Arbetstagares lojalitetsplikt mot arbetsgivare

2019-12-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Berätta för slutkund om egen uppsägningHej jag är anställd som konsult och sitter ute hos kunden.Jag har sagt upp mig och har tyvärr hela 3 mån uppsägningstid.Jag undrar om jag får berätta för kunden att jag sagt upp mig?-Det hade varit skönt för det känns lite konstigt annars.Eller är det ett brott mot lojalitetsplikten till min arbetsgivare?Om jag inte får berätta det när jag vill, måste jag då låta min arbetsgivare bestämma när det är dags att berätta för kunden?Jag sitter i ett team hos kunden som består av både kundens personal men även mina "riktiga" kollegor.Får jag berätta för mina "riktiga" kollegor? Tänk om de i så fall råkar försäga sig?Påverkas ert svar av om min arbetsgivare just nu jobbar med en förlängning av mitt och mina "riktiga" kollegors avtal gentemot kunden? Väger lojalitetsplikten starkare än yttrandefriheten i det här fallet?Slutligen:Jag har ingen konkurrensklausul i mitt anställningskontrakt.Jag ska starta ett eget konkurrerande AB efter uppsägningstiden.Får jag nämna det för kunden utan att bryta mot lojalitetsplikten?När får jag i så fall berätta det? I det fall att jag måste låta min arbetsgivare bestämma när det är dags att berätta för kunden att jag sagt upp mig, får jag då berätta om företaget efter det, när kollegorna/kunden frågar?Får jag nämna för kunden att jag kan tänka mig att ha dem som kund i mitt bolag (efter uppsägningstiden) utan att bryta mot lojalitetsplikten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna arbetsrättsliga principer.Utredning I fallet AD 2003 nr 84 beskrev arbetsdomstolen (AD) lojalitetsplikten enligt följande: "Den grundläggande synpunkten är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Gemensamt för de skilda aspekterna på kravet på lojalitet är tanken att anställningsavtalet inte enbart består i utbyte av vanliga förmögenhetsrättsliga prestationer, utan skapar ett personligt förhållande mellan parterna. Anställningen grundar förpliktelser som går längre än vad som gäller i kontraktsförhållanden i allmänhet; de ligger vid sidan av själva arbetsprestationen och skulle därför kunna karakteriseras som biförpliktelser. Skall man söka ange en gemensam synpunkt är det att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han kan komma i pliktkollision." Lojalitetsplikten innebär enkelt uttryckt att arbetstagare har en skyldighet att bland annat avstå från åtgärder som är ägnade att skada arbetsgivaren. Efter anställningens upphörande upphör dock typiskt sett lojalitetsplikten och den tidigare arbetstagaren är då fri att exempelvis bedriva konkurrerande verksamhet om inget annat avtalats. Det är svårt att uttala sig säkert om huruvida det du beskriver kan anses bryta mot lojalitetsplikten eller ej. Klart är att du, eftersom ingen konkurrensklausul finns, är fri att börja bedriva med din arbetsgivare konkurrerande verksamhet efter att din anställning upphört. Enligt min uppfattning framstår det även som osannolikt att du inte skulle kunna berätta för dina kollegor och den kund som leder arbetet på din nuvarande arbetsplats att du sagt upp dig. Det är dock värt att betona att allt beror helt och hållet på vilken inverkan varje enskild handling kan få på din arbetsgivare; om det exempelvis av någon anledning kan bli så att kunden väljer att inte förlänga avtalet med din arbetsgivare om just du inte fortsätter arbeta för kunden inom ramen för detta avtal så skulle det möjligen kunna räcka för att du skulle bryta mot lojalitetsplikten genom att berätta detta för kunden på förhand. Enligt min uppfattning framstår det som mer sannolikt att det skulle bryta mot lojalitetsplikten att upplysa kunden om dina planer på att börja bedriva med din arbetsgivare konkurrerande verksamhet eftersom detta knappast kan tolkas på annat sätt än som att du försöker få kunden att så småningom anlita dig istället för din arbetsgivare. Det är dock värt att betona att det skulle krävas en djupare utredning av AD:s praxis på området för att kunna göra en någotsånär korrekt bedömning av var gränserna går i ditt fall.HandlingsplanMin rekommendation till dig är i första hand att diskutera saken med din arbetsgivare. Om du finner detta olämpligt rekommenderar jag att du antingen låter utreda frågan närmare eller helt enkelt inte berättar för någon om dina planer innan din uppsägningstid tagit slut. Om du anser att det är värt kostnaden för en djupare utredning att få klarhet i vad du kan och inte kan göra så är det en tjänst Lawline tillhandahåller via nedanstående länk. https://lawline.se/boka Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Köparens undersökningsplikt enligt jordabalken

2019-12-11 i Fel i fastighet
FRÅGA |Vi köpte 2017 en fastighet som består av ett hus från 1955 med två lägenheter och källare. I vårt torkrum i källaren skulle vi måla om väggarna. På den ena väggen satt en gammal "klocka" från den tiden då huset värmdes upp med eldningsolja. När vi monterade ner den så upptäckte vi två rör som gick ut genom väggen. Utanför huset grävde vi fram en stor cistern på 5 m3 som var tom. Den ligger olyckligt under en av uteplatsernas altan. Miljölagstiftningen säger att cisterner under mark ska tas bort och skrotas. De ska inte ligga under mark och det kommer att medföra en betydande kostnad för oss som måste ta sönder två uteplatser för att kunna gräva upp cisternen. Sedan ska uteplatserna återställas. Vi kontaktade säljarens försäkringsbolag för vi hade undersökt detta på nätet och läst oss till att detta är ett solklart dolt fel. Nu hävdar försäkringsbolaget att de har bedömt att detta är undantaget från den försäkring som säljaren har för att det ligger utanför huset. Vi hävdar att en cistern hör till huset oavsett var den ligger. Den kan ju knappast ha räknat till dolt fel om den stått inne i huset. Vem har rätt och hur går vi vidare om vi vill bestrida försäkringsbolagets bedömning?Med vänlig hälsning
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB).Utredning Enligt 4 kap. 19 § JB ska den som köpt en fastighet ha rätt till prisavdrag eller hävning om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Med "annars avviker" avses dels att avvikelsen inte reglerats i avtalet och dels att inga andra regler är tillämpliga på fallet och avser främst fysiska avvikelser. Denna bedömning är en objektiv abstrakt bedömning av vilken standard köparen i det givna fallet har rätt att kräva och avgörs i hög grad av förhållandena i det enskilda fallet, exempelvis byggnaders ålder. I 4 kap. 19 § 2 st. JB framgår att sådana fel som köparen vid fullgörande av sin undersökningsplikt borde ha upptäckt inte kan åberopas som fel. Detta stycke innebär en ansvarsfördelning mellan säljare och köpare där köparen ansvarar för fel som kan upptäckas och säljaren för fel som inte kunnat upptäckas ("dolda fel"). Vad som "kan upptäckas" avgörs utifrån vad som skulle ha kunnat upptäckas om en tillräckligt kunnig person gjort en noggrann undersökning. Med "tillräckligt kunnig person" avses som utgångspunkt en på området normalt bevandrad och erfaren lekman. Man kan säga att undersökningsplikten har två delar: normal och utökad. Normala undersökningsplikt avser alla fel som kan konstateras med syn, lukt, känsel eller hörsel. Att ett utrymme är svårtillgängligt innebär inte att det faller utom den normala undersökningsplikten, men man behöver aldrig genomföra någon slags ingrepp på byggnader eller i mark. Om köparen vid fullgörande av den normala undersökningsplikten finner anledning att undersöka något närmare med anledning av att fel kan befaras utökas undersökningsplikten. I det skedet måste saken utredas närmare, normalt av en fackkunnig, för att köparen ska anses ha fullgjort sin undersökningsplikt. I det nu aktuella fallet måste vi alltså bedöma två saker: dels om cisternens närvaro överhuvudtaget utgör ett fel på fastigheten, dels om detta i sådana fall är något som ni som köpare ska bära ansvaret för. Enligt min uppfattning är det inte självklart att cisternens närvaro kan betraktas som ett fel. Jag förutsätter att frågan inte reglerats i något avtal och därmed kvarstår alternativet att cisternen utgör en sådan annan avvikelse som jag beskrivit tidigare i mitt svar. Såsom berörts blir bedömningen då beroende av vad en köparen typiskt sett kan anses kunna förvänta sig utifrån den aktuella fastigheten. Jag kan inte ge något säkert svar utifrån den begränsade information jag har tillgång till i ert fall, men baserat på det faktum att huset är byggt under en tid då oljepannor (mig veterligen) var relativt vanliga som värmekälla för hus framstår det inte som att cisternens närvaro kan betraktas som ett fel utan vidare. Jag kan inte bekräfta ert påstående om att det finns en miljörättslig skyldighet för er att avlägsna cisternen på rak arm. Det framstår dock som tänkbart att detta kan inverka på bedömningen av om cisternen är att betrakta som ett fel eller ej eftersom en köpare rimligen borde kunna förvänta sig att en fastighet, oavsett ålder, åtminstone efterlever gällande lagstiftning. Med andra ord framstår det som fullt tänkbart att cisternens närvaro utgör ett fel på fastigheten om er slutsats avseende den miljörättsliga regleringen är korrekt. Mer säkert än så kan jag dock inte besvara denna delfråga inom ramen för denna fråga.Förutsatt att cisternens närvaro anses utgöra ett fel är det relevant att bedöma om ni som köpare ska bära ansvaret för detta fel. Denna bedömning kan inte heller anses ha en självklar slutsats, dels beroende på lagstiftningens relativt oprecisa utformning och dels beroende på att den helt styrs av omständigheterna i det enskilda fallet. Med det sagt är min spontana bedömning att detta antagligen inte kan anses röra sig om ett dolt fel. Detta grundar jag på att den "klocka" ni beskriver, såsom jag uppfattar det, funnits väl synlig i byggnaden och att det av dess utformning framgår att dess syfte är att mäta oljevolym eller dylikt i en behållare som den är kopplad till. En på området byggnader normalt bevandrad och erfaren lekman torde enligt min uppfattning kunna dra slutsatsen att någon slags behållare måste finnas för att klockan ska ha ett syfte och att denna behållare sannolikt är av sådan storlek att den rimligen borde finnas nedgrävd. Om inte annat skulle denna observation sannolikt utlösa en utökad undersökningsplikt vars fullgörande sannolikt skulle lett till att cisternen upptäckts. HandlingsplanMin rekommendation till er är att bestämma er för om ni vill gå vidare med detta eller ej baserat på hur stor kostnad avlägsnandet av cisternen innebär för er. Först och främst bör ni försäkra er om att bedömningen att ni är skyldiga att flytta cisternen är helt korrekt om ni inte redan gjort detta. Om den är det beror era kommande val enligt min uppfattning på hur omfattande kostnaderna för detta blir. Om det rör sig om stora kostnader kan det möjligen vara värt att anlita en jurist för att utreda denna fråga närmare; det är värt att betona att det svar jag tillhandahållit genom denna tjänst är en mycket enkel utredning. Rör det sig om en något mindre kostnad kan det vara värt att fråga sig om kostnaden för en utredning står i proportion till den potentiella (och enligt mig osannolika) besparing ni kan vinna. Avslutningsvis vill jag nämna att mitt intryck baserat på er fråga är att säljarens försäkringsbolag inte förnekat att cisternen är ett fel eller att det varit att betrakta som dolt utan att de endast påpekat att säljarens försäkring inte omfattar detta. Om detta stämmer bör ni enligt min preliminära uppfattning vända er direkt till säljaren med eventuella krav. Om det inte stämmer kommer säljaren sannolikt ändå vända sig till försäkringsbolaget för att få ersättning för era potentiella krav, vilket innebär att ni oavsett kan vända er till säljaren direkt.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Tredjehandsuthyrning av bostadsrättslägenhet

2019-12-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej,Vi äger en affärslokal, bostadsrätt. Sedan många år tillbaka hyr vi i andra hand ut en del av lokalerna tillen annan näringsidkare. Detta upplägg är godkänt av Brf.Nu vill vår hyresgäst hyra ut en del av sin lokal till ytterligare en person för näringsverksamhet vissa dagari veckan. En tredje hands uthyrning.Vad gäller? Är detta möjligt och vem ska i så fall godkänna en sådan uthyrning mer än vi som äger bostadsrätten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen bostadsrättslagen (BrL) och jordabalken (JB).Utredning Enligt 7 kap. 10 § BrL får en bostadsrättshavare hyra ut sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om den aktuella bostadsrättsföreningens styrelse lämnar sitt samtycke till detta. Relationen mellan bostadsrättshavaren och hyresgästen regleras, liksom andra hyresförhållanden, i 12 kap. JB. Bland annat innebär detta att hyresrätten är förverkad och att hyresvärden kan säga upp hyresavtalet i förtid bland annat om andrahandshyresgästen hyr ut lägenheten till en tredje man utan hyresvärdens samtycke, se 12 kap. 42 § 1 st. 4 p. JB. Någon reglering om uthyrning i tredje hand finns inte i BrL, vilket innebär att relationen mellan bostadsrättshavaren respektive andra- och tredjehandshyresgästerna och bostadsrättsföreningen är oreglerad. Enligt min uppfattning kan detta dock inte tolkas som att uthyrning i tredje hand inte är möjlig eller inte kräver bostadsrättsföreningens samtycke då båda dessa alternativ framstår som orimliga utan specifik reglering. Jag bedömer det som sannolikt att en uthyrning i tredje hand är genomförbart utan stöd i BrL men att denna då måste behandlas som vilket avtal som helst ur bostadsrättsföreningens perspektiv och som ett vanligt hyresförhållande för dig och din andrahandshyresgäst. Med detta menar jag att de specifika regler som styr andrahandsuthyrning sannolikt inte är tillämpliga men att en andrahandshyresgäst kan hyra ut bostadsrättslägenheten i tredje hand om föreningen och bostadsrättshavaren i ett avtal godtar detta. I ditt specifika fall bedömer jag alltså att er andrahandshyresgäst skulle kunna hyra ut lägenheten i tredje hand om din förening och bostadsrättsföreningen samtycker till detta. Huruvida reglerna i BrL om andrahandsuthyrning är tillämpliga på detta förhållande eller ej är enligt min uppfattning oklart. Det kan dock säkert sägas att 12 kap. JB kommer tillämpas mellan hyresvärdarna och hyresgästerna, dock inte gentemot bostadsrättsföreningen eftersom denna inte agerar hyresvärd. Den praktiska skillnaden mellan om andrahandsuthyrningsreglerna i BrL kan tillämpas analogt även på tredjehandsuthyrning eller inte är dock enligt min uppfattning förhållandevis ointressant för er förutsatt att bostadsrättsföreningen samtycker till tredjehandsuthyrningen. Frågan aktualiseras i högre grad om föreningen skulle vägra acceptera detta.HandlingsplanMin rekommendation till er är beroende av om ni vill att er hyresgäst ska få hyra ut lägenheten i tredje hand eller inte. Enligt min uppfattning kan ni hindra detta. Om ni vill att det ska ske bör ni verka för att få bostadsrättsföreningen att samtycka till åtgärden.Jag kommer att ringa dig imorgon, torsdag den 5/12, 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Förvärvslåneförbudet och efterfinansiering

2019-11-04 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående Lån av förvärv av aktier;AB1 äger AB2(fastighet) i AB2 ligger en fastighet. Kan samma aktie ägare och styrelse öppna ett nytt AB3 och låna pengar av banken för att köpa AB2 av AB1 samma personer sitter i styrelsen för alla 3 bolag. Då antar jag att för att AB3 ska kunna få ett lån måste de pantsätta AB2?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen aktiebolagslagen (ABL).Utredning I 21 kap. 1 § ABL fastslås att ett aktiebolag inte får lämna lån till en aktieägare, styrelseledamot eller VD, närstående till någon av dessa eller en juridisk person som någon av tidigare nämnda aktörer har ett bestämmande inflytande över. Bestämmelsen är avsedd att skydda borgenärer och Skatteverket från illojala förfaranden. Detta förbud avser enligt 21 kap. 3 § ABL även ställande av säkerhet för penninglån. Det finns vissa undantaget från låneförbudet i 21 kap. 2 § ABL, exempelvis avseende lån inom koncerner. Det finns även ett kompletterande så kallat förvärvslåneförbud i 21 kap. 5 § ABL som anger att ett aktiebolag bland annat inte får ställa säkerhet för lån vars syfte är att gäldenären ska förvärva aktier i bolaget eller i ett överordnat bolag i samma koncern. Skulle ett lån som genomförts anses bryta mot låneförbudet kommer det förklaras ogiltigt och återbäras (21 kap. 11 § ABL), de inblandade kan komma att straffas (30 kap. 1 § ABL) och ådra sig skadeståndsskyldighet (29 kap. 1 § ABL) och lånet kan komma att beskattas (11 kap. 45 § inkomstskattelagen).Enligt min uppfattning finns inget som hindrar att ett antal aktieägare tillsammans bildar ett nytt bolag och att detta bolag sedan köper ett annat av aktieägarnas bolag av ett tredje bolag ägt av samma personer. Potentiella hinder kan dock uppkomma vid finansieringen, beroende på hur detta hanteras. Om AB3 exempelvis ansöker om ett lån i syfte att finansiera köpet av AB2 och AB2 ställer den ägda fastigheten som säkerhet för detta lån rör det sig sannolikt om ett brott mot i första hand förvärvslåneförbudet eftersom AB2 i det läget kan sägas "köpas för sina egna pengar". Enligt min uppfattning kan detta dock kringgås relativt enkelt genom så kallad efterfinansiering. Efterfinansiering kan exempelvis innebära att i detta fallet AB3 tar ett kortfristigt lån på dåliga villkor och använder pengarna för att förvärva AB2. Därefter kan AB3 omförhandla lånet och i det läget ställa AB2:s inkråm som säkerhet eftersom AB2 då ingår i samma koncern som AB3 (vilket innebär att undantaget från låneförbudet aktualiseras) och redan tillhör AB3 (vilket innebär att förvärvslåneförbudet inte aktualiseras eftersom det bara avser kommande förvärv). På så vis nås samma resultat med ett lite annorlunda tillvägagångssätt utan att bryta mot något av låneförbuden.HandlingsplanDet är svårt för mig att ge en konkret rekommendation utan närmare insyn i fallet, men utifrån din fråga bedömer jag att ett förvärv av AB2 genom efterfinansiering är tänkbart som alternativ. Jag vill dock understryka att brott mot låneförbuden kan få mycket allvarliga följder och att du därför bör överväga ditt handlande mycket noggrant. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Kontradiktionsprincipen och officialprincipen

2019-12-13 i Alla Frågor
FRÅGA |Gäller kontradiktionsprincipen även i mål i Förvaltningsrätt avseende rätten till sjukpenning? Försäkringskassan lutar sig helt och hållet till ett utlåtande från en AFU (arbetsförmågeutredning) samtidigt som de förvägrar mig rätten att förhöra utredarna och förvaltningsrätten accepterar detta förfarande.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna processrättsliga principer och förvaltningsprocesslagen (FPL).Utredning Kontradiktionsprincipen omnämns inte uttryckligen i rättegångsbalkens regler men kommer till uttryck i flera av dem och är en gällande processrättslig princip. Principen innebär att parterna, i de fall minst två tvistande parter finns, ska argumentera inför en oberoende domstol och ges chansen att ta del av och bemöta motpartens yrkanden, grunder, argumentation och framlagda bevisning. Den så kallade officialprincipen har kodifierats i 8 § FPL och innebär att utredning krävs för inför att en myndighet fattar ett beslut. Detta utredningskrav varierar beroende på en mängd faktorer, exempelvis åligger en högre bevisbörda enskilda i ärenden som rör förmåner och myndigheter i ärenden som rör skyldigheter eller ingripanden. Som riktlinje innebär principen att en myndighet är skyldig att utreda ett ärende i den omfattning som dess beskaffenhet kräver, även uttryckt som att ärenden ska vara "tillräckligt" utredda. Även tolkningen av detta är beroende av sammanhanget: ett ärende som innebär ett ingripande i en enskilds grundläggande fri- och rättigheter kräver en betydligt mer ingående utredning än beslut i ett enkelt ansökningsärende. I förvaltningsdomstolarnas fall tar sig denna princip uttryck i form av att rätten är skyldig att tillse att en tillräcklig utredning presenteras, ytterst genom att uppmana parter att tillföra mer material. I fall då en enskild utan ombud står mot en myndighet och styrkeförhållandena därmed kan betraktas som ojämna kan rättens utredningsskyldighet vara relativt långtgående. Enkelt uttryckt har rätten en skyldighet att tillse att parterna lämnar in tillräcklig utredning för att rätten ska kunna avgöra ärendet. Inledningsvis måste jag betona att det är mycket svårt för mig att bedöma ditt fall utifrån de begränsade uppgifter jag har tillgång till, men med det sagt ska jag göra en preliminär bedömning. Spontant framstår det som osannolikt att kontradiktions- eller officialprincipen brutits mot i ditt fall. Detta grundar jag på att en utredning har presenterats från Försäkringskassans sida och att rätten accepterat denna utredning. Enligt min uppfattning innebär inte kontradiktionsprincipen en rätt att, i ditt fall, förhöra enskilda tjänstemän inför rätten. Kontradiktionsprincipens centrala komponent är såsom berörts rätten att bemöta det som ens motpart presenterat. I ditt fall innebär detta en rätt för dig att uttala dig om din syn på Försäkringskassans utredning, dels avseende hur den utförts och dels avseende dess innehåll. Såsom jag uppfattar din fråga har du fått tid på dig att granska utredningen och tillfälle att kommentera den inför rätten. Avseende officialprincipen kan jag utifrån de knapphändiga uppgifter jag har tillgång till inte säga mer än att det faktum att rätten accepterat Försäkringskassans utredning indikerar att man anser att utredningen ifråga är tillräcklig för att beslut ska kunna fattas. Det är förstås inte otänkbart att rätten i ditt fall gjort en mer eller mindre diskutabel bedömning av utredningens grundlighet, men det framstår som osannolikt. Slutsatsen som kan dras är helt enkelt att bedömningen av om något fel gjorts är helt beroende av hur grundlig den aktuella utredningen är i förhållande till hur ingripande Försäkringskassans yrkade åtgärder är för dig.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vårt samtal förbereda dig för att återge din syn på utredningen och dess eventuella brister. Med tillgång till den informationen kommer jag förhoppningsvis kunna ge en något mer precis bedömning. Jag kommer att ringa dig på måndag den 16/12 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Kameraövervakning av bostad vid besök av hantverkare

2019-12-05 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,I min hyresrätt finns en säkerhetssystem med kamera övervakning installerad. Systemet gör båda bild och ljudupptagning vilket lagras krypterad i molnet.Kan hyresvärden eller en hantverkare kräva att man stänger av övervaknings systemet under tiden dem är på besök hos mig och gör ett arbete?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen kamerabevakningslagen (KbL), dataskyddsförordningen (DSF) och brottsbalken (BrB).Utredning Av 5 § 1 st. 1 p. KbL framgår att lagen inte tillämpas på kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med vederbörandes hushåll. Trots att denna lag i och för sig reglerar kamerabevakning faller alltså rent privat övervakning utanför dess tillämpningsområde, vilket innebär att inget tillstånd behövs. Detsamma gäller avseende DSF som reglerar insamling av personuppgifter men inte tillämpas på privat övervakning, något som framgår av artikel 2 DSF. Detta förutsätter dock att bevakningen endast avser en plats dit allmänheten inte har tillträde, att du bevakar i egenskap av privatperson och att bevakningen bedrivs som ett led i verksamhet av rent privat natur. Sannolikt får bilderna inte heller spridas till en större krets. I princip är alltså kamerabevakning av den egna bostaden oreglerad och tillåten. Det är dock värt att notera att den som kameraövervakar sitt hem när andra personer är där kan göra sig skyldig till exempelvis brottet kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB. Detta förutsätter att fotograferingen sker utan samtycke i en bostad och är ägnad att kränka den enskildes personliga integritet samt att gärningen inte kan anses försvarlig med hänsyn till exempelvis syftet. Enligt min uppfattning kan du antagligen låta din kamerabevakning fortsätta under tiden som en hantverkare arbetar i din lägenhet. Detta baserar jag på att hantverkarens yrkesutövning typiskt sett antagligen inte är en sådan aktivitet som om den dokumenteras kan anses ägnad att kränka den enskildes personliga integritet. För att vara på den säkra sidan bör dock hantverkarens samtycke inhämtas avseende inspelningen. Skulle de anse att detta inte är godtagbart så har de i och för sig ingen laglig rätt att kräva att övervakningen avbryts enligt exempelvis KbL, men de kan inom ramen för avtalsrätten möjligen helt enkelt välja att inte ingå avtal med dig under dessa förutsättningar. Om ett avtal redan ingåtts med hyresvärden och en konflikt avseende övervakningen därefter uppstår blir situationen svårare. I det skedet blir det en fråga om huruvida de kan vägra prestera enligt avtalet under förutsättningen att kameraövervakning pågår eller ej. Jag bedömer att denna fråga inte kan besvaras inom ramen för denna fråga eftersom svaret skulle bli alltför omfattande.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att i förhand informera hantverkare om att din lägenhet är kameraövervakad och därefter, vid en eventuell konflikt, väga ditt intresse av att bedriva bevakning under tiden de arbetar mot intresset av att lösa konflikten genom att avbryta övervakningen.Jag kommer att ringa dig månaden den 9/12 18:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Hävning enligt konsumentköplagen med anledning av sen leverans

2019-11-08 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!I somras beställde jag en dubbel altandörr via ett företag på nätet. På deras sida står det att leveransen tar mellan 4-6 veckor. Efter 9 veckor hör jag av mig till företaget o undrar var dörren blir av o får då till svar att den är försenad, men de säger inte hur länge till det ska ta. Efter ytterligare 3 veckor har inte dörren kommit och jag kontaktar återigen företaget o säger att jag vill häva köpet. Det får jag inte enligt företaget då det är en "tillverkningsvara". Jag menar att förseningen har ställt till det för mig och jag har dessutom inte blivit informerad av dom att det skulle ta extra lång tid att få dörren. Måste jag verkligen köpa den här dörren? Allt som allt är dörren försenad 12 veckor och jag har i skrivande stund ff inte fått den. Det står också på deras hemsida att jag som kund har rätt att häva köpet vid leveransförsening.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du köpt dörren ifråga i egenskap av privatperson för ändamål utanför näringsverksamhet. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konsumentköplagen (KKöpL).Utredning Enligt 1 § KKöpL är lagen tillämplig då en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet köper lös egendom av en näringsidkare. Det framgår av 2 § KKöpL att lagen tillämpas även på varor som beställs för tillverkning. Som huvudregel ska leverans ske inom 30 dagar från att avtal ingåtts, men detta kan ändras genom avtalet, något som följer av 5 § KKöpL. Säljaren anses enligt 9 § KKöpL vara i dröjsmål om köpeobjektet inte levereras inom den avtalade tiden och detta inte beror på köparen. Av 10 § KKöpL följer att köparen i detta läge får innehålla betalningen i enlighet med 11 § KKöpL, kräva att säljaren fullgör köpet eller häva köpet enligt 12 och 13 §§ KKöpL och eventuellt kräva skadestånd enligt 14 § KKöpL. Köparen får häva köpet om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för vederbörande eller om det angetts i avtalet att ett tidsenligt avlämnande är en förutsättning för att ingå avtalet. I 13 § 3 st. KKöpL anges att avtalet även kan hävas köparen begärt att säljaren som är i dröjsmål ska fullgöra avtalet och varan inte avlämnats inom skälig tid efter att kravet framställts. Bedömningen av vad som är skäligt ska i detta fall göras utifrån omständigheterna i fallet.I ditt fall bestäms förseningen relativt den leveranstid som avtalats, det vill säga 4-6 veckor. Enligt min uppfattning kan inte en hävning från din sida anses oskälig i ditt fall. Detta grundar jag på att säljaren vid tillfället då du begärde fullgörelse redan var tre veckor försenad, vilket i sammanhanget är mycket sett till den ursprungliga leveranstiden. Efter denna begäran har ytterligare tre veckor gått, vilket med hänsyn till den ursprungliga förseningen får anses mer än skäligt. Argumentationen förstärks enligt min uppfattning ytterligare av det faktum att det inte verkar finnas någon särskild omständighet som motiverat fördröjningen, åtminstone utifrån vad säljaren kommunicerat. Enligt min uppfattning framstår det som mycket osannolikt att en hävning inte skulle kunna motiveras juridiskt i ditt läge.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att stå fast vid din ursprungliga hävning eftersom denna framstår som mycket välgrundad och måste accepteras av säljaren, förutsatt att detta är det du bedömer som lämpligast utifrån din situation i övrigt. Jag bedömer det som mycket osannolikt att du lidit skada på ett sätt som skulle motivera en skadeståndstalan mot säljaren.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Överlåtelse av fastighet mellan bolag samt stämpelskatt

2019-11-02 i Köp och hyra av fastighet
FRÅGA |Hej jag har ett Holdingbolag som äger 1 fastighetsbolag samt ett bolag som bedriver reparation av bilar.nu ska jag avyttra fastighetsbolaget som äger 2 st industrifastigheter samt 1 villa som är upplåten som personalbostad, villan ska ej ingå i försäljningen av fastighetsbolaget, utan jag vill överlåta den till Holdingbolaget innan försäljningen av fastighetsbolaget. då vi fortfarande har behov av personalbostad.hur går jag tillväga och måste jag betala stämpelskatten?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen jordabalken (JB) och lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (LSI).Utredning Jag tolkar din fråga som att villan ifråga inte står på ofri grund utan även avser marken som byggnaden står på. Överlåtelser av fastigheter måste uppfylla vissa formkrav. Enligt 4 kap. 1 § JB ska köpehandlingen vara skriftlig, undertecknas av säljare och köparen samt innehålla uppgifter om köpeskillingen och att säljaren överlåter fastigheten till köparen. Om formkraven inte följs är avtalet ogiltigt och om något annat avtalas utanför avtalet är de villkoren ogiltiga. Säljarens namnteckning bör även bevittnas för att möjliggöra beviljande av lagfart enligt 20 kap. 7 § JB. Enligt 20 kap. 1-2 §§ JB ska den som förvärvat en fastighet ansöka om lagfart inom tre månader efter att köpehandlingen upprättats. När det formenliga köpeavtalet undertecknats och lagfart beviljats är överlåtelsen slutförd. Enligt 1 & 4 §§ LSI ska stämpelskatt betalas bland annat vid köp av fastigheter. För aktiebolag är stämpelskatten 4,25 % och beräknas på hela tusentals kronor, något som följer av 8 § LSI. Skatten beräknas på det högre beloppet av köpeskillingen och det taxeringsvärde som registrerats året närmast före beviljandet av lagfart enligt 9 § LSI.Tillämpat på ditt nu aktuella fall kan vi konstatera att du kan överlåta villan från ditt ena företag till det andra i enlighet med de formkrav som styr överlåtelsen och att bolaget som köper fastigheten kommer få betala stämpelskatt om 4,25 %.HandlingsplanDet är svårt för mig att ge en konkret rekommendation i ditt fall eftersom jag inte har tillgång till relevanta uppgifter, förhoppningsvis hjälper uppgifterna ovan dig att fatta ett välgrundat beslut.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning