Folkbokföring vid vård enligt LVU

2018-06-18 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Vart skriver man sina barn under jourhemsplacering enligt lvu?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 6 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras på den fastighet där denne är bosatt. Vidare framgår det av 7 § folkbokföringslagen att en person ska anses vara bosatt på den fastighet där denne regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. I 9 § folkbokföringslagen anges att en person dock inte ska anses bosatt på den fastighet där denne enbart vistas för att vårdas enligt LVU. Barn som bereds vård vid jourhem ska därmed fortsatt vara skrivna på samma folkbokföringsadress som tidigare.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Förskott på arv vid penninggåva

2018-05-24 i Förskott på arv
FRÅGA |Vid en försäljning av en lägenhet som mamman äger. Mamman ger bort vinsten till sina 3 st barn som en gåva. Barn nr 1: 100 000Barn nr 2: 150 000Barn nr 3: 150 000Kan man då göra en sån här uppdelning eller kan barn 1 kräva sina 50 000 kr vid en bouppteckning?Hoppas ni förstår vad jag menar.Med vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För gåvor som en förälder ger till sina barn finns en presumtion om att gåvan är ett förskott på arv (se 6 kap. 1 § Ärvdabalken). Detta innebär att gåvans värde därmed ska avräknas från barnets arv efter föräldern. För att bryta presumtionen och på så sätt undvika avräkning krävs att det framgår att gåvan inte är avsedd som ett förskott på arv. Detta kan visas genom en viljeförklaring från föräldern i t.ex. ett gåvobrev. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva svärförälder

2018-05-19 i Arvsordning
FRÅGA |En bror till mig har avlidet som var gift i det förhållandet finns inga gemensamma barn, min bror har två barn sedan tidigare, våran gemensamma mor har en fastighet som en dag skall säljas, min fråga är ärver min brors barn våran gemensamma mammas tillgångar eller tillfaller arvet hans nuvarande hustru?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vem som kommer ärva istället för din avlidne bror när er gemensamma mor går bort. Det nämns vidare ingenting om att testamente skulle finnas och jag har därför utgått ifrån att det inte finns. Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB ärver arvlåtarens avkomlingar i första hand. Om någon av arvlåtarens barn likväl är avlidet ska dennes egna barn, d.v.s. arvlåtarens barnbarn, ärva istället. Undantaget från detta är reglerna i 3 kap. ÄB om makars arvsrätt vilka kan aktualiseras då arvlåtaren är gift. Eftersom arvlåtaren i detta fall är er gemensamma mor innebär det att det är hennes eventuella efterlevande make som genom reglerna i 3 kap. ÄB kan ha rätt till arv före hennes avkomlingar. Din brors efterlevande maka kommer därmed inte ha rätt till arv efter er mor utan det är din brors barn som ärver hans del. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Adoptionsbarns arvsrätt

2018-05-09 i Laglott
FRÅGA |Hej jag är adopterad och har sen länge haft svårigheter med min far. Jag har nämligen försökt under väldigt många år att försöka få kontakt med honom. Men han ignorerar mig och vad jag förstår inte vill ha med mig att göra.Men han är rätt gammal också och blir lite fundersam kring arvet. Kan min far, låtsas som att jag inte finns o på det sättet straffa ut mig, genom att göra mig arvlös?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om adoption hittar vi i Föräldrabalken (FB) och bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB). I 4 kap. 8 § FB framgår det att ett barn som adopterats jämställas med biologiska barn till adoptanten i de flesta rättsliga hänseenden och däribland när det kommer till arvsrätten. Detta innebär i sin tur även att barnet inte längre ses som barn till den biologiska föräldern och att arvsrätten till den biologiska föräldern upphör och övergår till adoptanten. Arv tillfaller i första hand arvlåtarens bröstarvingar (se 2 kap. 1 § ÄB). I händelse av att det finns en efterlevande make kan denne istället med fri förfoganderätt ärva istället för de gemensamma barnen och även i vissa fall ärva före särkullbarn om basbeloppsregeln blir aktuell (se 3 kap. 1 § ÄB). Att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt innebär att barnet blir efterarvinge och därmed utfår sitt arv efter den först avlidna maken när efterlevande make går bort (se 3 kap. 2 § ÄB). Möjligheten att göra sitt barn arvlös finns inte i svensk rätt. En arvlåtare kan visserligen testamentera bort sin egendom och på så sätt inskränka på arvsrätten (se bl.a. 9 kap. 1 § ÄB). Genom att begära jämkning av detta testamente kan barnet dock se till att oavsett få ut sin laglott vilken motsvarar hälften av det arv som denne hade haft rätt till om testamente inte funnits (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva svärföräldrar

2018-06-16 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om Mamman till min brors son kan ärva efter min Mamma när hon går bort? Varken min bror eller brorson lever.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).När en person går bort ska dennes kvarlåtenskap tillfalla dennes avkomlingar (se 2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att det i första hand är barnen som ärver sina föräldrar. Om någon av arvlåtarens barn likväl gått bort är det dennes egna barn, dvs. arvlåtarens barnbarn, som ärver istället. I 3 kap. ÄB finns undantagsregler gällande makars rätt att ärva varandra med fri förfoganderätt före de gemensamma barnen och i vissa fall även före särkullbarnen. Detta innebär att din mammas eventuellt efterlevande make kan ha rätt till arvet efter henne före hennes barn. Makarnas arvsrätt medför inte att makar har rätt att ärva istället för en avliden make eller för deras barn. Utan ett testamente är din brorsons mamma därför, oavsett om hon var gift med din bror eller inte, inte berättigad arv efter din mamma. Arvet fördelas istället mellan dig och de övriga arvingarna. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Samtycke vid barns namnbyte

2018-05-19 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej jag har två barn som är 13 och 16 år dom har de senaste åren bott med mig och min nya sambo, då deras biologiska pappa inte vill ha med dom att göra. Nu ska jag och min nya sambo gifta oss efter åtta år tillsammans och jag vill byta till dubbla efternamn. Problemet är att jag inte får någon kontakt med deras pappa måste han verkligen ge sitt samtycke till efternamns bytet?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om det behövs samtycke från barnens biologiska far för att barnen ska få byta till dubbla efternamn. Regler kring namnbyten hittar vi i Personnamnlagen. Vid namnbyte för barn är det barnens vårdnadshavare som ansöker om namnbytet hos Skatteverket. Detta innebär att ifall du och den biologiska pappan har delad vårdnad krävs att båda ansöker och därmed samtycker till namnbytet. Om det däremot enbart är du som har vårdnaden krävs samtycke från den biologiska pappan endast om era barn bär hans efternamn (se 34 § Personnamnlagen). Ifall biologiska pappan, i de fall han inte har del i vårdnaden, inte kan eller vill lämna samtycke kan namnbytet beviljas genom att domstol förklarar att det är förenligt med barnens bästa. Vid en sådan bedömning ska domstolen ta hänsyn till barnets egna inställning utifrån barnets ålder och mognad. För barn som fyllt 12 år finns en särskild bestämmelse som anger att samtycke från barnet i regel krävs för att namnbytet ska godkännas (se 46 § Personnamnlagen). Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Överklaga adoptionsbeslut

2018-05-10 i Adoption
FRÅGA |Min make har ansökt om att få adoptera min 7 åriga dotter som jag är ensam vårdnadshavare till. Den biologiska pappan har således fått yttra sig angående ansökan och motsätter sig adoptionen. Min make har fostrat och varit min dotters "pappa" sedan hon var 1år Han är på alla praktiska och psykologiska plan hennes pappa och hon anser honom vara hennes pappa. Hon har träffat sin biologiska pappa vid 3 tillfällen de senaste 5 åren. Han har inte förhindrats umgänge men han har inte heller visat något intresse. Han betalar inte underhåll utan påminnelse osv. Familjerätten har gjort sin utredningen och även pratat med vår dotter som uttrycker att hon vill att min make skall vara hennes pappa. Handläggaren på familjerätten anser att barnets bästa ska råda och då är frågan klar, min make bör få adoptera. Sen är det ju trots allt tingsrätten som avgör. Min fråga är vad som händer om Tingsrätten beslutar sig för att låta min make adoptera? När träder adoptionen i laga kraft och huruvida är det möjligt för biopappan att överklaga då han inte är vårdnadshavare? Och om tingsrätten inte bifaller adoptionen, kan min man då överklaga eller måste man då söka på nytt??tacksam för ert svar.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om adoption hittar vi i Föräldrabalken (FB).Ett adoptionsbeslut vinner laga kraft när överklagandetiden löpt ut, vilket är tre veckor efter att beslutet meddelats (se 52 kap. 1 § 2 stycket. Rättegångsbalken). I 4 kap. 11 § FB anges vilka som har rätt att överklaga adoptionsbeslut. Här framgår att de som har del i ärendet antingen som sökande eller genom att höras får överklaga beslutet. Föräldrar som saknar del i vårdnaden om barnet som adoptionen avser ska, trots att samtycke från denne inte krävs, höras i ärendet om det är möjligt (se 4 kap. 10 § 3 stycket FB). Både den sökande dvs i detta fall din make och den biologiska pappan ska därmed ha rätt att överklaga adoptionsbeslutet.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Hyresgäst skyldighet att medverka till ny uthyrning

2018-04-26 i Hyresrätt
FRÅGA |Min bror har ett förstahandskontrakt för en hyresbostad. Han ska flytta. Hyresvärden har ålagt honom att själv lägga ut en annons på bostaden med hänvisning till att det är så det går till när man bor i en av hans bostäder och ska flytta. Har hyresvärden lagligt stöd att be sin hyresgäst hitta en ny hyresgäst om det inte är avtalat i hyreskontraktet?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som gäller för uthyrning av lägenheter hittar vi i 12 kap. Jordabalken (JB). Det finns inte något lagligt stöd för att en hyresvärd, utan villkor i avtal, kan kräva av sin hyresgäst att denne hittar en ny hyresgäst vid avflyttning. En hyresvärd kan däremot kräva att du som nuvarande hyresgäst medverkar till en ny uthyrning genom att tillåta visning av lägenheten under lämplig tid (se 12 kap. 26 § JB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar