Hur ogiltigförklarar man gamla domslut?

2019-08-22 i Domstol
FRÅGA |jag vill ogiltigförklara gamla domslut eftersom vården inte är medveten om vilka skador som orsakats, dom måste bli medvetna om felen först, det förekommer ord med dubbla betydelser som vården låtit bli att dokumentera fullt ut, förvirringen som vården orsakat drabbade mig. Bevis om felaktig diagnos ignoreras, går det att ogiltigförklara gamla beslut?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Efter att en dom har vunnit laga kraft (efter 3 veckor) kan den inte längre överklagas, utan den möjlighet som återstår är att ansöka om resning. För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva.Det vanligaste skälet till att bevilja resning är att nya omständigheter eller bevis har tillkommit efter det att domen vunnit laga kraft. Om det i ditt fall har uppkommit nya omständigheter som kan ändra utgången i målet (bevisning om felaktig diagnos etc.) kan du alltså ansöka om att beviljas resning. En av få möjligheter som finns att angripa en lagakraftvunnen dom är att med stöd av nya omständigheter eller bevis ansöka om resning Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegångDen som haft rätt att överklaga domen har rätt att ansöka om resning. När det gäller fällande domar i brottmål är det därför i första hand en möjlighet för den som har dömts.Endast en liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas. Under 2017 registrerades 27 nya resningsärenden, 2016 registrerades 35 nya resningsärenden och 2015 var motsvarande siffra 34.Om du vill ansöka om att beviljas resning kan göras på blanketten via domstolarnas hemsida, se här: http://www.hogstadomstolen.se/Om-handlaggningen/Resning/.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad har en hyresgäst rätt till vid buller och störningar?

2019-08-20 i Hyresrätt
FRÅGA |HejJag bedriver en cafeverksamhet i en galleria sedan 3,5 år tillbaka.Nu byggs hela gallerian om och vi är flera hyresgäster som har fått omförhandla våra avtal och flyttat.Jag har nu sedan tre månader tillbaka flyttat in i min nya lokal.Problemet är att det bankas och hamras och sågas hela tiden bredvid oss och dessutom har vi hamnat längst ner i ett hörn där en vägg satts upp så kunderna hittar oss inte.Våra förutsättningar har på dessa månader ändrats radikalt och mina reserver som ökade hela tiden tidigare har på några månader försvunnit och jag har blivit tvungen att låna för att betala löner mm.Hyresvärden har gått med på att vi ska slippa beta hyra för sex månader framåt men detta är bara en bråkdel av vad vi förlorar.Jag blev lovad vid förhandlingen att vi inte på något sätt skulle bli drabbade av ombyggnaden.Har jag någon rätt att kräva skadestånd eller annan ersättning av hyresvärden då detta som tidigare bara har gått uppåt troligtvis nu leder till konkurs i snabb hastighet.
Amanda Strömblad Larsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag vill inledningsvis beklaga den situation du har blivit försatt i. När det kommer till standardhöjningar eller mer omfattande arbeten har som hyresgäst vanligtvis rätt till ersättning. Detsamma gäller om ett arbete har dragit ut på tiden lägre än vad som kan anses vedertaget. Det följer av 12 kap. 11 § 3 p. § jordabalken (1970:994), JB, att för den tid en lägenhet (er lokal räknas som en "lägenhet") är i bristfälligt skick så har hyresgästen rätt till nedsättning av hyran. Du beskriver att du redan har fått hyresfria månader, varför hyresvärden därigenom har uppfyllt sin skyldighet enligt denna punkt. Uppstår det hinder eller men i nyttjanderätten under hyrestiden svarar hyresvärden både för åtgärdande av bristen. I 12 kap. 9 § JB stipuleras att en lägenhet ska tillhandahållas i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen på orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Den fråga som uppstår är alltså om den lokal du hyr är i sådant skick att den enligt "den allmänna uppfattningen är brukbar". Min uppfattning är att ni här har utrymme för att argumentera för att lokalen inte är brukbar eftersom det är viktigt att kunder över huvud taget kan se ert café och att det nu täcks av en vägg. Därutöver tillkommer högt buller och en stökig miljö runtomkring ert café, vilket får kunder att undvika att gå till ert café. Det finns ett rättsfall där en hyresgäst anförde att buller och skakningar orsakade av kollektivtrafik medförde väsentlig skada för hyresgästernas hälsa och välbefinnande. I detta fall fann domstolen att sådant buller kunde utgöra grund för skadestånd eftersom hyresgästen led skada (MÖD 2005:17). Hyresgästen har nämligen rätt till ersättning för skada om hyresvärdet inte visar att bristen inte beror på hans försummelse (12 kap. 11 § 4 p. JB). Hyresgästens rätt till ekonomisk kompensation är av två slag; dels hyresreducering (vilket du redan har fått) och dels skadestånd som förutsätter att hyresvärden kan visa att han inte har varit försumlig. I NJA 1992 s. 325 prövade domstolen huruvida buller och störningar kunde föranleda skadestånd för hyresvärden om denne skulle anses ha varit försumlig. Störningarna hade, precis som i ditt fall, inte skett från hyresvärden utan från en annan verksamhet. Högsta domstolen fann dock att hyresvärden inte hade varit försumlig eftersom han hade gjort vad som hade ankommit på honom som hyresvärd genom att bland annat försöka förhindra störningarna. Om man tolkar ert fall motsatsvis och kan hävda att hyresvärden inte har gjort någonting för att förhindra störningarna, kan alltså hyresvärden bli skadeståndsskyldig om ni har klagat till honom och han ändå inte har vidtagit någon åtgärd. Om det är någon annan än hyresvärden (exempelvis då gallerian som har gjort renoveringsarbetet) som orsakat störningarna för hyresgästen kan hyresvärden i sin tur rikta talan mot gallerian för den ekonomiska skada som han lidit till följd av åtgärdande och minskad hyresintäkt under perioden. Min rekommendation är alltså att ni vänder er till hyresvärden och riktar ett anspråk om ersättning med stöd i 12 kap. 11 § 4 p. JB eftersom er lokal har varit bristfällig och hyresvärden inte har gjort något åt detta. Er hyresvärd har även gett er ett muntligt löfte om att ni inte på något sätt kommer att drabbas av ombyggnaden, vilket är ett löfte han vidare har en skyldighet att hålla. Behöver ni hjälp med att rikta ett anspråk mot hyresvärden hjälper en av våra duktiga jurister er gärna. Ni är då välkomna att boka en tid på 08 533 300 04. Om ni är osäkra eller undrar något gällande mitt svar är ni också givetvis välkomna att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se för att ställa er fråga. Hoppas att ni fick viss vägledning och är nöjda med ert svar!

Hur bokar man en jurist hos Lawline?

2019-08-16 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Vill ha tag på en advokat som kan göra sitt jobb , istället för att tänka på pengar hela tiden ! Jag har flera problem som jag behöver hjälp med och behöver en advokat som kan hjälpa mig , men alla advokater vill bara ha pengar och kan inte ens sköta sitt jobb när de får betalt i förskott , och så är det feg ! Jag vill ha tag på en riktig advokat som kan hjälpa med vissa problem som jag har med myndigheter , som de har gjort mot mig utan anledning !! Kan ni hjälpa mig
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du är givetvis välkommen att ta hjälp av en av våra kompetenta jurister på byrån. Skicka ett mail till info@lawline.se med dina kontaktuppgifter och beskriv ditt ärende så hjälper vi dig att lägga in en bokning. Du är även välkommen att maila ovan nämnda mail om du har fler frågor kring hur våra tjänster fungerar.Vi ser framemot att höra från dig!

Kundgarantier för en mobiltelefon

2019-08-09 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Har lämnat in en mobil pga vattenskada, vill ha det på garantin då det står att den ska klara 30 min i 1,5 meters djup. Tappades ned i vattnet när jag böjde mig ner så var i vattnet ca 15 sek på 30 cm djup. Vad gäller? Butiken säger att de skickat iväg telefonen (2 veckor sen), verkstaden säger att de inte mottagit den. Hur gör man här som kund?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om det framgår av din garanti att din mobil ska klara av att vara i vatten och att den trots inte klarade av detta, föreligger fel i varan. Det är då din avtalspart (butiken) som ska ersätta den defekta varan. I många fall skickar emellertid butiker defekta varor till en extern verkstad, eftersom de inte själva utför undersökningar och reparationer i butiken.Du står i avtalsrelation till butiken och inte till verkstaden, varför butiken gentemot dig har ett ansvar att se till att du får en fungerande telefon. Det är också butiken som har ett ansvar över telefonen när de har telefonen i sin besittning och ansvarar då för att telefonen kommer fram till verkstaden och det är butiken som får rikta krav emot ett transportbolag om det är dessa som har tappat bort telefonen. Du ska alltså inte alls behöva göra någonting i detta fall, utan om butiken har förlorat din telefon så får de ersätta dig med en ny.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad gäller vid kameraövervakning?

2019-08-21 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej.Jag arbetar som handledare/djurskötare på ett naturbruks gymnasium via ett bemanningsföretag. Skolan har mjölkkor och får. Samt växtodling.Frågan uppkom i våras under lamnings säsong. En morgon kl. 04:45 när jag kom till fårstallet satt där en webbkamera i taket i stallet. Undersökte den närmare och upptäckte tillhörande router. Eftersom det var helg lät jag saken bero. Frågade förmannen om kameran, och hon kände inte till att det skulle sättas upp en kamera.Hon kontaktade personal på kontoret som hade köp och monterat upp kameran. Han svarade att det skulle vara bra att kunna övervaka djur,personal och elever att de sköter sina uppgifter. Magkänslan säger mig att sådant kräver tillstånd av länsstyrelse och skolledning. Fick inloggning efter en vecka. Även en av ämneslärarna har insisterat på att sätt gps taggar på skolans maskiner och få tillgång till elevernas positioner via deras telefoner. Min magkänsla och det jag kan läsa mig till är att det är olagligt att övervaka utan tillstånd på en skola. Det är väl inte hellre lagligt att personal skaffar sådan utrustning utan ledningens vetskap?Vilka tillstånd skulle krävas för att en skola skulle övervaka personal och elever under skoltid?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den nya kamerabevakningslagen (2018:1200) trädde i kraft 2018. Lagen innebär att det alltid krävs en ansökan om tillstånd för att bedriva kameraövervakning av en plats ditt allmänheten har tillträde om bevakningen drivs av 1) en myndighet eller 2) någon annan än en myndighet om de utför en uppgift av allmänt intresse, 7 § kameraövervakningslagen.Vad som menas med ovanstående är att både kommunala och privata skolor har en skyldighet att göra en ansökan om tillstånd om de vill ha kameraövervakning på skolan. En sådan ansökan ska ske till Datainspektionen och det är alltså Datainspektionen som beslutar om ett tillstånd ska beviljas.Det är också viktigt att det ska finnas ett tillräckligt tungt intresse av att kameraövervakning för att kameraövervakning ska få ske, annars beviljas inte ett sådant tillstånd. "Ett tungt" intresse är exempelvis för att det ska förebygga brott, upptäcka störningar av allmän ordning, förebygga olyckor eller utöva kontrollverksamhet, 8 § kameraövervakningslagen. Om bevakningen sker på en arbetsplats (såsom i ditt fall) krävs det också ett yttrande från ett skyddsombud, en skyddskommitté eller en organisation som företräder arbetstagarna på arbetsplatsen, 11 § kameraövervakningslagen.Vi kan alltså tänka oss i ditt fall att skolan har ett tillräckligt tungt intresse av att få installera kameraövervakning, eftersom de kan behöva utöva kontrollverksamhet eller förebygga olyckor på naturbruksgymnasiet. Det vi däremot inte vet är om skolan har ansökt om ett sådant tillstånd hos Datainspektionen, vilket det finns ett krav om. Jag föreslår därför att du ringer Datainspektionen och frågar om det finns ett sådant tillstånd, 08-657 61 000.Det finns därutöver ett krav på att det måste ske upplysning om kameraövervakning, vilken måste synas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt, 15 § kameraövervakningslagen. Upplysningsplikten gäller i princip vid alla former av kameraövervakning och anledningen är naturligtvis att de som uppehåller sig inom bevakningsområdet ska vara medvetna om att de är övervakade.Om någon bryter emot kravet på att ansöka om tillstånd eller bryter emot upplysningskravet har även Datainspektionen rätt att ta ut sanktionsavgifter.Gällande GPS-taggar på skolans maskiner så ser jag inget egentligt hinder emot att skolan sätter upp sådana, eftersom det finns stor stöldrisk av dyra maskiner. Skolan kan därför ha ett berättigat intresse av att installera GPS på själva maskinerna.Att däremot kräva att eleverna lämnar ut positioner via deras telefoner kan stå i strid med rätten till privatliv i 8 art. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, EKMR. Art. 8 i EKMR innebär rätten att få bli lämnad i fred och även rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv. Man skulle alltså kunna invända att det skulle vara alltför ingripande att få tillgång till elevernas positioner via deras telefoner, eftersom alla har en rätt till skydd för sitt privatliv.Sammanfattningsvis anser jag att du ska ringa Datainspektionen och fråga om skolan överhuvudtaget har ett tillstånd. De har annars brustit i sina skyldigheter och kan få betala sanktioner. Du bör även upplysa Datainspektionen om att skolan inte har några tydliga skyltningar om att de bedriver kameraövervakning.Hoppas att du fick svar på dina frågor och om du har fler frågor eller om något är oklart är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se

Vilka krav kan uppställas i stadgan i en ideell förening?

2019-08-20 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en ideell förening ha öppen medlemsantagning för personer och andra organisationer (nedan benämnda parter) samt i stadgarna skriva att endast ett antal av dessa parter har möjlighet att nominera medlemmar till styrelsen? Stämman får då besluta om de namn som parterna lämnat. Är det även möjligt att i stadgarna skriva att det ska vara ambulerande ordförandeskap mellan dessa parter? Hur kan man enklast i stadgarna skriva så att ingen av parterna kan "utmanövrera" någon av övriga i viktigare frågor?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du med största sannolikhet är bekant med finns det inga specifika civilrättsliga lagregler som bestämmer hur en ideell förening ska drivas eller hur den ska vara utformad. Bestämmelserna i lag (2018:672) om ekonomiska föreningar, FL, och dess regelverk kring exempelvis stämmans uppbyggnad är med andra ord inte tillämpliga. Det finns inte heller något stöd för att använda sig normerande av FL:s regler eftersom det inte finns något stöd i lag för detta.Att ideella föreningar står utanför lagstiftningen betyder emellertid inte att en ideell förening får drivas hur som helst, utan ska istället följa så kallad god föreningssed och föreningspraxis. Inom begreppet god föreningssed avses att föreningen drivs på ett vedertaget sätt utifrån det grundläggande synsätt vi har på hur en juridisk person ska agera. I praktiken innebär detta att en ideell förening ska ha uppsatta stadgar, en utvald styrelse och att årsmöte (där varje medlem har en röst) bestämmer. Till skillnad från en ekonomisk förening (som kan ha vissa specifika krav uppställda gällande medlemsantagning), ska en ideell förening alltid vara öppen för att anta nya medlemmar, förutsatt att dessa medlemmar delar er förenings målsättning. Med andra ord får inte en ideell förening neka någon person/organisation inträde under förutsättning att det inte föreligger godtagbara skäl kopplade till föreningens art eller omfattning föreligger. Svaret på din första fråga gällande huruvida föreningen kan ha öppen medlemsantagning är med andra ord att föreningen i själva verket ska ha öppen medlemsantagning enligt öppenhetsprincipen.Stadgarna kan reglera hur nominering av styrelsemedlemmar ska ske. Vanligtvis sker detta genom att årsmötet utser en valberedning som har som uppgift att förbereda valen och inkomma till årsmötet med ett färdigt förslag. I majoritet av ideella föreningar är det även möjligt att nominera andra styrelsekandidater på årsmötet. Det skulle alltså vara möjligt för er att i stadgan utse att det ska finnas en valberedning och att valberedningen ska utse styrelseförslag. På så sätt har ni själva möjlighet att "rikta" nomineringen i det håll ni önskar, eftersom valberedningens förslag i de flesta fall vinner. Jag är osäker på huruvida det är förenligt med god föreningssed att på förhand kan att endast ett fåtal utpekade personer har rätt att bli utsedda till styrelsemedlemmar, utan jag föreslår istället att ni utser en valberedning.Traditionellt sett finns endast en ordförande och tillika en vice ordförande i en ideell förening. Gällande din fråga huruvida ni i stadgarna kan skriva att det ska vara ambulerande ordförandeskap mellan parterna så ser jag dock inget hinder emot detta. Jag föreslår emellertid att upprättar en plan för hur det ambulerande ordförandeskapet ska skötas eftersom ansvar annars kan riskera att "falla mellan stolarna".Gällande din sista fråga kring hur ni enklast i stadgarna skriver så att ingen av parterna kan utmanövrera de övriga så är jag inte helt säker på att jag har förstått din frågeställning. Ni bör i stadgarna uppställa klara och precisisa målsättningar för er ideella förening så att det inte riskerar att bli några större oenigheter kring i vilket riktlinjer föreningen ska drivas och vad era målsättningar är. På så sätt jobbar samtliga mot samma mål och ni minimerar risken att någon part ska vilja utmanövrera en annan.Jag hoppas att du fick svar på dina frågor och är det några oklarheter är du välkommen att kontakta mig på amanda.stromblad@lawline.se

Leasinggivares skyldighet vid dröjsmål

2019-08-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag har privatleasat en bil som skulle komma nu i augusti, Jag har inte fått någon information om hur det går med leveransen m.m, en dag så fick jag nog och ringde själv till återförsäljaren och frågade hur det går med bilen och dess leveransdatum.som svar fick jag att den är 2 månader försenat (oktober är nya leveransdatumet) på grund utav semestertid på fabriken.nu sitter jag i ett kritiskt läge då jag inte har bil för att komma till arbete etc, jag har pratat med försäljaren om att få en lånebil tills dess att min bil blir levererad.om säljaren nekar till lånebil, hur går jag tillväga då?
Amanda Strömblad Larsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Leasingavtal omfattas dessvärre inte av konsumenttjänstlagen eller konsumentköplagen, utan det är endast leasingavtalet som reglerar vad som gäller vid dröjsmål (jfr 9 § konsumentköplagen).Du bör alltså i första hand se över leasingavtalet vad beträffar dröjsmål, eftersom leasingtagaren inte skyddas av ovan nämnda lagstiftning.Du som konsument är vid privatleasing normalt hänvisad till leverantören för att utkräva ansvar för dröjsmål eller fel på bilen. Vissa leasingavtal anger att konsumenten kan utkräva ansvar både av leasinggivaren och leverantören. Flertalet leasingavtal anger dock uttryckligen att leasinggivaren inte har något ansvar för dröjsmål eller fel på bilen, att konsumenten förbinder sig att inte rikta några krav mot leasinggivaren på grund av dröjsmål eller fel på bilen och ett enstaka leasingavtal anger att konsumenten ska hålla leasinggivaren skadelös för alla kostnader och allt ansvar som kan uppkomma med anledning av konsumentens reklamation till leverantören.Jag råder dig att kontakta Konsumentverket för att få vägledning i hur du kan rikta krav mot leasinggivaren, men detta beror som sagt helt och hållet på avtalsinnehållet. Jag hoppas att du får ordning på leasingförhållandet och att du finner svar i ditt avtal.Hoppas att du fick viss vägledning i din fråga!

Åberopa fel i fastighet

2019-08-05 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej.Vi har köpt en tomt, gammal åkermark, på Österlen. Det finns positivt förhandsbesked som säljaren sökt. Där finns bl a en erinran från ena grannen att tomtmarkeringar ska sättas ut. Vi bad säljaren och mäklaren, innan kontraktsskrivning, att tomtmarkeringar skulle sättas ut då det saknades.Vi fick till svar via mejl från säljaren, "att kommunen har sagt att de riktiga tomtmarkeringarna sätts ut i samband med att det riktiga bygglovet godkänts". (Och kommunen menar att det kan dom inte ha sagt...). Inget svar från mäklaren. Vi tolkade detta som att det är något som säljaren tar hand om. Efter försäljningen menar mäklaren att det är vårt ansvar och får stå för kostnaden. Kommunens lantmäteriförrättare hittade inga gränsmarkeringar när nybyggnadskarta skulle tas fram inför vår bygglovsansökan. Kommunens handläggare sade att det gick bra att bygga ändå. "Placera inte huset för nära tomtgräns bara". Nu kräver samma granne som tidigare att tomtmarkering sätts ut.1. Är inte säljaren skyldig att inför försäljning ha tomtmarkeringar utsatta? 2. Kan man inte tolka säljarens svar som ett medgivande att hen alt. kommunen tar hand om gränsmarkeringsfrågan?3. Kan grannen ställa krav på att vi sätter ut tomtmarkering? Ligger väl i deras intresse också att veta var deras gräns går?4. Samma granne undrar också vems ansvar det är om hens höga granar blåser ned på vårt blivande hus?Vi har tomtkarta med mått och höjder. Men inga pinnar i marken...Tack på förhand, Bosse
Amanda Strömblad Larsson |Hej Bo,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Reglerna kring fast egendom återfinns i Jordabalk (1970:994), JB. De frågor som är relevanta att utreda är huruvida säljarens underlåtenhet att ha tomtmarkeringar utsatta vid försäljning eller eventuellt säljarens underlåtenhet att upplysa om att det inte finns tomtmarkeringar utsatta kan anses utgöra fel i fastighet.Fel i fastighet enligt 4 kap. 19 § JB föreligger om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker ifrån vad du som köpare med fog hade kunnat förutsätta vid köpet. Detta kan utgöra grund för både avdrag på köpeskillingen eller hävning. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.Av avtalet kan följa att fastigheten ska ha en positiv egenskap, såsom att tomtmarkeringar är utsatta. Standarden kan följa av exempelvis en klausul i avtalet, men även muntliga preciserade uppgifter under avtalsförhandlingarna. I många fall föreligger det även en utfästelse om ett förhållande. I praxis har sådana utfästelser ansetts föreligga när säljaren exempelvis har sagt att ett brunnsvatten har varit "mycket bra och att den aldrig vållat några problem" trots att detta har varit odrickbart, se hovrättens dom RH 135:83.Köparen får dock aldrig åberopa en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet, 4 kap. 19 § 2 st JB. Vad som avses med detta är att köparen har en relativt långtgående undersökningsplikt. Säljaren ansvarar för sådana fel som inte är upptäckbara (s.k. dolda fel), medan köparen själv får stå för fel som hade kunnat upptäckas. Utgångspunkten är att köparens undersökningsplikt sträcker sig så långt som att det är ett fel som hade kunnat upptäckas om en tillräckligt kunnig person hade gjort en noggrann undersökning. Om köparen inte är tillräckligt kunnig kan inte denne vara säker på att en av honom själv genomförd undersökning är tillräcklig för att han ska vara garderad köprättsligt, utan bör ta hjälp av en sakkunnig på området.Köparens undersökningsplikt kan vara mer eller mindre omfattande beroende på det enskilda fallet, men desto mer preciserad uppgift säljaren har lämnat om fastigheten, desto större anledning har köparen att utgå från att fastigheten är sådan som säljaren har uppgett.Det är i ditt fall osäkert huruvida säljarens vaga formuleringar kan anses utgöra ett fel i fastigheten. Säljaren har visserligen skrivit "att kommunen har sagt att de riktiga tomtmarkeringarna sätts ut i samband med att det riktiga bygglovet godkänns", vilket är ett vilseledande kring vad som gäller för tomtmarkeringarna. Problemet är dock att köparens undersökningsplikt i många fall är så pass vidsträckt att du som köpare borde ha ringt och undersökt frågan med kommunen/lantmäteriet för att anses ha uppfyllt din undersökningsplikt. Svaret på din första fråga, det vill säga om säljaren har en skyldighet att ha tomtmarkeringar utsatta inför försäljning, skulle kunna angripas genom att du för talan i domstol emot säljaren om fel i fastighet. Min uppfattning är däremot att det är osäkert om du skulle vinna framgång med en sådan talan eftersom säljaren troligtvis kommer att göra en invändning om att du som köpare borde ha undersökt detta ytterligare och det är därför svårt att förutse hur en domstol hade bedömt fallet.Svaret på din andra fråga, det vill säga om man inte kan tolka säljarens svar som ett medgivande att hen. Alt. Kommunen tar hand om gränsmarkeringsfrågan, sammanfaller egentligen med svaret på den första frågan. Säljarens mail skulle kunna användas som bevisning i domstol gällande att säljaren har vilselett dig till att tro att antingen hen eller kommunen skulle hantera gränsmarkeringsfrågan, men det är osäkert att det är tillräckligt för att domstolarna skulle anse att fel i fastigheten föreligger (som du som köpare inte hade kunnat upptäcka).Svaret på din tredje fråga, det vill säga om grannen kan ställa krav på att ni sätter ut tomtmarkering, så är min uppfattning att det inte är tomtgränsen som sådan som är "problemet", utan att grannen vill att du ska kunna uppvisa var tomtgränsen går för att kunna godkänna bygglovet. Kommunen som tar beslut om bygglov verkar emellertid vara av uppfattningen att inte tomtmarkeringar krävs för att erhålla bygglov såvida huset inte är i närheten av tomtgränsen. Efter att kommunen har fått in alla eventuella invändningar så vägs alla svar (såsom din grannes erinran) in i beslutsunderlaget. Utifrån de omständigheter du beskriver (att säljaren har fått ett positivt förhandsbesked) verkar dock inte kommunen ha tagit hänsyn till grannens erinran, utan beslutat att ge bygglov trots att tomtgränserna inte är utsatta. Din granne har då en möjlighet att överklaga beslutet till länsstyrelsen, men det framgår inte i din fråga om detta har skett.Svaret på din fjärde fråga är rent skadeståndsrättslig. Om din grannes träd skulle blåsa ner och orsaka skada på ditt blivande hus, är det din granne som ska ersätta skadan enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.Jag hoppas att du fick viss vägledning utifrån mitt svar. Jag kommer att ringa dig imorgon tisdag kl. 16:00 så att du har god tid på dig att läsa igenom svaret och fundera ut följdfrågor. Om inte denna tiden passar dig får du gärna maila mig på amanda.stromblad@lawline.se så hittar vi en annan tid!