Vad händer med makars gemensamma bostad vid dödsfall och skilsmässa om ena maken är ensam ägare?

2018-10-10 i Bodelning
FRÅGA |om jag ägt ett hus från 1992-2015 självsen gifter mig med en man som flyttar in hos mig.1. VAD HÄNDER OM JAG DÖR? får han huset eller mina barn?jag har 3 barn och han har 2 barn2. äger han halva huset nu när vi är gifta?3. om vi skulle skilja oss vad händer då?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vad som sker med ditt hus vid händelse av skilsmässa mellan dig och din man samt utifall att du går bor och efterlämnar man och era respektive särkullbarn. Vidare förstår jag att du också undrar om och vilken påverkan din och din mans äktenskap har på äganderätten till huset. Utifrån frågan uppfattar jag det som att du ensam ägt huset sedan år 1992 och att det sedan år 2015 är din och din mans gemensamma bostad. Reglerna om makars egendom och bodelning hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Att två personer ingår ett äktenskap innebär inte att personernas egendom automatiskt blir samägd utan personerna fortsätter råda över deras egen egendom och över sina egna skulder (se 1 kap. 2 § ÄktB). Däremot har makar ett latent äganderättsanspråk till varandras egendom vilket innebär att makarna i framtiden kan ha rätt att göra anspråk på den andres egendom. Anspråket kan bli aktuellt då en bodelning förrättas och egendomen genom en likadelning fördelas mellan makarna. Bodelning ska genomförs när ett äktenskap upplöses vilket kan ske genom skilsmässa eller att en av makarna går bort (se 9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (se 10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är den egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som genom äktenskapsförord eller villkor från tredje man t.ex. genom villkor vid gåva, arv eller testamente förklarats vara enskild (se 7 kap. 2 § ÄktB). Den enskilda egendomen ska i regel inte ingå i bodelningen (undantaget är att egendom som genom äktenskapsförord blivit enskild kan ingå om båda makarna önskar det, se 10 kap. 4 § ÄktB). Vid en bodelning beräknas vardera makes tillgångar ihop, dvs hur mycket tillgångar respektive make har. Sedan ska deras skulder avräknas mot tillgångarna eftersom makarna ska få skuldtäckning ur sina tillgångar. Värdet av den egendom som finns kvar efter skuldavräkningen läggs samman och delas lika. Beroende på om och hur makarnas nettotillgångar (tillgångar efter skuldavräkningen) skiljer sig kan den ena maken bli skyldig att utge egendom eller pengar (om hen föredrar det). Huvudregeln är att en make har rätt att på sin lott få behålla den egna egendomen (se 11 kap. 7 § ÄktB). När det gäller den gemensamma bostaden och bohaget har den make som bäst behöver den rätt att få detta på sin lott (se 11 kap. 8 § ÄktB).När en person dör och efterlämnar en efterlevande make har denne efterlevande make rätt att välja om en bodelning ska ske eller om denne vill avstå genom jämkning (se 12 kap. 2 § ÄktB). Om bodelning ska genomföras kan detta precis som beskrivits ovan medföra att huset tillfaller den efterlevande maken genom bodelning. Något som kan vara värt att nämnas är att det vid bodelning med anledning av dödsfall endast är den efterlevande maken som kan begära att med hänvisning till att denne bäst behöver huset och därigenom få det på sin lott (se 11 kap. 8 § tredje stycket ÄktB). Efter att bodelning har förrättats ska ett arvskifte ske (se 23 kap. 1 § andra stycket ÄktB). Huvudregeln är att arvlåtarens avkomlingar ärver dennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § ÄB). Efterlevande make har dock rätt att med fri förfoganderätt ärva före gemensamma barn (3 kap. 1 § ÄB). Om arvlåtaren inte efterlämnar några gemensamma barn utan endast särkullbarn och efterlevande make är huvudregeln istället att särkullbarn ärver hela kvarlåtenskapen. Undantaget till detta är att den efterlevande maken alltid har rätt till ett minimibelopp genom den så kallade basbeloppsregeln (se 3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Efterlevandes makes egna tillgångar (inräknat den egendom denne har efter bodelningen och den enskilda egendomen) ska uppgå till ett värde som motsvarar minimibeloppet. Om den efterlevande makens tillgångar inte täcker detta värde har maken rätt att utfå resterande ur arvskiftet efter den bortgångna maken. Sammanfattningsvis kan det sägas att även om du ingår äktenskap med någon så behåller du ensam äganderätten till din egendom om du inte aktivt överlåter den till din make. Angående utfallet med äganderätten till huset både vid en skilsmässa och vid bortgång kan detta bli beroende på hur din och din makes övriga tillgångar ser ut. Det finns en möjlighet att genom äktenskapsförord göra huset till din enskilda egendom och därmed undanta denna från en eventuell framtida bodelning. Om du som ägare till huset vill försäkra dig om vem som får rätt till huset efter din bortgång kan du reglera detta genom ett testamente (se 9 kap. 1 § Ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Arvsrätt för arvinge bosatt utomlands

2018-09-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, har Jag som särkullsbarn rätt till arv även on Jag inte är folkbokförd i Sverige?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är undrar om du trots att du är bosatt utomlands har rätt att ärva din förälder som har sin hemvist i Sverige. I artikel 21.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 framgår huvudregeln att de arvsbestämmelser som ska tillämpas är de som gäller i det land där arvlåtaren hade sin hemvist vid bortgången. Förutsatt att arvlåtaren hade sin sista hemvist i Sverige är det därmed de svenska arvsreglerna som ska följas. Att du som arvinge inte är bosatt i Sverige får ingen betydelse utan arvet ska fördelas enligt de svenska arvsreglerna. De svenska bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens barn det som ärver i första hand. Om arvlåtaren är gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arvslotter med fri förfoganderätt medan du som särkullbarn kan välja på att antingen få ut din arvslott direkt alternativt avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när hen går bort (se 3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om din förälder har upprättat ett testamente har du som barn även rätt påkalla jämkning för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten dvs hälften av det arv som skulle tillfallit dig om testamentet inte fanns (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan folkbokföring medföra äganderätt till hus eller rätt till arv?

2018-09-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag och min man har köpt hus tillsammans och flyttar snart in med våra två små, gemensamma, barn. Min syster och min pappa är folkbokförda hos oss, men min syster bor endast hos oss delvis. Min fråga är: blir de automatiskt delägare av huset efter en viss tid (sambolagen eller något liknande), trots att de inte betalar något överhuvudtaget i hushållet? Om jag och min man skulle avlida, får då de dela arvet med våra barn?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att du och din man köpt ert hus tillsammans betyder att ni gemensamt har äganderätten till detta hus. Denna äganderätt påverkas inte av vilka som bor i huset. För att din syster eller pappa ska bli delägare krävs därför någon form av överlåtelse av äganderätten från dig eller din man till dem.Boendeförhållandet påverkar inte heller rätten till arv. Om du och din man skulle gå bort är det därmed era två barn som ärver er (förutsatt att ni inte har ett testamente som anger annat) och får ert hus, oberoende av vem eller vilka som bor i det.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Är en hund samboegendom?

2018-09-12 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo köpte en hund tillsammans för ett halvår sedan.Vi delade på kostnaden men hunden står skriven och är registrerad på mig hos Jordbruksverket. Vi håller just nu på att separera och har sålt våran gemensamma lägenhet. Vad är det som gäller? Han påstår att hunden räknas som bohag och att vi får dela på hunden?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om samboegendom och bodelning efter upphört samboförhållande hittar vi i Sambolagen (SamboL).Vid en bodelning mellan sambor ska samboegendomen ingå och fördelas (se 8 § SamboL). Enligt 3 § SamboL utgörs samboegendom av sambornas gemensamma bostad och bohag vilka förvärvats för gemensam användning. Med bohag avses inre lös egendom så som möbler och husgeråd. En hund ses visserligen som lös egendom men inte som bohag. Detta innebär att er hund inte är samboegendom och ska därför inte ingå i bodelningen. När det gäller vem som efter er separation har rätt till hunden beror det på vem som är ägare till hunden. Utgångspunkten när det gäller ägandeförhållandet är att den som står på kontraktet också är ägare. Om ni båda betalat för hunden vid köptillfället och om ni även avsett att köpa den gemensamt kan detta dock tala för att hunden är samägd. En samägd hund behandlas utifrån reglerna i Samäganderättslagen. Om hunden anses samägd kan ni självklart fortsätta äga hunden gemensamt alternativt att någon av er överlåter hunden till den andra genom t.ex. köp eller gåva. Om ni inte är överens om hur ni ska göra med hunden finns också en möjlighet att ansöka hos rätten om en god man. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Gåva från förälder till barn

2018-09-23 i Förskott på arv
FRÅGA |hej jag är en mamma tre vuxna barn och har inte någon kontakt med två av dem, har jag att ge bort min insatslägenhet till den jag har kontakt med så länge jag lever? vet jag aldrig kan frångå arvrsrätten, men man måste väll kunna ge bort pengar o en insatslägenhet så länge jag lever,
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja det är fullt möjligt att som förälder ge gåvor till något eller några av sina barn under sin livstid. I 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) framgår dock att gåvor som en förälder ger till sina barn presumeras vara förskott på arv. För att bryta presumtionen krävs att det framgår att förälderns avsikt inte var att gåvan skulle ses som ett förskott på arvet utan enbart som en gåva. En sådan viljeförklaring kan till exempelvis framgå av ett gåvobrev som upprättas i och med överlämnandet av gåvan.I 7 kap. 4 § ÄB framgår vidare att vissa gåvor som en arvlåtare gett bort under sin livstid kan likställas med testamenten och därmed ska behandlas på liknande sätt. Detta gäller dels gåvor som arvlåtaren överlåtit i inom en kort tid innan sin väntade bortgång och dels gåvor som arvlåtaren räknar med att få utnyttja framtill sin död. Om en gåva anses likställt med ett testamente (vilket kan vara fallet trots att gåvobrev med en viljeförklaring om att gåvan inte ska ses som förskott på arv) har övriga barn till arvlåtaren rätt att påkalla jämkning av gåvan. Det barn som mottagit gåvan är skyldig att avräkna gåvan som förskott på arv och även att återbära gåvan alternativt gåvans värde om det krävs för att övriga barn ska kunna få ut sin laglott. Det är därmed fritt fram att som förälder ge gåvor till sina barn under sin livstid men gåvorna kommer dock presumeras vara ett förskott på arv om inte annat framgår samt att gåvan beroende på under vilka omständigheterna och med vilka villkor den överlämnas kan komma att likställas med ett testamente, vilket i sin tur kan jämkas och på så sätt förlora sin fulla verkan. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Ärver sambo eller barn istället för en avliden testamentstagare?

2018-09-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Jag har skrivit testamente med full äganderätt och enskild egendom bl.a. en bostadsrätt på 4,8 milj. kr till mitt enda barn, en vuxen son, som är sambo och de har 2 gemensamma barn 8 och 10 år? OM min son dör före sin sambo, ärver då min sons barn= mina barnbarn före sin mor och eventuell framtida man eller sambo? Min son och sambo har själva skrivit både samboavtal och testamente. Jag är frånskild och ensamstående och min sons far är avliden sen många år.Tacksam för snabbt svar.MVH
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar vem som ärver den egendom som du testamenterat med full äganderätt till din son ifall han dör före sin sambo och deras gemensamma barn. Reglerna om arv och testamente hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Utfallet i denna fråga beror till stor del på om din son själv kan ta emot den testamenterade egendomen eller inte. Ett scenario är att din son (dvs testamentstagaren) lever vid din (testatorns) bortgång samt vid bouppteckningen och därigenom kan ta emot den testamenterade egendomen men sedan dör och efterlämnar sambo och gemensamma barn. Utgångpunkten enligt 2 kap. 1 § ÄB är att din sons barn i första hand ärver hans kvarlåtenskap. Sambos ärver inte varandra förutom i de fall då de upprättat testamenten som anger detta. Du nämner i din fråga att din son och hans sambo upprättat både samboavtal och testamente. Vad som står i din sons testamente blir avgörande för vem som kommer ärva hans kvarlåtenskap. Är det så att han förordnat hela sin kvarlåtenskap till sin sambo har hon rätt att ta emot egendomen. Att du i ditt testamente angett att egendomen ska vara enskild egendom påverkar inte din sons rätt att i sin tur testamentera bort den till t.ex. sin sambo. Däremot blir enskild egendom relevant i en eventuell bodelning mellan din son och hans sambo. I sådana fall kommer egendomen inte ingå i bodelningen (se 4 och 8 §§ Sambolagen). Om det är så att din son testamenterat sin egendom till sin sambo finns det dock en möjlighet för deras barn att jämka testamentet och på så sätt få ut sin laglott (se 7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av det arv som skulle tillfallit barnet om din sons testamente inte funnits (7 kap. 1 § ÄB). I de fall din son går bort innan bouppteckningen efter din bortgång kan inte din son ta emot testamentet som du önskade utan då ska det istället ske en tolkning av ditt testamente. I första hand är det din vilja som ska försöka utrönas (se 11 kap. 2 § ÄB). Vidare finns det en specialbestämmelse som anger att testamentstagarens avkomlingar har rätt att ärva istället för den avliden testamentstagaren om det är så att dessa även skulle haft rätt till arvet om det inte funnits ett testamente (se 11 kap. 6 § ÄB). Eftersom dina barnbarn skulle haft rätt att ärva dig istället för deras pappa om det inte fanns ett testamente omfattas de av specialregeln. Förutsatt att det inte finns något i ditt testamente som anger annat än att detta skulle vara din vilja kommer dina barnbarn ärva istället för din son. Om du vill göra det tydligt vad som ska ske i händelse av att din son inte kan ta emot den testamenterade egendomen kan du förklara detta i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har sambons arvingar rätt till del i vår gemensamma bostad?

2018-09-14 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo bor sedan 20 år sedan i min fastighet. Denna köpte jag 1979 med min dåvarande man.Vi har i höstas byggt till fastigheten med 15 m2 och i samband med detta belånades fastigheten upp.Dessa nya bolån star på oss båda (tidigare hade jag merparten av lånen på mig och vi hade ett gemensamt konsumtionslån).Vi har inga gemensamma barn, dock har han 2 som han inte träffar och har relation till och jag har 3 barn.Vad hander om min sambo skulle avlida fore mig?Har hans barn någon rätt till fastigheten som jag äger eller är det endast ev lösöre och hans privata saker?Vad behöver vi göra för att inte någon diskussion eller arvstvist skall uppstå gällande det som jag äger?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om och i sådana fall vilken rätt din sambos barn skulle kunna ha till er gemensamma bostad som du äger vid händelse av att din sambo avlider före dig. Reglerna om sambos egendom och bodelning hittar vi i Sambolagen (SamboL).Att två personer ingår ett samboskap påverkar inte äganderätt till egendom per automatik. Genom en bodelning mellan samborna kan dock egendom komma att byta ägare. I en bodelning ska samboegendom ingå och fördelas (se 8 § SamboL). Till samboegendom hör gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk (se 3 § SamboL). Med hänsyn till att du förvärvat er gemensamma bostad redan innan ni träffades och inte för din och din sambos gemensamma bruk ska din fastighet inte utgöra samboegendom. Att även din sambo har lån som härrör till huset förändrar inte det heller äganderätten eller synen på om det är samboegendom eller ej. Då du ensam äger fastigheten och då den inte genom bodelning kan övergå till din sambo torde din sambos arvingar inte ha rätt att ta del av din fastighet. För att ytterligare säkerställa att fastigheten inte ska ses som samboegendom finns möjligheten att upprätta ett samboavtal som anger detta. Genom ett samboavtal kan ni vidare även förklara att annan egendom inte ska ingå i en bodelning trots att det är att anse som samboegendom (se 9 § SamboL). Något som också kan vara värt att tänka på är att en bodelning inte måste genomföras när ett samboförhållande upphör utan det sker endast om någon av samborna begär det. Om ett samboförhållande upphör till följd av att en samborna går bort är det den efterlevande sambon som ensam har rätt att begära bodelning. Den avlidne sambons dödsbo kan därmed inte begära bodelning (se 18 § SamboL).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Föräldraledighet under tidsbegränsad anställning

2018-09-12 i Föräldraledighet
FRÅGA |Hej!Jag har nyligen skrivit på ett anställningsavtal, visstidsanställning till och med 2019-12-31. Jag fick i dagarna reda på att jag är gravid och kommer därmed inte kunna arbeta vikariatet ut. Om jag har förstått rätt så kan man inte avsluta en visstidsanställning i förtid (om man inte avtalat om uppsägningstid). Kan jag vara föräldraledig under mitt vikariat? Kan de tvinga mig att arbeta kvar? Jag behöver svar på vad som händer nu?Vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger är utgångspunkten att en tidsbegränsad anställning inte kan avslutas i förtid utan att ha avtalat om en uppsägningstid (se 4 § andra stycket Lagen om anställningsskydd). Rätten till föräldraledighet regleras i Föräldraledighetslagen och gäller för samtliga arbetstagare. Att du är anställd med ett avtal om tidsbegränsad anställning är därmed inget hinder för att vara föräldraledig. Något som kan vara bra att tänka på är att anmälan om ledighet ska göras inom en viss tid. För ledighet (som inte är tillfällig vård av barn) gäller att arbetstagaren minst två månader innan ledighetens början ska anmäla till sin arbetsgivare att denne önskar utnyttja sin rätt till föräldraledighet samt informera om hur länge ledigheten planeras vara. Om det inte är möjligt att anmäla två månader innan så ska anmälan ske så snart som möjligt.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar