Får man hota med att slänga ut någon ur den gemensamma bostaden m.m.

2020-11-30 i Bodelning
FRÅGA |Om man har en fru, som äger både hela bostaden och har full vårdnad av våran ca 4 månader gamla dotter trots att vi är sambos, använder sig av hot att ta detta ifrån mig ungefär en gång i månaden för att få sin vilja igenom. En teknik hon använder för att tvinga mig göra som hon vill, när det passar henne. Hon är efter våra 5+ år ihop väl medveten om mina grova psykiska problem, och vet mycket väl hur extremt hårt det drabbar mig i allt mellan veckor och månader efter då jag måste leva i konstant rädsla och oro att förlora allt om jag inte lyder. För det är oerhört stressande och väldigt grovt kränkande. Känns inte som något man rimligen får göra, det är ju helt klart allvarliga härskartekniker hon använder sig av, och dom är alltid obefogade. Är det brottsligt?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har lite svårt att uppfatta din fråga men tolkar det som att du undrar ifall det är brottsligt för en sambo eller maka att hota med att ta ifrån dig det gemensamma boendet eller att vid ensam vårdnad hindra dig från att träffa ditt barn.Det är inte brottsligt att "hota" med skilsmässa eller att avsluta ett samboförhållande och därmed separera. Eftersom du inte har vårdnaden kan inte heller rubriceringen egenmäktighet med barn aktualiseras om vårdnadshavaren vägrar dig att träffa ert gemensamma barn. Däremot finns det andra regleringar som aktualiseras när det kommer till boendet och din rätt att få träffa ditt barn. Gemensam bostad vid äktenskapsskillnad Vid en äktenskapsskillnad kommer den gemensamma bostaden precis som allt annat giftorättens att inga i bodelningen, såvida den inte är enskild egendom (9:1, 10:1, 7:1 äktenskapsbalken).Vem som får bo kvar i bostaden bestäms genom en behovs och skälighetsbedömning. Har man vårdnaden om ett barn talar detta för att man ska få bo kvar i bostaden men en individuell samlad bedömning görs i det enskilda fallet. Även om bostaden genom äktenskapsförord är den ena makens enskilda egendom hindrar det inte att bostaden tillfaller maken med större behov, så länge inte bostaden har givits i gåva eller testamente med föreskrift som enskild egendom (11 kap. 8 § äktenskapsbalken).Gemensam bostad vid upplösande av samboförhållande Är ni inte gifta utan sambor sker en bodelning om någon av er begär det (8 § sambolagen). Gemensam bostad och bohag som har förvärvats under samboförhållandet ingår i bodelningen (3 § sambolagen). Undantag från att en bostad ska ingå i samboegendomen är om den har förvärvats genom arv, gåva av någon annan än sambon eller testamente med föreskrift om att vara enskild egendom (4 § sambolagen). En bostad som huvudsakligen används för fritidsändamål ingår inte heller i bodelningen (7 § sambolagen).Även vid ett upplösande av ett samboförhållande görs en skälighetsbedömning om övertagande av bostaden likt behovsprövningen som görs under en äktenskapsskillnad (16 § 2 st. sambolagen)Barnets rätt att träffa båda föräldrarna när de inte bor ihop Huvudregeln är att det är förenligt med barnets bästa att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar (6 kap. 2 a § föräldrabalken), det betyder att barnet ska få träffa även den föräldern som barnet inte bor tillsammans med (6 kap. 15 § föräldrabalken). Detta kallas för att man har rätt till umgänge. Försöker en vårdnadshavare utan en godtagbar anledning hindra barnet från att träffa den andra föräldern talar detta för att vårdnadsfrågan bör ändras. Du kan få umgänget fastställt i rätten om ni inte själva eller genom samarbetssamtal hos familjerätten i er kommun kan komma överens om hur umgänget ska se ut (6 kap. 15 a § föräldrabalken). SammanfattningDet är inte brottsligt att "hota" med en äktenskapsskillnad eller att avsluta ett samboförhållande. Däremot kommer bostaden beroende på om ni är gifta eller sambor eventuellt ingå i bodelningen. Oavsett om du har vårdnaden eller inte har du rätt till umgänge med din dotter, försöker vårdnadshavaren hindra er från att träffas pekar detta på att vårdnaden bör ändras. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Kan Transportstyrelsen ta mitt körkort i efterhand?

2020-11-30 i Trafik och körkort
FRÅGA |Blev stoppad för fortkörning, fick böte på 3600 och erkände på plats. Körde 112 på en 80 väg.Polisen valde att inte ta mitt körkort på plats. Riskera jag att transportstyrelsen tar körkortet nu i efterhand? Jag körde 32 km för fort, finns det någon felmarginal? Räknas felmarginal på 3 kilometer?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumReglering kring körkort finns i Körkortslagen (1998:488)Återkallelse av körkortTransportstyrelsen kan återkalla ditt körkort i efterhand om du som körkortsinnehavare har gjort dig skyldig till hastighetsöverträdelse och denna inte är ringa (5 kap. 3 § p. 4 Körkortslagen). Man bedömer om en sådan överträdelse är ringa eller inte från fall till fall, men kommer alltså så till ditt enskilda fall. Saker som kan påverka är vad hastighetsbegränsningen var på sträckan, hur trafikerad vägen var, om du har gjort dig skyldig till fortkörning innan m.m. Beslutet från transportstyrelsen kommer att grunda sig på ordningsboten som du har godkänt (5 kap. 1 § 2 st. Körkortslagen). Om transportstyrelsen bestämmer sig för att återkalla ditt körkort kommer du få en spärrtid mellan en månad och tre år som nytt körkort inte får utfärdas (5 kap. 6 § 1 st. Körkortslagen). Varning?Transportstyrelsen kan bestämma sig för att istället ge dig en varning. Det måste föreligga särskilda skäl för att de skall anse att en varning är en tillräcklig åtgärd för fortkörningen, sådant kan t.ex. vara att du har ett stort behov av körkortet i ditt yrke (5 kap. 9 § 1 st. Körkortslagen). SammanfattningTransportstyrelsen kan alltså besluta sig om att återkalla ditt körkort i efterhand. Du kan i sådana fall även överklaga beslutet om en återkallelse eller varning till allmän förvaltningsdomstol (8 kap. 1 § 1 st. p. 1 Körkortslagen). Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är en vara felaktig om den inte stämmer överens med rubriken?

2020-11-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej! Jag sålde en jacka till en tjej på en app där man kan sälja begagnade saker. Hon ber om bilder och jag skickar flertalet tydliga där hon godkänner att hon vill köpa och jag fraktar den. Nu, 3 dagar senare skriver hon att jackan inte stämmer överens med titeln. Jag har skickat bilder och hon har godkänt så där tror jag undersökningskyldigheten tillämpas. Ses detta som något svek och att jag hade upplysningsskyldighet. Vad gör jag?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Din fråga rör ett köp av lös egendom mellan två privatpersoner. I sådana situationer tillämpas Köplagen (KöpL), se 1 § och 4 § KöpL.Utifrån hur du beskriver situation uppkommer frågan om varan kan vara behäftad med ett möjligt fel. Enligt 17 § första stycket KöpL ska varan bland annat i fråga om art, mängd, kvalitet och andra egenskaper stämma överens med vad som följer av avtalet. I och med att du använde en viss titel för jackan som du sålde kan det anses avtalat att jackan just skulle stämma överens med titeln. Varan är då att anse som felaktig i och med att den inte gjorde det (se 17 § tredje stycket KöpL). Även om titeln på jackan inte skulle ses som avtalsinnehåll, vilket den förmodligen gör, är jackan också enligt 17 § tredje stycket KöpL att anse som felaktig om den avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Detta sistnämnda krav är definitivt uppfyllt då köparen av din jacka med fog kunnat förutsätta att den skulle stämma överens med titeln. Varan är alltså att anse som felaktig.Ett antal möjliga påföljder aktualiseras i och med detta för hon som har köpt din jacka (se vidare 30 § KöpL). Det jag skulle rekommendera dig att göra är helt enkelt att låta köpet återgå, du får tillbaka din jacka och du ger tillbaka pengarna till köparen. På så sätt slipper du ett utdraget efterspel där hon kan göra gällande olika påföljder. Detta är nog det absolut bästa att göra i din situation. Hon som köpte din jacka har rätten på sin sida, utifrån de omständigheter du beskrivit för mig.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Bestämmanderätt när barnet vistas hos den ena föräldern

2020-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Om separerade föräldrar är oense om umgänge vad säger lagen då? Kan en förälder stoppa det gemensamma barnets umgänge med minderåriga halvsyskon som den andre föräldern har sedan tidigare?Barnet bor halva tiden hos båda föräldrar som har delad vårdnad. Den ena föräldern har två minderåriga barn sedan tidigare och i nuläget är de hos den föräldern på olika tillfällen. Önskan om att alla barnen får vistas hos den ena föräldern samtidigt finns, medan den andra föräldern inte vill godkänna samkörning av barnen på den andra förälderns tid med barnet.De har tidigare bott med varandra. Det gemensamma barnet är nu 1,5 år och under första halvan av detta år har syskonen fått vara tillsammans hos den ena föräldern, även fast föräldrarna varit separerade. Grova samarbetsproblem finns, under de 5 senaste månaderna ändrades schemat så att det gemensamma barnet och halvsyskonen är hos den ena föräldern på olika tillfällen, något som inte känns hållbart för den ena föräldern längre. Men den andra föräldern vill plötsligt stoppa umgänge mellan syskonen nu när den ena föräldern vill ändra tillbaka schemat så att barnen kan vistas i hemmet tillsammans.
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadshavare bestämmer tillsammans i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 13 § föräldrabalken). Däremot bestämmer föräldern som barnet vid tillfället bor hos ensam i frågor som rör den dagliga omsorgen, det kan till exempel vara vilken mat barnet ska äta, sovtider eller hur barnet ska tillbringa sin fritid. Om barnet umgås med ett halvsyskon när barnet är hos den ena föräldern anser jag hör till den dagliga omsorgen och därför ingenting den andra föräldern kan sätta sig emot. Vägrar en vårdnadshavare låta barnet gå till den andra föräldern under veckan barnet ska vara där av en sådan anledning kan man göra sig skyldig till umgängessabotage, vilket indikerar att vårdnaden bör ändras. Föräldrarna kan även söka hjälp hos familjerätten i sinkommun för att via samarbetssamtal få hjälp att bättre komma överens i frågor som rör barnet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Skillnaden mellan våldtäkt och grov våldtäkt

2020-11-30 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |https://lagen.nu/1962:700https://lagen.nu/1962:700#K6P1S1Vad är skillnaden på grov våldtäkt och våldtäkt?
Kajsa Svensson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline!När jag besvarar din fråga vad skillnaden mellan grov våldtäkt och våldtänkt är så kommer jag att använda mig av brottsbalken, BrB.VåldtäktOm en person döms för våldtäkt så blir följden fängelse i lägst två år och högst sex år (6 kap. 1 § BrB). Förutsättningarna för att våldtäkt ska föreligga men det viktiga är att samma förutsättningar gäller för grov våldtäkt.Grov våldtäktGrov våldtäkt regleras i 6 kap, 1 § tredje stycket BrB. I fall av grov våldtäkt så döms personen till fängelse i lägst fem år och högst tio år.När det är fråga om grov våldtäkt så finns det tre omständigheter som är värda att beakta extra mycket: våldet eller hotet har varit av särskilt allvarlig art, fler än en har förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet (s.k. gruppvåldtäkt) & gärningsmannen har visat särskild hänsynslöshet eller rådighet.När det kommer till den första omständigheten så handlar det ex om fall där en misshandel kan göra att våldtäkten är grov. Misshandeln i sig behöver däremot inte utgöra grov misshandel. Normalt så bedöms våldtäkten som grov om offret har tillfogats allvarlig skada eller sjukdom eller hotats med kniv, vapen eller annat föremål som kan medföra allvarlig kroppsskada.Den andra omständigheten kan föreligga genom övergrepp av ex flera personer i följd och det räcker med att ett av övergreppen utgör våldtäkt för att det ska kunna bedömas som grov. Ett annat exempel kan vara när mer än en person deltar samtidigt i ett övergrepp. Däremot så kan en medhjälpare som bara har hållit vakt inte sägas ha deltagit i övergreppet.Den tredje omständigheten brukar exemplifieras genom att övergreppet har varit förenat med långvarigt frihetsberövande, sadistiskt inslag eller grovt förenande sexualhandlingar. Ett annat exempel är att brottet har förövats mot någon som fyllt femton men inte är arton år gamma. I fall där brottsoffret inte fyllt femton år så tillämpar man istället 6 kap. 4 § BrB vilket är våldtäkt mot barn.SammanfattningEn skillnad är att fängelsetiden är betydligt högre när det gäller grov våldtäkt. Det medför också att det är ytterligare omständigheter som måste vara uppfyllda för att den ska bedömas som grov, i övrigt är brotten baserade på samma bedömning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Häva köpet när bilen inte överensstämmer med annonsen

2020-11-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej,Jag köpte en begagnad bil via blocket nyligen. Detta stod i annonsen"Audi A4 2.0 fsi ny besiktad, ny däck ms, ny servis, ny bromsar, kamkedja... fel fritt, rost fritt."Men nu visar det sig att det var fel på bromsar, på motor, på AC, på styraxel, hängande innertak, problem med lukt av bränd olja in i kupén, problem med centrallås & elhissar. Dessutom var senaste besiktningen i februari, och jag köpte bilen i november. Så känner inte att den är nybesiktigad.Jag hörde av mig till säljare så fort jag tagit bilen till service (11 dagar efter köpet) och upptäckte då dessa fel. Jag påtalade dem för säljare via sms och sa att köpt vara inte matchade förväntningar men att de kunde betala tillbaka 4-5000 kr för att åtgärda felen så att den matchade det de sa i annonsen. Svaret jag fick var att de inte var bilfirma och inte lämnade garantier varpå jag sa att det behöver de inte vara. Jag refererade till köplagen paragraf 17 och 30 och sa att de hade över helgen på sig att lämna besked och läsa på om köplagen och att om de inte gick med på att reducera priset skulle jag gå vidare för att häva köpet. Något som skulle innebära kostnad för advokat och möjligen skadeståndskostnad också. Min fråga till er är om jag kan häva köpet och hur jag går vidare.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga har du köpt bilen begagnad av en privatperson och inte av en näringsidkare. Därför blir köplagens regler tillämpliga. Bilen överensstämmer inte med de uppgifter som säljaren lämnat om bilen innan köpet åtminstone vad gäller bromsarna eller besiktningen. Jag utgår ifrån att de uppgifter som säljaren lämnade inverkade på köpet, då man kan tänka sig att du inte skulle köpt bilen, åtminstone inte till det priset om du hade känt till felen. Bilen är därför felaktig (18 § KöpL). Nästa fråga som blir aktuell är om du gjort en undersökning av bilen innan köpet. Om du undersökt bilen, eller avstått från undersökning trots att säljaren uppmanade dig att undersöka bilen, kan du inte åberopa de fel du upptäckte eller borde upptäckt vid en sådan undersökning. Om du till exempel provkört bilen innan köpet bör du ha upptäckt det hängande innertaket och eventuellt vissa av de andra problem du nämner. De felen kan du isåfall inte åberopa (20 § KöpL). Samma sak gäller för besiktningen om du undersökt bilen i vägtrafikregistret innan köpet. Har du däremot inte undersökt bilen och säljaren inte heller uppmanat dig att undersöka bilen kan du åberopa dessa fel. Om köparen däremot handlat i strid med tro och heder har du ändå rätt att åberopa felen, trots att du inte fullgjort din undersökningsplikt. Huruvida säljaren har handlat i strid med tro och heder saknar jag information för att bedöma. Det framgår dock av praxis att om säljaren förtigit uppgifter som du med fog kunde räkna med att bli upplyst om så kan säljaren ha handlat i strid med tro och heder.För att du ska kunna åberopa felen krävs att de fanns vid köpet (21 § KöpL). Det är en bevisfråga som kan vara svår för dig som köpare att bevisa. Det är dock inte särskilt troligt att alla dessa fel skulle uppstå inom loppet av 11 dagar, vilket talar för att felen fanns vid köpet och att du därför kan åberopa dem.Ytterligare en förutsättning för att du ska kunna åberopa felen är att du undersökt och reklamerat i rätt tid. Om du inte reklamerar i rätt tid förlorar du rätten att åberopa felen mot säljaren (31 och 32 § KöpL). De 11 dagar som det dröjde från att du köpte bilen till att du upptäckte felen får sägas ligga på gränsen för skälig tid. Baserat på vad du beskrivit för fel kan man tänka sig att du borde upptäckt vissa av felen redan när du körde hem bilen efter köpet. Huruvida du har reklamerat i rätt tid är därför en fråga som jag lämnar öppen. Precis som ovan angående undersökning innan köpet gäller att du inte förlorar rätten att åberopa felen, trots att du reklamerat för sent, om säljaren handlat i strid med tro och heder.Att bilen är felaktig enligt köplagens mening får sägas stå klart. Om vi utgår ifrån att du även undersökt och reklamerat i rätt tid får du som köpare kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag, eller hävning, samt skadestånd (30 § KöpL). I första hand har du rätt att kräva avhjälpande eller omleverans (34 och 36 § KöpL). Omleverans lär dock inte komma ifråga då säljaren inte kan leverera en ny likadan bil till dig. Avhjälpande skulle eventuellt komma ifråga. Dock låter det som att det är ganska omfattande fel på bilen, vilket skulle kunna leda till att ett avhjälpande inte kommer ifråga på grund av att det inte skulle vara lönsamt att reparera bilen. Om inte avhjälpande heller kommer ifråga är nästa alternativ prisavdrag (37 § KöpL). Du har rätt att häva köpet om avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för dig och säljaren insåg eller borde insett det (39 § KöpL). Baserat på felen du beskrivit låter det som att avtalsbrottet är av väsentlig betydelse för dig, och min bedömning är att säljaren borde insett det. Du har därför rätt att häva köpet om inte säljaren går med på ett prisavdrag.Som jag tolkar det har du lämnat säljaren meddelande om att du önskar prisavdrag eller hävning. Om säljaren inte går med på det är nästa steg att väcka talan i tingsrätt mot säljaren.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Måste vårdnadshavarna vara överens vid byte av förskola?

2020-11-30 i Barnrätt
FRÅGA |Jag har ett barnbarn på 4 år. Föräldrarna har gemensam vårdnad, pappan har barnets adress hos sig. Mamman har utbildat sig på universitet för att kunna få jobb i en branch hon är intresserad av men det innebär att hon kommer att ha oregelbundna tider. Mamman vill flytta barnet till en förskola närmre hennes bostad eftersom det skulle underlätta för henne på ett sätt som gör att hon kan ta ett fast jobb med oregelbundna tider. Pappan vägrar detta med hänvisning till att det fungerar bra för honom som det är nu. Familjerätten hänvisar till att man inget kan göra om föräldrarna inte kan komma fram till en gemensam lösning. Pappan vägrar att vara flexibel och har barnet sin vecka (varannan) . Pappan har ett barn sedan tidigare med en annan kvinna och har alltid haft ett mycket flexibelt umgänge med det barnet utefter hans och mammans överenskommelse, han kan således vara flexibel, men vägrar vara det med det här barnets mamma, vilket innebär att hon måste tacka nej till vikariat och fasta tjänster och endast försörja sig på timanställningar, vilket i sin tur ger en ekonomisk otrygghet och ostabilitet för sig och barnet. Min fråga är, innebär gemensam vårdnad att den förälder som har barnets adress hos sig medvetet kan/får sabotera för den andre föräldern genom att utöva sin makt i att bestämma allt bara för att barnet har sin adress där?
Victoria Ruzbarsky |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vårdnadshavarna ska gemensamt bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (6 kap. 13 § föräldrabalken).När det gäller val av skola måste föräldrarna vara överens, vid val av förskola har däremot JO uttalat sig om att boendeföräldern ska få ha beslutanderätt i fråga om val av barnomsorg. Har föräldrarna barnet växelvis boende hos sig som i ditt fall och inte kan komma överens om ett byte av förskola talar det för att det rådande förhållandet ska bestå. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vem bär ansvaret för ett fel som inte upptäckts vid försäljningen?

2020-11-30 i Köplagen
FRÅGA |HejFör en månad sen sålde jag en 20 år gammal husbil via blocket. Jag informerade om alla fel som jag visste om tex att bilen innan vi förvärvade den haft läckage från lister på taket med bl a förstört golv som följd. Skadorna fixades, nytt golv lades och en verkstad bytte alla lister (2013) och efter det har bilen varit tät. En månad efter affären hör köparen av sig angående läckage i ett skåp som vi använd till att ladda telefoner mm. Innan försäljningen kontrollerade vi bla skåpet och dess funktioner visades ordentligt. Om det varit läckage då hade vi och köparna märkt det då bilen dessutom stått ute ett par veckor med en hel del regn. Köparen påstår nu att läckaget måste funnits redan då och vill ha pengar i kompensation annars blir det rättssak. Till saken hör att köparen innan han kontaktade oss om detta har "försökt" laga läckan genom att använda sanitetssillikon (vilket man aldrig brukar använda till husbilar) och dessutom har sågat hål i taket och brutit bort en list vid läckaget. Sedan har han försökt laga hålet med epoxy (mot aluminium). Detta gör att situationen inte är som när vi sålde bilen. Vi hävdar att vi inte kände till nåt läckage men han hotar med rättsliga åtgärder om vi inte betalar. Hans felaktiga lagningar har ju ev. lett till mera skador o dyrare reparationer. Vad ska vi göra?
Maya Hempel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som bär ansvaret för ett fel som upptäckts i husvagnen du sålde för en månad sedan. Som köpare har man en undersökningsplikt vilket gör att man inte kan åberopa fel som man borde ha känt till vid köpet. Det vill säga att om köparen före köpet har undersökt husvagnen eller utan godtagbar anledning underlåtit att undersöka husvagnen får han inte åberopa ett sådant fel som han borde ha märkt vid undersökningen. Undantaget är om du som säljare har handlat i strid mot tro och heder och exempelvis gömt felet.Köparen kan dock åberopa så kallade dolda fel eftersom noggrannheten i köparens undersökning avgörs utefter vad en normal person i köparens ställe borde ha upptäckt.(20 § köplagen).Om det är som du säger att det påstådda felet hade upptäckts vid såväl er som köparens undersökning av husvagnen kan jag inte tolka er situation på annat sätt än att köparen kommer få bära ansvaret för läckaget eftersom det verkar som att skadan uppkommit efter köpet. Om det däremot anses möjligt att skadan funnits sedan tidigare och denna inte ansetts möjlig att upptäcka inom ramen för köparens undersökning kan ett fel anses föreligga och då kan det bli aktuellt med ett prisavdrag eller att du som säljare blir skyldig att avhjälpa felet. Då jag inte känner till alla omständigheter i ditt fall och inte har sett avtalet mellan dig och säljaren kan jag tyvärr inte svara på om ett fel föreligger. Av det som framgår av din fråga verkar det dock finnas goda chanser för att felet, om det uppkommit före försäljningen, ska falla under köparens undersökningsplikt. Betalningsansvaret bör då inte ligga på er som säljare. Jag råder dig att kontakta en jurist om du vill ha vidare hjälp i vad en eventuell rättsprocess kan innebära. Våra duktiga jurister hjälper dig gärna, länk här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Vänligen,