Borgenärsskydd för bostadsrätt

2019-10-04 i Förfalskat avtal
FRÅGA |Överlåtelse Bostadsrätt (brf). Se bla fråga 20051130 Lawline - Bränna StojkovicNJA 1971s66 fastslår att överlåtelse av brf blir skyddad mot överlåtarens borgenärer först då föreningen blivit underrättad.C förvärvade brf för 6 år sedan. Säljarna A o B hade enl uppgift bara skulder för brf. Inga utmätningskrav fanns. C (pensionär) tilläts inte överta bef banklån i sitt namn. A o B har kvar sina banklån och svarar mot banken. C svarar mot A o B för samma banklån. C löste A o B topplån. Ägarskap registrerades hos brf samt medlemskap föt C. Bank informerades ej då låntagare o säkerhet är samma. A bör kvar i bostaden som hyresgäst. C disponerar ett rum av 4. B har hela tiden bott på annan adress. För ca 4 år sedan intecknade C brf för ett privatlån. För2 år sedan hyrde C ut del av brf till annan som mantalsskrev sig där. För drygt 1 år sedan mantalsskrev sig B på brf. Utan C:s vetskap. B bosatte sig aldrig på brf utan på hemlig adress. C har nu skatteskuld. C överlät brf i apr 2019 till D med tillträde 1 juni. Överlåtelsen o medlemsansökan skickades till brf. 18 juni kommer fogden med utmätningsbeslut på brf. Brf styrelse vägrar ta beslut med ref till krfm. Krfm menar att C:s förvärv från A o B är bluff o gjordes enbart för att undvika krav mot A o B. A,B o C bestrider fogdens yrkande och menar att förvärvet är helt riktigt. Ärendet ligger nu i domstol. D vet inget annat än att bakomliggande förvärv är riktigt i alla delar.Föreligger inte borgenärsskydd??
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och situationen för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och situationenJag uppfattar det som att din fråga handlar om vem som har bäst rätt till bostadsrätten. Inom juridiken kallar vi detta för sakrätt. Du ställer din fråga då du undrar om Kronofogden kan utmäta en bostadsrätt till förmån för A och B:s borgenärer. Du anser att D borde vara skyddad mot A och B:s borgenärer. Frågan du ställer är: Föreligger inte borgenärsskydd?Disposition och begränsningar i svaret Jag kommer att besvara din fråga utifrån de uppgifter du lämnat. Jag vet för lite om hela situationen för att göra en rättsfallsanalys av NJA 1971 s 66 och svara på om det Högsta domstolen kom fram till också är applicerbart på ditt fall. Du skriver att den tvist du redogjort för nu är i domstol. Jag kan inte svara på hur en domstol kommer att döma i det enskilda fallet - åter igen - jag vet för lite om samtliga omständigheter. Frågan du ställer kommer at utgöra rubrik i det följande. I brödtexten under rubriken lämnas en motivering till svaret på din fråga. Själva svaret lämnas under rubriken "Sammanfattning och slutsats". Föreligger inte borgenärsskydd?Den som har förvärvat en bostadsrätt ska antas som medlem i föreningen och förvärvaren får inte utöva sina rättigheter i föreningen förrän denne blivit medlem. När föreningen har underrättats om att bostadsrätten har övergått till en medlem i föreningen, slutar den tidigare bostadsrättshavaren svara för de förpliktelser som åligger den som innehar bostadsrätten. En bostadsrätt är inom juridiken att klassificera som en lös sak. Förvärvaren av en lös sak blir skyddad mot säljarens borgenärer först då den lösa saken överlämnats. Borgenärsskyddet gäller mot omvärlden d.v.s. mot tredje man. Det speglar, till skillnad från själva köpet inte bara ett avtalsförhållande mellan säljaren och köparen, utan speglar också vilken utomstående part som har rätt att kräva innehavaren av bostadsrätten på vilka rättigheter. När köparen av en bostadsrätt har blivit medlem i bostadsrättsföreningen och bostadsrättsföreningen har underrättats om köpet, blir köpet tillräckligt offentligt för att man sakrättsligt ska anse att köparen har ett skydd mot säljarens borgenärer. Jag utgår från att både C och D antogs som medlemmar i föreningen och att föreningen i båda fallen underrättades om överlåtelsen kort tid efter att köpekontraktet med respektive säljare skrevs under. I ditt fall ska det enligt huvudregel alltså anses som att C fick skydd mot A och B:s borgenärer för sex (6) år sedan och D fick i sin tur borgenärsskydd vid köpet i april 2019. Denna huvudregel är inte utan undantag. Som jag skrev inledningsvis är en bostadsrätt att klassificera som en lös sak. Sakrättsligt skydd för lösa saker uppkommer i regel när de traderas d.v.s. överlämnas och tidigare innehavare mister sin besittning över saken. I ditt fall har A och B aldrig riktigt släppt bostadsrätten. De har aldrig mist sin besittning över bostadsrätten. Det gör att förvärvet av bostadsrätten för en tredje part, såsom Kronofogden, kan tolkas vara en skenhandling. Sammanfattning och slutsats I samband med att D blivit medlem i föreningen och underrättat föreningen om köpet ska D enligt huvudregel anses ha ett skydd mot A och B:s samt även C:s borgenärer. I det fall du nämner finns särskilda omständigheter som gör att det sakrättsliga skyddet kan ifrågasättas och det är inte säkert att huvudregeln då gäller för D. Domstolen kan anse att A och B inte i tillräcklig mån har förlorat sin besittning över bostadsrätten för att ett sakrättsligt skydd för A och B:s borgenärer ska kunna uppstå. Hur domstolen dömer i ditt fall kommer att bero på vad samtliga parter inblandande kan förutsättas ha vetat om, borde ha vetat om och vilka eventuella motiv varje part kan ha haft för att agera på ett visst sätt. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Måste vi installera en ny köksfläkt i hyresgästens lägenhet?

2019-09-27 i Hyresrätt
FRÅGA |Hyresvärds skyldighet att byta köksfläkt installerad av tidigare hyresgäst?Hej!Vi har nyligen blivit värd för några hyresgäster i en ombildad hyresfastighet till Brf. En hyresgäst har nu bett oss byta en trasig köksfläkt som vi vet har installerats av den tidigare hyresgästen. Vi har kontrollerat detta. Är vi skyldiga att köpa en ny fläkt till hyresgästen? Lägenheterna i fastigheten har inte köksfläkt som standard. De flesta av våra hyresgäster har inte en köksfläkt och denna hyresgäst har inte betalat något tillägg för den standardhöjning som en köksfläkt innebär.Vi har sagt att antingen hjälper vi endast till att forsla bort den trasiga fläkten eller så köper vi en ny men tar då ut en summa på hyran för tillvalet. Gör vi rätt?Vänliga hälsningar
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag förstår det som att ni nyligen har blivit hyresvärdar där en av hyresgästerna hyr en lägenhet med installerad köksfläkt. Köksfläkten har inte installerats av den tydligare hyresvärden, utan av tidigare hyresgäst. Köksfläkten har gått sönder och ni undrar: 1)Är ni skyldiga att köpa en ny fläkt till hyresgästen? 2)Ni har sagt att ni kan ta bort den gamla fläkten eller så köper ni en ny och installerar den men kommer då att höja hyran för den standardhöjning som fläkten innebär, ni undrar om detta är rätt? Disposition Jag kommer att besvara ovanstående två frågor i turordning. Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svaret på respektive fråga framgår av brödtexten under varje rubrik. 1)Är ni skyldiga att köpa en ny fläkt till hyresgästen? Det korta svaret är både ja och nej. Nedan följer den rättsliga motiveringen. NejDen tidigare hyresgästen har installerat köksfläkten på eget bevåg, detta – om än felaktigt - med stöd av 12 kap. 24 a § JB. Enligt denna lagregel får en bostadshyresgäst på egen bekostnad utföra målning, tapetsering och därmed jämförliga åtgärder. Nu vet jag inte riktigt hur denna köksfläkt ser ut men av lagkommentaren till bestämmelsen anges att en hyresgäst med stöd av 12 kap. 24 a § JB inte får montera spiskåpa med fläkturtag till befintligt ventilationssystem. När en hyresgäst har avflyttat gör man vanligtvis en besiktning av lägenheten där defekter och ändringar antecknas i besiktningsprotokollet. Den förre hyresvärden hade i samband med avflyttningen kunnat kräva att hyresgästen återställde lägenheten. I detta fall verkar den förre hyresvärden ha accepterat åtgärden; troligtvis för att den snarare höjt bruksvärdet av lägenheten än minskat bruksvärdet. En hyresvärd är under hyrestiden skyldig att hålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen är fullt brukbar för det avsedda ändamålet, se 12 kap. 15 § 1 st. JB. Ni har angivit att de flesta av era hyresgäster inte har en köksfläkt, vilket antyder på att även denna hyresgästs lägenhet är fullt brukbar för det avsedda ändamålet även utan köksfläkt. Samtliga nämnda omständigheter talar för att ni inte är skyldiga att tillhandahålla hyresgästen en ny köksfläkt. För att ni inte ska vara skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla hyresgästen en ny köksfläkt krävs också att hyresgästen innan denne flyttade in i lägenheten informerades om att köksfläkten inte ingår i lägenhetens standardutrustning. Är samtliga ovan nämnda omständigheter uppfyllda måste ni inte, kostnadsfritt för hyresgästen, köpa en ny köksfläkt. JaAv 12 kap. 15 § 2 st. JB framgår att om hyresvärden med skäliga tidsmellanrum ska ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder och bruk. Om nuvarande hyresgäst flyttade in i lägenheten utan att dessförinnan ha informerats om att köksfläkten lämnats kvar av tidigare hyresgäst och inte ingår i standardutrustningen, finns skäl för hyresgästen att argumentera för att fläkten är en del av den fasta inredningen i köket som hyresvärden har ett ansvar att underhålla. Det framgår av lagkommentarerna till 12 kap. 24 a § JB att hyresgästen är förbjuden att riva ut fast köksutrustning och sätta dit annan. Har nuvarande hyresgäst varit ovetande om att fläkten inte ingår i standarden för lägenheten måste ni köpa en ny köksfläkt, installera den och kan inte kräva hyresgästen på högre hyra. 2)Ni har sagt att ni kan ta bort den gamla fläkten eller så köper ni en ny och installerar den men kommer då att höja hyran för den standardhöjning som fläkten innebär, ni undrar om detta är rätt? De två alternativ till åtgärder som ni angett utgår från förutsättningen att ni inte är skyldiga att tillhandahålla hyresgästen en ny köksfläkt. Att ni då erbjuder er att ta bort köksfläkten är oproblematiskt. Det kan ni göra. Erbjuder ni även hyresgästen en installation av en ny köksfläkt med hyreshöjning som följd måste ni skriftligen underrätta hyresgästen om vilken åtgärd som ska utföras och vilken hyreshöjning åtgärden medför. Hyresgästen måste också godkänna detta. Godkänner inte hyresgästen installationen av en ny köksfläkt och den begärda hyreshöjningen får ni inte utföra åtgärden. Ni måste då ansöka hos hyresnämnden, se 12 kap. 18 d § och 18 e § JB. Är det istället så att de kriterier jag räknat upp i fråga 1) gällande att ni är skyldiga att tillhandahålla en ny köksfläkt, ja då räcker det inte med att bara ta bort fläkten. Då måste ni installera en ny och det vederlagsfritt gentemot hyresgästen. Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Måste vi betala sjuklön?

2019-09-23 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej Vi är ett bolag som sysslar med konsult och rekrytering inom inköp och vi är inte kollektivanslutna. I våra konsultavtal har vi försäkring och pension men ingen ersättning vid sjukdom.Är det giltigt? Det gäller anställer ofta konsulter för kortare projektanställning 3-6 månader. De vi har fast anställd har självklart sjuklöneersättning också så denna fråga gäller endast de konsulter som är anställda kortare perioder och som har försäkring och pension under denna period men ingen ersättning vid sjukdom de första 14 dagarna. Vi växer så detta är av största vikt att vi får komma till rätt med. Tacksam för svar.
Vega Schortz |Hej, kul att ni har valt att vända er till oss på Lawline för att få svar på er fråga!För att ni ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat er fråga och er situation för att sedan besvara er fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat er fråga och er situationJag uppfattar det som att ni driver ett företag som bedriver konsult- och rekryteringsverksamhet. Ni har några heltidsanställda konsulter som ni hyr ut, men ni har också konsulter som ni anställer för tidsbegränsade projekt. Ni är inte kollektivavtalsbundna. Era tidsbegränsat anställda får ingen sjuklöneersättning. Ni undrar om det är tillåtet att avtala bort rätten till sjuklöneersättning för tidsbegränsat anställda?Är det tillåtet att avtala bort rätten till sjuklöneersättning för tidsbegränsat anställda?Det är inte tillåtet att avtala bort rätten till sjuklöneersättning för tidsbegränsat anställda. Regler om sjuklön finns i lag (1991:1047) om sjuklön (sjuklönelagen). Varje arbetstagare som har en anställningstid som är avtalad för längre period än en (1) månad har rätt till sjuklön från anställningsperiodens första dag. Arbetstagare med en avtalad anställningstid som är kortare än (1) en månad har rätt till sjuklön endast om arbetstagaren har tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton (14) kalenderdagar i följd, se 3 § sjuklönelagen.Avtal som innebär att anställda fråntas sin rätt till sjuklön är ogiltiga i den delen, se 2 § 1 st. sjuklönelagen. En arbetsgivare är skyldig att betala sjuklön under en sjuklöneperiod. En sjuklöneperiod omfattas av sjukdomstidens första fjorton (14) kalenderdagar. Under sjuklöneperioden är arbetsgivaren tvungen att betala 80 % av anställningsförmånerna exklusive det karensavdrag som arbetsgivaren ska göra. Karensavdraget ska motsvara 20 % av den sjuklön som belöper på summan av de anställningsförmåner som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en vecka, se 6-7 §§ sjuklönelagen. Det finns vissa undantag då arbetsgivaren inte måste betala sjuklön under sjuklöneperioden. Det är: * När arbetstagaren inte har sjukanmält sig och det inte varit fråga om en sådan situation att arbetstagaren har varit förhindrad att göra anmälan och sådan anmälan gjorts omedelbart när hindret upphört, se 8 § 1 st. sjuklönelagen. * Sjukdagar efter den sjunde (7:e) sjukdagen som arbetstagaren inte kan styrka med ett läkarintyg, se 8 § 2 st. sjuklönelagen. * Sjukdagar innan den sjunde (7:e) sjukdagen om Försäkringskassan med anledning av framställnings från arbetsgivaren eller av andra särskilda skäl finner att ett läkarintyg måste visas upp för rätten till sjuklön och arbetstagaren inte visar upp ett sådant intyg efter Försäkringskassans föreläggande, se 8 § 3 st. sjuklönelagen.* Om arbetstagaren har ådragit sig sjukdomen genom att begå ett uppsåtligt brott och dömts för brottet samt domen har vunnit laga kraft, se 5 § sjuklönelagen.* Om arbetstagaren ljuger om sin sjukdom d.v.s. har lämnat vilseledande uppgifter gällande sin arbetsförmåga, se 5 § sjuklönelagen. Ni har även begärt 30 minuters telefonuppföljning. Vänligen maila mig på vega.schortz@lawline.se så bokar vi in en tid för denna uppföljning. Uppge ert namn, telefonnummer och en kort summering av vad er fråga handlade om, när ni mailar mig. Lycka till med verksamheten!Med vänlig hälsning,

Möjligheter till ersättning vid misstänkta dolda fel

2019-09-13 i Avtal
FRÅGA |Vi är en fiberförening som anlitat en schaktfirma för nedläggning av fiber.Det har varit en slutbesiktning som blev godkänd.ABT 06 tillämpades.Men nu misstänker vi att det är en del skador på dräneringar som omöjligt kunde upptäckas av besiktningsmannen vid slutbesiktningen.Vi har fortfarande garantitid kvar, men tänkte påtala väsentligt fel, dvs ansvarstiden.Har vi rätt att kräva av entreprenören att han gräver upp och kollar rören?Om det inte är fel som kan påvisas, vem betalar i så fall Entreprenörens nedlagda kostnad?
Vega Schortz |Hej, kul att ni har valt att vända er till oss på Lawline för att få svar på er fråga!För att ni ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat er fråga och er situation för att sedan besvara er fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat er fråga och er situationJag uppfattar det som att ni är en fiberförening som har anlitat en schaktfirma för nedläggning av fiber. Arbetet har slutbesiktigats utan anmärkningar. Ni misstänker att det finns skador på dräneringar som inte kunde ha upptäckts av besiktningsmannen vid slutbesiktningen. Er garantitid har inte löpt ut. Ni anser att skadorna på dräneringarna är väsentliga och undrar 1) kan ni kräva att entreprenören gräver upp rören och kontrollerar om de är skadade? 2) Om entreprenören inte hittar några fel, vem ska i sådana fall stå för entreprenörens kostnader?Disposition och begränsningar i svaret Jag kommer att besvara ovanstående två frågor i turordning. Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svaret på respektive fråga framgår av brödtexten under varje rubrik. Entreprenadrätt är ett specialistområde inom juridiken. Vi på Lawline tillhandahåller allmän juridisk rådgivning och kan lite om allt men är inte experter. Vi har inte tillgång till ABT 06. Era frågor kommer att besvaras utifrån allmänna entreprenad- och avtalsrättsliga principer. Önskar ni gå vidare med ert ärende och behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag att ni kontaktar en jurist- eller advokatbyrå som är inriktade på entreprenadjuridik.1) kan ni kräva att entreprenören gräver upp rören och kontrollerar om de är skadade?När entreprenaden är slutbesiktigad och godkänd anses den avlämnad. Risken för arbetet har därefter gått över på er som beställare. I regel får en beställare inte göra gällande andra fel än de som antecknats i besiktningsprotokollet, men regeln har undantag.Dolda fel kan göras gällande även efter en godkänd slutbesiktning. Från datumet för godkänd slutbesiktning har ni en garantitid som löper. Ni nämner att denna garantitid inte har löpt ut. Garantin innebär att om beställaren hävdar att det föreligger ett fel som entreprenören har ansvar för under garantitiden ankommer det på entreprenören att bevisa att detta fel beror på beställaren för att entreprenören ska undkomma sitt ansvar. Jag vet inte hur ert avtal ser ut i detta fall, men är de dräneringsskador ni upptäckt sådana som omfattas av entreprenörens garanti, måste som sagt entreprenören bevisa att felet beror på beställaren. Fel som omfattas av garantin ska entreprenören avhjälpa eller kompensera på annat lämpligt sett. Hur kompensation ska ske brukar framgå av parternas avtal t.ex. ABT 06. Kruxet med er fråga är att den egentligen inte gäller vem som ska ordna med en erforderlig dränering utan om ni kan kräva att entreprenören gräver upp rören för att verkligen kontrollera att skadorna existerar. Jag skulle säga att det ligger i sakens natur att entreprenören ska gräva upp rören. Entreprenören har maskinerna och kunskapen som krävs för att göra detta. Av allmänna avtalsrättsliga principer följer att den skadelidande har en skyldighet att försöka begränsa sin skada för att undvika att själv behöva bekosta de merkostnader som kan uppstå om skadan inte åtgärdas. Har den skadelidande gjort gällande en skada för skadevållaren, ligger det i skadevållarens intresse att agera så snabbt som möjligt för att reducera sitt potentiella skadeståndsansvar. 2) Om entreprenören inte hittar några fel, vem ska i sådana fall stå för entreprenörens kostnader?Finns det inga påvisbara skador på rören som entreprenören har att svara för torde arbetet klassificeras som tilläggsarbete som ni får betala. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Köp och deklaration av jordbruksfastighet

2019-10-02 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hur går ett utköp av en delägare till en skogsfastighet till?Av specifikt intresse är:Skrivs köpebrev på sedvanligt sätt?Hur får man lagfart på den utköpta delen?Vilka skatter blir tillämpliga för respektive part?Hur deklareras utköpet för respektive part?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Jag kommer i det följande att besvara dina fyra frågor i den turordning du ställt dem.Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svar på respektive fråga lämnas under varje rubrik.Skrivs köpebrev på sedvanligt sätt?Det korta svaret är: Ja.Regler för fastighetsköp finns i jordabalken (JB). De lagregler som gäller för köp av fastighet gäller även vid köp av en fastighetsandel och även när fastigheten ifråga är en jordbruksfastighet.Vid fastighetsköp gäller vissa formkrav. Avtalet ska vara skriftligt, skrivas under av säljaren och köparen för hand, innehålla en uppgift om köpeskilling (pris) och överlåtelseförklaring, se 4 kap. 1 § JB.I jordabalken skiljer man på termen "köpehandling" och "köpebrev". Det är vanligt vid fastighetsköp att man upprättar två kontrakt. Först en köpehandling och sedan ett köpebrev när köparen betalar säljaren för fastigheten. I köpehandlingen anges alla villkor för köpet. Har man i köpehandlingen intagit en bestämmelse om att köpebrev ska upprättas, anses köpet villkorat av att köparen betalar köpeskillingen. Köpebrevet ska innehålla samma uppgifter som köpehandlingen för att ha rättsverkan som ett köpekontrakt.Hur får man lagfart på den utköpta delen?Man ansöker om Lagfart hos Lantmäteriet. Vem som ska stå för kostnaden av lagfartsansökan brukar regleras i köpehandlingen. Har köparen tagit lån av banken för att finansiera köpet brukar banken kunna ta på sig att ordna med lagfartsansökan. Till ansökan hos Lantmäteriet ska bifogas nödvändiga handlingar som styrker förvärvet. Står det i köpehandlingen att även ett köpebrev ska upprättas ska både köpehandlingen och köpebrevet skickas in. Är ni flera som ska ansöka om lagfart ska ansökan innehålla uppgift om hur stor andel i fastigheten som respektive person ansöker om lagfart, se 20 kap. 5 § JB. Vilka skatter blir tillämpliga för respektive part? Säljaren: Vinstskatt. Det finns särskilda regler vid delavyttring (försäljning av en fastighetsandel) och vid försäljning av en lantbruksenhet som omfattar både en näringsfastighet och en privatbostadsfastighet. Utförlig information om detta finns i Skatteverkets tillhandahållna broschyr: https://www.skatteverket.se/download/18.41f1c61d16193087d7f51d9/1561379940220/forsaljning-av-naringsfastighet-skv313-utgava18.pdfKöparen: Stämpelskatt. I samband med ansökan om lagfart jämför Lantmäteriet köpeskillingen mot taxeringsvärdet för föregående år. Stämpelskatten beräknas på det högre av beloppen. För privatpersoner är stämpelskatten 1,5 procent av köpeskillingen. För juridiska personen (aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) är stämpelskatten 4,25 procent av köpeskillingen avrundad nedåt på hela tusentals kronor. Hur deklareras utköpet för respektive part?Säljaren: Säljaren ska redovisa resultatet av försäljningen på Skatteverkets blankett K7. En försäljning av en jordbruksfastighet kan innebära att säljaren måste göra vissa skattemässiga justeringar i den löpande redovisningen av den näringsverksamhet där fastigheten ingår. Den löpande verksamheten ska deklareras på Skatteverkets blankett NE. Om det på jordbruksfastigheten finns ett hus eller en villa som sålts och som inte ingår i näringsverksamheten, ska denna försäljning deklareras på Skatteverkets blankett K5. Köparen: Vid förvärv av en bebyggd näringsfastighet genom köp, ska utgifter för att anskaffa en byggnad dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, se 19 kap. 4 § och 9 § 1 st. IL. Till en byggnads anskaffningsvärde inkluderas stämpelskatten. Detta förutsätter att fastigheten ingår i inkomstslaget näringsverksamhet. Värdeminskningsavdraget som ska göras och deklareras årligen beräknas enligt avskrivningsplan efter viss procentstats per år på byggnadens anskaffningsvärde, se 19 kap. 5 § IL. Lycka till!

Uppsagd från nyckelposition efter tre månader p.g.a. omstrukturering - vad har jag för rättigheter?

2019-09-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag blev lockad till AB 2 som en "key hiring" den 18 mars 2019. Den 13 juni 2019, mindre än tre månader senare, blev jag varslad om omorganisationsbeskedet. Dessförinnan hade jag arbetat på AB 1 i 21 år med fast anställning, god lön och bra villkor. Den enda anledningen till att jag accepterade AB 2:s key hiring var att man kunde erbjuda mig en lika kvalificerad fast tjänst med något högre lön och bra villkor.Jag anser att företaget agerat felaktigt då man anställt en nyckelperson som jag med stora löften för att sedan varsla om uppsägning efter mindre än tre månader. Företaget måste haft kännedom om omorganisationsbeslutet vid tiden för min anställning och att genomföra en key hiring så nära inpå utan att informera om detta är under all kritik. Jag anser inte heller att man tagit hänsyn till min situation vid beslutet om avgångsvederlaget. Jag har en stor specialkompetens, och det finns inte många tjänster med samma kvalifikationsgrad och lönenivå som tjänsten jag hade hos AB 2. Jag får ingen inkomstförsäkring från mitt fackförbund och får inget ekonomiskt stöd från TRR, vilket kommer att innebära stora inkomstförluster för mig.Vad kan jag göra att försvara min rättighet?Tack på förhand för hjälpen
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att du har blivit varslad från en högt uppsatt position på ett företag redan inom tre (3) månader från det att du anställdes. Du anställdes till en nyckelposition. Din arbetsgivare visste om att du aldrig skulle ha tagit anställningen om anställningen inte var ägnad att vara långvarig. Du erbjöds en högre lön än vid din tidigare arbetsgivare och i övrigt goda anställningsvillkor.Du anser även att din arbetsgivare måste ha agerat felaktigt genom att låta anställa en nyckelperson såsom dig så kort inpå en omorganisation som skulle leda till uppsägningar. Du anser att arbetsgivaren måste ha vetat om omorganisering redan vid anställningen. Du anser att ditt avgångsvederlag inte motsvarar din kompetens och livssituation, då du saknar inkomstförsäkring och inte heller får ekonomiskt ersättning från TRR. Du undrar: 1)Får en arbetsgivare anställa en nyckelperson kort inpå en omorganisation som säkerligen kommer att leda till uppsägningar? 2)Måste arbetsgivaren ta hänsyn till din kompetens, och möjlighet att uppbära liknande inkomster under tiden utan arbete, när storleken på avgångsvederlaget bestäms? 3)Vad kan du göra för att få ersättning och upprättelse för det inträffade? Disposition och begränsningar i svaret Jag kommer att besvara ovanstående tre (3) frågor i turordning. Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svaret på respektive fråga framgår av brödtexten under varje rubrik. Arbetsrätt är ett specialistområde inom juridiken. Juriststudenter/juniora jurister på Lawline tillhandahåller allmän juridisk rådgivning och kan lite om allt men är inte experter. Dina frågor kommer att besvaras översiktligt utifrån den information du har lämnat. Önskar du gå vidare med ditt ärende och behöver ytterligare juridisk rådgivning rekommenderar jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå via info@lawline.se. På Lawlines huvudkontor i Stockholm arbetar en senior chefsjurist, tidigare advokat, som är expert på arbetsrätt. 1)Får en arbetsgivare anställa en nyckelperson kort inpå en omorganisation som säkerligen kommer att leda till uppsägningar? Det är oansvarigt av en arbetsgivare att anställa nyckelpersoner kort inpå en kommande omorganisation och det kan strida mot vissa arbetsrättsliga procedurregler. En arbetsgivare har arbetsledningsrätt vilket innebär att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Det är alltså arbetsgivaren, ytterst bolagets VD, som bestämmer vilka arbetsuppgifter de anställda ska ha, vilka som ska anställas och när tillsättningar ska ske. Arbetsgivaren avgör självständigt när det råder arbetsbrist på arbetsplatsen, vilket är en saklig grund för uppsägning som berättigar arbetsgivaren att säga upp personal. Omorganisation leder ofta till arbetsbrist p.g.a. övertalighet på arbetsplatsen. Innan en arbetsgivare kan säga upp anställda med anledning av omorganisation och arbetsbrist måste arbetsgivaren genomföra vissa arbetsrättsliga procedurer: a)Omplacering: Innan arbetsgivaren kan säga upp någon p.g.a. arbetsbrist måste arbetsgivaren undersöka möjligheten att omplacera den anställda, se 7 § 2 st. lagen om anställningsskydd (LAS). b)Förhandlingar med arbetstagarnas fackförbund: Om arbetsgivaren är kollektivavtalsansluten ska arbetsgivaren förhandla med det fackförbundet innan uppsägningar kan ske. Saknas kollektivavtal måste arbetsgivaren förhandla med alla olika fackförbund som de anställda själva är anslutna till. Uppsägningar får inte ske förrän förhandlingarna är avslutade. Kommer arbetsgivaren och de fackliga organisationerna inte överens, bestämmer arbetsgivaren, se 29 § LAS, 11 § och 13 § lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL). c)Anmäla varsel till Arbetsförmedlingen: En arbetsgivare måste anmäla varsel till Arbetsförmedlingen om arbetsgivaren inom ett län måste säga upp minst fem (5) personer eller minska arbetstiden för fem (5) anställda eller minst 20 personer behöver sägas upp under en 90-dagarsperiod, se 1 § främjandelagen. Varsel om uppsägningar måste ske inom vissa i främjandelagen utsatta tidsfrister beroende på hur många arbetstagare som berörs av omorganisationen, se 2 § främjandelagen. 5-25 arbetstagare à senast två (2) månader före driftinskränkningen som kan medföra uppsägning26-100 arbetstagare à senast fyra (4) månader före Fler än 100 arbetstagare à senast sex (6) månader före Istället för att varsla Arbetsförmedlingen om driftinskränkningar får en arbetsgivare underrätta Arbetsförmedlingen om att denne har begärt eller avser att begära förhandlingar enligt 11 § MBL. En sådan underrättelse får ersätta varselanmälningen endast om underrättelsen: Är skriftlig Lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2-4 §§ främjandelagen Samt inom samma tidsfrist (2-4 §§ främjandelagen) innehåller de specifika uppgifter som anges i 2 a § främjandelagen gällande skälen för de planerade uppsägningarna, antalet arbetstagare som planeras sägas upp m.m. 2)Måste arbetsgivaren ta hänsyn till din kompetens, och möjlighet att uppbära liknande inkomster under tiden utan arbete, när storleken på avgångsvederlaget bestäms? Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag utan det är en rent avtalsrättslig fråga, en överenskommelse mellan den enskilde arbetstagaren och arbetsgivaren sinsemellan. När avgångsvederlagets storlek bestäms måste arbetsgivaren alltså inte ta hänsyn till din kompetens eller möjlighet att uppbära liknande inkomster, som när du var anställd, under tiden du står utan arbete. En annan sak är att arbetsgivaren är skyldig att tillerkänna dig alla dina anställningsförmåner under uppsägningstiden oavsett om du under uppsägningstiden har några arbetsuppgifter, se 12 § LAS. Om du under uppsägningstiden inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande får arbetsgivaren räkna av inkomster som du erhållit från annan arbetsgivare under uppsägningstiden. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning, se 13 § LAS. 3)Vad kan du göra för att få ersättning och upprättelse för det inträffade? Det finns många förutsättningar som spelar in för vilken ersättning du kan kräva av din arbetsgivare och på vilka grunder. Jag kommer nedan att nämna några exempel. Som jag angivit inledningsvis föreslår jag att du bokar in en tid med Lawlines arbetsrättsliga expert och chefsjurist. De uppgifter du lämnat via expresstjänsten gällande din situation är för få för att ge ett klart svar.När du nämner att din arbetsgivare sagt upp dig med anledning av omstrukturering som föranlett arbetsbrist på arbetsplatsen kort tid efter att du anställdes, kan ifrågasättas om skälet för uppsägningen verkligen var arbetsbrist. Om du egentligen sades upp p.g.a. företagsekonomiska skäl eller verksamhetsskäl har arbetsgivaren brutit mot LAS. Du kan då ha rätt till skadestånd enligt 38 § LAS vilket inkluderar både ett ekonomiskt och allmänt skadestånd. Om din arbetsgivare bryter mot förhandlingsreglerna i medbestämmandelagen kan du ha rätt till skadestånd enligt 54 § MBL. I främjandelagen finns vissa sanktioner mot arbetsgivare som underlåter att varsla Arbetsförmedlingen om driftinskränkningar i enlighet med reglerna i främjandelagen. Arbetsgivaren kan av allmän domstol efter talan av Arbetsförmedlingen åläggas att betala en varselavgift. Varselavgiften tillkommer dessvärre inte dig som privatperson utan tillkommer staten. Talan måste väckas av Arbetsförmedlingen inom ett (1) år från driftinskränkningen d.v.s. dagen för omorganisationen. Väcker inte Arbetsförmedlingen talan inom denna tid kan arbetsgivaren inte åläggas någon varselavgift. Varselavgiften bestäms enligt följande: Varselavgift fastställes för varje påbörjad vecka som varsel försummats samt bestämmes till lägst 100 och högst 500 kr för varje arbetstagare som beröres av driftinskränkningen, se 17-18 §§ främjandelagen. Enligt 2 a § främjandelagen måste varsel eller underrättelse till Arbetsförmedlingen innehålla vissa uppgifter. Lämnar en arbetsgivare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet oriktiga uppgifter som inte saknar betydelse kan arbetsgivaren dömas till böter eller fängelse i högst ett (1) år. Talan väcks av allmän åklagare efter medgivande från Arbetsförmedlingen, se 19 § och 22 § främjandelagen. Du har även begärt upp till 30 minuters telefonuppföljning. Vänligen maila mig på vega.schortz@lawline.se så bokar vi in en tid för denna uppföljning. Uppge ditt namn, telefonnummer och en kort summering av vad er fråga handlade om, när ni mailar mig. Jag ser fram emot att höra från dig!Med vänlig hälsning,

Min kompanjon har avregistrerat mig som VD och delägare i bolaget, vad kan jag göra?

2019-09-16 i Bolag
FRÅGA |HejJag startade ett företag 2017 och och ett halvår senare köpte en kompis in sig på 50 % av aktierna i bolaget och företaget går bra.Nu har min kompanjon varit inne på bolagsverket och avsatt mig som vd och jag finns inte kvar varken där eller på skatteverket, aktierna vet jag inte var dom är.Detta har han gjort utan min vetskap totalt.Frågan är vad jag ska göra och vad har han gjort sig skyldig till för brott?
Vega Schortz |Hej, kul att du har valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!För att du ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilken fråga som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat din fråga och din situation för att sedan besvara din fråga utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat din fråga och din situationJag uppfattar det som att du år 2017 ensam grundade ett företag. Efter ett halvår köpte din kompis in sig och sedan dess är ni två delägare i bolaget. Din kompis har nyligen varit inne på Bolagsverket och avsatt dig som VD. Din kompis har även skickat in en ändringsanmälan till Skatteverket då du inte står kvar som delägare där heller. Du är orolig över vad som har hänt med ditt aktieinnehav. Du undrar: 1)Har din kompis gjort sig skyldig till något brott och i sådana fall vilket? 2)Vad kan du göra? Disposition Jag kommer att besvara ovanstående två frågor i turordning. Varje fråga kommer att utgöra en rubrik där svaret på respektive fråga framgår av brödtexten under varje rubrik.1)Har din kompis gjort sig skyldig till något brott och i sådana fall vilket? Utifrån uppgifterna du lämnat låter det som att din kompis har skickat in en ändringsanmälan till Bolagsverket antingen via verksamt.se eller genom att fylla i en av Bolagsverkets blanketter för ändringsanmälan. Bolagsverket är kopplade till Skatteverket. Får Bolagsverket in en ändringsanmälan om ändrade delägare går den vidare till Skatteverket som godtar ansökan så länge som den som skrivit under ansökan är behörig att företräda och teckna bolaget. I ändringsanmälan har din kompis angett att ni har ändrat verkställande direktör och ägare i Bolaget. En ändringsanmälan kan göras och skrivas under av den verkställande direktören eller en ordinarie styrelseledamot. Jag gissar på att din kompis är ordinarie styrelseledamot i bolaget. En ändringsanmälan fylls i och undertecknas av den som ansöker på heder och samvete. Personen som skriver under intygar bl.a. att de som ska vara registrerade enligt anmälan har åtagit sig uppdragen samt att uppgifterna i anmälan, om val eller personer som har avgått, hur firman tecknas och om särskilda företagsnamnet stämmer överens med de beslut som anmälan grundar sig på. Att ljuga när uppgifterna lämnas skriftligen på heder och samvete kan vara brottsligt såsom osann försäkran, vars straffbestämmelse finns i 15 kap. 10 § brottsbalken. Straffet för den som gör sig skyldig till osann försäkran är böter eller fängelse i högst sex (6) månader. Din kompis kan även ha brutit mot flera bestämmelser i aktiebolagslagen (ABL). Styrelsen har enligt 8 kap. 27 § ABL behörighet att utse VD. I ditt fall har din kompanjon ensidigt beslutat att avsätta dig från VD-posten. Det kan ifrågasättas om detta beslut har fattats i behörig ordning. Det kan också ifrågasättas om beslutet fattats i strid med 8 kap. 23 § ABL som handlar om jäv. Har ni aktieägaravtal sinsemellan som reglerar hur tillsättandet och avsättandet av VD ska gå till kan beslutet strida mot ert aktieägaravtal. Jag vet för lite om er situation för att klart säga om så är fallet i denna situation. Om beslutet har fattats i obehörig ordning vill jag hänvisa till resonemanget ovan om att din kompanjon genom att lämna in ändringsanmälan på heder och samvete kan göra sig skyldig till brottet osann försäkran. Om din kompis är styrelseledamot har din kompis ett ansvar att hålla aktieboken tillgänglig och hålla den uppdaterad, se 5 kap. 7-9 §§ (ABL). I aktieboken ska samtliga aktieägare stå antecknade. Vid ändrat delägarskap ska nya aktieägare skrivas in. Aktierna brukar anges numrerade i aktieboken vilket gör att byter aktienummer 1-25 000 ägare ska den nya ägare antecknas med innehav nr 1 -25 000 så att man enkelt kan följa vem som vid varje tidpunkt är den rätta aktieägaren, se 5 kap. 5 § (ABL). Att medvetet eller av vårdslöshet underlåta att föra aktieboken på ett korrekt sätt kan vara brottsligt enligt 30 kap. 1 § 1 st. 2 p. ABL. Straffet för att inte föra aktiebok är böter eller fängelse i högst ett år. Du skriver att du inte vet vart aktierna är. Det ska som sagt framgå av aktieboken vem som är aktiernas rätta ägare eftersom en aktieägares rösträtt och rätt till utdelning ska utgå från uppgifterna i aktieboken. Om du framledes inte anses vara aktieägare kan de föranleda ekonomiska förluster för dig. I 29 kapitlet ABL finns regler som berättigar dig att kräva skadestånd av din kompanjon för den ekonomiska skada du lider.2)Vad kan du göra? Om jag var du skulle jag i första hand ringa till Skatteverket och Bolagsverket och förklara vad som har hänt samt att samtliga myndigheter ska ändra tillbaka uppgifterna till de ursprungliga. I andra hand skulle jag prata med min kompanjon och hänvisa till bestämmelserna och reglerna jag redogjort för ovan för att poängtera att det kompanjonen har gjort är lagstridigt. Har du några krav du vill ställa mot din kompanjon skulle jag anlita en jurist som kan företräda dig och framställa dina krav gentemot din kompanjon. Vill du anlita Lawlines juristbyrå kan du kontakta info@lawline.se för att lämna en bokningsförfrågan. Lycka till!

Hur häver vid fastighetsförsäljningen och hur mycket ränta kan vi kräva?

2019-08-27 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej!Vi har ett Köpeavtal 1918-11-26 med två, nu av köparen betalade, handpenningsbelopp och ränteklausul på resterande belopp fram till Tillträde 1/9-19. Nu vill köparen flytta Tillträdet ett halvår vilket vi inte vill.Köparen skyller på att kommunen inte skött sig så att köparens bygge på annan fastighet fördröjts och att de därmed inte har pengar att betala oss med i dagsläget.Vi har två andra intressenter på fastigheten som är villiga att köpa fastigheten.Jag har fått höra att jag först formellt måste kalla till ett möte för Tillträde.Om de då inte betalar så skall jag kalla till ett nytt möte för Tillträde efter 10 dagar.Har de heller inte då möjlighet att betala skall jag vänta ytterligare 10 dagar och sedan kalla till möte för Hävningsförklaring.Är detta rätt och tillräckligt eller skall annan "tågorning/process" göras för att kunna häva köpet.?Hur ser den i så fall ut?Deras köpeskilling behövs erhållas för annat ändamål nu.Om vi i stället går med på att flytta Tillträdet, hur mycket ränta i % är då maximalt skäligt att lägga på kvarvarande del av köpeskillingen fram till Tillträdet?
Vega Schortz |Hej, kul att ni har valt att vända er till oss på Lawline för att få svar på era frågor!För att ni ska förstå mitt svar är det viktigt att vi är överens om vilka frågor som ska besvaras. Jag kommer därför inleda med att förklara hur jag uppfattat er situation för att sedan besvara era frågor utifrån den uppfattningen.Hur jag uppfattat era frågor och er situationJag uppfattar det som att ni ska sälja er fastighet. Köparna har redan betalat en del av köpeskillingen (handpenningen: vanligtvis 10 % av totalbeloppet fastigheten säljs för), resterande belopp ska köparna betala på tillträdesdagen den 1 september 2019. Köparna har berättat för er att de vill skjuta fram tillträdet ett halvår då de saknar pengar i nuläget, Köparna skyller situationen på kommunen. Era frågor gäller följande: Hur ska ni gå tillväga för att häva köpet? Hur mycket ränta har ni rätt att kräva avseende resterande köpeskilling från den 1 september 2019, tills dess full betalning sker, om ni väljer att komma överens med köparna om en senare tillträdestidpunkt? Disposition Jag kommer att besvara era två frågor i nummerordning. Varje fråga utgör en rubrik där svaret ges i efterföljande brödtext.1) Hur ska ni gå tillväga för att häva köpet? Regler om fastighetsköp finns i 4 kap. jordabalken (JB). Det finns ingen särskild bestämmelse som sätter upp några procedurregler för hur själva hävningen ska gå till. Däremot finns regler och rättspraxis som anger att för att ni ska ha rätt att häva, måste köparna ha begått ett väsentligt avtalsbrott. Regelverket kring vad som är ett "väsentligt avtalsbrott" föranleder att ni inte alltid omedelbart kan häva köpet när köparna har meddelat att de inte kan betala på tillträdesdagen. Om ni har rätt att häva beror också på hur ni har villkorat köpet i köpekontraktet. Det är endast villkor som har tagits in i själva köpekontraktet som anses vara så viktiga att ifall de bryts av ena parten, har den andra parten rätt att häva, se 4 kap. 3 § 1 p. JB. Har ni i köpekontraktet en klausul om att köpebrev ska upprättas, anses köpet vara villkorat av att köparna betalar hela köpeskillingen, se 4 kap. 5 § JB. Har ni redan upprättat ett köpebrev, trots att köparna inte har betalat, måste förbehållet om att köpet är villkorat av att köparna betalar hela köpeskillingen stå med även i köpebrevet för att vara giltigt, se 4 kap. 6 § JB. I ert fall har köparna i god tid uppmärksammat er på att de inte kan betala köpeskillingen på den avtalade tillträdesdagen d.v.s. den 1 september 2019. Har ni i köpekontraktet föreskrivit att tillträdet och betalningen av köpeskillingen ska ske den 1 september 2019, är köpet villkorat av att betalning och tillträde sker just det datumet. I mitt svar utgår jag ifrån att ni har upprättat en köpehandling med villkor om köpebrev och där tillträdestidpunkten samt dag för betalning är föreskriven 1 september 2019. Köparna har ju inte brutit mot kontraktet än, endast berättat för er att de inte kommer att kunna fullfölja kontraktet enligt de villkor som ni nu har avtalat om. I 4 kap. 26 § JB finns en regel som ger säljaren rätt att häva vid köparnas obestånd. Ni har som säljare rätt att häva köpet om köparna är på obestånd (inte kan betala sina förfallna skulder och oförmågan att betala inte endast är tillfällig). Innan ni har rätt att häva ska ni ge köparna möjlighet att ställa säkerhet för sin betalning. Sammanfattningsvis betyder det att ni kan inte häva köpet innan den 1 september 2019. Den 1 september 2019 förfaller er fordran mot köparna. Ni ska då ge köparna en skälig tidsfrist att betala eller ställa säkerhet för sin betalning. Kan köparna inte fullgöra sin skyldighet inom denna tid har ni rätt att häva. "Tågordningen" ni nämner, att 10 dagar efter tillträdesdagen kalla till nytt tillträdesmöte och sedan 10 dagar senare kalla till ett möte för hävning om betalning inte skett inom fristen, är en ordning som inte framkommer av lagtext. Det är möjligt att det finns rättspraxis eller en praxis inom mäklarkåren att agera på det sätt ni beskriver. Lagtexten anger bara att säljaren har rätt att häva köpet "om ej utan oskäligt uppehåll efter tillsägelse betryggande säkerhet ställes för köpeskillingen."Ger ni köparna en chans att betala, eller ställa säkerhet för sin betalning, utifrån ett skäligt rådrum efter den 1 september 2019, och kan köparna då inte fullborda köpet eller ställa säkerhet för sin betalning - kan ni häva köpet. Hävningsförklaringen bör ni meddela skriftligen. Ni bör även be köparna skriva under ett kvitto på att de har mottagit hävningsförklaringen, detta i bevissyfte. När ni häver köpet har ni rätt att kräva köparna på skadestånd för den skada ni lidit t.ex. ersättning för mäklararvode. Det är vanligt att skadeståndet regleras ur handpenningen ni erhållit. Ni har rätt att behålla så mycket ur handpenningen som svarar mot er faktiska ekonomiska skada. 2) Hur mycket ränta har ni rätt att kräva avseende resterande köpeskilling från den 1 september 2019, tills dess full betalning sker, om ni väljer att komma överens med köparna om en senare tillträdestidpunkt?Ni har rätt att kräva ränta enligt 6 § räntelagen, se 4 kap. 25 § 1 st. JB. Lycka till med er fastighetsförsäljning!Ni har även begärt 30 minuters telefonuppföljning där vi kan diskutera de svar jag har gett er. Vänligen maila mig på vega.schortz@lawline.se så bokar vi in ett telefonmöte. Med vänlig hälsning,