Hur ärver syskon och syskonbarn?

2018-09-12 i Arvsordning
FRÅGA |En person har gått bort. Denne person har tre helsyskon. Två av dessa är i livet, den tredje har gått bort. Detta tredje bortgångna syskon har ett barn i livet, alltså ett syskonbarn. Som jag har förstått det ärver syskonbarnet sin förälders del, det bortgångna syskonet, och får därmed lika stor del av arvet som helsyskonen. Stämmer detta?Den avlidne personen har utöver sina två helsyskon och syskonbarnet, även ett halvsyskon på moderns sida. Detta halvsyskon finns inte längre kvar i livet. Men lämnade efter sig tre barn. Frågan är hur dessa tre halvsyskonbarn ärver?Alternativ 1: Syskon och syskonbarn ärver lika. I detta fall skulle de två helsyskonen samt helsyskonbarnet ärva varsin fjärdedel. Den sista fjärdedelen skulle sedan de tre halvsyskonbarnen dela lika på. (Detta skulle betyda att de ärver 1/3 av 1/4 var, vilket är en 1/12 av hela arvet.)Alternativ 2: Syskon ärver sin förälders del. Fadern ärver då hälften. De två helsyskonen och helsyskonbarnet delar då lika på faderns del, en tredjedel var. Modern ärver den andra hälften. Denna delas då lika mellan hennes fyra barn. De två helsyskonen och helsyskonbarnet får då en fjärdedel var av moderns del. Den sista fjärdedelen av moderns del skulle sedan de tre halvsyskonbarnen få dela lika på. (Detta skulle betyda att de ärver 1/3 av 1/4 av 1/2 var, vilket är en 1/24 av hela arvet.)Är något av dessa alternativ riktiga, eller är det något jag har missat?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att arvlåtarens avkomlingar i första hand är de som ärver kvarlåtenskapen (se 2 kap. 1 § ÄB). Om det inte finns några avkomlingar är det arvlåtarens föräldrar som ärver hälften var (se 2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om en förälder har avlidit träder dennes barn, dvs arvlåtarens syskon, in istället. I ett avlidet syskons ställe träder dennes avkomlingar in (se 2 kap. 2 § andra och tredje stycket ÄB). Som jag uppfattar det utifrån din fråga har arvlåtaren varken några avkomlingar eller föräldrar kvar i livet. I livet finns däremot 2 helsyskon, ett syskonbarn till ett avlidet helsyskon och tre syskonbarn till ett avlidet halvsyskon på moderns sida. Detta innebär att det arv som skulle ha tillfallit arvlåtarens pappa fördelas lika (1/3 vardera) mellan de två helsyskonen samt syskonbarnet till det avlidna helsyskonet. Arvet som skulle tillfallit arvlåtarens mamma fördelas mellan de två helsyskonen, syskonbarnet till det avlidna helsyskonet och de tre syskonbarnen till det avlidna halvsyskonet. Fördelningen mellan dessa ser ut så att helsyskonen och syskonbarnet efter helsyskonet ärver 1 / 4 vardera av mammans del medan de tre syskonbarnen efter halvsyskonet delar på den 1/ 4 som det avlidna halvsyskonet skulle ärvt. Det andra alternativet som du lade fram i din fråga är alltså det rätta. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Påverkas arv av hus om arvinge flyttar in hos arvlåtaren?

2018-09-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Min pappa gick bort i onsdags men mamma är fortfarande i livet och tänker bo kvar i huset. Nu funderar min syster med barn på att flytta in i huset hos mamma för att hjälpa henne. Vi två andra barn bor på annan ort. Om min syster skriver sig som boende på adressen vad händer eg den dagen mamma dör? Vi är tre barn som ska ärva mamma. Jag tänker huset och Lösöret inuti? Min syster får gärna göra detta men jag vill inte det ska bli nåt tjaffs den dagen utan jag och min bror ska ha rätt att få ut det vi är berättigad till.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om din systers eventuella inflyttning hos er mamma skulle kunna få konsekvenser den dag arvet efter era föräldrar ska fördelas. Förutsatt att din syster med barn enbart folkbokför sig på samma adress som er mor och inte blir ägare i huset ska inflyttningen inte ha någon påverkan för det arv som senare ska skiftas. Om huset förblir ägt enbart av er mamma kommer både huset och er mammas del av lösöret inuti utgöra kvarlåtenskap som hennes arvingar (som det ser ut idag: du och dina två syskon) sedan kommer dela på. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har min sambo rätt till hälften av mitt hus vid en bodelning?

2018-08-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej jag köpte ett hus för 2 1/2 år sedan. Som jag och mina sambo bor i. Jag och min sambo bodde redan ihop när jag köpte huset. Jag står ensam på bolånet, ensam att betala kontantinsatsen (jag betalade ca 105.000kr och han 35 .000kr i handpenning, men det atår att jag betalade hela handpenningen ensam och står som ensam ägare till huset.Jag står för samtliga bilar, försäkringar och betaöar alla räkningar. Eftersom jag anser att det är mitt hus som jag köpt för att bo i och då vi redan va sambos får han följa med och bo i huset.Min sambo har vidrigt myclet skulder och är en av orsakerna varför jag köpte huset själv för jag ville ha en försäkring att det är mitt hus min egendom.Dock så har jag precis insett att om vi separerar så kan han kräva bodelning och då kräva att jag betalar honom helften av vad mitt hus är värt till honom trotts att han inte står på några konrtakt eller lån. Det enda han betalade va ca 35k till handpenningen som det inte finns några papper om att han gjort dom pengarna kom från att han sålde en bil jag stod som ägare på. Så är det så att om vi separerar och han kräver bodelning så kommer huset att räknas in i bodelningen och han kommer kunna kräva mig på halva värdet av huset?Och jag som under dessa 6 åra förhållande har betalat samtliga räkningar som berör boende och ensam står på alla ko trakt och lån då måste ge honom heöften av värdet vid en separation?Mvh
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om sambors egendom och bodelningar vid samboförhållanden hittar vi i Sambolagen (SamboL).Vid bodelningar efter samboförhållanden är det samboegendomen som ska fördelas mellan samborna. Samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk och som varken är enskild egendom (se 4 § SamboL) eller egendom som enligt ett samboavtal inte ska ses som samboegendom (se 9 § SamboL). I ditt fall där ni först bott ihop och sedan tillsammans flyttat in i det nuvarande boendet torde ditt hus räknas som samboegendom och därmed ingå i en eventuell bodelning. För att undvika detta finns dock möjligheten att du och din sambo upprättar ett samboavtal där ni i förväg beslutar att t.ex. utesluta huset ur en eventuell framtida bodelning eller förklarar hur fördelningen ska se ut (se åter 9 § SamboL). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Har avliden sambos arvingar rätt till samboegendom?

2018-08-21 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min mor är sambo och skaffade en bostad med sin partner. Mor betalade en insats på 600000. Därför står lägenheten i hennes namn men lånet står på båda. Om hennes sambo dör vad händer då med bostaden?Han har två barn sedan tidigare. Kan hon göra vad hon vill med lägenheten eller måste hon lösa ut hans söner som kanske har rätt till en del av sitt arv?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om sambors egendom hittar vi i Sambolagen (SamboL).När ett samboförhållande upphör av en annan anledning än att samborna gifter sig har samborna rätt att begära en bodelning. Vid en bodelning mellan sambor är det samboegendomen som ska fördelas (se 8 § SamboL). Samboegendom är den egendom som samborna förvärvat för gemensam användning och som varken är enskild egendom (se 4 § SamboL) eller egendom som enligt ett samboavtal inte ska ses som samboegendom (se 9 § SamboL).Om ett samboförhållande upphör till följd av att en av samborna avlider har den efterlevande sambon ensam rätt att begära bodelning (se 18 § SamboL). Den avlidne sambons dödsbo kan därför inte begära bodelning. Detta innebär att om din mor inte önskar göra en fördelning av deras samboegendom kan hon helt enkelt avstå från att begära en bodelning. Med utgångspunkt i att din mor är ensam ägare till bostaden kommer hennes sambors arvingar därmed inte ha möjlighet att få del i dess värde. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ensidig återkallelse av inbördestestamente

2018-09-08 i Testamente
FRÅGA |Min fru och jag har skrivit ett testamente år 2017. Min fru avled mars 2018.Kan jag återkalla/ makulera vårt testamente ?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du och din fru har upprättat ett inbördestestamente och att du nu undrar över dina möjligheter att ensidigt återkalla det.Reglerna om testamenten finns i Ärvdabalken (ÄB).Ett inbördestestamente ses som två skilda testamenten trots att det upprättats i en och samma handling. Detta innebär att ni var för sig bestämmer över era respektive förordnanden och därmed är fria att ensidigt ta tillbaka det. Om du önskar att ta tillbaka din del av testamentet och göra det utan verkan kan du därmed följa reglerna i 10 kap. 5 § ÄB. I 10 kap. 7 § ÄB framgår dock att en sådan ensidig återkallelse eller ändring, ifall den väsentligt rubbar förutsättningarna för det ömsesidiga förordnandet, kan innebära att även den som återkallar förlorar sin rätt vilken grundar sig i testamentet. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan ett barn göras arvlös?

2018-08-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Vi är fyra syskon som nu ärver våra föräldrar. Hus ska säljas och vi kan anta att arvet blir cirka 1 miljon att dela på 4, alltså 250 000/barn. Då vår yngsta syster har Downs syndrom och är på en 2-3-årings nivå undrar jag om hon kan undantas arvet på något sätt? Hon bor på gruppboende och är på dagcenter kontorstid. Hon har god man som sköter hennes ekonomi. Hon har pension som täcker hyra och mat och lite buffert på banken. Tanken är nu då om hon överlever oss går hennes 250 000 till Allmänna arvsfonden.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om det finns möjlighet att göra ett barn till arvlåtaren arvlös. Vidare förstår jag det som att du undrar vad som sker med en arvlåtares kvarlåtenskap ifall denne varken har egna barn, barnbarn, föräldrar eller syskon i livet. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att barn i första hand ärver sina föräldrar(se 2 kap. 1 § ÄB). Genom att upprätta ett testamente kan arvlåtaren, i detta fall era föräldrar, helt fritt bestämma att fördelningen av arvet ska se ut på ett annat sätt än vad som annars följer av lag (9 kap. 1 § ÄB). Trots denna fria testamentsrätt är det inte möjligt att göra sitt barn arvlöst då ett barn alltid har rätt till sin laglott, dvs hälften av sin arvslott. Det finns därmed ingen möjlighet att göra er syster arvlös. Beträffande vem som skulle ärva er syster om ni syskon inte lever när hon går bort så framgår det i 2 kap. 2 § ÄB att arvlåtarens syskonbarn ärver istället för sina föräldrar. Om det inte finns några syskonbarn ärver arvlåtarens far- och morföräldrar (se 2 kap. 3 § ÄB). Istället för en avliden far- eller morförälder ärver dennes barn. Endast ifall det inte finns någon levande i dessa ovannämnda led tillfaller arvet allmänna arvsfonden (se 5 kap. 1 § ÄB).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vilka ärver mormor?

2018-08-21 i Arvsordning
FRÅGA |Mormor gick precis bort. Morfar finns kvar.De hade ett gemensamt barn min moster. Mormor hade ett barn sedan tidigare min mamma. Morfar adopterade aldrig mamma. Mamma gick bort förra året. Hon hade mig och min bror. Hur ser arvsrätten ut i detta fall?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar hur din mormors arv ska fördelas mellan de efterlevande. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Huvudregeln är att den avlidnes barn ärver kvarlåtenskapen. Om något av barnen också gått bort ärver i sin tur dennes barn istället (se 2 kap. 1 § ÄB). Undantaget är ifall arvlåtaren är gift och efterlämnar en efterlevande make. I dessa situationer ärver maken med fri förfoganderätt istället för de gemensamma barnen medan den avlidnes särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (se 3 kap. 1 § ÄB). För er situation torde detta innebära att du och din bror har rätt att få ut er mammas arv efter er mormor direkt. Er moster får däremot, förutsatt att morföräldrarna var gifta, vänta tills även morfar gått bort och då istället få ut ett efterarv. Allt detta förutsätter att det inte finns något testamente som anger att fördelningen ska se ut på något annat sätt. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Undvika att penninggåva ses som förskott på arv

2018-08-13 i Förskott på arv
FRÅGA |Min man är avliden och hans föräldrar och bror är fortfarande i livet. Vår dotter och min mans bror är således bröstarvingar. Nu vill farföräldrarna ge en gåva till barnbarnen (brodern har två barn), totalt tre barnbarn med vår dotter som är bröstarvinge. Farföräldrarna väljer alltså att "hoppa över" ett led, alltså brodern till min man och ge barnbarnen varsin lika stor summa i kontanter. Min dotter är inte myndig så jag som mamma och förmyndare måste se till så det går rätt till. Ska det skrivas gåvobrev till vår dotter då och inte till de andra barnbarnen? Det känns inte rätt att summan ska dras av på hennes del sedan när bouppteckningen ska göras efter farföräldrarna och inte på broderns sida.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om din avlidne mans föräldrar ska upprätta ett gåvobrev avseende gåvan till er dotter för att undvika att gåvan betraktas som förskott på arv. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 6 kap. 1 § ÄB presumeras gåvor till bröstarvingar vara förskott på arv, vilket medför att gåvans värde ska avräknas från bröstarvingens arv. För att bryta presumtionen ska det framgå att gåvan inte är avsedd att vara ett förskott på arv. En sådan viljeförklaring kan t.ex. framgå genom att farföräldrarna upprättar ett gåvobrev där de anger att det inte rör sig om ett förskott. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar