Uppsägning på grund av sjukskrivning

2020-10-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Har jobbat som planerare i flera år tills jag blev sjukskriven på grund av utmatning och depression. Under min sjukskrivning hade jag 3gånger möte med min chef och då var vi överens att jag ska försätta med min uppdrag när jag kommer tillbaka till arbete . När jag kom tillbaka fick jag höra av att jag är uppsagt som planerare .Information kom dock inte från chefen utan jag fick veta detta på omvägar genom skvallrande kollegor. Får man bli bestraffad på grund av sjukskrivning ? Innan jag bli sjuk så hade jag en problemfri relation till min chef.
Marina Alsayegh |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av lagen om anställningsskydd, fortsättningsvis LAS. För att du ska bli uppsagd krävs saklig grund (7 § LAS). Uppsägningen kan bero på arbetsbrist eller personliga skäl men i ditt fall framkommer det inte på vilken grund du blivit uppsagd. Jag tolkar dock din fråga som att du undrar om det går att säga upp en arbetstagare av personliga skäl på grund av sjukskrivning. Därför förklarar jag kortfattat vad som gäller nedan. Sjukskrivning eller sjukdom utgör vanligtvis inte saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren har dessutom ett rehabiliteringsansvar att vidta åtgärder på arbetsplatsen för att sjukskrivna ska kunna gå tillbaka till arbetet. Din chef kan inte använda uppsägning som någon form av bestraffning till följd av en sjukskrivning. En uppsägning från arbetsgivaren ska vara skriftlig (8 § LAS). Du kan dessutom begära att få reda på omständigheterna som uppsägningen beror på (9 § LAS).Mina råd till digDu nämner att du fått höra om uppsägningen via kollegor, varför jag tycker att du i första hand bör tala med din chef för att ta reda på hur det ligger till. Är det så att du verkligen blivit uppsagd kan du kräva att veta skälen till uppsägningen. Detta kan göra så du vet hur du kan gå vidare. Det kan ju istället röra sig om en uppsägning på grund av arbetsbrist eller eventuellt fingerad arbetsbrist och att något annat egentligen varit orsaken för uppsägningen, i ditt fall sjukskrivningen. Av din fråga framkommer dessvärre för lite information för att jag ska kunna ge dig ett konkret svar eftersom orsaken till uppsägningen inte fastställts. Jag rekommenderar dock att du tar kontakt med ditt fackförbund, om du är medlem i ett sådant, ifall det visar sig att du blivit uppsagd och saklig grund verkar saknas.Vänliga hälsningar,

Uppsägning av ett hyresavtal på obestämd tid

2020-10-14 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag och min syster äger tillsammans en bostadsrätt sen 10 år tillbaka. I lägenheten bor vår mamma och tanken har varit från början att hon bor där tills vi vill sälja lägenheten. Nu vill vi sälja lägenheten och vi har tagit upp det med henne i ett par år och har gett henne god tid på sig att hitta ett annat boende. Hon verkar dock inte villig att flytta och skyller på att jag "sparkar på någon som ligger ner" när jag frågar varför det tar sån tid att hitta en lägenhet.Vad kan vi göra? Det känns som att hon inte kommer flytta vad vi än säger. Kan vi tvinga henne att flytta så vi kan sälja lägenheten? Vi har inte skrivit något kontrakt utan det är sagt att hon får bo där tills vi vill sälja.Har HON någon laglig rätt att bo kvar?Tacksam för svar!
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att denna situation ska omfattas av de regler som ställs upp i 12 kap. jordabalken och i lagen om uthyrning av egen bostad (privatuthyrningslagen) gäller att det ska handla om ett avtal där hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. I svaret har jag därmed utgått från att er mamma har betalat ersättning till er för nyttjande av lägenheten.Ett hyresavtal har inget formkravDet ställs inte upp något formkrav för ett hyreskontrakt. Ett hyreskontrakt kan alltså ingås exempelvis skriftligt, muntligt eller genom konkludent handlande. Ni har ingått ett muntligt avtal som är juridiskt bindande för båda parter. Av informationen i frågan framgår att hyresavtalet gäller på obestämd tid vilket innebär att kontraktet löper tills vidare tills någon av parterna säger upp avtalet. Om inte annat har avtalats gäller en uppsägningstid om en månad för hyresgästen (er mamma) medan uppsägningstiden för hyresvärden (du och din syster) uppgår till tre månader (3 § privatuthyrningslagen). Detta innebär att du och din syster har rätt att säga upp hyreskontraktet för upphörande och att uppsägningstiden är tre månader.SammanfattningsvisNi har rätt att säga upp hyresavtalet som ni har ingått med er hyresgäst (er mamma). Om ni som hyresvärd säger upp avtalet uppgår uppsägningstiden till tre månader, vilket innebär att er mamma har rätt att bo kvar i lägenheten tills det månadsskifte som inträffar tidigast tre månader från uppsägningen. Skulle ni exempelvis säga upp avtalet den 14 oktober 2020 har hon rätt att bo kvar i lägenheten till och med månadsskiftet januari/februari 2021. Hon har inte besittningsrätt och kan inte kräva att bo kvar längre än under uppsägningstiden. Med vänlig hälsning,

Sambor med gemensamma barn - övertagande av bostad som ej utgör samboegendom

2020-10-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. Jag å mitt ex bor i samma lägenhet. Jag hade lägenheten flera år innan hon kom, vi skaffade barn å efter det har allt ändrats. Lägenheten är min och vi har delad vårdnad. Barnet kommer stå skriven på min lägenhet. Jag undrar nu om jag kan slänga ut mitt ex utan risk att bli av med min lägenhet. Är en hyresrätt. Vi kommer ha barnet 50% var.Kan hon ta över lägenheten om jag slänger ut henne. Hon kommer från en annan stad från början.
Runa Hansson Bandelin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det inte uttryckligen framgår av din fråga antar jag att ni har ett samboförhållande och ej är gifta. Det framgår inte heller att ni har skrivit ett samboavtal, om ni inte har ett samboavtal regleras frågan i sambolagen.Hyresrätten utgör inte samboegendom (i detta fall) Som huvudregel gäller att all egendom som förvärvas för att användas gemensamt utgör samboegendom. För en hyresrätt blir denna samboegendom om båda parter står på kontraktet eller om hyresrätten anskaffas för att båda ska bo där tillsammans (3 § sambolagen, 5 § sambolagen). Eftersom du bodde i lägenheten innan din sambo flyttade in utgör lägenheten din enskilda egendom och inte er gemensamma samboegendom. Samboegendom är det som ska bli föremål för bodelning.Övertagande av hyreskontrakt trots enskild egendom Det finns dock en regel som möjliggör övertagande av hyreskontrakt trots att hyresrätten inte utgör samboegendom (22 § sambolagen). Denna regel går inte att avtala bort genom att skriva ett samboavtal. Det man ser på är vilken sambo som kan anses behöva lägenheten bäst och vad som kan anses vara skäligt, det krävs vidare antingen gemensamma barn eller synnerliga skäl. Eftersom ni har gemensamma barn krävs inte synnerliga skäl för att ett övertagande ska vara möjligt. Ett anspråk av din sambo att ta över lägenheten måste framställas senast ett år efter att samboförhållandet har upphört, eller senast tre månader efter att din sambo har flyttat från lägenheten.Vid ett övertagande ska den övertagande sambon ersätta den andra sambon för bostadens värde. En hyresrätt kan dock inte åsättas något värde och det kommer därmed inte att bli aktuellt med kompensation om din sambo skulle överta hyresrätten.SammanfattningsvisHyresrätten utgör inte samboegendom och ska därmed inte vara föremål för bodelning. Det finns dock en möjlighet för din sambo att överta lägenheten om hon kan anses behöva lägenheten bäst och om det kan anses skäligt. Detta är en bedömning som måste göras i varje enskilt fall och jag kan dessvärre inte dra några slutsatser utifrån den information som frågan ger. Med vänlig hälsning,

Prästers Tystnadsplikt

2020-10-14 i Alla Frågor
FRÅGA |Religiösa ledares tystnadsplikt. Enligt kyrkoordningen har präster absolut tystnadsplikt för uppgifter som lämnats under bikt eller enskild själavård. Men hur är det med religiösa ledare i andra kristna kyrkor än Svenska kyrkan eller andra religioner? Gäller absolut tystnadsplikt för uppgifter som t.ex. lämnats under bikt eller enskild själavård till en imam (islam) eller en rabbin (judendomen)?
Emma Gurander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Inom den svenska kyrkan har präster och diakoner tystnadsplikt. Prästen har en så kallad absolut tystnadsplikt, vilket innebära att det inte finns några undantag från denna (31 kap. 9 § Kyrkoordningen). Prästen får inte föra information vidare som man berättat för denne. en präst får inte heller kallas för att vittna i rättegång gällande något man exempelvis berättat under bikt eller själavård. En diakon inom svenska kyrkan har som nämt även en sorts tystnadsplikt, men inte absolut tystnadsplikt. En diakon kan under vissa reglerade omständigheter bryta sin tystnadsplikt (32 kap. 9 § Kyrkoordningen). En diakon har exempelvis anmälningsplikt enligt lag, om den får reda på ett barn far illa, vilket en präst inte har. Således, är tystnadsplikt ett känt fenomen inom kristendomen för präster och liknande. Tystnadsplikten grundar sig på att man ska känna sig trygg i att berätta saker för en präst, med vetskap om att informationen inte förs vidare. Det ska hjälpa folk att prata och öppna upp sig, samtal anses hälsosamt inom kristendomen. Vad jag vet, så finns det inget liknande koncept inom andra religioner, utan där gäller det andra regler och ritualer. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Skatteavdrag för advokatkostnader

2020-10-14 i Avdrag
FRÅGA |Hej, har gjort bodelning och det blev en saftig summa för mig att betala till min advokat. Kan jag dra av det på deklarationen?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga behöver vi kika i Inkomstskattelagen (IL).I vissa fall kan man ha rätt att göra ett avdrag i sin deklaration för juridisk hjälp. Som huvudregel gäller att man får göra avdrag för utgifter man haft för att förvärva och behålla inkomster (12 kap 1 § IL). Däremot finns en förbudsregel som innebär att avdrag inte får göras för personliga levnadskostnader (9 kap. 2 § IL).Enligt praxis så kan man få avdrag för styrkta advokat- och rättegångskostnader om syftet med processen varit att förvärva eller behålla intäkter, och om det har funnits en skälig anledning att driva processen. Skatteverket gör en bedömning av rätten till avdrag utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.Har man advokatkostnader som inte kommer från en process om att förvärva eller behålla intäkter faller detta under förbudet för avdrag för personliga levnadskostnader (9 kap 2 § IL). Så som jag tolkar din fråga utifrån den information som ges kan du inte dra av några advokatkostnader. Då undantaget om du drivit en process för att förvärva eller behålla någon form av intäkt.Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Ett barns umgängesrätt till mor- och farföräldrar

2020-10-14 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!detta kan vara en korkad fråga- men kan en annan släkting förutom vårdnadshavare(oftast föräldrarna då antar jag) ha laglig rätt till att få träffa/umgås med ett barn? Mina föräldrar och jag har haft en dålig relation i över 10 år- på sms- nivå och skickar endast vid högtider och dylikt. Jag fick en son och min mor fick veta detaa via omvägar- så vid vårt senaste mycket ansträngda möte, så sa hon då att morföräldrar äger en laglig rätt till att få träffa sina barbarn! Vill bara veta, då jag främst både fått hot om att bli tvångsinlagd på psyket, verbal misshandel, löfte om fysisk misshandel, glåpord mm, ingår i historiken med mina föräldrar, så har knappt sett varandra på drygt 5 år...Mvh
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst beklagar jag situationen du befinner dig i. Vidare kommer jag redogöra för vad som gäller kring umgänget med ett barn. För att besvara din fråga kommer föräldrabalken (nedan förkortad FB) användas.UmgängesrättenDen s.k. umgängesrätten är en rättighet som tillfaller barnet. Det innebär att barnet har rätt till umgänge och inte tvärtom. En förälder eller någon annan som står barnet särskilt nära har inte någon umgängesrätt tillskriven till sig. Detta framgår i lagtexten där det uttryckligen står att barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § stycke 1 FB).Likväl framhålls att barnets vårdnadshavare har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med någon annan närstående så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § stycke 3 FB). Det innebär att barnets behov av att träffa exempelvis mor- och farföräldrar står i centrum, inte situationen tvärtom. Umgänget är i första hand till för barnet.Principen om barnets bästaBarnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § stycke 1 FB). Det innebär att om det är till barnets bästa att det kan få en fungerande och hälsosam relation till sina mor- och farföräldrar, så ska detta behov tillgodoses av dess vårdnadshavare, i detta fallet du. För att avgöra vad som är det bästa för just den enskilda individen, ska utgångspunkt tas i varje enskilt barn och dess situation.Skulle du som vårdnadshavare motsätta dig att upprätthålla en god relation mellan ditt barn och dina föräldrar kan rätten på talan av socialnämnden besluta om sådant umgänge. Vid bedömningen av om en sådan talan ska föras beaktar socialnämnden särskilt barnets behov av umgänge med sina mor- och farföräldrar (6 kap. 15 a § stycke 2 FB). En sådan talan kan som sagt bli aktuell om du motsätter dig att barnet ska få träffa dina föräldrar och om barnet tidigare har haft en nära relation till dem och att barnet skulle påverkas negativt om en sådan kontakt bröts.Jag hoppas din situation löser sig. Skulle du vara i behov av mer juridisk rådgivning är du välkommen att på nytt ställa en fråga till oss. Lycka till.Vänligen,

Laga befogenhet att använda våld

2020-10-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Vad vilka menas med lagligt frihetsberövad i brottsbalken 24:2 ?räknas tex personer under psykiatrisk tvångsvård dit?Räknas ambulanspersonal som transporterar LPT patient som "personer med uppsikt över den frihetsberövade"?
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelsen reglerar hur mycket våld som får användas i en situation mot någon som redan är frihetsberövad. Paragrafen reglerar alltså sådana våldshandlingar som är tillåtna att utövas av den person som den frihetsberövade står under uppsikt av när denne ska hålla honom eller henne till ordningen (24 kap. 2 § stycke 1 brottsbalken).Laga befogenhet att använda våldVad som inledningsvis kan sägas är att polisen har laga befogenhet att i viss utsträckning använda våld för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter.Enligt bestämmelsen får våld användas mot:- den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten och rymmer, eller- den som sätter sig med våld eller hot om våld till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot någon under vars uppsikt han står.I sådana situationer tillåts att våld används som är försvarligt för att hindra rymningen eller för att upprätthålla ordningen.Principer för våldsanvändningProportionalitets- och behovsprincipen är två framträdande principer som ska användas vid ovanstående våldsanvändning. Det innebär att en polisman ska ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte samt övriga omständigheter. Vidare ska våldet som tillgrips endast ske i sådan utsträckning och form som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås. Det mildaste medlet ska alltså användas och stå i proportion till målet.Personer som enligt bestämmelsen får utöva våldOvanstående lagrum gäller inte specifikt för polismän utan gäller även för den som har uppsikt över någon som med stöd i lag är berövad friheten. Bestämmelsen gäller i första hand personalen på häkten, kriminalvårdsanstalter och övriga anstalter. Den gäller även för personer som har verkställt ett lagligt frihetsberövande och inte överlåtit åt annan att hålla uppsikt över den omhändertagne. Det innebär att även andra personer som har rätt till frihetsberövande kan använda våld enligt bestämmelsen, så som militär personal, vissa ordningsvakter, kustbevakningen, skyddsvakter osv.Eftersom bestämmelsen gäller för den som har uppsikt över någon som med stöd i lag är berövad friheten så torde ambulanspersonal kunna omfattas av bestämmelsen. Dock enbart om den frihetsberövade rymmer eller använder sig av hot eller våld i sitt motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot denne.Personer som är berövade sin frihetBeslut om tvångsintagning av en person för psykiatrisk vård enligt LPT innebär att ett frihetsberövande sker. Det torde därför innebära att patienter som står under psykiatrisk tvångsvård räknas in under bestämmelsens definition över personer berövade sina friheter.Det innebär därför att en LPT-patient som antingen rymmer eller som sätter sig med våld eller hot om våld till motvärn eller på annat sätt gör motstånd mot någon under vars uppsikt denne står, kan bli föremål för ovanstående våldsanvändning. Det innebär dock inte en ovillkorlig rätt att utöva våld, innebärande att en våldsanvändning i sig kan vara försvarlig men trots detta bedömas som otillåten pga att den inte varit behövlig. Likväl kan våld som i för sig är behövligt för att genomföra en tjänsteåtgärd vara oförsvarligt. Det innebär att vilken tjänsteuppgift som helst inte kan få motivera våldsanvändning.Jag hoppas detta gav svar på din fråga. Har du fler funderingar är du välkommen att ställa en fråga på nytt.Vänligen,

Hur gör man för att begära ut sin laglott?

2020-10-14 i Laglott
FRÅGA |Till vem skall ett särkullbarn göra anspråk på sin laglott?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar hur en bröstarvinge ska göra för begära jämkning av ett testamente (dvs. göra anspråk på sin laglott). Jag förutsätter alltså att det finns ett testamente där särkullbarnets andel av arvet har testamenterats bort. Regler om laglotten hittar vi i 7 kap. Ärvdabalken (ÄB). Hur går man tillväga för att göra anspråk på sin laglott? Jag vill börja med att säga att ett särkullbarn i princip alltid har rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns död. Om ett testamente begränsar en bröstarvinges laglott måste denne begära jämkning av testamentet för att kunna få ut sin laglott (7 kap. 3 § första stycket ÄB). Detta måste göras senast sex månader efter det att man fick del av testamentet (7 kap. 3 § tredje stycket ÄB). För att få ut sin laglott ska man i första hand meddela testamentstagaren (dvs. den som enligt testamentet har rätt till den avlidnes arv). Detta görs förslagsvis vid bouppteckningsförrättningen. Om testamentstagaren inte går med på att ge bröstarvingen sin laglott måste man istället väcka talan vid tingsrätten. Detta görs genom att skicka en stämningsansökan till tingsrätten. Information om hur du skickar in en stämningsansökan hittar du här. Sammanfattning Ett särkullbarn som vill få ut sin laglott ska alltså i första hand meddela detta till testamentstagaren. Om testamentstagaren inte vill lämna ut laglotten är nästa steg istället att väcka talan om stämning vid tingsrätten. Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta oss igen. Det är också möjligt att boka en tid med någon av våra jurister här. Vänligen,