Betalning vid upptäckt - snatteri?

2020-01-20 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej,Kan man dömas för snatteri om man vid upptäckt betalar för varorna (är rekvisitet ekonomisk skada uppfyllt)? Inget förhör hålls på platsen och polisen tillkallas inte till platsen?Tacksam för svar!
Catharina Såmark | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ringa stöldInledningsvis kan konstateras att snatteri numera benämns som "ringa stöld", (8 kap 2 § brottsbalken). Rekvisiten för denna brottsrubricering är att varuvärdet inte överstiger 1000 kronor, och att inga brottsverktyg har använts, vilket framgår av tidigare avgöranden från Högsta domstolen, (se bl.a. dom B 5097-08 från den 30 sept 2009). En förutsättning för att kunna dömas för brottet ringa stöld är att brottet är fullbordat. Till skillnad från stöld av normalgraden kan man inte dömas för försök till ringa stöld, och därför krävs det att brottet är fullbordat för att man ska kunna dömas för det. Brottets fullbordan Hela varan skall passerat gränsen, där gränsen ytterst avgränsas av butikens utgång; kassaspärren vilken jämställs med transportbandet alternativt larmbågen. Vart denna gräns går beror alltid på butikens utformning i det enskilda fallet. Har man inte passerat sista betalningsmöjlighet kan man alltså inte dömas till ringa stöld, eftersom att ingen ekonomisk skada har uppstått. Bedömningen gällande brottsrubricering kan bli en annan om butiken erbjuder s.k. "självscanning". Underlåtenhet att scanna varor kan utgöra försök till/ bedrägeri om man underlåter att scanna varor, (9 kap 1 § brottsbalken). Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänlig hälsning,

Misshandel mot barn

2020-01-20 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Om ett minderårigt barn skriker "AJ" när ens förälder ska ta av henne mobilen och tilltar våld, räknas det som misshandel?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsättningar för misshandel:Misshandelsbrottet är reglerat i 3 kap. 5 § brottsbalken. För att misshandel ska vara aktuellt i det här fallet ska fyra förutsättningar uppfyllas. Gärningsmannen ska ha tillfogat (1.) annan person (2.) smärta eller kroppsskada (3.). Dessutom ska gärningsmannen ha haft uppsåt till gärningen (4.). Det framgår inte hur föräldern har brukat våld, exempelvis ifall barnet fått ett slag med öppen hand, knuten näve, en spark osv., men det kan antas att tillfogandeförutsättningen är uppfylld. Detta med tanke på att du skrivit att föräldern tilltagit våld. Den andra förutsättningen om att tillfogandet ska ha varit mot en annan person bör också vara uppfylld eftersom våldet var mot barnet. Den tredje förutsättningen är att barnet ska ha upplevt smärta eller fått en kroppsskada till följd av våldet. Kroppsskador kan vara allt från benbrott, ömhet, blåmärken, svullnader och sår, medan smärta juridiskt sett är ett fysiskt lidande som inte är alltför obetydligt. Om den här förutsättningen är uppfylld beror på ifall barnet upplevde en konkret smärta som inte varit obetydlig, vilket har samband med hur våldet utspelade sig.För ansvar krävs också att gärningsmannen haft uppsåt till brottet. Exempelvis att gärningsmannen vetat om att han/hon tillfogade barnet sparkar, samt hade för avsikt att barnet skulle skadas eller uppleva smärta. (Om inte uppsåt finns från gärningsmannens sida kan istället vållande till kroppsskada vara aktuellt eftersom det endast krävs oaktsamhet för ansvar, 3 kap. 8 § brottsbalken).Ringa misshandel eller misshandel av normalgraden?Eftersom det inte framgår hur våldet utspelade sig, samt vilken effekt i form av kroppskada/smärta som våldet ledde till förutom att barnet sa "aj", är det svårt att veta ifall ett eventuellt brott skulle kunna ses som en ringa misshandel (dvs. en lindrigare grad av misshandel) eller misshandel av normalgraden.Misshandeln skulle kunna vara av normalgraden ifall det finns försvårande omständigheter. Enligt de domar som finns på området är systematisk aga som uppfostringsmetod typiskt sett att anse som ett exempel på försvårande omständighet (Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2003 s. 537). Andra omständigheter som kan beaktas är ifall barnet är litet eller om vårdnadshavaren använt föremål som är ägnat att öka risk för smärta eller skada (Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2017 s. 1129).I dessa ovanstående rättsfall ansågs gärningarna utgöra ringa misshandel. I det första fallet hade sonens mamma slagit sin son fem-sju gånger med en stekspade på sonens stjärt och lår. Gärningen orsakade lindrig skada och smärta. I det sistnämnda fallet togs våldet i uttryck genom slag med skärp.Exempel på fall som ansetts vara misshandel av normalgraden är då en styvfar tilldelat slag med öppen hand över näsan på sin sjuårige styvson med blodvite som följd (rättsfallet RH 1994:118). Ett fall där misshandeln ansetts vara ringa har varit då en pappa tillrättavisat sin treårigeson vid två tillfällen genom att utdela ett slag mot halsen, samt tagit ett grepp om nacken (rättsfallet RH 2000:100). Sammanfattande svar - Är gärningen brottslig?Om handlingen är brottslig samt vilken misshandelsgrad det skulle kunna handla om beror först och främst på hur våldet utspelade sig i samband med tillbakatagandet av mobiltelefonen. Sedan beror det också på ifall barnet upplevde smärta som inte var obetydlig eller fick en kroppsskada till följd av våldet. Dessutom kan frågor ställas kring omständigheterna kring tillbakatagandet av telefonen. Hade föräldern avsikt att skada sitt barn för att ta tillbaka telefonen eller "råkade" våld brukas mot barnet? Utifrån de få omständigheter som finns skulle det kunna vara ett brott.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Kroppsvisitation i samband med misstanke om stöld

2020-01-20 i Polis
FRÅGA |Om man är påväg ut ur en butik och en av personalen stoppar en och ber en att få kolla i fickorna pga misstanke om stöld.(hade inte tagit något) Har dom då rätt till att visitera en och kolla i ryggsäk mm? Eller har bara polis/securitas rätt till de? Isåfall kan man då säga nej och att man vill bli visiterad av polis istället?
Catharina Såmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En privatperson har inte rätt att kolla igenom någons kläder, dvs. göra en kroppsvisitation, eftersom att de inte har lagstöd för det. I nuläget ser lagstiftningen ut som så att det bara är poliser som får vidta kroppsvisitation. Ordningsvakter får dock enligt 29 § polislagen vidta vissa åtgärder i samma utsträckning som poliser. Det gäller bland annat att omhänderta någon som stör den allmänna ordningen.Enligt 19 § polislagen får en person i samband med ett gripande kroppsvisiteras av säkerhetsskäl (t ex känna efter vapen) eller för att fastställa identitet. Det gäller alltså även ordningsvakter eller någon som genomför ett envarsgripande (29 § polislagen). Kroppsvisitation i syfte att beslagta ett föremål (ev. stöldgods) kräver att en polis gör det enligt 28 kap 12 § rättegångsbalken. Ett butiksbiträde/privatperson har inte befogenhet att kolla igenom dina fickor/ i väskor. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig! Med vänlig hälsning,

Kan man bli dömd till fängelse om man led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks?

2020-01-20 i Påföljder
FRÅGA |Kan man bli dömd till fängelse om man enligt bedömning led av en allvarlig psykisk störning när brottet begicks?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterNär jag använder begreppet gärningsperson så syftar jag på den person som har begått brottet.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) i mitt svar.Det är möjligt att bli dömd till fängelse i undantagsfallDet korta svaret på din fråga är ja – det är möjligt för en gärningsperson att bli dömd till fängelse, trots att hen hade en allvarlig psykiskt störning när brottet begicks. Det är dock en undantagsregel som bara gäller när det anses finnas "synnerliga skäl" för ett fängelsestraff (30 kap. 6 § första stycket, andra meningen BrB).Synnerliga skäl kan anses finnas i följande fall (30 kap. 6 § första stycket BrB):- När brottet har ett högt straffvärde – d.v.s. när brottet bedöms vara av ett allvarligt slag.- När gärningspersonen inte bedöms ha något behov av vård, eller när vårdbehovet är begränsat.- När gärningspersonen själv har orsakat den allvarliga psykiska störningen som fanns vid brottet, till exempel genom att ha intagit alkohol eller narkotika.- När "omständigheterna i övrigt" talar för det, till exempel om gärningspersonen har begått ett brott förut. Enligt huvudregeln ska domstolen välja en annan påföljdSom huvudregel gäller att gärningspersonen i första hand ska dömas till en annan påföljd än fängelse, när hen har begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning (30 kap. 6 § första stycket, första meningen BrB).- Domstolen kan döma gärningspersonen till rättspsykiatrisk vård om hen fortfarande lider av en allvarlig psykisk störning vid tiden för domen (31 kap. 3 § BrB).- Skyddstillsyn kan bli aktuellt om gärningspersonen inte längre lider av den allvarliga psykiska störningen när hen döms. Det är en lämplig påföljd om det finns anledning att tro att sådan skyddstillsyn bidrar till att personen inte kommer att begå fler brott (30 kap. 9 § första stycket och 30 kap. 1 § BrB).- Villkorlig dom kan liksom skyddstillsyn bli aktuellt om gärningspersonen inte längre lider av den allvarliga psykiska störningen när hen döms. Det är en mildare påföljd än skyddstillsyn och kan utdömas om det inte finns skäl att tro att personen kommer att begå fler brott överhuvudtaget (30 kap. 7 § första stycket och 30 kap. 1 § BrB). Ibland råder fängelseförbudI vissa fall är det helt förbjudet för domstolen att döma gärningspersonen till fängelse när hen led av en allvarlig psykisk störning vid brottet. Det gäller om personen inte insåg vad hens handlingar innebar vid brottstillfället, eller om hen insåg det men inte kunde anpassa sitt handlande efter insikten (30 kap. 6 § andra stycket, första meningen BrB). Fängelseförbudet gäller dock inte om personen själv har orsakat den allvarliga psykiska störningen på det sätt som jag nämnde tidigare, alltså genom exempelvis alkohol eller narkotika (30 kap. 6 § andra stycket, andra meningen BrB).Domstolen kan bestämma att gärningspersonen inte ska få någon påföljdGärningspersonen kan även komma att slippa påföljd helt. Det förutsätter att domstolen gör bedömningen att det inte ska dömas ut någon påföljd överhuvudtaget (30 kap. 6 § tredje stycket BrB). Detta är dock inte detsamma som att hen blir frikänd från ansvar för brottet, eftersom personen fortfarande har blivit dömd för det. SammanfattningDet är möjligt för en gärningsperson att bli dömd till fängelse, trots att hen hade en allvarlig psykiskt störning när brottet begicks. Det gäller dock bara i undantagsfall – till exempel om gärningspersonen inte längre är i behov av vård när domstolen ska döma hen för brottet. Som huvudregel ska domstolen välja en annan påföljd än fängelse. Gärningspersonen kan även slippa påföljd helt om domstolen anser att det är lämpligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Skattskyldig när man flyttar utomlands?

2020-01-20 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej!Jag kommer att flytta till England och bosätta mig där med min man, som är därifrån. Vi har inga planer på att komma tillbaka och jag kommer registrera mig som utlandsboende hos Skatteverket och inte stadigvarande vistas i Sverige. I England kommer jag att starta ett eget företag. Däremot så kommer jag jobba mot svenska företag (ha dem som kunder), och fakturera dessa. Behöver jag fortfarande betala skatt i Sverige för denna inkomst från Sverige, trots att jag är bosatt i England och har ett engelskt företag?Tack på förhand!
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar regler som finns i inkomstskattelagen (IL).I dagsläget är du så kallat obegränsat skattskyldig eftersom du är bosatt i Sverige (3 kap. 3 § första punkten IL). Innebörden av att vara obegränsat skattskyldig i Sverige är att du är skattskyldig för alla dina inkomster både i Sverige och i utlandet (3 kap. 8 § IL). Det innebär alltså att dina inkomster från ditt företag i England kommer att beskattas i Sverige. När du flyttar till England kommer du troligen fortfarande vara obegränsat skattskyldig i Sverige om du har väsentlig anknytning till Sverige, samt att du tidigare har varit bosatt här (3 kap. 3 § tredje punkten IL).Vid bedömningen om huruvida en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning till landet, har lagen ett antal punkter som ska tas i beaktning (3 kap. 7 § IL). Du kan alltså fortfarande anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige om du är svensk medborgare, om du har varit bosatt i Sverige i en längre tid, om du har en bostad och familj här m.m. (Läs gärna alla punkter som står i lagbestämmelsen för att se vilka som passar in på dig).Om du är svensk medborgare, har varit bosatt i Sverige i minst tio år, eller har stadigvarande vistats i Sverige kommer du anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige under fem år från den dag då du reste från Sverige (3 kap. 7 § andra stycket IL).Det är dock värt att nämna att det föreligger ett skatteavtal mellan Sverige och Storbritannien i syfte att personer ska undvika dubbelbeskattning (se här). Detta skatteavtal är svensk lag och gäller alltså för personer som på något sätt har skatterättsliga anknytningar med både Sverige och Storbritannien. Enligt Artikel 21 i detta skatteavtal ska din skatt som du betalar i Storbritannien räknas av på din skatt i Sverige, så att du slipper att bli dubbelbeskattad. Se även Skatteverkets föreskrifter om avräkning av utländsk skatt.Jag hoppas du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler frågor!Med vänlig hälsning,

När försvinner böter från belastningsregistret?

2020-01-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej jag blev dömd för narkotika och fick böter på 2500kr för några år sen ... tro de va 4 år sen! Men jag ska börja jobba med barn nu och måste visa papper på det ... Så min fråga ? Kommer detta synas på belastningsregister som jag kommer o få hemskickad? Mvh
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregister innehåller uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom som vunnit laga kraft, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Hur länge ett brott står kvar i registret är beroende på vilket straff personen i fråga har dömts till. Är påföljden fängelse står det kvar i belastningsregistret i 10 år efter frigivning (17 § 1 punkten lagen om belastningsregister). Är påföljden villkorlig dom står det kvar i 10 år efter domen eller i 5 år efter domen om personen var under 18 år vid tidpunkten för brottet (17 § 4 punkten lagen om belastningsregister). Har du endast dömts till böter finns det kvar i belastningsregistret i 5 år efter domen vunnit laga kraft (17 § 9 punkten lagen om belastningsregister). Dömdes du för 4 år sedan står alltså domen fortfarande kvar i ditt belastningsregister. Efter att tiden har gått ut finns straffet inte kvar i belastningsregistret. Döms man dock till någon ny påföljd medan man fortfarande står i registret kommer den gamla påföljden stå kvar fram till det att den nyaste domen preskriberas och går ut (18 § lagen om belastningsregister). Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Behövs makes samtycke vid försäljning av fritidshus?

2020-01-20 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej! Jag undrar om mannen i ett äktenskap kan sälja sitt fritidshus, utan sin frus godkännande, då det är han som står som ägare men fritidshuset blev köpt under tiden de var gifta? Med vänlig hälsning
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) 7 kap. 5 § finns det reglerat vilka rättshandlingar en make kan göra förutsatt att den andra maken samtycker till det. Gällande försäljning av fritidshus finns det en särskild bestämmelse i paragrafens andra stycke som stadgar att en make inte utan den andra makens samtycke får sälja fast egendom som inte utgör makarnas gemensamma bostad. Detta ifall egendomen är giftorättsgods. Samtycke behövs inte ifall skilsmässa pågår eller att maken köpt fastigheten efter att stämningsansökan om äktenskapsskillnad väcktes.Om din makes handling var tillåten beror alltså på ifall fastigheten ses som giftorättsgods eller enskild egendom, se ÄktB 7 kap. 1 §. Fastigheten kan utgöra enskild egendom enligt ÄktB 7 kap. 2 § ifall det exempelvis är angivet i ett äktenskapsförord, testamente, gåvobrev eller liknande att fritidsfastigheten utgör enskild egendom. Skulle fastigheten ses som giftorättsgods behövde alltså din make ha frågat om ditt samtycke för att kunna sälja fritidsfastigheten.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Varför behöver man betala för att ha en god man?

2020-01-20 i God man & förvaltare
FRÅGA |när jag fick god man så fick jag betala c:a 10 000 kr per år. Det tycker jag är skandalöst! Går det fåtillbaka dom pengarna. Varför ska jag straffas?
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!En god man har rätt till ett skäligt arvode som brukar vara på 7-20 tkr och betalas oftast av den som har den gode mannen. Om man har en låg inkomst och få tillgångar kan man få hjälp av kommunen med att betala arvodet. Det är alltså arvodet som du betalar och det verkar inte vara något oskäligt belopp sett till hur mycket det är jämfört med det genomsnittliga arvodet, men jag vet inte hur det ser ut i din situation. Är det ett skäligt arvode som den gode mannen fått och denne i sin tur uppfyllt sin del av arbetet som god man så ser jag inte att du har rätt att få tillbaka pengarna. Det är frivilligt att ha en god man och du kan få förhållandet att upphöra om du skulle vilja det, fast då bör du beakta om det inte är värt den hjälp du får(föräldrabalken 11:21). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,