Behåller jag SGI när jag blivit arbetslös och aktivt söker arbete samt är inskriven hos arbetsförmedlingen?

2020-10-28 i Försäkringskassan
FRÅGA |Hej,Jag avslutat min anställning i juni och därefter direkt skrivit in mig på arbetsförmedlingen samt aktivitetsrapporterat sökta jobb i vanlig ordning. Jag har nu blivit sjukskriven och min handläggare på Försäkringskassan hävdar att jag inte har rätt till SGI och därmed får en betydligt mycket lägre ersättning. Enligt allt vad jag läst omkring att skydda sin SGI vid arbetslöshet, kan detta inte stämma då jag direkt efter min senaste anställning anmält mig som aktivt arbetssökande på arbetsförmedlingen och varit arbetssökande. Vad exakt är det som gäller i mitt fall och har min handläggare gjort fel bedömning i detta? Oerhört tacksam för snabb återkoppling. Tack på förhand!
Mimmi Östling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du har, som du skriver, aktivitetsrapporterat varje månad samt varit inskriven hos arbetsförmedlingen under hela den aktuella perioden. SGI-skydd under arbetslöshetDen som är arbetslös har s.k. SGI-skydd. Detta gäller under förutsättning att du står till arbetsmarknadens förfogande m.m. (26 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken). För att man ska anses "stå till arbetsmarknadens förfogande" krävs det att man: 1. aktivt söker arbete samt 2. har anmält sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (3 § förordning om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenningsgrundande inkomst, du hittar den t.ex. här). Du behåller din SGIEftersom du direkt skrivit in dig hos arbetsförmedlingen och aktivt söker jobb behåller du din SGI. Detta innebär alltså att din handläggare har gjort fel bedömning. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att vända dig till Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får en person ta kort på en annan person utan motpartens vilja?

2020-10-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Får en berson ta kort på en annan person på brivat mark om personen i fråga inte vill de
Ranya Eliassi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Kränkande fotograferingKränkande fotografering är ett brott enligt 4:6a BrB. Kränkande fotografering innebär att det är otillåtet att filma eller fotografera någon i smyg utan dennes tillstånd. Ett annat rekvisit för brottet är att personen inte befinner sig på allmän plats. Alltså den som blir fotograferad ska befinna sig inomhus i t.ex. ett omklädningsrum, privat bostad eller toalett. Ett undantag från huvudregeln är om det med hänsyn till syftet är en försvarlig åtgärd att man fotograferar personen, t.ex. i myndighetsutövning eller nyhetsförmedling.Sammanfattning och rådDet är alltså inte brottsligt att ta kort på en random person ute på stan. Det är däremot olagligt att utan lov fota någon i en bostad, toalett eller omklädningsrum. Det kan även vara brottsligt att sprida vissa bilder/uppgifter som kan skada personen som berörs.Jag rekommenderar dig dock att fråga om lov innan du tar ett foto av någon eftersom många personer tycker det är jobbigt eller obehagligt att bli fotograferad och synas på bild.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan en jakträtt överlåtas?

2020-10-27 i Jakt
FRÅGA |Hej har pratat med en markägare om jakträtt kan han överlåta sin jakträtt till mig eftersom han inte jagar själv gäller inom vvo tacksam för svar mvh Lars
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. Nedan kommer en redogörelse för din fråga. Vad är problemet?Jag tolkar det som att du undrar över hur möjligheterna ser ut för någon att överlåta sin jakträtt. När det kommer till dessa typer av frågor är det jaktlagen samt jordabalken som blir tillämpliga lagar. Överlåtelse eller upplåtelse av jakträtt?Som huvudregel tillkommer rätten till jakt för viss mark den som äger marken (10 § jaktlagen). Eftersom denna rätt är förenad med själva marken kan den inte överlåtas (vilket förknippas med att sälja), utan enbart upplåtas (vilket förknippas med att hyra). Är det så att det rör sig om ett fåtal tillfällen räcker det med markägarens samtycke/godkännande för att få jaga på marken. Om det annars rör sig om flera, regelbundna tillfällen är det mer optimalt att upprätta ett avtal om jakträttsupplåtelse. Ett sådant avtal ger dig alltså en nyttjanderätt till marken, vilket innebär att du kan använda marken för att jaga utan att få samtycke/godkännande från markägaren vid varje jakttillfälle (7 kap. 3 § jordabalken). Avtal om upplåtelse av jakträttI de fall du ingår ett avtal med markägaren gällande upplåtelse av jakträtt får du som jakträttshavare inte överlåta/upplåta nyttjanderätten till någon annan, såvida inte markägaren samtycker till detta (14 § jaktlagen). När det kommer till giltighetstiden är det upp till dig och markägaren att komma överens om avtalet gäller tills en av er säger upp det eller ifall ni sätter ut en bestämd tidsperiod. För en bestämd tidsperiod gäller det att avtalet måste förnyas efter 50 år (7 kap. 5 § jordabalken). Som jakthavare har du även en rätt att registrera din jakträtt som du betalar för i fastighetsregistret (7 kap. 10 § jordabalken). Detta i syfte för att inte en (eventuellt) ny markägare motsätter sig din jakträtt. Genom avtalet föreligger en sådan rätt i samband med avtalets ingående (7 kap. 13 § jordabalken). Om du känner dig osäker på hur du kan gå vidare med din fråga rekommenderar jag dig att du bokar tid med en av våra duktiga jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du har fått svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag förtydliga så gott jag kan.Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga ett JO-beslut?

2020-10-27 i Justitieombudsmannen (JO)
FRÅGA |Hej Jag har gjort en anmälan på Kronofogden till Justitieombudsmannen och fått efter flera månade ett svidande svar trotts starka bevis i både text och bild. Hur kan jag besvära mig över det ?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga kan besvaras med ett kort svar: Ett beslut av justitieombudsmannen (JO) kan inte överklagas. Därav finns det inte så mycket du kan göra gällande just JO:s beslut. Det ska dock nämnas att JO tar emot över 9000 anmälningar per år. Samtliga anmälningar granskas av sakkunniga jurister och en bedömning görs om anmälan ska utredas eller inte. Endast en tredjedel av anmälningarna utreds, resterande avskrivs. Att en anmälan inte utreds behöver inte betyda att den ansetts obefogad, utan det beror ofta istället på någon av följande saker: - Anmälan gäller något som inte omfattas av JO:s tillsyn. - Anmälan gäller missnöje med en myndighets beslut eller en domstols dom. Beslut och domar kan ofta överklagas till en högre instans och JO:s prövning bör inte ersätta den möjligheten.- Anmälan är opreciserad eller på något annat sätt svår att förstå.- Det finns inte tillräcklig anledning för JO att ta upp ärendet, trots att gällande regler inte har följts i alla delar.- Anmälan gäller händelser eller förhållanden som ligger långt tillbaka i tiden. Sådant som inträffat för mer än två år sedan utreds i princip inte.- Med mera. Se på JO:s webbplats här. Det JO kan göra i de fall där JO anser att myndighet agerat felaktig är att meddela kritik. Kritiken är inte bindande, vilket betyder att myndigheterna inte måste rätta sig efter vad JO uttalat. Detta leder mig in på en fråga till dig. Vad var det du ville uppnå med din JO-anmälan? Av ovan anförda behöver inte avisningen av din anmälan betyda att myndigheten inte gjort fel och du inte haft bra bevis, utan endast att det inte var något av just JO:s intresse. Jag rekommenderar därför att du ställer en ny fråga gällande vad kronofogden har gjort, så kanske vi på Lawline kan hjälpa dig och se om det finns något annat eller något lämpligare att göra i din situation. Hoppas du är nöjd med svaret. Vänligen,

Hur lång är preskriptionstiden för ett svartbygge?

2020-10-28 i Fastighet
FRÅGA |Hej, hur räknas preskriptionstiden för en olovligt uppförd byggnad, ett s.k. svartbygge?Är det från när det börjar byggas eller när bygget är klart?Hur lång är preskriptionstiden för ett svartbygge?Mvh
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min tolkning av din fråga är att du vill veta från när preskriptionstiden för olovligt uppförande av byggnad (svartbygge) räknas, samt hur lång den preskriptionstiden är. Jag kommer besvara dina frågor i olika steg, där jag börjar med längden för preskriptionstiden och sen går över till från när den räknas.Tillämplig lag är plan- och bygglagen (PBL). Olovligt uppförande av en byggnad (även kallat svartbygge) innebär att du olovligt gjort något som kräver bygglov, marklov eller rivningslov (i detta fall bygglov). Bygglov är ett tillstånd för att kunna bygga nytt, bygga till, bygga om eller förändra en byggnad. (9 kap. 2 § PBL) Hur lång är preskriptionstiden för ett svartbygge? Preskriptionstiden för olovligt uppförd byggnad (s.k. svartbygge) är 10 år (11 kap. 20 § andra stycket PBL). Paragrafen säger att om det på en fastighet eller i fråga om byggnadsverk har vidtagits åtgärd i strid mot lagen eller beslut med stöd av lagen, kan byggnadsnämnden inom 10 år från överträdelsen, förelägga ägaren av fastigheten/byggnadsverket att vidta rättelse. (11 kap. 20 § PBL) Preskriptionstiden gäller dock inte om överträdelsen innebär att någon olovligen ändrar bostadslägenheten så att den används för annat ändamål än bostadsändamål (11 kap. 20 § tredje stycket PBL). Hur räknas preskriptionstiden? Preskriptionstiden räknas enligt 11 kap. 20 § andra stycket PBL från att överträdelsen begicks. Enligt min tolkning är detta när byggnaden börjar byggas. Sammanfattningsvis är preskriptionstiden för så kallat svartbygge 10 år och det räknas från att överträdelsen begicks, enligt min tolkning när det börjar byggas. Hoppas du fått svar på dina frågor!Om du har fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig igen till oss på Lawline. Vänliga hälsningar,

Vilket lagstöd använder polisen gällande väktare angående batong(expander)

2020-10-27 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Vilket lagstöd använder polisen för att förbjuda väktare som får bära batong(expander) i tjänsten. Men inte, när dom jobbar som arrestvakter..?
Ranya Eliassi |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Polismyndigheten får meddela föreskrifter om vilken typ av utrustning ordningsvakter får eller ska ha. Ordningsvaktsförordningen 9 §. Detta har rikspolisstyrelsen gjort genom föreskrifterna RPS FAP 692-1. Här framgår av 9 kap. 2 § att handfängsel ska ingå i ordningsvaktens utrustning. I 9 kap. 3 § föreskrivs att ordningsvakten får bära batong, men bara batonger som uppfyller vissa krav som ställs upp i en bilaga till föreskrifterna.När det gäller väktares befogenheter så finns regler om detta i föreskrifterna FAP 573-1 PMFS 2017:10 utfärdade av rikspolisstyrelsen.Enligt dessa föreskrifter så får väktare bära gummibatong som uppfyller de krav som ställs i bilaga 7 i föreskrifterna. 9 kap. 2 §. Expanderbar batong får bäras av väktare som har genomgått viss utbildning eller fått ett förordnande av myndighet. Detta framgår av samma paragraf.Ordningsvakter får alltså bära batong om den uppfyller vissa krav och handfängsel måste ingå i ordningsvaktens utrustning. Väktare får bära batong under vissa förutsättningar, dessa förutsättningar skiftar beroende på vilken typ av batong som används. De föreskrifter som jag har hänvisat till finns på polismyndighetens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsingar,

Kan jag överta förstahandskontrakt efter jag hyrt lägenheten i ett år?

2020-10-27 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej Om jag hyr en lägenhet under ett år. Kan jag få förstahandskontrakt på den hyresrätten? Finns det en möjlighet om den som har lägenhet inte vill bo kvar?
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar ifall du kan få förstahandskontrakt på en lägenhet efter att du har hyrt den i andrahand under ett år. Förutsatt att den som har förstahandskontraktet nu inte vill bo kvar. Tillämplig lag för din fråga är 12 kap. jordabalken (JB), även kallad hyreslagen. Huvudregeln är att hyresvärden måste samtycka om hyresgästen vill överlåta sitt förstahandskontrakt till någon annan (12 kap. 32 § JB). Det första du bör göra är därför att fråga hyresvärden ifall du kan få förstahandskontrakt. Kraven från hyresvärdar i allmänhet är att den nya hyresgästen ska kunna betala hyran och vara skötsam, men i slutändan är det den enskilda hyresvärden som bestämmer. Det finns även undantag från huvudregeln. Exempelvis, om hyresvärden inte samtycker till överlåtelse enligt ovan, kan hyresgästen ansöka om tillstånd hos Hyresnämnden. Hyresnämnden kan ge tillstånd om att en närstående till hyresgästen kan överta lägenheten, om hyresgästen inte avser att använda bostaden och den närstående har varaktigt bott tillsammans med hyresgästen i lägenheten under minst 3 år. (12 kap. 34 § JB). Hyresvärden måste dock skäligen nöja sig med denna förändringen.I ditt fall ser jag det dock som att undantagsregeln i 12 kap. 34 § JB inte är tillämplig, eftersom du i din fråga anger att du hyrt lägenheten under ett år (och inte minst 3 år som krävs). Jag vet inget om vilken relation du har till personen som har förstahandskontrakt eller om du bor där tillsammans med den personen. SammanfattningMin tolkning utifrån din fråga och bestämmelser i lagen är att huvudregeln i 12 kap. 32 § JB är tillämplig. Undantaget i 12 kap. 34 § JB går inte att tillämpa eftersom du inte bott i lägenheten under minst 3 år. Detta innebär att hyresvärden måste ge sitt samtycke för att du ska få förstahandskontrakt till hyresrätten. Att du hyrt lägenheten innan (i andra hand) ger dig ingen rätt att överta lägenheten, utan det är hyresvärden som i så fall bestämmer att hen vill skriva förstahandskontrakt med dig när det gamla hyreskontraktet har gått ut. Det blir således ingen överlåtelse i lagens mening, utan nytt kontrakt upprättas mellan dig och hyresvärden som inte har något med den gamla hyresgästen att göra. Mitt råd är därför att ta kontakt med hyresvärden och fråga ifall du kan få förstahandskontrakt på lägenheten, när kontraktet med den förra hyresgästen har gått ut. Jag hoppas jag gett dig det svar du sökte!Om jag inte har tolkat din fråga rätt eller om du har fler funderingar, är du välkommen att höra av dig igen. Vår telefonrådgivning är öppen måndag-fredag 10.00-16.00 på 08-533 300 04. Du kan även boka tid hos en av våra jurister för vidare rådgivning, det gör du på www.lawline.se/boka. Vänliga hälsningar,

Vad gäller kring olika typer av skuldebrev och när ska betalning erläggas?

2020-10-27 i Fordringar
FRÅGA |Jag fick ta ett lån av min svärson till handpening på lgh,nu vägrar han ge tillbaka lånehandlingarna till mig efter han lånat det för att kopiera.Har han verkligen rätt till det?Tog ett lån på 2 år och nu påstår han att det är 1år kvar,vad ska jag ta mig till?
Carl Hansen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av din fråga framgår det inte vad det är för typ av skuldebrev (löpande eller enkelt), men jag ska förklara huvudprinciperna kring båda två.Tillämplig lag på din fråga är lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL). Löpande skuldebrevSkulle skuldebrevet du utfärdat vara av löpande beskaffenhet enligt 11§ SkbrL gäller att den som har det i sin besittning äger rätten att göra det gällande, 13 § SkbrL. Skulle din svärson ha förfalskat skuldebrevet kan du invända mot detta då löptiden inte stämmer överens mot vad ni avtalat. Då skuldebrevslagen är dispositiv är det fritt för er att avtala om när skulden ska infrias. Huvudregeln är att borgenären (din svärson) har rätt att kräva betalning när som helst såvida man inte avtalat om löptid (jfr 5 § SkbrL). I ditt fall har ni kommit överens om två år och då är det vad som gäller oavsett vad han säger.Enkelt skuldebrevEtt enkelt skuldebrev är ställt till viss man, det vill säga en specifik namngiven person, 26 § SkbrL. Handlingen som sådan är egentligen bara ett bevismedel för att en fordran existerar och behöver inte visas upp vid själva betalningstillfället.SammanfattningI ditt fall spelar det inte så stor roll vad det är för typ av skuldebrev då detta inte överlåtits till någon annan. Det är fortfarande ursprungsborgenären som har det i sin hand. I och för sig har din svärson rätt i att han inte behöver visa upp det om det skulle vara tal om ett enkelt skuldebrev när han kräver betalt. Dock kan det fortfarande användas i bevishänseende om någon av parterna skulle vara osäkra på innehållet och det är vad som står i skuldebrevet beträffande löptid som gäller. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det fixar sig. Skulle det uppstå följdfrågor är du givetvis varmt välkommen att höra av dig igen.Med vänliga hälsningar,