Ersätter banken eller försäkringen en stulen eller borttappad plånbok?

2020-11-30 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Tappade eller blev bestulen på min plånbokVet ej vilket eftersom jag märkte det när jag skulle betala.Hade ID- kort bankkort ock kontanter i denCa: 1000 kr.Min fråga: kan jag få ersättning från bankenEftersom jag en stund innan hade tagit utPengarna från bankomat?Eller kan jag få något av mitt försäkringsbolagHar hemförsäkring och olycksfallsförsäkringHos dom.Tack.Allt är polisanmält.
Marija Stevanovic |Hej,Visar det sig att plånboken blivit stulen kommer du troligtvis att få ersättning ur hemförsäkringen. Däremot ersätter hemförsäkringen vanligtvis inte kontanter i det fall du tappar eller glömmer plånboken någonstans. Givetvis kan det eventuellt finnas försäkringsbolag och försäkringspaket som täcker kontanter i sådana fall, lite beroende på vilka försäkringsvillkor som finns. Att få ersättning från banken i denna situation är inte möjligt. Att du polisanmält händelsen är väldigt bra men jag skulle också ge dig rådet att kontakta ditt försäkringsbolag för att fråga i vilken utsträckning du kan få ersättning. Kontakta även banken för att spärra och förlustanmäla dina bank och kreditkort m.m. Likaså med ID - handlingar.

Vilket ansvar har skolor vid kränkning?

2020-11-30 i Skola och utbildning
FRÅGA |Elever på skola använder kränkande uttryck såsom neger m.m. Det är inte riktat till en person utan de använder ordet rätt ut i olika situationer vilket får många andra elever att känna sig illa till mods. Kan skolan polisanmäla detta beteende?
Nicolina Abaas |Vilket ansvar har skolor vid kränkning?Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om skolan kan polisanmäla elever på skolan för att använda kränkande uttryck såsom neger m.m.Till en början kan konstateras att kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet, utan att det är diskriminering enligt diskrimineringslagen (6:3 skollagen). Det är sådant beteenden som är oönskat av den som blir utsatt. Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall, då det inte framgår närmare detaljer i din fråga har jag svårt att föra en närmare diskussion om detta.Är det emellertid ingen person som blir direkt utsatt av kränkningen råder jag dig att fråga elever hur de uppfattat situationen och om de mår bra och känner sig trygga i miljön. Var här uppmärksam på att yngre barn inte alltid kan förmedla sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna människor. Alternativt kan man tänka om man hade ansett att beteendet varit accebtabelt om det var vuxna personer som behandlat varandra på liknande sätt. Skolan har en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling samt att följa upp med åtgärder i syfte att elever ska vara trygga i skolan (6:10 skollagen). Härvid har all personal en skyldighet att anmäla sådant beteende till rektorn, vilken i sin tur måste föra talan vidare till huvudmannen, som bl.a. ska se till att brister i verksamheten åtgärdas (6:7 skollagen). Skulle situationen inte bli bättre är en lämplig nästa väg att anmäla händelserna till Skolinspektionen, vilka utövar tillsyn över skolväseendet (26:3 skollagen).Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

är bevisning som läckt värdelös i domstol?

2020-11-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej.Jag har läst någonstans att om en polis läcker bevisning ur en förundersökning så blir dessa bevis värdelösa. Detta pga att detta påverkar nämdemännens förmåga att vara opartiska.Hur ligger det egentligen till?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörundersökningssekretessUtgångspunkten avseende pågående förundersökning är att offentlig egentligen, men att sekretess ska föreligga på uppgifter i förundersökningen om det kan antas att förundersökningen kan skadas (18 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen, OSL). Detta gäller för uppgifter i förundersökningen. Vad gäller misstänkta som är under utredning i förundersökning gäller sekretess som huvudregel istället, och att det endast får röjas om det är klart att ingen enskild lider skada (35 kap. 1§ OSL). Kort innebär detta att polisen får lov att "läcka" information ur förundersökningen som utgångspunkt, så länge det kan bedömas att det inte kan skada utredningen. Det händer ganska ofta att polisen berättar till journalister och liknande om misstankar, men att de hemlighåller viss information. Det är dock sällan som polisen går ut med information om vem som är misstänkt, på grund av att utgångspunkten, till skillnad från andra uppgifter i förundersökningen, är att sekretess är huvudregel vad gäller uppgifter om misstänkta. Bevis i domstolI Sverige har vi som utgångspunkt fri bevisprövning och fri bevisföring, vilket innebär att det i princip inte finns någon begränsning i vad som får ligga till grund som bevisning, eller hur detta prövas. Det är domstolen som ska pröva all bevisning som åberopats i målet (35 kap. 1§ rättegångsbalken). Domstolen får avvisa bevisning om den inte behövs, är utan verkan eller om det inte är rimligt att ta upp det (35 kap. 7§ rättegångsbalken).Det är alltså inte om i USA exempelvis, att viss bevisning inte är giltig i domstol för att den tagits fram på otillåtet sätt eller liknande. Det finns alltså inga specifika regler som påverkar bevisvärdet för att det spridit i media. Men det är något som domstolen kan beakta vid överläggningen. Det händer att nämndemän uppmanas att inte själv söka upp information kring ärendet de ska sitta på och liknande, och domstolen ska göra en opartisk och objektiv bedömning av målet. Det finns jävsregler som avgör om nämndemän eller domare är opartiska i förhållande till ett ärende. Dessa regler rör främst deras förhållande till parter i målet, men även om det föreligger omständigheter som rubbar förtroendet till dennes opartiskhet (4 kap. 13§ rättegångsbalken). Detta handlar dock oftast om domarens engagemang i olika åtaganden.SammanfattningsvisDet är alltså inte helt förbjudet för polisen att läcka information om förundersökningen till media, såvida det inte kan skada utredningen. Denna information är inte heller ogiltig i domstol, utan i Sverige har vi en väldigt fri bevisföring och det ska mycket till för att bevisning ska vara ogiltig. Det finns alltså inga specifika regler som säger att bevisning som läckts till media inte får användas i domstol, men en nämndeman skulle i teorin kunna avsättas i det enskilda fallet om den anses jävig. Det är dock ganska ovanligt och vanligtvis inte så jävsreglerna används.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Vänligen,

Hur ska fördelningen av lösöre göras vid arvskifte?

2020-11-30 i Arvsskifte
FRÅGA |Hur skall fördelning av lösöre göras till respektive arvinge? Det är 3 som skall dela varav ena delen är 4 barn som ärver sin avlidne fars lott.
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den faktiska fördelningen av lösöre ska göras mellan arvingarna vid ett arvskifte. Regler om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Kort om dödsboDå någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes samlade skulder och tillgångar och kvarstår till dess att tillgångarna, efter det att skulderna har betalats, har fördelats mellan de arvsberättigade genom arvskifte. Innan arvskiftet kan genomföras måste dock en boutredning göras. Denna syftar till att närmare kartlägga dödsboets skulder och tillgångar. Dessa ska sedan nedtecknas i en bouppteckning vilken ska registreras hos Skatteverket (20 kap. 1 § ärvdabalken). Slutligen ska eventuella skulder betalas (21 kap. ärvdabalken). Det som därefter återstår av den avlidnes tillgångar utgör kvarlåtenskapen och är det som ska fördelas mellan de arvsberättigade i arvskiftet. Denna fördelning ska göras i enlighet med den legala arvsordningen eller ett eventuellt testamente. Ovanstående förvaltning av dödsboet ska, i första hand, göras av den avlidnes efterlevande make/maka, sambo, arvingar och universella testamentstagare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa brukar kallas för dödsbodelägare eftersom de all äger en andel i dödsboet. Av din fråga att döma verkar det redan vara utrett vilka som är arvingar i din situation. Jag utgår därför från att dessa även är dödsbodelägare. Hur arvskiftet går tillArvskiftet är fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap mellan dödsbodelägarna. Som nämnts ovan ska fördelningen göras antingen i enlighet med den legala arvsordningen eller i enlighet med ett eventuellt testamente. Eftersom du inte nämner något om ett testamente i din fråga så utgår från jag att ett sådant saknas. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt arvsordningen.Vid en fördelning enligt den legala arvsordningen fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i en av tre arvsklasser (2 kap. ärvdabalken). I första hand fördelas kvarlåtenskapen mellan de arvsberättigade i den första arvsklassen (2 kap. 1 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den första arvsklassen fördelas kvarlåtenskapen istället mellan de arvsberättigade i den andra arvsklassen (2 kap. 2 § ärvdabalken). Finns det inga arvsberättigade i den andra arvsklassen går man slutligen vidare till den tredje arvsklassen (2 kap. 3 § ärvdabalken). Har en av de arvsberättigade i arvsklassen avlidit och efterlämnat barn så träder dessa i förälderns ställe (med undantag för den avlidnes kusiner, dessa är inte arvsberättigade). Som konstaterats ovan verkar det redan utrett vilka som är arvsberättigade i din situation. Jag kommer därför inte att gå närmare in på vilka som ingår i vilken arvsklass.Enligt arvsreglerna i ärvdabalken ska varje gren inom en arvsklass ta lika stor del av kvarlåtenskapen. I ditt fall innebär detta att de tre arvslotterna ska vara lika stora (varje gren tilldelas en tredjedel var). Den arvslott som ska fördelas mellan de fyra barnen ska i sin tur fördelas lika dem emellan. Arvskiftet är emellertid en privat angelägenhet (23 kap. 1 § ärvdabalken). Detta innebär att det står dödsbodelägarna fritt att själva fördela dödsboets tillgångar mellan sig i den mån de kan komma överens om detta. Exempelvis kan de kringgå ärvdabalkens regler om arvslotternas storlek. De arvsberättigade kan alltså komma överens om att någon av dem ska få mer eller mindre i arv än de andra. De kan även komma överens om vem som ska få vad av lösöret. Notera dock att det finns vissa begränsningar vid fördelningen av fast egendom (23 kap. 3 § 2-3 styckena ärvdabalken).Kan dödsbodelägarna inte komma överens om hur kvarlåtenskapen ska fördelas så stadgar lagen att samtliga dödsbodelägare, mer eller mindre, har en rätt att få del i varje tillgängligt egendomsslag (23 kap. 3 § ärvdabalken). Skulle en konflikt rörande kvarlåtenskapens fördelning inte kunna lösas av dödsbodelägarna själva kan de därtill begära att tingsrätten utser en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). Dennes uppgift är att värdera och fördela kvarlåtenskapen vid en eventuell tvist mellan dödsbodelägarna. I första hand ska skiftesmannen försöka hitta en lösning som alla dödsbodelägare kan enas om. Skulle detta inte vara möjligt så kan skiftesmannen göra ett så kallat tvångsskifte. Värt att notera är dels att det kostar att ansöka om skiftesman och dels att skiftesmannen har en rätt till arvode och ersättning för sina kostnader. I det fall någon av dödsbodelägarna är missnöjda med arvskiftet kan detta klandras genom att talan väcks i tingsrätten (23 kap. 5 § ärvdabalken med hänvisning till 17 kap. 8 § äktenskapsbalken). Detta måste dock göras inom 4 veckor från det att den klandrande delägaren har tagit del av arvskiftet. Arvskiftet kan då komma att omprövas och, om tingsrätten finner det lämpligt, skiftas om.Vad innebär detta för dig?I ditt fall innebär detta att det står de arvsberättigade fritt att fördela lösöret mellan sig, förutsatt att de kan komma överens om detta. Skulle de inte kunna komma överens kan det vara en bra idé att begära att tingsrätten utser en skiftesman för att på ett så smidigt sätt som möjligt lösa dispyten.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Ersättning för skador vid andrahandsuthyrning

2020-11-30 i Hyresrätt
FRÅGA |Om jag hyrt ut mitt hus i andra hand och dom som hyr ej ersätter skador och lämnar ostädat efter sig. Hur går jag till väga med att kräva dom på pengar?
Sofia Andersson |Hej,I din fråga är hyreslagen Jordabalken 12 kap tillämpligt Den är tvingande och får inte strida mot lagen, 12:1 st. 5. JB.Angående bristande städande så finns det en vårdnadsplikt i 12:24 JB. Bestämmelsen innebär att hyresgästen ska hålla bostaden i gott skick. Det innebär bland annat att hen ansvarar för städning. Angående skador så ansvarar hyresgäster för skador som de orsakar genom vårdslöshet enligt samma bestämmelse, 12:24 JB. Det krävs dessutom att det inte handlar om s.k. normalt slitage. Normalt slitage kan exempelvis vara hål i väggar, fettfläckar och små repor. Dock görs en individuell bedömning i varje fall. Om du hyr i första hand och sedan hyr ut i andra hand så kan du ansvara för andrahandshyresgästens skador enligt 12:24 st. 4 JB. Dock kan du även vända dig mot andrahandshyresgästen för skadestånd. Om du anser att skadorna / städningen motsvarar ovan beskrivning, rekommenderar jag i första hand att begära ersättning från din hyresgäst om du inte har gjort det. Om hen inte vill betala så är nästa steg att stämma hyresgästen för pengarna vid en tingsrätt. I en sådan rättsprocess riskerar du att behöva betala hyresgästens rättegångskostnader om du förlorar.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vårdnad av barn

2020-11-30 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! Måste ett femårigt barn till skilda föräldrar umgås med båda två varannan vecka, även om denna själv inte vill? Anledningen kan vara att den ena föräldern slår och kränker och bara behandlar barnet illa, något som den andra föräldern som inte gör så håller med barnet om.
Sofia Andersson |Hej,Det framgår inte av frågan om ni har gemensam vårdnad eller inte, men eftersom barnet bor varannan vecka kommer jag utgå från att ni har det.Enligt 6 kap. 2a § föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande vid frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det som framförallt beaktas i er fråga är risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Om den ena föräldern har gjort sig skyldig till missbruk, försummelse eller brister i omsorgen som är en fara för barnet, så ska rätten besluta om ändring i vårdnaden. 6 kap. 7 § föräldrabalken. Om ena föräldern vill ha ändring av vårdnaden kan den enligt st. 3 kan få frågan prövad. Dock gäller det att rätten ska ta hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad, 6 kap 2a § 3 st. Eftersom barnet i frågan är ganska ungt kommer det att påverka vilken hänsyn rätten tar till barnets egen vilja.Hoppas du fick svar på din fråga!

Hur länge kommer körkortet vara indraget på grund av fortkörning?

2020-11-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej! Blev stoppad i lördags, åkte fast för fortkörning och blev av med körkortet. Polisen mätte min genomsnittshastighet till 147 km/h på en 80-väg. Jag hade fortfarande prövotid och det var första gången jag åkte fast. Min fråga är hur länge ungefär kommer mitt körkort vara indraget? Polisen berättade att det skulle vara bra om jag hörde av mig till transportstyrelsen och förklarade mig, ska jag ringa dom då eller vänta på deras yttrande blankett om man nu får hem en sådan?
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Återkallat körkort under prövotidenOm en hastighetsöverträdelse sker under prövotiden och körkortet återkallas innebär detta att du måste göra om riskutbildningen och körkortsprovet (teoriprov + uppkörning) innan ett nytt körkort kan utfärdas. Vad gäller i ditt fall?Hur lång tid ditt körkort kommer vara indraget beror på hur lång så kallad spärrtid du får. Spärrtiden är den tid som du måste vänta innan ett nytt körkort kan utfärdas. Längden på spärrtiden kan variera mellan 1 månad och högst 3 år och bestäms av Transportstyrelsen. Jag kan inte uttala mig om hur lång spärrtiden kommer att bli i ditt fall eftersom det finns en rad omständigheter som kan inverka på spärrtidens längd. Exempel på sådana omständigheter är tex : förarens behov av körkort och eventuella tidigare körkortsingripanden. Du kan tidigast 6 månader innan spärrtiden går ut ansöka om körkortstillstånd. Tillståndet kommer därefter beviljas tidigast 2 månader före spärrtidens slut. När du väl fått ditt körkortstillstånd kan du börja genomföra riskutbildningen och körkortsprovet. Du kan ha ett nytt körkort tidigast då spärrtiden gått ut.Jag skulle rekommendera dig att kontakta transportstyrelsen. En blankett brukar vanligtvis sändas hem till en, men kan alltid vara bra att diskutera saken med dem. Hoppas du fick svar på frågan!Vänligen,

Kan en person dömas för våldtäkts vid åberopande om att hen gick i sömnen?

2020-11-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en person kan bli dömd för våldtäkt/sexuellt övergrepp om han påstod att han sov och "gick i sömnen"?
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Våldtäkt är ett brott som preciseras i 6 kap. 1 § Brottsbalken(BrB). För att kunna dömas till brottet krävs det att personen agerat med uppsåt. Enligt 6 kap. 1a § BrB kan en person även dömas om den är grovt oaktsam gällande omständigheterna att den andra personen inte deltar frivilligt. Om det varit så att en våldtäkt skett samtidigt som gärningsmannen sovit saknar gärningsmannen uppsåt och kan därför inte fällas för brottet. Det måste dock finnas stöd som pekar på att personen faktiskt har sovit under händelsen. Vid invändning från den tilltalades sida om att uppsåt saknas på grund av att personen skulle ha sovit måste rätten ta ställning till om invändningen kan lämnas utan avseende. Exempelvis skulle det kunna vara uppenbart att personen inte har sovit under händelsen. Detta om det funnits vittnen som kunnat styrka att den tilltalade inte sov. Om rätten inte kan förbise invändningen om att personen sovit måste åklagaren motbevisa att detta inte genomfördes vid sömn. Detta gör åklagaren genom att styrka att invändningen är obefogad, exempelvis om inget i utredningen talar för att personen sovit. I målen RH 2014:32 och B 118-17 har den tilltalade blivit friad på grund av att det inte går att bevisa deras uppsåt samt att deras invändningar om att tilltalad sovit inte framstått som obefogade. Gemensamt för båda fallen var att flertalet vittnen berättat om att de tilltalade tidigare haft liknande handlingar när de sovit.Det finns fall där domstolen har lämnat åberopande av att tilltalad skulle ha sovit under händelsen utan avseende. Exempelvis i fallet B 2300-15, där framstod åberopanden som så osannolikt att det inte skulle tas i beaktande. I detta fall fanns det vittnen som kunde styrka att den tilltalade inte hade sovit under våldtäkten. Svaret på din fråga är att en person kan dömas för våldtäkt om hen påstod att hen gick i sömnen. Det beror från fall till fall vad som går att bevisa och inte bevisa. Är det uppenbart att personen inte sovit under händelsen trots att hen åberopar motsatsen så kan personen dömas. Kan rätten inte förbise invändningen om att personen sovit kan personen inte dömas för detta.