Äganderätt vid samboförhållande

2018-04-17 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej. För 3 år sedan köpte jag en bostadsrätt. Det är jag som står på lån och som ägare till bostaden. Nu föll det sig dock så att min pojkvän och dennes son i samma veva hade lite strul med sin bostadssits och jag sa då kan de lika väl flytta in till mig. Vi flyttade alltså ihop samtisigt i lägenheten jag från början köpte för eget bruk och jag har aldrig bott "ensam" i bostadsrätten.Såvitt vi förstår räknas vi särför båda som ägare till lägenheten oavsett vad som står på papper.Om min sambo skulle avlida är vi därför oroliga för att mitt bonusbarns mor skulle kunna kräva att sambons barn får ut sitt arv, och jag därmed blir tvungen att ge barnet värdet av halva bostadsrätten ?Hur gör vi för att undvika detta och jag ensam har rätt till bostadsrätten i detta fall?Samtidigt vill vi att om jag själv trillar av pinn att sambon och mitt bonusbarn ska kunna bo kvar utan att mina syskon/förälder kräver min sambo på halva lägenheten. Med vänliga hälsningarBonusmamma
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om sambors egendom och bodelning vid samboförhållande hittar vi i Sambolagen (SamboL). Att två personer ingår ett samboförhållande ändrar inte per automatik något gällande personernas äganderätt till egendom. Egendom som ena sambon haft innan och även sådan som denne förvärvar under samboförhållandet kommer fortsatt tillhöra denne ensam och inte den andra sambon. Enda skillnaden är att egendom som förvärvats för gemensam användning, vilket ofta gäller för egendom som införskaffats under samboförhållandet (ex. en bostadsrätt för gemensamt boende, husgeråd till den gemensamma bostaden etc.), kan komma att utgöra samboegendom (se 3 § SamboL). Vid upplösning av ett samboförhållande, av en annan anledning än att samborna ingår äktenskap, ska en bodelning av samboegendomen genomföras om någon av samborna begär det (se 8 § SamboL). Detta innebär att då det är du som köpt bostadsrätten så är det också du som fortsatt äger den, trots att ni inlett ett samboförhållande. Avsikten med införskaffandet av bostadsrätten dvs om den var tänkt att användas gemensamt av dig och din sambo eller inte blir därmed endast aktuell vid bedömningen angående om bostadsrätten är samboegendom eller inte. Om bostadsrätten bedöms vara samboegendom kommer detta först få betydelse vid en bodelning där samboegendomen ska fördelas lika mellan samborna. Som tidigare nämndes sker sambobodelning endast ifall en av samborna begär det, vilket innebär att om ingen av er begär bodelning så kommer inte heller din sambo få del av värdet på din bostadsrätt. Rätten att begära bodelning tillfaller enbart sambor och kan inte övertas av en sambos dödsbo. För de fall din sambo går bort innan dig är det därmed endast du som kan begära bodelning. Om du väljer att inte begära bodelning kommer din sambos dödsbo därmed inte kunna få del i din bostadsrätt. Vidare finns även möjligheten att ni sambor gemensamt genom ett samboavtal bestämmer att viss egendom inte ska ingå i bodelningen (se 9 § SamboL) och på så sätt förhindra att sambons dödsbo får del i bostadsrätten även om du begär att bodelning ska ske. I händelse av att du går bort före din sambo finns möjligheten för din sambo att begära bodelning och genom denna få överta bostadsrätten på sin lott med hänvisning till att din sambo är den som bäst behöver bostaden. Att upprätta ett testamente där du testamenterar bostadsrätten till din sambo är ytterligare en möjlighet att överväga (för formkraven se 10 kap. 1 § Ärvdabalken). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Överlåtelse av bostadsrätt till sambo

2018-04-11 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,1-Min sambo som är huvudägare på BRn vill gärna göra på så sätt att jag bli huvudägare på bostadsrättslägenheten. hur måste man gå tillväga i så fall? 2- Hur fungerar om han ger mig Bostadsrättslägenheten som gåva? går det ? i så fall hur måste göras? 3- Är det inte så att vid gåva räknas lägenheten min enskild egendom och vid eventuella separation har han inte något med lägenhet att göra så länge det inte finns samboavtal oss emellan. Tack på förhand för gratis rådgivningen
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler kring bostadsrätter finns huvudsakligen i Bostadsrättslagen (BRL) och reglerna kring bodelning vid samboförhållande hittar vi i Sambolagen (SamboL).Det finns möjlighet för din sambo att överlåta bostadsrätten till dig antingen genom köp eller gåva. Formkraven för överlåtelse av bostadsrätter hittar vi i 6 kap. 4 § BRL och dessa är desamma oavsett vilken överlåtelseform ni väljer att använda. Överlåtelsen ska enligt formkraven skriftligen nedtecknas i en överlåtelsehandling. Handlingen ska innehålla uppgift om den lägenhet som överlåts och prisuppgift (kan vid gåva vara 0 kr). Både säljare/överlåtare och köpare/mottagare ska slutligen underteckna handlingen. Vidare ska även bostadsrättsföreningen underrättas om överlåtelsen och få ta del av överlåtelsehandlingen (se 9 kap. 10 § BRL). Det kan även nämnas att den som övertar en bostadsrätt ska bli, om denne inte redan är, medlem i bostadsrättsföreningen (se 6 kap. 1 § BRL). Vid upplösning av ett samboförhållande, av en annan anledning än att samborna ingår äktenskap, ska en bodelning av samboegendomen genomföras om någon av samborna begär det (se 8 § SamboL). Till samboegendom hör gemensam bostad och bohag som har förvärvats för att användas gemensamt (se 3§ SamboL). Egendom som en sambo erhållit genom gåva, testamente eller arv med villkor om att egendomen ska vara dennes enskilda ingår aldrig i samboegendomen, detsamma gäller för egendom som trätt istället för sån egendom (se 4 § SamboL). Dock gäller inte undantagsbestämmelsen ifall gåvan kommer från den andra sambon. Genom samboavtal går det däremot att avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen oavsett hur egendomen erhållits (se 9 § SamboL). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Arv för efterlevande make och särkullbarn

2018-03-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Jag är gift och min man ägde ett hus innan vi träffades som vi planerar att flytta till om ett par år. Min man har 2 barn sedan tidigare och likaså jag har 2 barn sedan tidigare. Inga gemensamma. Om min man går bort före mig ärver jag då hans hus eller går det till hans barn då det införskaffades innan vi träffades?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som kommer hända med arvet av huset ifall din man går bort före dig och vilken betydelse det har att huset är införskaffat innan ni träffats. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).I 23 kap. 1 § ÄB framgår det att om den avlidne var gift och bodelning ska genomföras så ska den förrättas innan arvskifte. Bodelningen genomförs då enligt reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Att din make ägde huset innan ni träffats får ingen vidare betydelse varken för arv eller för bodelningen. Det som däremot kan bli av vikt för bodelningen är huruvida huset är enskild egendom eller inte. Egendom kan vara enskild genom t.ex. äktenskapsförord eller villkor vid gåva från en utomstående (se 7 kap. 2 § ÄktB) och på så sätt undantas bodelning. Om huset inte är enskild egendom utan tvärtom giftorättsgods kommer det ingå i bodelningen och skulle därigenom kunna tillfalla dig beroende på hur era tillgångar ser ut. Efter att bodelningen genomförts kommer arvskiftet ske. I och med att ni är gifta men inte har några gemensamma barn är din makes särkullbarn ensamma arvingar till honom och ärver direkt. Som arvingar har de rätt till sin arvslott vilket för dessa två barn innebär att de vardera har rätt till hälften av din makes kvarlåtenskap (de av hans tillgångar som är kvar efter att bodelning skett). Det finns dock en möjlighet för hans arvingar att avstå sina arvslotter till förmån till dig och bli efterarvingar istället. Att de avstår sin arvslott medför att du istället övertar det som skulle fallit på deras lott och att de får ut dem istället genom efterarv efter din bortgång. Vidare finns ett undantag från särkullsbarns rätt att ta ut sina arvslotter direkt nämligen prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln aktualiseras i de fall där efterlevande makes egna tillgångar (dennes egna egendom efter bodelningen inkluderat enskild egendom) inte uppgår till det minimibelopp som varje efterlevande make har rätt till (se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB) och innebär att efterlevande make har rätt att ärva så mycket som behövs för att uppnå minimibeloppet istället för särkullbarn som får ut arvet senare i form av efterarv. Sammanfattningsvis kan sägas att tidpunkten för införskaffandet av huset inte blir av betydelse utan att det avgörande för vad som kommer hända med huset, i händelse av att din make går bort före dig, är hur resultatet av bodelningen blir eller huruvida särkullbarnen vill avsäga sig sin arvslott till förmån för dig. Detta förutsatt att det inte finns något testamente som reglerar vem som har rätt att ärva huset. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Uppsägning vid dödsfall

2018-03-28 i Hyresavtal
FRÅGA |Jag har skrivit ett treårigt hyresavtal som alltså gäller fram till oktober 2020. Vad händer med det avtalet om jag dör innan detta datum ? Bryts det vid min död ?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna om hyra hittar vi i 12 kap. Jordabalken (JB). För att ett hyresavtal ska sluta gälla i förtid förutsätts en uppsägning. Ett hyresavtal bryts därmed inte per automatik att gälla för att hyresgästen avlider utan då övergår hyresavtalet med dess skyldigheter och rättigheter, likt övrig kvarlåtenskap, till dödsboet. Enligt 12 kap. 5 § JB har dödsboet rätt att inom en månad från dödsfallet säga upp hyresavtalet för att sluta gälla vid det månadsskifte som inträffar tidigast en månad efter uppsägningen. Detta innebär därmed att den annars vanligen gällande uppsägningstiden på tre månader ersatts med en kortare uppsägningstid på en månad. Men detta förutsätter som nämnt att dödsboet säger upp lägenheten inom en månad från dödsfallet, om dödsboet dröjer längre med uppsägningen är det som vanligt tre månader som gäller. För de fall hyresgästen var gift eller sambo och denne efterlevande också stod med på hyreskontraktet tillfaller rätten till uppsägning i 12 kap. 5 § JB den efterlevande och dödsboet gemensamt.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätt att testamentera och delgivning av testamente

2018-04-12 i Testamente
FRÅGA |Min faster har inga barn, barnbarn eller make i livet. Hon har en bror (min far) och ett antal syskonbarn.Det finns ett bevittnat testamente, ca 20 år gammalt, som säger att jag ensam ärver henne. Har hon rätt att ge endast ett av sina syskonbarn hela arvet och gå förbi sin bror? Ifall jag skulle få ärva henne på detta vis, har jag skyldighet att informera mina kusiner?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna gällande testamente och arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Varje person som fyllt arton har rätt att genom testamente bestämma hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter sin bortgång. Dock kan testamentet i sin tur av olika orsaker komma att klandras, jämkas eller inskränkas av lagstadgad rätt till arv (ex. prisbasbeloppsregeln för efterlevande make, se 3 kap. 1 § 2 stycket ÄB) och på så sätt inte få den effekt som testatorn önskade, men rätten att testamentera finns alltid. Detta innebär att en testator har rätt att testamentera hela sin egendom till en enda person utan att ta hänsyn till alla andra som skulle haft rätt att ärva om testamente inte fanns. Gällande den specifika frågan om din faster genom testamente kan göra din far arvlös till förmån för dig så ser jag inga hinder mot att detta utifrån de omständigheter som framgått och förutsatt att testamentet inte innehåller några formfel (se 10 kap. 1 § ÄB). Det har bl.a. framgått att det inte finns någon bröstarvinge som skulle kunna jämka testamentet för att utfå sin laglott och inte heller någon efterlevande make som skulle ha rätt till kvarlåtenskapen. Värt att nämna är att ifall din faster ägt något med fri förfoganderätt (ex. genom att hon ärvt en tidigare avliden make) har hon inte rätt att testamentera denna del av egendomen utan då kan det finnas efterarvingar som istället har rätt till efterarv (se 3 kap. 2 § 1 stycket ÄB). Som testamentstagare har du en skyldighet att delge arvingarna testamentet. Delgivningen verkställs genom att en bestyrkt avskrift av testamentet överlämnas till arvingarna (se 14 kap. 4 § ÄB). Syftet med delgivningen är att informera om att testamentet finns och dess innehåll samt att arvingarna ska beredas möjlighet att angripa testamentet genom jämkning och klander. Tidsfristen för talan om klander och jämkning börjar löpa när delgivningen verkställts (se 14 kap. 5 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Adoption av sambos barn

2018-04-09 i Adoption
FRÅGA |Hej! Jag har ett barn på två år som blivit uppfostrad med min fästman sedan han var fyra månader gammal. Fadern vägrar ge upp sonen men har inte träffat sonen på snart sju månader och hör inte av sig till mig när han inte kommer till bestämt umgänge. Nu till frågan är om min fästman kan få adoptera min son och hur vi kan gå tillväga. Jag har ensam vårdnad om sonen och vi har även ett gemensamt barn och vi vill inte behöva separera på barnen om något skulle hända mig.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna om adoption hittar vi i Föräldrabalken (FB).När det handlar om att adoptera barn gemensamt dvs att barnet kommer få två vårdnadshavare så gäller den rätten endast för makar. Detta innebär därmed att det endast är en make som kan adoptera den andre makens barn (förutsatt att vårdnaden inte ska övergå utan bli gemensam). För sambor finns därmed ingen rätt att adoptera den andre sambons barn (se 4 kap. 3-4 §§ FB).Vidare gäller att föräldrarnas samtycke till adoption krävs när det rör barn som inte fyllt arton år. Detta krav på samtycke gäller däremot inte från förälder som inte har någon del i vårdnaden (se 4 kap. 5 § 2 stycket FB). Detta innebär att även om din sons far, som inte är vårdnadshavare, motsätter sig adoptionen så kan den trots detta genomföras.Om det rent processuella kan kort sägas att ansökan om adoption sker hos domstol där en bedömning gällande lämpligheten i adoptionen kommer prövas (se 4 kap. 6 FB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Beslut om barns boende

2018-03-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej,Har separerat från ett långt samboförhållande, 28 år. 3 barn och bor i villa. Vi ska nu börja med och ha barnen varannan vecka. Nu är det mitt ex. som säger att nu börjar vi och ha barnen måndag till måndag. Han bor på annan ort och bor hos en "tjejkompis". Nu ska jag bara flytta ut och det är han som bestämmer att det är byte måndagar för att det passar hans liv. Visst måste det finnas en lag som säger att man måste komma fram till beslut gemensamt. Jag står bostadslös då jag inte har barnen tills vi säljer huset och det vill han inte. Det här är bekvämt för honom. Han lyssnar inte på mig.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över hur det ser ut kring beslut i frågor som rör barn och deras boende. Regler kring vårdad, boende och umgänge gällande barn hittar vi i Föräldrabalken (FB), närmare bestämt i dess 6 kap. Först av allt bör nämnas att utgångspunkten i alla beslut som rör barn ska vara barnets bästa. Det är vidare barnets vårdnadshavare som har ansvaret för barnets personliga angelägenheter. Om barnet står under vårdnad av båda föräldrarnas ska beslut angående barnet fattas gemensamt av de båda vårdnadshavarna (se 6 kap. 11 och 13 §§ FB). När det gäller beslut om var barnet ska bo kan föräldrarna gemensamt besluta om hur boendesituationen ska se ut genom ett avtal. Avtalet kan bl.a. reglera hur lång tid barnet ska bo hos respektive förälder, när hämtning ska ske, var barnet ska bo under högtider och lov. Ett sådant avtal ska nedtecknas skriftligt och godkännas av socialnämnden (se 6 kap. 14 a § 2 st. FB). Om ett sådant avtal inte kan komma till stånd kan talan om boende väckas i domstol. (se 6 kap. 14 a § 1 st. FB)Om du anser att samarbetet mellan dig och din tidigare sambo inte fungerar skulle jag i första hand rekommendera att du vänder dig till socialtjänsten för att få hjälp av dem med att ex få till möten för att samtala och samarbeta så situationen kan lösas.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Uppsägning vid provanställning med villkor om uppsägningstid

2018-03-22 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej!Jag har en provanställning på 6 mån med start 5/10-17.Olika anledningar har lett till att jag blivit sjukskriven med start 19/2-18 fram till 18/3-18. Tyvärr har sjukrivnkngen blivit förlängd fr.o.m 19/3-17 till 30/4-18. Idag när min arbetsgivare fick läkarintyget blev jag uppsagd. Och provanställningen avslutas om 14 dagar alltså 4/4-17. Nu till min fråga, i anställningsavtalet står följande: Tjänsten omfattar prövotid om 6 månader med ömsesidig uppsägningstid om 1 månad. Har dem trotts detta rätt att avsluta min provanställning om 14 dagar?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Reglerna kring anställningsskydd och däribland uppsägningar samt provanställningar hittar vi i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). I 6 § LAS kan vi läsa att avtal om provanställning får träffas för en tid på maximalt 6 månader. En provanställning övergår till en tillsvidare anställning efter prövotidens slut om varken arbetsgivaren eller arbetstagaren innan dess meddelat den andre om att anställningen inte ska fortsätta. Vidare framgår att en provanställning även får avbrytas i förtid om inte annat har avtalats. Enligt 31 § LAS ska den arbetsgivare som inte vill att provanställningen ska övergå till en tillsvidareanställning underrätta arbetstagaren om detta minst 14 dagar innan prövotidens utgång. Av LAS följer därmed endast en underrättelsetid för provanställningar och inte någon uppsägningstid. Det är dock tillåtet för en arbetsgivare och en arbetstagare att avtala om t.ex. längre underrättelsetid eller en uppsägningstid för de fall provanställningen ska avslutas i förtid av arbetsgivaren. I ett mål från Arbetsdomstolen (AD 2003 nr 115) behandlades en liknande fråga gällande uppsägningstid vid provanställning. I det fallet bestod utredningen dels av att försöka klargöra om den i anställningsavtalet angivna uppsägningstiden för provanställningen innebar en utökad underrättelsetid eller om den angivna uppsägningstiden gäller då arbetsgivaren i förtid önskar att avsluta provanställningen. Domstolen menade att då det inte i målet framkom att det rörde sig om en utökad underrättelsetid så blev det istället frågan om en uppsägningstid som då gäller för uppsägningar i förtid (dvs att provanställningen avbryts innan prövotiden gått ut). Vidare klargjorde domstolen att uppsägningstiden inte kunde innebära en förlängning av provanställningstiden (vilken enligt huvudregeln i lag max får vara 6 månader). Dvs då en provanställning maximalt får sträcka sig över 6 månader kan en avtalad uppsägningstid inte innebära att provanställningen förlängs. Om din arbetsgivare haft rätt att agera som hen gjort i ditt fall beror därmed på vilken innebörd villkoret om uppsägningstiden i ditt anställningsavtal haft. Huruvida det var en utökning av underrättelsetiden (dvs att arbetsgivaren ska meddela minst 1 månad i förväg om att provanställningen inte kommer övergå till en tillsvidare anställning) eller om villkoret syftade till att reglera den situation som uppstår då arbetsgivaren vill avsluta provanställningen i förtid får därmed avgörande betydelse. Om det var frågan om en avtalad utökad underrättelsetid torde det innebär att arbetsgivaren inte haft rätt att handla på det sätt som hen gjort. Men om det bedöms vara en uppsägningstid torde hen ha rätt att avsluta provanställningen på det sätt som gjorts. Hoppas du fick nytta av detta svar!Med vänliga hälsningar