Överlåtelse av upphovsrätt

2019-09-15 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej jag är frilansande filmfotograf. Jag har filmat intervjuer o inklippsbilder för ett företag som producerar en film för ett läkemedelsbolag. Vi är oense om ersättning för jobbet o jag har hittils bara fått betalt 50000 av totala beloppet på mon faktura 120000. Vi har inget avtal om upphovsrätt vad gäller här? Kan jag hävda att de inte får sälja vidare materialet eftersom jag äger upphovsrätten? Vänligen Jacob Bjelfvenstam
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga kan egentligen delas upp i två delar: * Vad som gäller för överlåtelse av upphovsrätt och vad som händer om det inte finns något avtal som reglerar överlåtelse och* Vad som gäller för betalning när det inte finns något avtalat pris.UpphovsrättDen som har skapat ett konstnärligt verk har upphovsrätt till verket, däribland filmverk och fotografiska verk, 1 § upphovsrättslagen (1960:729), URL. Upphovsrätten innefattar en ensamrätt till att förfoga över verket genom att i) framställa exemplar av det (mångfaldigande) och ii) göra verket tillgängligt för allmänheten (vilket i ditt fall skulle vara när exempelvis verket säljs, hyrs ut eller på annat sätt visas offentligt), 2 § URL.Upphovsrätten är vidare indelad i i) ekonomiska rättigheter och ii) ideella rättigheter. Den ideella rätten innebär kortfattat att upphovsmannen alltid måste namnges på det sätt god sed kräver. När man talar om överlåtelse av upphovsrätt är det dock alltid den ekonomiska rätten som avses eftersom den ideella rätten inte är överlåtbar. Att den ekonomiska rätten är överlåtbar framgår av 27 § URL. Detta ska då regleras genom avtal, där det framgår vad i upphovsrätten som ska överlåtas. I vissa fall överlåts upphovsrätten i dess helhet och i andra fall kan det exempelvis framgå att bara rätten att producera vissa delar av materialet framgår. Det framgår även 28 § URL att den som har överlåtit en upphovsrätt inte har rätt att varken ändra i verket eller att överlåta verket vidare till tredje part, så länge det inte framgår specifikt av avtal att den som har överlåtit en upphovsrätt har rätt att göra detta.Eftersom ni inte har ett avtal som reglerar att upphovsrätten är överlåten till företaget så äger du fortsatt rätten till verken, innebärande att du har en ensamrätt att både framställa exemplar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Jag utgår vidare även från att du inte har något uppdragsavtal där du i någon avseende har överlåtit upphovsrätten till uppdragsgivaren. Då du har en ensamrätt till verket kommer företaget att göra sig skyldiga till upphovsrättsintrång om de väljer att tillgängliggöra verket eller på något sätt framställa exemplar av detta. Du har därför möjlighet att antingen kräva att de lämnar tillbaka materialet till dig i sin helhet eftersom du äger de upphovsrättsliga rättigheterna och de får inte heller på något sätt överlåta (sälja vidare) rättigheterna eftersom de i själva verket inte är rättighetsinnehavare av dessa.Vid ett upphovsrättsintrång har rätt att begära skadestånd. Du har då rätt till skälig ersättning för nyttjandet och om utnyttjandet sker uppsåtligen eller av oaktsamhet har du även rätt till ersättning för den ytterligare skada som intrånget medfört. Vid bestämmande av ersättningens storlek ska särskild hänsyn tas till utebliven vinst, vinst som den som har begått intrånget ha gjort, skada på verkets anseende, ideell skada och ditt intresse av att intrång inte begås.BetalningNär det kommer till betalningen är det istället avtalsrättsliga principer som är av vikt. Ett avtal om ersättning för ditt arbete kan ingås såväl muntligen som skriftligen. Skulle det alltså vara så att ni muntligen har överrenskommit om ett pris är det alltså detta som gäller, trots att det i de flesta fall är svårare att bevisa att detta är fallet. Skulle det alltså vara så att ni exempelvis har mailkorrespondens eller smskonversationer som styrker att ni har avtalat om ett pris kan du använda detta för att styrka det avtalade priset för ersättning. Detsamma gäller om de tidigare har betalat fakturor där exempelvis priset per timme är specificerat utan att ha gjort invändningar mot detta.Om företaget väljer att bestrida din faktura har du möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronefogdemyndigheten. Om företaget bestrider även denna faktura har du möjlighet att stämma in företaget i tingsrätten och domstolen får då ta ställning, utifrån det underlag ni båda kan presentera, huruvida företaget är skyldiga att ersätta dig ytterligare för ditt nedlaga arbete.SammanfattningJag föreslår emellertid att du i första hand väljer att vända dig till företaget och trycka på faktumet att du inte på något sätt har överlåtit upphovsrätten till dem och att du inte heller avser att sälja dem materialet om de inte accepterar det pris du begär. Materialet blir på så sätt "utan värde" för dem eftersom de inte har rätt att överlåta detta till läkemedelsbolaget eller någon annan part. Jag kommer att ringa dig imorgon mån 16/9 kl. 17:30-18:00 för telefonuppföljning där du har möjlighet att få svar på ytterligare följdfrågor eller för att få någonting förtydligat. Om inte denna tiden passar får du gärna maila mig på Amanda.stromblad@lawline.se så löser vi en annan tid som passar bättre.

Återbetalningsskyldig för A-kassa

2019-08-29 i A-kassan
FRÅGA |Hej, har en fråga gällande min svärmors a-kassa. Hennes A-kassa kräver tillbaka pengar pga. felaktig utbetalning av A-kassa till henne under 2018/2019 på ca 95 000 kr. Akassa Livsmedelsarbetarna mottog hennes ansöka om A-kassan 1 november 2018. Hon fick ett beslut senare att min svärmor inte har rätt till A-kassa pga. hon ej uppfyller hennes arbetsvillkor. 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 80 timmar per kalendermånad. 2 haft förvärvsarbete under minst 50 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor).Hennes arbetsintervall.20030401-20171031 jobb 120171109 – 20180511 Åkte till Thailand 20180611-20181031 jobb 2Hon förstod inte beslutet då hennes svenska är begränsad. OBS att hon har arbetat flera år tidigare på jobb 1 och alltid betalat Akassa. Efter att hon slutat på jobb 1 så tog hon en längre paus och reste till Thailand för att ta hand om hennes mor. Min svärmor skickade in sin aktivitetsrapportering till A-kassa som vanligt och de betalar ut det pengarna.Hon i godtro mottagit pengarna. Nu kräver A-kassan att hon är återbetalningsskyldig då Akassan har felaktig betalat ut pengarna.Går det att överklaga detta på något sätt eller går det att förhandla ner återbetalningskravet?Går det att göra något åt detta?Hör gärna av er ifall ni behöver komplettering.
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som har fått ersättning från A-kassan som denne inte är berättigad till riskerar personen att bli återbetalningsskyldig. Dessvärre gäller återbetalningsskyldigheten om en person har lämnat felaktiga uppgifter, oavsett om personen visste om att ersättningen var felaktig eller inte. Detta gäller även om den felaktiga ersättningen beror på att någon har glömt att lämna information som har betydelse för ersättningen eller om personen inte har orsakat att pengarna utbetalas fel, men ändå borde ha insett att denne inte hade rätt till pengarna.Huruvida en person har rätt till ersättning följer av 12 § lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF. Om en person genom underlåtenhet att fullgöra sin uppgiftsskyldighet orsakat att arbetslöshetsersättning har utbetalats till denne med för högt belopp föreligger en strikt återbetalningsskyldighet enligt 68 § ALF. Befrielse från återbetalningsskyldighet får beviljas om det i det särskilda fallet finns anledning till detta, 68 d § ALF. Det ska finnas ett objektivt godtagbart skäl för att befria sökanden från återbetalningsskyldighet. Huvudregeln måste anses vara att felaktigt erhållen ersättning ska återbetalas till kassan. I praxis har befrielse beviljats bland annat i de fall då mottagaren har saknat betalningsförmåga eller har haft medicinska eller sociala skäl. En individuell och sammanvägd bedömning bör göras och de faktorer som kan behöva beaktas är bland annat orsaken till den felaktiga utbetalningen, beloppets storlek och den återbetalningsskyldiges ekonomiska förhållanden, hälsa och försörjningsmöjligheter, se bl.a. RÅ 2008 ref. 2.Om ersättningstagaren inte själv har orsakat att ersättning utbetalats felaktigt och denne har mottagit ersättningen i god tro finns det inte grund för återbetalningsskyldighet. Det krävs alltså att ersättningstagaren skäligt borde ha insett att ersättning utgavs felaktigt.I förevarande fall har dock din svärmor skickat in aktivitetsrapportering till A-kassan, varför det finns risk att det inte betraktas som att hon har handlat i god tro. Enligt praxis så finns det dock möjlighet till att befrias från betalningskravet helt och utifrån sociala skäl, varför det finns en möjlighet att framställa ett förstahandsyrkande om att din svärmor helt och hållet ska befrias från återbetalning. Det bör emellertid tilläggas att A-kassan inte har någon skyldighet att mottagaren får ett beslut på sitt hemspråk.Det framgår även av 68 b § att om en person är återbetalningsskyldig, får A-kassan medge anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Om din svärmor inte lyckas med att befrias helt från återbetalningsskyldighet kan ni alltså framställa ett andrahandsyrkande om anstånd med betalning eller helt enkelt lägga upp en avbetalningsplan så hon har möjlighet att faktiskt betala tillbaka ersättningen.I ert fall rekommenderar jag alltså er att begära en omprövning av A-kassans beslut och 1) begära att befrias från återbetalningsskyldighet enligt 68 § d ALF på grund av sociala skäl. Här kan ni beskriva alla omständigheter som är till fördel för din svärmor, såsom exempelvis att hon inte har förstått språket, att hon har svårt att betala tillbaka och att hon har varit i Thailand för att ta hand om sin mamma, 2) om hon inte befrias från återbetalningsskyldighet; att A-kassan skriver ett avtal med din svärmor om att lägga upp en betalningsplan.Jag hoppas att ni har fått vägledning genom mitt svar och behöver ni hjälp med omprövningen är ni välkomna att kontakta mig så hjälper jag till att boka in ett möte med en av våra kompetenta jurister. Om något framstår som oklart i mitt svar är ni också givetvis välkomna att kontakta mig så ska jag förtydliga vad som gäller.

Arbeta ideellt för amerikanskt bolag

2019-08-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Jag arbetar som rådgivare till en USA baserad välgörenhetsorganisation. Jag hjälper dom med olika produktutvecklings och produktfrågor. Jag tar ej betalt utan arbetar som volontär. Jag har inte heller något anställningskontrakt.Min fråga är om det finns någon risk att jag kan bli personligt stämd om något går snett i arbetet och isåfall vad jag behöver upprätta för handlingar för att skydda mig mot detta.Hälsningar,Mats Feldt
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga blir beroende på vart ifrån ditt arbete sker. I normalfallet omfattas en person av lagarna i den stat där denne arbetar och det krävs att arbetstagaren utför en "väsentlig del" av arbetet i ett land för att kunna omfattas av detta landets lagar. Om du utför ditt arbete omväxlande i USA och i Sverige kan det däremot bli svårt att dra gränsen för vilket lands lag som ska tillämpas, men i sådana fall brukar man göra en samlad bedömning av relevant fakta, såsom arbetsplatsen såsom den fastställs i anställningsavtalet.Ovanstående regelverk följer av art. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) och är den lag som Sverige tillämpar vid gränsöverskridande arbetsförhållanden. USA har emellertid inte tillträtt konventionen, varför USA tillämpar sina egna lagar i fråga om lagval. Skulle med andra ord din arbetsgivare välja att stämma dig i Sverige kommer svensk lag att tillämpas enligt Rom I-förordningen, men skulle arbetsgivaren istället välja att stämma i USA tillämpas amerikansk rätt. I fråga om vad som gäller enligt amerikansk rätt kan jag emellertid inte svara på, utan jag rekommenderar dig istället att rådfråga en amerikansk jurist.Problemet är dock Rom I-förordningen tillämpas på ett anställningsförhållande, vilket som huvudregel kräver att det är avlönat arbete. Ett volontärarbete är oavlönat och faller således utanför arbetstagarbegreppet i EU. Jag har därför svårt att se att du över huvud taget kan anses stå i ett arbetskontraktsförhållande enligt svensk rätt. Ett ideellt arbete ligger alltså utanför kontraktuell lagstiftning gällande lagval. Om du skulle bli stämd i Sverige tillämpas istället utomkontraktuell skadeståndsrätt enligt skadeståndslagen (1972:207) och det som du i så fall bli skadeståndsskyldig för i så fall är personskada eller sakskada förutsatt att du har farit vårdslöst eller orsakat skadan uppsåtligen. Du kan även bli skyldig att betala ren förmögenhetsskada (exv. om du skadar bolaget ekonomiskt) om du har gjort en brottslig handling. Skadeståndslagen är den lag som tillämpas i samtliga fall någon vill väcka en skadeståndstalan där det inte finns ett avtal. Om exempelvis person A som inte känner person B råkar skada person B:s bil, kan alltså person B väcka en skadeståndstalan för sakskada som är utomkontraktuell. Det ska då föreligga ett samband mellan skadan och handlingen som person A har gjort (exempelvis vårdslöst råkat backa in i person B:s bil utan att titta sig omkring).Om du blir stämd i Sverige kan du alltså bli stämd enligt ovanstående skadeståndsgrunder, vilket egentligen vem som helst kan bli. Hur skadeståndsrätten ser ut i USA har jag dock ingen vetskap om, utan jag rekommenderar återigen dig att kontakta en amerikansk jurist för att fråga vad som gäller på det området.Min rekommendation är att ni upprättat någon form av avtal som reglerar fråga om lagval och vilket land som har domsrätt (dvs i vilket land man kan stämma in om det skulle bli aktuellt), där jag rekommenderar dig att Sverige ska ha exklusiv domsrätt. På så sätt slipper du riskera att bli stämd i USA.Jag skulle också rekommendera dig att avtalet innehöll en friskrivning från skadeståndsansvar om du skulle råka orsaka bolaget en skada. Du jobbar trots allt ideellt och det är skillnad om du hade varit anställd/arbetstagare i ett bolag. Det kan alltså vara en bra idé att du samtalar med det amerikanska bolaget om att upprätta ett avtal er emellan som reglerar det som jag nu nämnt. Om du tycker att något i mitt svar är oklart eller om du undrar något mer är du välkommen att höra av dig på min mail amanda.stromblad@lawline.seHoppas att du fick viss vägledning i dina frågor!

Fel i fastighet

2019-08-26 i Fastighet
FRÅGA |Hej, har köpt en fastighet (Åbyn 7:45, Gävle), efter tillträde så har det uppkommit några fel, jag har gjort en reklamation utan yrkande, som säljaren har svarat på, felen är enligt nedan.1. Stopp i avloppet på grund av att en stolpe från staketet har gått rakt igenom avloppsröret.2. Fastigheten har en enskild avloppsanläggning som är ansluten till det kommunala avloppet, säljaren har inte informerat om den enskilda avloppsanläggningen, utan bekräftat till både mig & mäklaren att fastigheten har vanligt kommunalt avlopp, dessutom så delas den enskilda avloppsanläggningen med minst en granne utan att något avtal/servitut har upprättats om kostnader/ägande. Avloppsrören inom fastigheten har även en sträckning med "baklut" som måste åtgärdas.3. Köksgolvet har fått sprickor mellan not & spont på cirka 10-15 ställen, efter att vi har flyttat in.Säljaren nekar till punkterna 2 & 3, men anser att de ska stå för punkten 1.Jag anser att säljaren har brustit i att informera om den enskilda avloppsanläggningen, vilket både påverkar fastighetens värde & kommer att medföra underhållskostnader som är avsevärt större än ett vanligt kommunalt avlopp, samt att ägande & driftkostnader mellan de anslutna är oreglerade, därav anser jag att säljaren ska betala ersättning för underhåll & framtida utbyte av avloppsanläggningen samt ersättning för påverkan av fastighetsvärdet.Jag anser även att säljaren ska bekosta omläggning av köksgolvet.Vad anser ni?Mvh, Ulf Hasselgren
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fel i fastighet regleras i 4 kap. 19 § Jordabalk (1970:994), JB. Av bestämmelsen följer att om fastigheten inte stämmer överens med vad som gäller av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet så har köparen rätt till avdrag på köpeskillingen (eventuellt hävning). Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada (skadestånd), om felet eller förlusten beror på försummelse från säljaren eller om fastigheten avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.En köpare får däremot aldrig åberopa ett fel som köparen borde ha upptäckt vid en undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet, 4 kap. 19 § 2 st. JB. Vad som avses med detta är att köparen har en relativt långtgående undersökningsplikt vid ett fastighetsköp. Förenklat brukar man tala om att säljaren svarar för dolda fel, medan köparen är skyldig (inom ramen för undersökningsplikten) att undersöka huruvida det finns några fel som kan påträffas om en tillräckligt kunnig person hade gjort en noggrann undersökning. Säljaren svarar alltså för alla fel som inte är upptäckbara, medan köparen svarar för sådana fel som en "normalt bevandrad och erfaren lekman hade kunnat upptäcka".För enkelhets skull kommer jag därför att gå igenom de fel som du upptäckt och redogöra för huruvida du kan åberopa dessa som fel i fastighet och därför få avdrag på köpeskillingen:1. Stopp i avloppet på grund av att en stolpe från staketet har gått rakt igenom avloppsröret.Ett sådant fel ligger troligtvis inom ramen för köparens undersökningsplikt och är därför svårt att åberopa som fel. Det skiljer sig dock om det är så att säljaren har gjort en utfästelse, men i praxis har ett uttalande att "avloppet fungerar bra" inte ansetts utgöra en utfästelse eftersom det bedömts alltför svagt, se RH 136:83. Köparen har alltså dessvärre en väldigt strikt undersökningsplikt som omfattar allting man kan se, höra eller känna igenom lukt. I ditt fall verkar det emellertid som att säljaren accepterar att det är deras ansvar och du kan därför begära ersättning för kostnaderna för åtgärdandet av felet. 2. Fastigheten har en enskild avloppsanläggning som är ansluten till det kommunala avloppet, säljaren har inte informerat om den enskilda avloppsanläggningen, utan bekräftat till både mig & mäklaren att fastigheten har vanligt kommunalt avlopp, dessutom så delas den enskilda avloppsanläggningen med minst en granne utan att något avtal/servitut har upprättats om kostnader/ägande. Avloppsrören inom fastigheten har även en sträckning med "baklut" som måste åtgärdas.Av ett avtal kan följa att en fastighet ska ha en positiv egenskap såsom exempelvis att det finns ett vanligt kommunalt avlopp. Den konkreta standarden kan följa av muntliga preciserade uppgifter under avtalsförhandlingarna eller av exempelvis en del av det skriftliga avtalet. En sådan avvikelse innebär i många fall också att det föreligger en utfästelse (vilket har självständig betydelse för skadestånd) om köparen också kan visa att uppgiften har inverkat på köpet.Säljaren har i förevarande fall gjort en utfästelse om att fastigheten har ett vanligt kommunalt avlopp, vilket därför kan föranleda både avdrag på köpeskilling samt skadestånd. Jag tycker därför, precis som du beskriver, att du ska begära avdrag på köpeskillingen eftersom detta påverkar fastighetens värde. Jag anser också att du ska begära skadestånd med grund i de framtida underhållskostnader du beskriver samt för den sträckning med "baklut" som behöver åtgärdas.Jag anser också att du ska upprätta ett servitut med de grannar som nyttjar avloppet för att undvika tvister i framtiden eftersom du har den tjänande fastigheten. Min rekommendation är därför att du även begär ersättning av säljaren inom ramen för ditt anspråk för de kostnader det skulle innebära att upprätta servitut med grannarna.3. Köksgolvet har fått sprickor mellan not & spont på cirka 10-15 ställen, efter att vi har flyttat in.Sprickorna har visserligen uppkommit efter att ni flyttade in, men detta är vad som kan anses utgöra ett dolt fel. Köparen har som sagt en undersökningsplikt och skulle du med hänsyn till kökets ålder och skick misstänka att sådana sprickor skulle kunna uppkomma lätt, kan detta även falla under din undersökningsplikt. Jag anser alltså att detta är ett gränsfall, men jag ser inga hinder i att du åberopar dolt fel till säljaren. Om dessa sprickor inte var synliga vid en besiktning och om en "normalt bevandrad och erfaren lekman" inte hade kunnat upptäcka felet, är det alltså ett dolt fel som säljaren ska bekosta. Min sakkunskap gällande sprickor mellan not och font är emellertid begränsade och det är möjligt att en sakkunnig på området skulle ha en mer klar uppfattning om detta är ett fel som är upptäckbart av en köpare.Sammanfattningsvis anser jag att du ska framställa anspråk på alla tre punkterna. Den första punkten (stopp i avloppet) har säljaren redan medgett att hen ska ersätta, den andra punkten (avloppet) kan du begära både avdrag på köpeskillingen samt skadestånd för eftersom säljaren har gjort en utfästelse och den tredje punkten (köksgolvet) kan anses utgöra ett dolt fel och således utgöra grund för avdrag på köpeskillingen.Om du har fler frågor eller om någonting är oklart är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@hotmail.com. Detsamma gäller om du behöver hjälp att boka tid med en jurist på byrån för att framställa ett anspråk gentemot säljaren.Hoppas att mitt svar var till hjälp!

Firmateckningsrätt suppleant

2019-09-07 i Bolag
FRÅGA |Min äkta hälft och jag har ett AB där vi äger 50% var av av aktierna. Jag är VD och firmatecknare äkta hälften är suppleant. I bolags pärmen står det att styrelsen är firmatecknare. Är båda firmatecknare då?Suppleanten har nu börjar fakturera sina jobb via ett annat bolag som ägs av annan person varav ett uppdrag där det finns ett avtal där det framgår mellan vilka aktörer arbete/fakturering skall ske. Jag försöker få ordning på detta men det besvaras med hot och våld. Suppleanten gör även mycket svarta jobb som borde gå till företaget. Har hen rätt att höra så? Vad har jag för rättigheter/skyldigheter som VD i detta läge då jag inte "rår på" hen?Har jag befogenheter att spärra hens företagskort och spärra konton hos leverantörer för inköp av material som köps in men inte kan faktureras till någon kund?Tacksam för svar.
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Firmateckningen måste registreras hos Bolagsverket och jag misstänker att det är av bolagsordningen det följer att "styrelsen är firmatecknare". Enligt lag har alla styrelseledamöter tillsammans alltid rätt att företräda ett aktiebolag som firmatecknare, se 8 kap. 35 § aktiebolagslag (2005:551), ABL. Detsamma gäller för en VD vad beträffar den löpande förvaltningen, 8 kap. 36 § ABL. Mot bakgrund av detta har du alltså firmateckningsrätt genom de båda rollerna.Ett aktiebolag ska ha en styrelse med en eller flera ordinarie ledamöter, 8 kap. 1 § ABL, där styrelsen i ett privat AB kan bestå av endast en ledamot om minst en suppleant utses, 8 kap. 3 § ABL. Suppleanten är med andra ord en ersättare och har ingen ensam firmateckningsrätt, utan denna tillfaller dig ensamt i rollen som ordinarie ledamot.Det följer dock av 8 kap. 37 § ABL att styrelsen får bemyndiga en särskild firmatecknare, men bestämmelsen är personlig och gäller inte en suppleant som träder i någons ställe. Det skulle alltså genom bestämmelsen vara möjligt att förse en suppleant med firmateckningsrätt, men detta är inget som en suppleant har av sig självt, utan måste inledningsvis bemyndigas av dig för att sedan registreras hos Bolagsverket. Sammanfattningsvis gäller alltså att suppleanten inte har firmateckningsrätt genom skrivelsen om att "styrelsen är firmatecknare", utan i förevarande fall är endast du berättigad att teckna firman.I din roll som VD och tillika styrelseledamot så ansvarar du för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, 8 kap. 4 § ABL. Det är styrelsens skyldighet att se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt (lojalitetsplikten). Detta betyder att du som styrelseledamot har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och misstänker du att suppleanten fakturerar felaktigt eller annars missköter sitt jobb genom svart arbete, har du det yttersta ansvaret för att suppleanten sköter sig i sin roll (tillsynsplikten).Skulle det visa sig att suppleanten har företagit rättshandlingar för bolaget trots att hen inte har firmateckningsrätt så gäller inte rättshandlingen mot bolaget, 8 kap. 42 § ABL. Detta skulle alltså kunna vara fallet om suppleanten har ingått avtal med andra parter utan att egentligen ha rätt till detta. Du har då möjlighet att vända dig till leverantörer och kunder och hänvisa till att eventuella ingångna avtal med dem inte är gällande. Eftersom suppleanten inte har rätt att ingå rättshandlingar å bolagets vägnar (det vill säga göra inköp, skriva avtal eller säga upp avtal och liknande) har du alltså rätt att säga upp suppleantens företagskort. Om det vidare visar sig att suppleanten på något sätt har skadat bolaget har hen även en skyldighet i sin roll som aktieägare att ersätta skada, förutsatt att detta har skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, 29 kap. 3 § ABL. Beträffande att avsätta suppleanten framgår av 8:13 ABL att en styrelseledamots (och tillika suppleants) uppdragstid sträcker sig till slutet av den första årsstämma som hålls efter det år styrelseledamoten utsågs, såvida inget annat föreskrivs i bolagsordningen. Du bör alltså söka ledning i bolagsordningen om du önskar avsätta suppleanten. Det bör dock understrykas att det då kommer att krävas att du ersätter suppleanten med en ny dito, eftersom minimikravet enligt lag är att det ska finnas en ordinarie ledamot och en suppleant, 8 kap. 3 § ABL. Jag hoppas att du fick viss vägledning i dina frågor. Är det något som du undrar över eller behöver förtydligas är du mer än välkommen att vända dig till mig på amanda.stromblad@lawline.se

Försumlig bodelningsman

2019-08-28 i Bodelning
FRÅGA |En bodelare har efter en relativt lång period skickat ett bodelningsbeslut som visat sig innehålla sakfel. Bodelare erkänner detta efter mitt ombud uppmärksammat det. Skickar en förfrågan om rättelse till min motpart som är tyst. Boldelare säger nu att han inte kan ändra avtalet i efterhand utan det måste gå till Tingsrätten som klander. Det betyder förmodligen ytterligare ett år av plåga då min motpart har uppträtt instabilt utan att gå in på detaljer. Jag misstänker också personlig påverkan av bodelaren då det framgår av specifikationen att motparten kontaktat honom direkt. Jag förstår därmed inte varför jag ska betala detta solidariskt? Och, finns det en möjlighet att ändra ett underlag om det innehåller ett sakfel? (Ett lån stod felaktigt uppsatt med enbart mig som betalningsansvarig när det egentligen gällde både mig och min motpart 50/50). Dessutom vill nu bodelaren ha betalt trots det felaktiga underlaget (som han erkänt). Betalningen skulle ske genom att arvodet skulle finansieras genom utfallet i bodelningen. (Ett minimiutfall var beräknat genom mitt ombud). Jag saknar nu helt medel för betalningen. Kan jag bestrida fakturan med hänvisning till att arbetet ej är utfört ?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bodelning ska alltid ske med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes, 9 kap. 2 § äktenskapsbalk (1987:230), ÄktB. Om lånet vid tidpunkten för dagen då äktenskapsskillnad väcktes var fördelad 50/50 er emellan är det alltså på detta vis lånet ska tas upp i en bodelning. En bodelningsförrättare har ingen egentlig utredningsskyldighet, utan det är viktigt att minnas att det är parterna själva som styr bodelningsprocessen och lägger fram vad de vill göra gällande.När man anlitar en bodelningsförrättare ska denne upprätta en bodelning som därefter ska undertecknas av bodelningsförrättaren och vidare delges dig och din partner. Om ni skulle välja att godkänna bodelningen blir skiftet omedelbart gällande. Vill du istället klandra skiftet ska talan väckas emot den andra parten inom fyra veckor från delgivningen, 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB. En klandertalan ska lämnas in vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Tingsrätten kommer därefter ompröva förrättningen och har domstolen har då möjlighet att fördela på annat sätt. En talan om ogiltighetsförklaring av bodelning på grund av formfel (såsom att ett lån är felaktigt upptaget i bodelningen) kan även väckas efter utgången av klandertiden om fyra veckor, se NJA 1968 s. 309. Rätten kan även finna skäl att återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren, vilket domstolen bör göra i ditt fall.Bodelningsförrättaren har emellertid även en möjlighet att rätta bodelningsbeslutet med stöd i 17 kap. 15 § rättegångsbalken. (1942:740), RB. Bestämmelsen är tillämplig om rätten finner att ett beslut innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av en bodelningsförrättares skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Bodelningsförrättaren har alltså själv möjlighet att begära rättelse av tingsrätten genom skrift trots att bodelningsförrättaren redan har skickat in bodelningsbeslutet till domstolen. Det förefaller rimligare för mig att bodelningsförrättaren själv begär rättelse istället för att du ska behöva klandra bodelningsbeslutet. Ni parter måste därefter båda få ta del av det rättade beslutet för att ha möjlighet att veta om ni vill godkänna eller klandra beslutet enligt reglerna i 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB.En bodelningsförrättare kan vidare entledigas från sitt uppdrag om det visar sig att denne inte längre är lämplig för uppgiften, se prop. 1986/87:1 s. 221. Om bodelningsförrättaren har uppträtt uppenbart partiskt till förmån för den ena partnern skulle detta kunna utgöra grund för entledigande, se RH 2016:92. Vidare kan vårdslöshet eller försumlighet från bodelningsförrättarens sida tyda på olämplighet för uppdraget, liksom att denne i onödan låtit bodelningen dra ut på tiden. Om det uppstått starka motsättningar mellan bodelningsförrättaren och någon av parterna kan i vissa fall ett entledigande vara den lämpligaste lösningen. Om du känner dig missnöjd med bodelningsförrättaren kan du alltså ansöka i tingsrätten om att entlediga bodelningsförrättaren, men du måste då kunna visa skäl för att denne har misskött sitt jobb genom att exempelvis uppträda partiskt till förmån för din partner.Du kan även göra en disciplinanmälan hos Advokatsamfundet gällande att du anser att bodelningsförrättaren har misskött sitt arbete, eftersom denne är skyldig att följa god advokatsed https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Missnojd-med-en-advokat/.Vad beträffar betalningen till bodelningsförrättaren så har denne rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter, se 17 kap. 7 § ÄktB. Det framgår i andra stycket att kostnaderna ska betalas av makarna med hälften var. Bodelningsförrättaren har dock möjlighet att bestämma en annan fördelning om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnaderna eller om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det. Om det skulle vara så att din partner har undanhållit uppgifterna om hur lånet var fördelat kan detta alltså ha vållat bodelningsförrättaren ytterligare arbete, vilket således kan föranleda att fördelningen av betalningen kan se annorlunda ut.Andra särskilda anledningar till att sneddela kostnaderna är om makarnas ekonomiska förhållanden ger särskild anledning till det. Om den ena maken efter bodelningen får betydligt mindre egendom än den andra maken kan detta utgöra skäl för att jämka kostnadsfördelningen.I bestämmelsen i 17 kap. 7 § 3 st. ÄktB framgår att makarna svarar solidariskt gentemot bodelningsförrättaren. Detta innebär att bodelningsförrättaren kan vända sig till en av makarna och kräva ut hela ersättningen. Den som betalar hela ersättningen kan dock sedan vända sig till den andra maken med anspråk om hälften av kostnaderna genom att ha en fordring på denne.Du kan alltså egentligen inte undvika att betala själva bodelningsförrättaren eftersom du och din partner svarar solidariskt för kostnaderna. Däremot kan du bestrida betalningsansvar för den "extra" tid bodelningsförrättaren själv behöver lägga ner på att rätta det fel som denne varit medveten om.Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig att upplysa bodelningsförrättaren om att denna har en möjlighet till rättelse av bodelningen enligt 17 kap. 15 § RB eftersom bodelningsförrättaren har lämnat in ett beslut som innehåller uppenbara oriktigheter. Om bodelningsförrättaren inte gör detta får du istället väcka en klandertalan i tingsrätten enligt 17 kap. 8 § 2 st. ÄktB varpå rätten troligtvis kommer återförvisa ärendet till bodelningsförrättaren. Ett sådant förfarande är dock förenat med kostnader, varför det för mig förefaller märkligt att bodelningsförrättaren själv inte begär rättelse i tingsrätten eftersom denna har varit upplyst om felaktigheterna. Jag skulle även rekommendera dig att göra en anmälan av bodelningsförrättaren hos Advokatsamfundet. Om du inte har möjlighet att betala bodelningsförrättaren i dagsläget har denne möjlighet att rikta anspråk mot din partner istället, varpå din partner kommer att få en fordran på dig.Tack för att du har ställt din fråga till Lawline och har du fler frågor är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se

Arvsordning

2019-08-26 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, jag har följande funderingMaken Leo avlider 2008 och lämnar efter sig ett testamente där han skriver att hustrun Rut och sonen Kjell ska dela lika på alla hans tillgångar, (Leo står som ensam ägare på huset de bor i) både fasta och ekonomiska (ca 125000kr i boet).Gemensamma sonen och enda barnet, Kjell avlider 2017 bouppteckning görs men inget skifte Kjell har skaffat sig en sommarstugaHustrun Rut avlider 2019 - Ska Leos syskonbarn (föräldrar och syskon är döda) kallas till bouppteckningen?Tänker jag rätt i skiftetNär maken Leo avlider så blir hustrun Rut 50% ägare till fastigheten och sonen Kjell 50% ägareNär sonen Kjell avlider så går 25% av fastigheten till maken Leos syskon och 25% till hustrun Rut. I skiftet efter Rut och Kjell delas detRut äger då 75% av fastigheten som går till Ruts syskon och 25% av fastigheten till Leos syskon Av sommarstugan som Kjell har köpt så delas den lika mellan Rut och Leos syskon (50% till var sida)Tacksam för hjälp så att jag tänker rätt //Eva
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Ärvdabalken (1958:637), ÄB, regleras arvsordningen. I första hand ärver alltid bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB), men eftersom Kjell inte hade några barn så ska arvlåtarens (Kjells) föräldrar få hälften av arvet efter honom, 2 kap. 2 § 1 st. ÄB. I förevarande fall är dock Kjells far Leo avliden, varför hela Kjells arv (100 %) tillfaller Rut, 2 kap. 2 § 2 st. ÄB.När Rut sedan avlider börjar arvsordningen om igen. Det är alltså då Ruts bröstarvingar skulle ha ärvt i första hand och eftersom den enda bröstarvingen Kjell är död och Ruts föräldrar är döda så går arvet till Ruts syskon, 2 kap. 2 § 2 st. ÄB. Det är alltså Ruts syskon som har rätt till Ruts arv.Leos syskonbarn behöver alltså inte kallas till bouppteckningen om det är så att han testamenterade 50 % av sitt arv till Rut med full äganderätt. Det är då alltså endast Ruts syskon som har rätt att ärva henne. Arvet gäller samtliga tillgångar och beräknas egentligen efter arvets ekonomiska värde och inte efter en specifik bostad eller sommarstuga (såvida det inte framgår av Ruts testamente att någon specifik egendom ska gå till någon speciell). Det sammanlagda värdet på Ruts tillgångar räknas alltså samman och finns det några skulder så räknas dessa av. Därefter fördelas Ruts arv på Ruts syskon som är i livet.Jag hoppas att du fick svar på din fråga och att jag kunde bringa lite klarhet i hur arvsordningen ser ut. Om det är något som är oklart eller svårt att förstå är du jättevälkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Om det är så att ni behöver hjälp att anlita en jurist för ytterligare rådgivning är ni också välkomna att höra av er till mig!

Överlåta fastigheter genom gåvobrev

2019-08-23 i Alla Frågor
FRÅGA |För att slippa osämja vid arv ger jag nu:Son A en större gård + en tomt.Son B en mindre gård + en bebyggd tomt. (Jag bor kvar på den tomten tills jag dör och behåller nyttjanderätten även på de två gårdarna.) Vi 3 är i dag överens om de här gåvorna och har även tagit mäklarhjälp för att värdera så att det blir rättvist.Jag vill helst skriva att gåvorna ej är förskott på arv för att komma ifrån att det blir några diskussioner efter jag dött.Problemet är att den bebyggda tomten är belånad med 1,5 miljoner som B har svårt att ta över.Kan jag behålla den bebyggda tomten o skriva något som gör att den säkert går till B när jag dör?
Amanda Strömblad Larsson |Hej Sofi,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till att ge bort gåvor är det alltid bra att reglera allting så tydligt som möjligt i gåvobrev för att undvika att det blir några oenigheter i framtiden.Gällande son A och det första gåvobrevet ("gåvobrev 1") är det enkelt att använda sig av en avtalsmall för gåvobrev. Du finner sådana gåvobrev på vår hemsida och det kostar 795 kr att upprätta ett sådant gåvobrev (https://lawline.avtalsrobot.se/). Mallen är enkelt utformad och blir juridiskt korrekt utformat om du fyller i uppgifterna korrekt.Gällande son B och det andra gåvobrevet ("gåvobrev 2") går det också bra att använda sig av vår gåvobrevsmall eftersom du där kan fylla i att huset är belastat med lån, men att du inte vill att din son ska ta över lånen på fastigheten. På så sätt kommer du fortfarande vara i en skuldrelationen gentemot banken och inte din son. Det problem som emellertid kan uppstå är att banken vill ha en säkerhet för sitt lån (som då tidigare har bestått i fastigheten). Det är alltså inte säkert att banken accepterar en sådan gåvoöverlåtelse om du inte kan visa att du har någon annan säkerhet för lånet.Ett annat alternativ kan istället vara att ge son A den större gården omgående genom gåvobrev 1 och att i så fall skriva att den gåvan faktiskt är ett förskott på arv. Till son B skriver du i dagsläget inget gåvobrev på den mindre gården, utan låter istället son B:s del av arvet vara större när du gått bort eftersom son A:s förskott på arv kommer att räknas av från hans arvslott. Det är då även bra att tydliggöra genom testamente att son B ska få den mindre gården och att son A har fått ett förskott på arv genom den större gården, varför detta ska räknas av från son A:s laglott. På så sätt säkerställer du att båda dina söner får sina hus och son B slipper överta lånet i dagsläget.Min rekommendation är alltså följande:Alternativ 1: Du ger son A och B de båda fastigheterna och skriver i gåvobrev 2 att lånet ska stå kvar på dig. Detta fungerar endast om banken accepterar en annan säkerhet för lånet.Alternativ 2: Du ger son A sin fastighet idag genom gåvobrev och du skriver i gåvobrevet att överlåtelsen är ett förskott på arv. Son B får vänta med att få sin fastighet till din bortgång och du skriver då ett testamente där du uttrycker att son B ska få sin fastighet och förtydligar att son A redan har fått sin fastighet såsom ett förskott på arv.Övriga saker som kan vara bra att veta om gåvobrev är att det uppställs vissa formkrav för gåva av fastighet. Gåvobrev för fastighet ska innehålla uppgifter om givaren, mottagaren, en beskrivning av gåvan, en överlåtelseförklaring, eventuella villkor, underskrifter av både dig och mottagare och ort/datum då undertecknandet av gåvobrevet skedde. Därutöver måste man även ändra i lagfarten genom att skicka in gåvobrevet tillsammans med ansökan om lagfartsändring till Lantmäteriet.Jag hoppas att du fick vägledning i hur du kan gå tillväga i framtiden.Om det är något som framstår som oklart i mitt svar är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se. Jag kan även hjälpa dig att boka in ett möte med en av våra kompetenta jurister på byrån om du behöver ytterligare rådgivning och hjälp att upprätta gåvobrev och testamente.