Gränsen för vad som kan utgöra förtal

2020-01-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, blev intervjuad av en tidning och då var det en på tidningen som skrev en ledare om detta ämne som var kritiskt till hur jag tog ställning där hon tar med mitt citat och skriver följande "Att människor i myndighetsålder har en så nonchalant inställning till egen ansvar är förstås pinsamt" där hon refererar till mig. I den artikeln hon skriver om står också då mitt fullständiga namn och att jag då sagt detta. Finns det någon grund för att t ex stämma henne för förtal eller liknande. Tack på för hand
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Förtal regleras i Brottsbalken 5 kap § 1. Där står att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal. Man döms inte om man var skyldig att lämna uppgiften eller om det var försvarligt, och det antingen var sant eller att man hade skälig grund för att tro det.I det här fallet är det tveksamt om det som skrivits om dig räknas som förtal, eftersom kravet är att de ska ha lämnat en viss sorts uppgift. De har inte påstått att du begått ett brott, eller att du har ett klandervärt levnadssätt (med det menas exempelvis att påstå att någon missbrukar alkohol eller är en dålig förälder till sina barn).Att till exempel kalla någon dum eller ful utgör inte förtal, eftersom det måste röra sig om en faktisk uppgift och mer än allmän kritik. Citatet från artikeln uppfyller enligt min uppfattning inte kravet på att vara en bestämd uppgift vars sanningshalt kan prövas.Huvudregeln är att vi har yttrandefrihet, och förtal är en av de inskränkningar som finns i den rättigheten. När man använder sig av sin yttrandefrihet, som du gjort i intervjun, har andra rätt att kommentera det du skrivit och även vara kritiska mot det. Man har rätt att kritisera någon ganska hårt, och exempelvis skriva att deras ståndpunkt är dum, nonchalant eller pinsam. Jag förstår absolut att det inte är trevligt för dig att bli citerad på detta sätt, men det lär falla inom skribentens yttrandefrihet att kritisera din inställning i allmänna ordalag. Man kan säga att en nackdel med den långtgående yttrandefriheten vi har är att man också kan bli tvungen att acceptera viss kritik.Som svar på din fråga är det alltså min bedömning att det inte finns någon grund för en talan om förtal i det här fallet.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har en arbetsgivare rätt att arbetsbefria en arbetstagare?

2020-01-22 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |HejOm jag säger upp mig själv, har min arbetsgivare rätt att arbetsbefria mig då? Även om jag vill jobba under min uppsägningstid.Med vänlig hälsning
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av lagen om anställningsskydd, även kallad LAS. Utgångspunkten vid uppsägningar, oavsett om det är arbetsgivaren som säger upp eller om arbetstagaren säger upp sig själv, är att man har en skyldighet att fortsätta arbeta under den så kallade uppsägningstiden.Uppsägningstiden måste vara minst 1 månad, oberoende av vem som säger upp. Detta följer av LAS 11 §. Beroende på hur länge du har varit anställd har man sedan gradvis rätt till längre uppsägningstid. Att man som utgångspunkt har en skyldighet att fortsätta arbeta under denna tid beror på att man fortfarande anses vara "anställd" och därför har en arbetsplikt. Man ska stå till arbetsgivarens förfogande. ArbetsbefrielseTrots att utgångspunkten är att man ska arbeta finns det dock en möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att träffa en överenskommelse genom ett avtal om att arbetstagaren inte behöver arbeta under uppsägningstiden. Det innebär att man kommer överens om att arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande längre (man blir befriad från arbete). Trots att detta ska ske genom en överenskommelse brukar det ses som en rätt för arbetsgivaren att bestämma detta, eftersom arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. En arbetsgivare kan alltså välja att inte ge arbetsuppgifter till en arbetstagare. Varför man dock säger att en överenskommelse ska träffas är för att en arbetstagare, som utan att ha pratat med arbetsgivaren, väljer att stanna hemma under uppsägningstiden inte har rätt till lön under uppsägningstiden om det sedan visar sig att arbetsgivaren aldrig haft som avsikt att arbetsbefria arbetstagaren. Vad som är viktigt att tänka på är att, om en arbetstagare blir arbetsbefriad, har denne fortfarande rätt till samma lön och förmåner som man har rätt till om man inte hade blivit befriad. Under uppsägningstiden har en arbetstagare rätt till samma lön och ersättning som innan uppsägningen, LAS 12 §. Av detta följer det alltså att om man träffar en överenskommelse om att du inte ska arbeta under uppsägningstiden du nu har, har du fortfarande rätt till lön för sådant arbete som du egentligen skulle gjort. Om du däremot får en ny anställning under tiden som uppsägningstiden löper har arbetsgivaren rätt att avräkna din nya inkomst från den lön som denne är skyldig att betala till dig, LAS 13 §. Som arbetstagare har man inte rätt att få dubbla löner. Detta är dock också något man kan avtala bort. Om avtal träffas om att arbetsgivaren inte har rätt att avräkna "annan lön" har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut full lön till arbetstagaren. SammanfattningEn arbetsgivare kan indirekt självständigt bestämma att arbetsbefria dig med skyldighet att du fortfarande får fullt betalt fast du inte utför något arbete. Om du av någon speciell anledning vill motsätta dig detta är mitt råd att samtala med din arbetsgivare om anledning till varför hen inte vill att du arbetar under uppsägningstiden. Om du däremot bara varit "rädd" för att arbetsbefrielse innebär att du inte har rätt till betalning så behöver du alltså inte oroa dig. En arbetsgivare har dock en rätt att arbetsbefria dig (och behöver inte uppge skälet för det) vilket jag tycker du ska vara förberedd på. Jag hoppas du har fått ett hyfsat svar på din fråga. Om du inte är nöjd är det bara att skicka in en ny gratisfråga till oss här på Lawline. Jag vill också önska dig en trevlig dag och lycka till med samtalet med chefen!Allt gott,

Okänd kostnad för förbättringsarbeten innan år 1968

2020-01-22 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej! Skall deklarera för mina föräldrars dödsbo.Har sålt deras villa som de själv byggde 1960. Hur kan jag få veta vad deras anskaffningsvärde var. Huset är ett tegelhus i 1,5 plan med källare och ca 120 kvadratmeter. Ligger i södra Skåne. Har pratat med skattemyndigheten och de kan inte hjälpa mej, lantmäteriet kan bara säga vad tomten kostade
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Anskaffningsvärde vid arvEftersom du har ärvt dina föräldrars fastighet och därför också ärvt deras skattemässiga situation, får du använda dig av dina föräldrars anskaffningsvärde vid beräkningen av hur mycket som ska beskattas (44 kapitlet 21 § Inkomstskattelagen). Kapitalvinsten beräknas genom att minska ersättningen du fick när du sålde huset med bland annat dina föräldrars anskaffningsutgifter (tomtkostnaden) ökat med förbättringsutgifter (husbyggnationen)(44 kapitlet 13 § Inkomstskattelagen)Anskaffningsvärde på egenbyggt husHuvudregeln är att förbättringsarbeten på fastigheter måste kunna styrkas med exempelvis kvitton för att vara avdragsgilla. I tidigare avgöranden har beslutsfattare dock uttalat sig att förbättringsutgifter på fastigheter byggda före år 1968 är underställda ett lägre beviskrav. Innebörden av uttalandet är att det är tillräckligt att du som skatteskyldig har gjort sannolikt att förbättringen har skett (RÅ 2002:73). Du kan göra sannolikt att förbättring skett genom att exempelvis visa före och efterbilder på husbyggnationen och allmän statistik från statistiska centralbyrån rörande nybyggnadskostnader det aktuella året. Förbättringsutgifterna uppskattas då till ett skäligt belopp. Slutgiltigt rådEftersom det är svårt för dig att påvisa dins föräldrars ursprungliga anskaffningskostnad så har du möjlighet att få nybyggnationskostnaderna uppskattade till ett skäligt belopp. Förutsättningen är att du på något sätt kan göra sannolikt att byggnationen har ägt rum. Vad som skulle vara ett skäligt belopp i ditt enskilda fall är ytterst svårt för mig att svara på. Jag råder dig att ännu en gång försöka kontakta skatteverket och helt enkelt fråga hur du ska gå tillväga för att få förbättringsutgifter före år 1968 uppskattade till ett skäligt belopp.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Vittnesplikt

2020-01-22 i Vittna
FRÅGA |Hej min sambo , har vittnat i en vårdnads tvist Och har blivit kallad som vittne igen , men hon tycker de är onödigt att behöva vittna igen . Är hon tvungen att vittna igen?
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Huvudregeln i svensk rätt är att vittnesplikt föreligger (36 kapitlet 1 § Rättegångsbalken). Vittnesplikt innebär att den som har blivit kallad som vittne har en skyldighet att vittna. Vägran att fullfölja sin vittnesplikt kan aktualisera påföljder så som vite eller häktning (36 kapitlet 21 § Rättegångsbalken). Undantagen från vittnesplikt är den som lider av psykisk störning, är under 15 år eller den som är närstående till någon inblandad i vårdnadstvisten (36 kapitlet 22 och 13 §§ Rättegångsbalken)Din flickvän är tyvärr skyldig att vittna såvida inget av de undantag som nämns ovan föreligger. Hoppas att du fått svar på din fråga!Hälsningar,

Hur länge står dagsböter kvar i belastningsregistret?

2020-01-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag blivit dömd till Dagsböter 30 å 50 krJag är över 18. Min fråga är stannar den 5 år eller 10 år i belastningsregistret?
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Uppgifter om böter gallras ur belastningsregistret fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister). Uppgiften om att du dömts till dagsböter finns alltså kvar i belastningsregistret i fem år.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur lång tid efteråt kan jag anmäla någon för olaga hot?

2020-01-22 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag blev hotad av mitt ex per telefon i juni 2018 men jag har aldrig vågat anmäla det det finns samtal inspelade som jag sparat. Nu till min fråga går det att anmäla så här långt efteråt? Jag är fortfarande rädd för honom.Mvh
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För alla brott löper en preskriptionstid. Det betyder att efter en viss tid efter brottet kan ingen längre dömas för det. Längden på preskriptionstiden i ditt fall beror på vilket brott ditt ex skulle ha gjort sig skyldig till. Det framgår inte några närmre detaljer av din fråga men det verkar röra sig om ett hot per telefon och skulle då kunna utgöra olaga hot men det beror på innehållet i hotet. Den som hotat någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § Brottsbalken). Preskriptionstiden för olaga hot är två år (35 kap. 1 § Brottsbalken). Jag kan inte med säkerhet bedöma om ditt ex har begått ett brott men jag råder dig att polisanmäla händelsen eftersom det inte hunnit gå två år sedan samtalet ännu. Eftersom du har samtalet inspelat har du stark bevisning på vad som sagts. Om du har vittnen i form av att någon hörde när ditt ex sa detta till dig eller om du berättat för någon i nära anslutning till hotet så råder jag dig att berätta om det och inspelningen vid polisanmälan. Om du vill anmäla brottet – kontakta Polisen på 114 14 eller besök närmsta polisstation. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Bötessumma för ringa stöld

2020-01-22 i Påföljder
FRÅGA |Hej. Två personer ertappades med tillgrepp av matvaror för 220:-. Enligt polisen skulle böterna bli högst 1000:-. De blev betydligt högre. Dem ena boten blev på 6800:- och den andra på 3000:-. Personerna är låginkomsttagare. Kan det verkligen bli dessa summor för en ringa stöld för 220:-? Det låter för mig ofattbart. Folk kan köra ihjäl en person och få enbart låga dagsböter. Vad är det för rim och reson i det?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Brottet som begåttsVärdegränsen mellan stöld och ringa stöld (lindrigaste formen av stöld, tidigare snatteri) är numera 1250 kr. Övriga omständigheter, utöver värdegränsen, är avgörande vid bedömningen om brottet ska anses som ringa eller inte. Utifrån din beskrivning om matvarornas värde och att inte andra omständigheter beskrivs kommer jag att utgå från att brottet är att anse som ringa, och därför blir 8 kap. 2 § brottsbalken (BrB) utgångspunkten för bedömningen om vad som gäller.Påföljderna för ringa stöldPåföljderna som blir aktuella vid ringa stöld enligt 8 kap. 2 § BrB är böter eller fängelse i högst sex månader. I situationen fick personerna böter och fängelse kan därför uteslutas.Dagsböterna kan variera från fall till fall. Antalet dagsböter som kan bestämmas kan vara mellan 30 och 150 dagsböter. Varje dagsbot fastställs till ett visst belopp från och med 50 till och med 1000 kr. Här tas det hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Det minsta bötesbeloppet är dock 750 kr. Beskrivningen ovan stadgas i 25 kap. 2 § BrB.Enligt Åklagarmyndighetens bötespraxis ska 30 dagsböter dömas ut vid ringa stöld (när saken som stals har ett värde över 60 kr till och med 300 kr). Antalet dagsböter bestämts av domstol eller åklagaren i vissa fall, där en straffmätning av straffvärdet görs. Varför polisen gav en preliminär bedömning av hur högt det totala bötesbeloppet (om det var det som åsyftades) skulle bli, kan jag inte svara på. Eventuellt kan det ha berott på att man inte hade kännedom om alla omständigheter vid tillfället eller liknande. Jämförelsen med att köra ihjäl en person och få låga dagsböterna kan endast besvaras generellt eftersom det avser en hypotetiskt situation. Böter i ett fall där någon kör ihjäl en person blir endast aktuellt om gärningsmannen döms för vållande till annans död och att brottet bedöms som ringa. Omständigheter i fallet blir återigen avgörande för bedömningen och kan därför inte besvaras konkret. SammanfattningAlltså, antalet dagsböter kan vara mellan 50 och 150 stycken. Det totala bötesbeloppet beror på vilket belopp dagsboten fastställdes till (mellan 50 och 1000 kr). Fastställandet av dagsboten görs utifrån en individuell bedömning, där det tas hänsyn till att de är låginkomsttagare som du angav i frågan, och andra personliga förhållanden. Exakt hur bedömningen har gjorts i fallet du beskriver kan jag inte svara på eftersom jag inte har tillgång till alla omständigheter eller information om gärningsmännens personliga förhållanden.Jag kan förstå att den totala summan kan anses vara hög då de är låginkomsttagare och värdet av matvarorna var 220 kr, men uppenbarligen har domstolen eller åklagaren ansett (baserat på den individuella bedömningen) att antalet dagsböter och dagsböternas belopp skulle resultera i respektive slutliga totala belopp. Jag hoppas att du fick din fråga besvarad och även en förståelse över hur bedömningen för dagsböter görs! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Kan man häva ett kontaktförbud?

2020-01-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Mitt ex har kontaktförbud gentemot mig. Var ska jag vända mig om jag vill avbryta detta? Han har inte hört av sig på typ 6 månader och befinner sig i annat land
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om kontaktförbud finns stadgade i lag om kontaktförbud som är tillämplig lag för din fråga. Åklagaren får häva eller ändra ett beslut om kontaktförbud om det på grund av ändrade förhållanden finns skäl till det (23 §). Frågan kan tas upp på åklagarens egna initiativ eller på begäran av någon av parterna. För att häva kontaktförbudet kan du kontakta åklagaren och meddela de ändrade eller nya omständigheterna som du anser utgör grund för hävande av kontaktförbudet. Bestämmelsen stadgar att åklagaren får ändra beslutet, men inte att hen måste. Om man blir missnöjd med åklagarens eventuella beslut att inte häva kontaktförbudet kan beslutet överklagas och prövas av domstol. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar