Utövande av gemensam vårdnad

2006-09-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag arbetar som förskollärare. Jag skulle vilja få reda på var någonstans det står (vilken lag och paragraf), att båda vårdnadshavarna har rätt till att medverka vid föräldramöte och utvecklingssamtal. Vi har en familj där föräldrarna är i en vårdnadstvist och ingen är ensam vårdnadshavare. Mamman är emot att pappan bjuds in (de lever ej tillsammans) men vi personal vet att båda skall inbjudas, annars bryter vi mot den lag som ser till vårdnadshavares rätt i dylika fall. Tacksam för snabbt svar! Med vänlig hälsning
Kristine Erlandsson |Hej! Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna gemensamt bestämmer över barnet. Detta framgår av 6 kap 11 och 13 §§ Föräldrabalken, se http://www.lagen.nu/1949:381 Om modern till barnet hindrar fadern i sin rätt att utöva vårdnaden kan det påverka domstolens beslut i vårdnadstvisten och ytterst leda till att vårdnaden flyttas över på fadern.: 6 kap 5 och 7 § §. Det krävs dock allvarligare övertramp än att inte låta honom gå på föräldramöten. Lycka till! Vänligen

Ordlista On-Line: Juridiska termer på engelska

2006-09-03 i Alla Frågor
FRÅGA |Kan ni ge mig ett tips på en webbsida med översättningar av juridiska termer, svenska till engleska? Tack på förhand
David Lillo |Hej, Domstolsverket har en ganska omfattande ordlista på sin hemsida som du hittar http://www.dom.se/Publikationer/Ordlista/Ordlista.pdf . Med vänlig hälsning

Gåva av bostadsrätt

2006-09-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag vill skriva över min del, 50%, i bostadsrätten på sambo, eftersom jag vill att han står som enskild ägare. Använder jag mig av ett gåvobrev då eller hur gör jag?
Kristine Erlandsson |Ett avtal om överlåtelse/gåva av bostadsrätt skall upprättas skriftligen, se bostadsrättslagen 6 kap 4 §, http://www.lagen.nu/1991:614 Enligt lagen angående vissa utfästelser om gåva, 3 § 3 st, se http://www.lagen.nu/1936:83 skall gäldenären underrättas om gåvan för att den skall vara giltig. En bostadsrätt är att anse som ”annan fordran”, vilket fastslås av Högsta Domstolen i rättsfallet NJA 1993 s 560. Slutsatsen av detta rättsfall är att en underrättelse om gåvan måste lämnas in till bostadsrättsföreningen för att gåvan skall vara giltig.

Fakturans förfallodatum?

2006-10-25 i Alla Frågor
FRÅGA |Vilka regler gäller för fakturering. Finns det möjlighet att sätta 10 dagars förfallodatum på en faktura utan att en överenskommelse gjorts? Vilka skyldigheter och rättigheter har kunden om sista förfallodatum endast är 10 dagar?
Jonas Forsén |Hej När det gäller förfallodatum på fakturor så råder som huvudregel avtalsfrihet. Det är du och din avtalspartner som kommer överens om denna punkt. De vanligaste kredittiderna är just mellan 10 och 30 dagar. Om någon kredittid inte kan sägas ha avtalats så är det praxis mellan köpare och säljare eller branschens praxis som ger ett riktmärke för vilken kredittid som bör gälla mellan parterna. När det gäller skyldigheter och rättigheter så kan nämnas att en köpare borde som huvudregel vara skyldig att betala varan när säljaren kräver det under förutsättning att köparen fått varan levererad. För att kort besvara din fråga så är en kredittid på 10 dagar helt ok att avtala om. Men kolla gärna upp vilken praxis som gäller i din bransch i de fall någon skulle hävda att ni absolut inte avtalat om ett förfallodatum på 10 dagar. Försök även i framtiden att upplysa dina köpare om de vilkor du vill använda dig av vid försäljning för att undvika onödiga klagomål. Mvh

Gåva eller testamente?

2006-09-18 i Alla Frågor
FRÅGA |En äldre bekant til mig vill efter sin död skänka 30 000 kr till Sv Cancerfonden. Han vill nu när han fortfarande är i livet skriva ett gåvobrev om detta. I gåvobrevet vill han skriva att det är hans önskan att det (gåvobrevet) ska ingå i bouppteckningen och att betalning av gåvan ska ske i samband med bouppteckningen. Kan han skriva ett sådant villkor i gåvobrevet?
Sannah Weiger |Hej. Ett gåvobrev används om man under sin livstid vill ge bort till exempel en viss summa pengar. Om din vän använder sig av denna rättshandling får gåvotagaren (Svenska Cancerfonden) direkt tillgång till gåvan, men din vän förlorar förfogandet över egendomen och kan sedan inte ångra dig. Din bekants önskan tycks dock vara att pengarna skall gå till Svenska Cancerfonden efter hans död. Testamente är i princip den enda i svensk rätt godtagna allmänna formen av ”dödsrättshandling” d v s det enda godtagna sättet att förfoga över sin kvarlåtenskap efter sin död och huvudprincipen är att vilket rättssubjekt som helst kan vara testamentstagare. Det finns heller inget hinder mot att förordna om en viss summa pengar (legat). Om din vän testamenterar egendom får testamentstagaren inte tillgång till egendomen förrän han är avliden. Den rättshandling som ligger i testamentet blir aldrig bindande för testamentsgivaren. Han kan med andra ord när som helst ändra eller upphäva ett upprättat testamente enligt Ärvdabalken 10 kap 5 §. Testamentet grundar således inte någon rätt för Svenska Cancerfonden under din väns livstid. Först vid hans död inträder testamentets rättsverkningar. Själva verkställigheten av testamentet sker i samband med bouppteckningen när boutredningen är klar. Testamentet måste upprättas i viss form; skriftligen med två vittnen (Ärvdabalken 10 kap 1 §). Det måste efter dödsfallet också bevakas på visst sätt för att bli gällande mot den dödes arvingar. Det är därför viktigt att man noga iakttar formkraven och tar hjälp med själva upprättandet av testamentet, så att det inte uppstår tolkningsproblem eller ogiltighetsfrågor vid verksälligheten av testamentet. Om man inte upprättar ett testamente träder den legala arvsordningen in. Då fördelas kvarlåtenskapen normalt mellan de efterlevande släktingarna. Se Ärvdabalken http://www.lagen.nu/1958:637. Jag hoppas du är nöjd med svaret. Du är välkommen att höra av dig igen med ytterligare frågor.

Samäganderätt och hembud

2006-09-19 i Alla Frågor
FRÅGA |En lantbruksfastighet samägs av 4 delägare genom ett gåvobrev. Gåvobrevet föreskriver hembudsplikt vid eventuell försäljning av andel. Kan en delägare då kräva offentlig auktion enligt lagen eller kommer en auktion att kunna hållas enbart mellan delägarna? Vilka alternativ är möjliga i de fall samägande inte kan fortsätta? Heder åt er hemsida!
Jenny Larse |Hej och tack! Vid samägande så gäller samäganderättslagen(1904:48 ) Normalt sett så kan en av delägarna vid ett samägande ansöka hos domstol om att fastigheten skall omhändertagas av god man för förvaltning för att sedan för gemensam räkning utbjudas på offentlig auktion i enlighet med samägL 6 §. Övriga delägare kan då begära anstånd med försäljningen om det finns synnerliga skäl. Detta är dock svårt att visa. Varje delägare förfogar fritt över sin andel, vilket innebär att en delägare kan sälja sin andel eller ge bort den som gåva. Samäganderättslagen är dock dispositiv och dess regler kan i sin helhet eller endast avseende en del avtalas bort så som har skett i erat fall. Ni har genom gåva erhållit andelar i fastigheten och gåvobrevet föreskriver hembudsplikt. Detta innebär således att de regler som jag har beskrivit här ovan om att varje delägare fritt förfogar över sin andel har avtalats bort. En hembudsklausul är ett erbjudande av köp av egendom till person som har förköpsrätt, detta innebär att den delägare som vill sälja sin andel först skall erbjuda övriga delägare att köpa andelen innan denna kan utbjudas på offentlig auktion. I många fall vid hembud så fastställs också priset för en andel eller andra regleringar avseende köpet i hembudsklausulen. Det kan således bli aktuellt med en intern budgivning mellan övriga delägare eller en likadelning dem emellan. Det är inte heller säkert att den delägare som vill sälja sin andel måste godta det belopp som ett hembud ger. Allt detta regleras vanligtvis i hembudsklausulen. Samäganderättslagen ( http://lagen.nu/1904:48_s.1)

Skäl för ensam vårdnad

2006-08-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag har frågor runt ensam vårdnad. Jag undrar vilka grunder man kan gå på för att få rätt i en sådan sak? Min fd kan t.e.x neka mig kontakt med vårt barn när det är hans vecka att ha barnet. Jag får inte prata med henne, ge henne saker hon behöver (ex kläder m.m) han kan passera utanför mitt hus med henne och låta henne se mig och ropa mamma men inte låta henne få hälsa en kort stund . Kan detta vara giltiga grunder för att dra igång en process? jag ser ju klart och tydligt att barnet är lidande av detta. tacksam för svar.
Sara Forslund |Hej, Regler om detta hittar du i föräldrabalkens (SFS 1949:381) 6 kap. om vårdnad, boende och umgänge. Utgångspunkten är att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid avgörande av frågor kring detta. Vid denna bedömning fäst särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Detta anses allmänt tala starkt för en delad vårdnad, men kan ju i ditt specifika fall även tala emot detta av den anledningen att ditt barns pappa tycks motverka ditt barns kontakt med dig. I lagtexten nämns vidare som exempel att risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. Lycka till,

Condictio indebiti - felaktigt utbetald lön

2006-08-29 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag jobbade åt ett företag och sa upp mig för 10 månader sen. Sista månaden jobbade jag 7 dagar innan jag sedan slutade. Den 25 samma månad fick jag en utbetald lön. Reflekterade över att den var högre än vad jag trodde den skulle vara. funderade och antog att det var min semester ersättning och kvarliggande bonus jag fick ut. månadslönerna var inte jämna med tanke på bonus system. Jag jobbade som säljare. Kanske naivt av mig att inte kolla upp. Idag tio månader senare har jag fått ett skriftligt återkrav på cirka 8000 kr. Kan ett företag komma 10 månader senare och kräva en felaktig utbetalning? Jag antog att ett stort företag som det jag jobbade för hade koll på vad dem gjorde. Eller är jag ansvarig att ha koll på om dem gör rätt?
Fredrik Jorstadius |Hej! Den uppkomna situationen kallas för condictio indebiti. Huvudregeln är att arbetsgivaren har rätt att kräva tillbaka de pengar denne betalat ut för mycket av. Detta grundar sig på principen att en part inte kan grunda sin rätt till pengar som givits till denne av misstag. Det har dock i rättspraxis gjorts undantag från huvudregeln, vilket kan medföra att du inte behöver betala tillbaka pengarna. I rättspraxis har utbildats en regel att arbetsgivaren förlorar rätten att kräva tillbaka pengarna om arbetstagaren i god tro mottagit och förbrukat/inrättat sig efter det felaktigt utbetalade beloppet. Med god tro menas att arbetstagaren varken insåg eller bort inse att betalningen var felaktig. En annan viktig aspekt är hur lång tid det gått innan arbetsgivaren riktat ett återbetlningskrav mot dig. Ju längre tid som gått desto mer sannolikt är det att du inte behöver betala tillbaka pengarna (självklart med beaktande av ovan). Troligtvis lutar det åt att du inte behöver betala tillbaka pengarna du erhöll då det verkar som om ditt fd. jobb medförde att lönen såg olika ut för varje månad, vilket gjorde det svårt för dig att beräkna den exakta lönen. Detta gör att du möjligtvis kan styrka att du varit i god tro. Att det tog 10 månader att framställa återbetalningskravet talar även det för dig, då detta medfört att du haft gott om tid på dig att inrätta dig vid det felaktigt utbetalda beloppet. Lycka till! Mvh