingarna när tiden gått ut
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om preskription finns i 35 kap Brottsbalken, mer specifikt 35:1 Brottsbalken som reglerar åtalspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte får dömas ut om den misstänkte inte häktas eller får ta del av åtal inom viss tid från det att brottet har begåtts. Preskriptionstiden skiljer sig för olika brott. Åtalspreskription avbryts enligt bestämmelsen genom att den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet. Endast ett beslut om häktning är inte tillräckligt för att hindra preskription. Det krävs att häktningsbeslutet verkställs. Att gärningspersonen häktas i sin frånvaro utgör inte heller grund för preskriptionsavbrott. Åklagare och polis ska vid en förundersökning bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Ju allvarligare brottslighet, desto högre prioritet. Förundersökningen brukar ta lång tid vid mer komplicerade brott. Regler om hur skyndsamt en förundersökning ska bedrivas regleras bland annat i förundersökningskungörelsen (FUK). I 2 a § FUK framgår exempelvis att en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Sammanfattningsvis är det polis och åklagare som avgör hur brottet ska prioriteras med hänsyn till brottslighetens allvar och övriga omständigheter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur många aktier får det finnas i ett aktiebolag?

2020-10-26 i Bolag
FRÅGA |hur många aktier får finnas i ett vanligt ab?och i ett publikt ab?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Antalet aktier i ett aktiebolag är upp till bolaget själv att bestämma. Det finns inte direkt något lägsta eller högsta antal, varken för publika eller privata aktiebolag. Det ska dock såklart finnas åtminstone en aktie. Dock måste aktiekapitalet vara minst 25 000 kr i ett privat bolag (1 kap. 5§ aktiebolagslagen) och 500 000 kr i ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). För att få ut värdet på varje enskild aktie tar man aktiekapitalet dividerat på antalet aktier. Utgångspunkten är att alla aktier har lika värde, enligt likhetsprincipen (4 kap. 1§ aktiebolagslagen). Men detta kan regleras i bolagsordningen. Antalet aktier reglerar alltså ägandeandelarna i bolaget. Antalet aktier kan uppges i ett intervall, och kan då anges med ett maximum och minimum i bolagsordningen, så att man lättare kan emittera nya aktier utan att ändra i bolagsordningen varje gång. Antalet aktier ska oavsett antecknas i bolagsordningen (3 kap. 1§ aktiebolagslagen). Ett privat bolag får inte vända sig till allmänheten eller börsen för att sälja aktier, och vanligtvis äger ägaren till ett privat bolag alla aktierna (1 kap. 7§ aktiebolagslagen). Vill man att bolaget ska vara börsnoterat är det ju en fördel om man hellre har fler än färre aktier, då värdet på varje aktie blir lägre ju fler man har. Sammantaget finns det inga uttryckliga bestämmelser kring hur många aktier ett bolag ska ha, varken publikt eller privat. Men det finns såklart viss fördel/nackdel med ett lågt/högt aktieantal beroende på vad syftet med bolaget är. Aktiens värde, kostnaden för en aktie, beräknas utifrån aktiekapitalet, och då påverkas ju priset för en aktie av hur många aktier man har i förhållande till aktiekapitalet.Jag rekommenderar dig att läsa mer om aktiebolag på Bolagsverkets hemsida!Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Får en ordningsvakt kroppsvisitera mig? Är jag skyldig att anmäla ett brott jag har sett?

2020-10-26 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hejsan, om man är med en person låt oss säga i en mataffär. Personen NN, väljer att ta något (utan att betala), man var med NN hela tiden när man väl passerade kassorna, så blev man tagen av väktare som gjorde ett envarsgripande mot både mig samt NN. Polis tillkallas. Nu till mina frågor. Då jag inte har tagit något från butiken, men väktare chansar ändå och tar med mig också tillsammans med NN, tills polis kommer. Väktaren anser att jag har gjort mig skyldig till brott dvs ringa stöld, då jag har sett gärningen. Polis kommer och frågor mig om jag har sett något varpå jag säger nej, och jag blir släppt. Har dem gjort tjänstefel då dem har frihetsberövat mig fast jag inte har gjort något, behöver jag säga till om jag ser ett brott - det är ju inte min skyldighet eller? Väktaren kroppsvisiterade mig, fast jag upprepade gånger sagt iatt jag inte har gjort något. Har de begått brott? Tack!
Maryam Naqqar |Om du grips på bar gärning, antingen genom ett s.k. envarsgripande som får lov att göras av vem som helst (24 kap. 7 § 2 st rättegångsbalken) eller av en ordningsvakt som är på plats i butiken så kommer du alltså att polisanmälas. Det kan hända att ordningsvakter tillkallas till platsen först, men då ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har rapporteringsskyldighet gentemot polisen när de får kännedom om brott, så kommer i normalfallet polis att tillkallas till platsen för att ta emot polisanmälan.Ordningsvakt eller väktare? Först bör det nämnas att det finns befogenhetsskillnader mellan en ordningsvakt och en väktare. Enligt polislagen 29 § får ordningsvakter vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen (13 §). En väktare har i princip inte mer befogenheter än vem annan som helst i samhället.Kroppsvisitation: Att känna igenom någons kläder är att utföra en kroppsvisitation (RB 28 kap 11 § tredje stycket). Enligt polislagen 19 § får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (polislagen 29 §). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål kräver att en polis gör det (RB 28 kap 13 §).Brott? Om någon fysiskt antastar dig kan det vara fråga om ett ofredande enligt BrB 4 kap 7 §. Det kan i sin tur innebära att du har rätt till visst självförsvar i form av nödvärn enligt BrB 24 kap 1 §. För att självförsvaret ska vara olaglig måste det vara uppenbart oförsvarlig, dvs att man tar i mer än vad som behövs. Om du trodde du blev utsatt för ett ofredande trots att personen hade laglig rätt att visitera dig kan det vara fråga om sk putativt nödvärn.Anmälningsskyldighet vid brott: I Sverige har vi en regel som gör människor skyldiga att anmäla brott som är "å färde", enligt 23:6 Brottsbalken. "Å färde" betyder att man har en skyldighet att anmäla brott man ser håller på att ske. Det gäller dock inte alla brott, utan det skall framgå i lagen som rör det enskilda brottet att man kan dömas för underlåtenhet att anmäla just det brottet. Det gäller framförallt grövre brott som mord och misshandel. Man har ingen skyldighet att anmäla brott om det kan innebära en risk för sig själv eller sina närmaste.Sammanfattningsvis beror skyldigheten att anmäla ett brott på vilken typ av brottslighet det har varit fråga om och huruvida det förelegat en risk för fara eller inte. I ditt fall är inte brottet så pass allvarlig, du kan låta polisen sköta detta och dessutom finns det övervakningskameror i matbutikerna.Med vänlig hälsning,

Äktenskapsskillnad i Sverige om gift i USA

2020-10-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej,När jag var yngre så träffade jag en amerikan här hemma i Sverige. Vi blev kära och jag flyttade med honom till USA. Där gifte vi oss med tiden för att jag skulle få möjlighet att stanna. När jag för ett par år sedan var hemma i Sverige så fick jag veta att han var otrogen och vi gjorde då slut på distans och jag åkte aldrig tillbaka till USA helt enkelt. Jag har inte orkat ta tag i det hela eftersom han är så svinaktig och vägrar att hjälpa mig att genomföra skilsmässan (även fast han också vill det egentligen). Jag har sedan jag flyttade tillbaka till Sverige träffat en fantastisk kille som jag bor sambo med och dessutom har ett barn ihop med och jag känner att jag nu borde/måste/vill ta tag i skilsmässan med mitt ex. Men hur tusan går man till väga?
Minela Kurjakovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man gifter sig utomlands gäller reglerna i Lag om vissa internationella rättsförhållande rörande äktenskap och förmynderskap (LIF).För att du ska kunna skilja dig här i Sverige krävs det att äktenskapet anses giltigt i den stat där det ingicks för att det ska anses giltigt i Sverige. Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige om t ex någon av makarna var under 18 år när de ingick äktenskapet (1:8a LIF). Jag förutsätter att ert äktenskap i USA ingåtts lagenligt och är giltigt. Om äktenskapet är giltigt i USA och Sverige innebär detta att äktenskapsskillnad kan behandlas här i Sverige. För att ett äktenskapsmål ska få tas upp av svensk domstol förutsätts att du är svensk medborgare och har hemvist i Sverige, alternativt tidigare haft hemvist i Sverige (3:2 LIF). Ansökan om äktenskapsskillnad i svensk domstol görs på papper som inskickas till den tingsrätt din ort/kommun tillhör. Blanketter för ansökan finns på Sveriges Domstolars hemsida. Vill du få mer juridisk hjälp med ansökan om äktenskapsskillnad kan jag rekommenderar att du bokar tid med någon av våra jurister, klicka HÄR för att göra detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,