Jag har blivit anmäld för grov kvinnofridskränkning - vad händer nu?

2021-01-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Min ex fru har polisanmält mig och jag är misstänkt för grov kvinnofrids brott.Detta för en händelse för 2 år sedan då jag knuffade undan henne då hon gapade och skrek i mitt ansikte, jag upplevde situationen som hotfull och kränkande. Jag motade bort henne och hon råkade snubbla på en pall då hon backade bakåt. Det va alltså ren olyckshändelse. Nu 2 år senare gör hon anmälan troligtvis för att skada mig.Jag har aldrig rört henne, gjort henne illa avsiktligt .Hur skall jag förhålla mig till detta och tänka får att inte helt gå under psykiskt ?
Felicia Hauzenberger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Grov kvinnofridskränkning Grov kvinnofridskränkning är ett brott som aktualiseras när en person begår upprepade brott enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. Brottsbalken eller enligt 24 § Lagen om kontaktförbud mot närstående. Brotten måste vara att betrakta som olika steg i en upprepad kränkning som sker för att kränka kvinnans personliga integritet. Brotten måste även vara av sådan typ att de kan anses utgöra allvarlig skada för personens självkänsla. Det specifika brottet grov kvinnofridskränkning aktualiseras enbart när brottet begås av en man som utsätter en kvinna som han varit gift med eller bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden (4 kap. 4 a § 2 st. Brottsbalken). En enstaka händelse i sig kan alltså inte utgöra grov kvinnofridskränkning. Några brott som kan aktualiseras är dock misshandel (3 kap. 5 § Brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § Brottsbalken). Både misshandel och vållande till kroppsskada tar sikte på när en person orsakar en annan person kroppsskada. Vad som skiljer dem åt är att det krävs "uppsåt" för att dömas för misshandel och "oaktsamhet" för att dömas för vållande till kroppsskada. Ansvarsfrihet och förmildrande omständigheter Du uppger att du knuffade din före detta fru för att hon gapade och skrek i ditt ansikte, vilket du uppfattade som hotfullt. Det finns en i lag angiven rätt till nödvärn (24 kap. 1 § Brottsbalken). För att möjligheten till nödvärn ska kunna aktualiseras så måste personen som har rätt till nödvärn vara utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Att din fru skriker i ditt ansikte skulle dock med största sannolikhet inte kunna anses utgöra ett sådant brottsligt angrepp. Om det skulle var så att polisanmälan skulle gå så långt att det leder till åtal och sedan till en fällande dom, så kan det faktum att din före detta fru skrek i ditt ansikte vara något som påverkar vilket straff du skulle få. Att ett brott har föranletts av någons uppenbart kränkande beteende utgör nämligen en förmildrande omständighet vid valet av påföljd (29 kap. 3 § 1 p. Brottsbalken). Vad händer efter en polisanmälan?Din före detta fru har gjort en polisanmälan. Detta betyder att en förundersöknings ska inledas om brottet står under allmänt åtal och det inte är uppenbart att brottet inte går att utreda (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Förundersökningen ska bedrivas objektivt (23 kap. 4 § Rättegångsbalken) och under förundersökningen ska det utredas som det finns tillräckligt med bevisning m.m för att åtal ska kunna väckas (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar.

Har särkullbarnet rätt till mer när faderns maka går bort?

2021-01-24 i Särkullbarn
FRÅGA |Om ett särkullbarn har fått sin laglott när faren dog är han då berättigad till mer när farens maka går bort ? En del säger att laglotten är bara halva arvslotten så att han skall ha lika mycket till sen !?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar om ett särkullbarn som redan fått ut sin laglott är berättigad till mer arv när faderns maka går bort. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).Särkullbarnets arvsrättSom barn till sin far har särkullbarnet som utgångspunkt rätt till hela sin arvslott (2 kap. 1 § ÄB). Laglotten är vad särkullbarnet under alla omständigheter har rätt att få ut. Laglotten motsvarar halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).Har särkullbarnet endast fått ut sin laglott när fadern gick bort har särkullbarnet som utgångspunkt rätt att få den andra halvan när faderns maka går bort (3 kap. 2 § ÄB). Det enda som kan göra att särkullbarnet inte skulle ha rätt till den andra hälften är om fadern skrivit i ett testamente att arvet skulle fördelas på något annat sätt. Finns ett sådant testamente skyddar lagen så att särkullbarnet åtminstone får ut sin laglott men inte mer än så.SlutsatsOm särkullbarnet har rätt att få ut den andra halvan när faderns maka går bort beror på om fadern skrivit ett testamente och i så fall vad som står i testamentet.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan ett körkort återkallas efter påvisande av narkotika i ett urinprov?

2021-01-23 i Trafik och körkort
FRÅGA |Indraget körkort pga narkotika påvisats i blodet, men endast urinprov gjordes vid provtillfället, polisens snabbsticka användes. Jag var ärlig och erkände att jag hade brukat cannabis 3 dagar innan jag blev stoppad av polisen, därav skrev jag på strafföreläggandet men ser nu att det gäller att jag godkänt narkotika i blodet vilket är omöjligt för oss att veta då det ej gjorts något blodprov.
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rattfylleri och körkortsingripandeDen som för ett motordrivet fordon efter att ha intagit narkotika i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet döms för rattfylleri (4 § Lag om straff för vissa trafikbrott). Häri föreligger ett krav på blodprov. Ett körkortsingripande genom återkallelse av körkort förutsätter att en brottslig gärning har begåtts och att det föreligger ett godkänt strafföreläggande (5 kap. 1 § Körkortslagen). Vidare stadgas att ett körkort ska återkallas om körkortshavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri (5 kap. 3 § punkt 1b Körkortslagen). Eftersom inget blodprov gjordes kan återkallandet av körkortet inte ske på grund av rattfylleri.Ringa narkotikabrott och körkortsingripande Då återkallelse av körkort förutsätter en brottslig gärning och att det föreligger ett godkänt strafföreläggande bör det prövas om ett annat brott kan bli aktuellt för körkortsingripandet (5 kap. 1 § Körkortslagen). Den som olovligen brukar narkotika döms till narkotikabrott (1 § Narkotikastrafflagen). Om brottet med hänsyn till arten, mängden narkotika och andra omständigheter är att anse som ringa döms personen till ringa narkotikabrott (2 § Narkotikastrafflagen). Vidare är en återkallelse av körkort möjlig om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort (5 kap. 3 § punkt 5 Körkortslagen). Det är på denna grund som ditt körkort kunde återkallas då denna bestämmelse inte förutsätter något påvisande av narkotika i blodet. I ett sådant fall är det således tillräckligt med ett urinprov.Detta gäller i ditt fall Det är möjligt att återkalla körkort på grund av ett narkotikabrott som inte är hänförligt till rattfylleri och därmed föreligger det inget krav på blodprov. Eftersom det föreligger ett godkänt strafföreläggande kunde körkortet återkallas med stöd av att en brottslig gärning, ringa narkotikabrott eller narkotikabrott av normalgraden, begåtts. Huruvida det var fråga om "opålitlighet i nykterhetshänseende" är en bedömning som är svår att göra då alla förutsättningar i ditt fall inte är kända. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Måste man bo tillsammans som gifta?

2021-01-23 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Måste man bo tillsammans som gifta?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giftermål regleras i äktenskapsbalken, fortsättningsvis ÄktB. I ÄktB finns det inte någon bestämmelse som förhindrar ett gift par från att bo på olika adresser. Makarna är alltså fria att reglera sin boendesituation som de önskar och behöver inte bo på samma adress om de inte vill.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kan man begära studieledighet för specifika tider och dagar?

2021-01-24 i Studieledighet
FRÅGA |Hej! Jag är studieledig från min tjänst men behöver endast vara ledig måndag och onsdag förmiddag varje vecka och skulle kunna jobba alla andra tider. Kan jag söka studieledigt för dessa dagar/tider? Min arbetsgivare säger att det inte är möjligt.
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Omständigheterna i din fråga är oklara, men jag gör en helhetsgenomgång av den frågan jag uppfattar att du vill ha svar på, nämligen möjligheten till studieledighet på deltid för bestämda tider. Frågan regleras i lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen). Rätt till behövlig ledighetDu som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst har rätt till behövlig ledighet från din anställning för att genomföra en utbildning, (1 § studieledighetslagen). KvalifikationsreglerFör att studierna ska omfattas av lagen måste utbildningen vara planmässig och innehålla vissa inslag av undervisning. Rena självstudier ger alltså inte rätt till ledighet. Du som anställd bestämmer själv uppläggningen på studierna. Vid deltidsstudier väljer man själv mellan vilka tider på dagen man behöver vara ledig, (Studieledighetslagen - med kommentarer av LO, sid 9).Du får rätt till ledighet enligt lagen om du vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren, (3 § studieledighetslagen). Observera arbetsplatsens kollektivavtal Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt lagen inte kan tillgodoses är ogiltigt i den delen. Dock får avvikelser göras i kollektivavtal som godkänts av en central arbetstagarorganisation, (2 § studieledighetslagen). Det som får avtalas om är kvalifikationstid för rätt till utbildning, underrättelse till facket om uppskov och rätten till överläggning, fackets bestämmanderätt om längre uppskov, turordning mellan flera anställda och regler vid återgång till arbetet. Arbetsgivaren får skjuta upp ledighetenDin arbetsgivare kan inte neka dig att vara ledig om du uppfyller kvalifikationsreglerna, däremot får arbetsgivaren skjuta upp ledigheten, (4 § studieledighetslagen). Fackets godkännande behövs när arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten mer än sex månader från din ansökan avseende annan utbildning än facklig. En arbetsgivare som inte är eller brukar vara avtalsbunden med facket behöver dock inte inhämta något godkännande från facket. Har du inte fått börja din ledighet inom två år efter din ansökan kan du dock begära domstolsprövning, (6 § studieledighetslagen). Även om arbetsgivaren skjuter på ledigheten är det fortfarande du som arbetstagare som bestämmer när du behöver ta ut ledigheten.LedighetsansökanDet som ska finnas med i en ansökan om studieledighet är vilken utbildning det gäller, vem som anordnar utbildningen, om man vill vara ledig på heltid eller deltid, när ledigheten ska börja och i de fall utbildningen är tidsbestämd, när den beräknas vara slutförd, (Studieledighetslagen - med kommentarer av LO, sid 15). Vad jag uppfattar det som i din fråga har du redan beviljats tjänstledigt, och du vill nu begära specifika tider som du är ledig på. Lagen reglerar inte de situationer där arbetstagaren redan har beviljats tjänstledighet för studier, och därefter vill ändra tjänstledighetens omfattning. Din begäran om ändrad tjänstledighet kan därmed ses som en ny ansökan, om du inte i första ansökan har uppgett i vilken omfattning du behöver vara ledig. SammanfattningDu har alltså enligt studieledighetslagen rätt till den ledighet som du behöver för att fullfölja dina studier, oavsett hur många dagar i veckan det är och när på dagen. Mot din vilja bör ledigheten inte kunna förläggas till annan tidpunkt än den som du har uppgett i ledighetsansökan, (prop. 1974:148 s. 97). Även om du själv bestämmer när du behöver vara ledig ger lagen dig dock ingen exklusiv rätt att fördela timmarna särskilt, utan det är något du och arbetsgivaren gemensamt får komma överens om med hänsyn till arbetsgivarens personalsituation. Har arbetsgivaren inte möjlighet att vid tillfället för den begärda ledigheten ge dig ledigt för just de specifika tiderna och dagarna som du begär, har arbetsgivaren rätt att skjuta upp din ledighet en viss tid. Om du inte kan komma överens med din arbetsgivare kring din ledighet så råder jag dig att vända dig till ditt fackförbund eller den arbetstagarorganisation som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Om en arbetsgivare bryter mot de uppställda bestämmelserna i lagen kan arbetsgivaren fåbetala skadestånd, (13 § studieledighetslagen). Det kan gälla två typer av skadestånd. Dels ekonomiskt skadestånd (ersättning för den ekonomiska förlust som du gjort på grund av arbetsgivarens lagbrott, exempelvis utebliven lön), samt allmänt skadestånd (ersättning för den kränkning som du/facket utsätts för genom lagbrottet).Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste pappan godkänna att dottern tar hål i öronen?

2021-01-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har delad vårdnad om min dotter med hennes pappa. Hon bor hos mig och är hos han varannan vecka när han behagar att ha henne. Nu vill hon ta hål i öronen, måste han godkänna detta innan eller får jag låta henne göra det? Hon är 6 år om det har någon betydelse.Mvh
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar om du måste ha pappans godkännande för att låta din dotter ta hål i öronen. Regler om vårdnad finns i föräldrabalken (FB).Måste pappan godkänna?Det är en vårdnadshavares rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnet. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. (6 kap. 11 § FB).Har barnet två vårdnadshavare ska bestämmanderätten utföras gemensamt. Det betyder att båda vårdnadshavarna måste vara överens innan någon fattar viktigare beslut som rör barnet. Exempel på stora, viktiga beslut är beslut om skolgång och bosättning. Andra beslut som har mer att göra med barnets dagliga omsorg kan en vårdnadshavare fatta själv utan godkännande från den andra. (6 kap. 13 § FB).SlutsatsRättsligt har jag väldigt svårt att säga om du behöver pappans godkännande eller inte. De reglerna som reglerar vad du får och inte får besluta själv är de jag har skrivit om här ovan. Jag rekommenderar att du bildar dig din egen uppfattning kring om du borde försöka få pappans godkännande eller inte. Eftersom det är så svårtolkat vad som gäller rättsligt kommer du inte göra något som är helt fel hur du än gör.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Konsumentens rätt till hävning efter flera reparationsförsök vid fel på vara

2021-01-23 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte en Mac för 40.000kr från Apple. Högtalarna har varit trasiga sen dag 1, så jag kontaktade dem direkt. Jag fick då min dator utbytt och samma problem (plus ett ytterligare problem med skärmen) kvarstod. Jag lämnade in datorn på service och fick tillbaka den utan någon reparation, då de sa att det var ett mjukvarufel. Jag väntade då på en uppdatering som apple lovade skulle fixa problemet. Uppdateringen kom, problemet var kvar. Jag lämnade då in datorn igen och de bytte ut moderkortet. Problemet var kvar, värre än någonsin. Sedan dess har jag kontaktat Apple i omgångar och får ingen hjälp. Jag vill häva köpet, men det säger Apple inte är möjligt då det första servicetillfället enligt dem inte räknas eftersom de inte lagade något. Att lämna in datorn igen skulle innebära otroligt mycket problem med min skola och inlämningar (sista terminen musikhögskola i London). Jag har alltså lämnat iväg datorn 2 gånger, de har hjälpt mig ominstallera allt flera gånger och den har blivit utbytt en gång. Vad är mina rättigheter? Kan de neka mig att få häva köpet när de haft så många chanser och det redan har skapat så mycket problem för mig? Tack på förhand!
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom datorn är köpt av dig som privatperson är konsumentköplagen (KKöpL) tillämplig. När ett fel föreligger kan ett antal påföljder göras gällande mot företaget. Nedan redogörs för vad som gäller vid reparation och hävning. Avhjälpande och omleveransKöparen kan i första hand kräva att företaget avhjälper eventuella fel kostnadsfritt eller ersätter varan dock endast om det kan ske utan oskäliga kostnader för säljaren. Avhjälpande och omleverans ska ske inom skälig tid från det att köparen framställt sina krav (26 § KKöpL). Enligt förarbeten och etablerad praxis från allmänna reklamationsnämnden har företaget två försök på sig innan köparen kan häva köpet. Om det handlar om olika fel förväntas konsumenten tåla fler försök innan hävning kan bli aktuell. Hur många försök det är frågan om är inte reglerat i varken lag eller praxis. Däremot är tanken att konsumenten ska kunna säga nej till ytterligare reparationer då det medför olägenheter för denne (se Prop. 1989/90:89 s. 122 samt ARNs avgörande om hävning efter flera försök till reparation av fel). Hävning Hävning som påföljd förutsätter att felet är av väsentlig betydelse för köparen (29 § KKöpL). Denna påföljd anses vara mycket ingripande. Som huvudregel uppställs det höga krav för att rätten till hävning ska föreligga. Att felet ska vara av väsentlig betydelse innefattar en bedömning utifrån konsumentens perspektiv och tanken med bestämmelsen är att en individuell bedömning ska göras i det enskilda fallet. Däremot måste bedömningen vara objektiv vilket innebär att den ska ta sikte på vilka olägenheter felet medför en genomsnittlig konsument. Det som kan vara viktigt att känna till är att vid en eventuell tvist efter hävning ligger bevisbördan på konsumenten vilket innebär att du som köpare måste bevisa att felet har varit väsentligt för dig som konsument (Se Prop. 1989/90:89 s. 35 och 81). Hur du kan gå vidare Till en början är det bra om du meddelar företaget och berättar att ytterligare reparationen kommer innebära olägenheter för dig som konsument samt att du önskar att häva köpet. Om företaget bestrider dina krav är det möjligt att vända sig till allmänna reklamationsnämnden (ARN). Myndigheten avgör ärenden där konsumenter är i tvist med företag och kan fatta beslut om rekommendationer om hur tvisten ska lösas. Mer information om ARN och hur man gör en anmälan hittar du här. Du kan även få hjälp med att gå vidare i ärendet med hjälp av våra duktiga jurister på lawline. Information om hur man kommer i kontakt med dem hittar du här. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Vad händer med mitt föräldraskap om min fru adopterar min vuxna son?

2021-01-23 i Adoption
FRÅGA |Min son förlorade sin mamma , min fru, då han var 5 år gammal.Jag giftade om mig då han var 8 år. Detta var ett vällyckad beslutt:min son och min fru er väldig nära, och hon vill gärna adoptera honom ochhan vill gärna att hon blir " rigtig" mamma för honom.Min son er nu 18 år ( vuxen) och det er vuxen- adoption det omhandlar.Fråga: om min fru söker om adoption av min son förlorar jag då något rättsligti mitt förhållande till min son ? Eller ska jag vara med-sökande i adoption ( av min ägen son) ?
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din fru kan adoptera din son trots att han fyllt 18 år. Jag kommer nedan att beskriva om adoption av vuxen är möjlig, hur ni kan gå tillväga för att inleda en adoption och vilka rättsliga följder en adoption får.Bestämmelser rörande adoption finns i föräldrabalken.Kan din fru adoptera din vuxna son?Det är under vissa förutsättningar möjligt att adoptera en vuxen person, detta brukar kallas vuxenadoption. En person som fyllt 18 år får endast adopteras om det finns särskild anledning till adoption, med hänsyn till det personliga förhållandet som föreligger mellan den som vill adoptera (din fru) och den som vill bli adopterad (din son). Adoptionen måste också i övrigt ses som lämplig (4 kap. 4 § 1 st. föräldrabalken).Vid bedömningen av om det finns särskild anledning till adoption, beaktas om din fru som vill adoptera har uppfostrat din son som vill bli adopterad. Domstolen beaktar också om adoptionen på annat sätt avser att bekräfta en relation som motsvarar relationen mellan ett barn och en förälder, vilket det i ert fall verkar göra (4 kap. 4 § 2 st. föräldrabalken).Eftersom din fru funnits med under en stor del av din sons uppväxt och din son verkar se henne som sin riktiga mamma, tyder det på att det finns särskilda skäl för att adoptionen ska beviljas.Hur går ni tillväga för att genomföra en adoption?Den som vill adoptera ska göra en adoptionsansökan, det är alltså din fru som ska lämna in ansökan (4 kap. 11 § föräldrabalken). Adoptionsansökan ska lämnas in till tingsrätten på den ort där din fru har sin hemvist (4 kap. 12 § föräldrabalken).Sveriges Domstolar har en guide för hur ni kan göra för att ansöka om adoption, samt vilka uppgifter ni behöver lämna in. För att komma till guiden klicka här. Vilka rättsliga följer får en adoption?Eftersom det är din fru som ansöker om adoption om din son och jag utgår från att ni är gifta, innebär en beviljad adoption att din son kommer ses som ert gemensamma barn (4 kap. 21 § föräldrabalken). Du behöver därför inte stå som medsökande. Ni kan istället beskriva i adoptionsansökan att ni är gifta, att din sons biologiska mamma är avliden och att din nuvarande fru vill stå som förälder gemensamt med dig eftersom hon varit med under en stor del av din sons uppväxt. Eftersom ni är gifta så kommer du inte förlora ditt föräldraskap till din son. Ett barn kan juridiskt sett ha två föräldrar. Det som händer om adoptionen beviljas är att din fru övertar det juridiska föräldraskapet från din sons biologiska mamma.En följd av att din fru ses som juridisk förälder, är att din son får arvsrätt från din fru (4 kap. 21 § föräldrabalken). Det innebär att din son kommer ärva din fru vid hennes bortgång.Sammanfattningsvis innebär det att ditt föräldraskap till din son inte kommer påverkas av att din fru adopterar din son.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du undrar något mer är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,