Kan man begränsa framtida efterarv som erhålls med fri förfoganderätt?

2020-02-24 i Testamente
FRÅGA |Fråga:Bakgrund:Ett gift par med två gemensamma barn /döttrar/. Av dessa gemensamma barn saknar den ena bröstarvingar /barn/Makan avled 2012 och nu avled maken. Finns testamente som säger att de gemensamma barnen nu ska ärva enligt arvsordningen. Vidare står i testamentet:Efter bådas vår bortgång skall kvarlåtenskapen tiilfalla våra bröstarvingar enligt lag.Kvarlåtenskapen skall tiilfalla våra bröstarvingar med fri förfoganderätt innebärande attden arvfallna egendomen vid bröstarvinges bortgång skall tillfalla hennes bröstarvingar För det fall bröstarvinge skulle avlida utan att efterlämna bröstarvinge skal! den arvfallna egendomen tillfalla hennes syster.Den arvfallna egendomen skall således vara undantagen från makes arvsrätt .Den "barnlösa" dottern undrar nu om hon kan göra ett tillägg i testamentsgodkännandet eller på annat nu där hon kräver att "laglotten, halva delen" inte skall ärvas av systern utan tillfalla den barnlösa systerns arvingar. En jurist påstått detta till henne. Jag ställer mig frågande till om detta håller Finns möjlighet begränsa framtida arvet ??
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Det är inte möjligt att ändra ett testamente efter testators dödEftersom det i testamentet framgår att egendomen ärvs med fri förfoganderätt innebär det att systern inte har rätt att ge bort denna till annan genom varken testamente eller gåva. Det är inte heller möjligt att ändra ett testamente efter en testators död, vilket nu verkar vara frågan. I min mening är testamentet tydligt där det inte är några frågetecken om hur det ska tolkas. Systern ärver nu sin del med fri förfoganderätt, men efter hennes död kommer inte hennes make få ta del av hennes lott, utan denna kommer ges till hennes syster, alternativt systerns bröstarvingar om hon skulle ha gått bort, 11 kap. 1 § ÄB.Något som systern utan bröstarvingar däremot kan vara uppmärksam på är att hennes make kommer få ta del av det arv som hon lämnar efter sig vid sin död, om man räknar bort hennes arvslott från föräldrarna. Jag ska visa detta med ett exempel:Om föräldrarna lämnar 400 000 kr efter sig innebär detta är systrarna nu får 200 000 kr var med fri förfoganderätt. Låt oss säga att systern själv vid detta tillfälle hade egendom till ett värde av 800 000 kr, vilket innebär att arvet endast utgör en fjärdedel av hennes totala egendom på 1 000 000 kr. När systern sedan går bort ärver således hennes syster en fjärdedel av den egendom som hon lämnar efter sig, medan hon fritt kan fördela de resterande tre fjärdedelarna till vem hon vill genom testamente. Om systerns egendom väsentligen har minskat eller ökat i förhållande till arvstillfället finns det även undantagsregler som säger att man kan kräva mer eller mindre andel i boet om efterarvet skulle vara oskäligt i förhållande till den ursprungliga summan. Det är således inte accepterat att systern ger bort sin egendom i gåva till någon annan innan hennes död som väsentligen minskar hennes egendom då detta påverkar efterarvet som ska till hennes syster, 3 kap. 3 § ÄB.AvslutningSammanfattningsvis är det inte möjligt att ändra ett testamentes innebörd efter testatorns död. I detta fall är testamentet tydligt, vilket innebär att det inte heller finns någon möjlighet att ogiltigförklara det eller liknande.Jag hoppas satt du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Måste ett gåvobrev av fastighet vara undertecknat av båda parter?

2020-02-19 i Fastighet
FRÅGA |Det har blivit bråk mellan bröder som äger en jordbruksfastighet. Två av oss vill inte längre hålla på med jordbruket, utan vill sälja sina delar. Den tredje vill ta över men vill inte betala något. Det finns ett gåvobrev från våra föräldrar. Där det står: Skulle någon av gåvotagarna vilja avyttra sin del i fastigheten, så skall andelen först hembjudas åt övriga delägare. För en köpeskilling motsvarande det vid tiden för överlåtelsen gällande tax.v. Jag har läst att gåvobrevet måste undertecknas av både gåvogivarna och gåvomottagarna. Brevet är endast undertecknat av gåvogivarna, ej av gåvomottagarna. Gåvobrevet är bevittnat av två personer och registrerat.Eftersom gåvobrevet ej är undertecknat av gåvomottagarna, kan man då anse att gåvobrevet ej är giltigt?Kan man i så fall gå till domstol och tvinga fram en försäljning i en auktion?Mycket tacksam för svar.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) där fastigheter regleras, samt Samäganderättslagen (SamägL).Gåva av fastighetPrecis som du själv har konstaterat krävs det att gåvobrevet är undertecknat av båda parter, det vill säga såväl era föräldrar som er tre bröder, för att det ska vara giltigt. Eftersom detta inte har skett är således inte gåvobrevet giltigt, 4 kap. 1 och 29 §§ JB. Samäganderätt Jag tolkar det som att era föräldrar har gått bort och att ni nu äger jordbruksfastigheten tillsammans. Eftersom gåvobrevet inte var giltigt gäller istället samäganderättslagens regler om tvångsförsäljning. Enligt lagen har vem som helst av er delägare rätt att bestämma att fastigheten ska säljas på offentlig auktion. Detta sker vanligtvis i fall där man inte kan komma överens om fastigheten, precis som i ert fall, 6 § SamägL. Svaret på din fråga är således ja, ni kan kräva att fastigheten säljs på offentlig auktion med tanke på att gåvobrevet inte är giltigt. För att göra detta vänder ni er till Tingsrätten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Jag har blivit utsatt för bedrägeri av ett företag som var en bluff

2020-02-05 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |HejJag har blivit lurad av ett transportbolag som skulle transportera en hästbil från Tyskland till mig, har bet för transport o försäkring. Men ingen bil kommer och jag får ingen kontakt längre med företaget, misstänker att företaget är en bluff
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Brottsbalken (BrB). BedrägeriEnligt min bedömning har du blivit utsatt för bedrägeri av företaget. För att de ska ha gjort sig skyldiga till bedrägeri krävs det att de har vilselett dig att betala dem pengar. Detta är precis vad som ha skett, varför du har blivit utsatt för ett bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB. Mitt råd till dig är att polisanmäla företaget och ge polisen all den information som du kan. Även om det juridiskt sett är solklart att du har blivit utsatt för brott och har rätt att få tillbaka dina pengar är det svårt att få igenom detta då företaget har "försvunnit från kartan". Vi får helt enkelt hoppas att polisen kan hitta dem.I vissa fall är det så att försäkringar täcker bedrägerier, så kolla upp detta med ditt försäkringsbolag. Utöver detta har jag svårt att se att du kan göra något annat. AvslutningJag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Rätt till sjuklön vid rörlig lön

2020-01-27 i Sjuk
FRÅGA |Jag är tillsvidareanställd vid en arbetsgivare som hyr ut konsulter inom fordonsbranschen sedan ett par år tillbaka. Min arbetsgivare har kollektivavtal. Jag har 100% rörlig lön, dvs jag får en viss %-sats av det min arbetsgivare fakturerar kund.P.g.a sjukdom har jag varit sjukskriven i tre månader. Läkarintyg har lämnats in och min arbetsgivare har godkänt sjukskrivningen och betalat ut sjuklön enligt gällande kollektivavtal.Nu när jag är frisk har min arbetsgivare givit mig en återbetalningsplan på den sjuklön jag har fått ut. De vill att jag betalar tillbaka 100% av den (sjuklön dag 2-14 samt dag 15-90). De säger sig ha stöd för detta i vårat avtal.Min fråga är, kan en arbetsgivare få skriva ett avtal som gör att man som tillsvidareanställd finansierar sin sjuklön helt själv?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i lagen om sjuklön (SjLL).Rätten till sjuklönEn arbetstagares rätt till sjuklön stadgas i sjuklönelagen, vilken med några få undantag är tvingande till arbetstagarens förmån. Detta innebär att en arbetsgivare inte har rätt att frångå de bestämmelser som framgår av lagen, 2 §§ SjLL.Eftersom du är tillsvidareanställd hos en arbetsgivare har du rätt att erhålla sjuklön enligt lagen, 1 och 3 §§ SjLL. För att du ska ha rätt till sjuklön krävs det att du har varit sjuk, vilket har satt ned din arbetsförmåga. I sjuklönelagen framgår det dock inga bestämmelser om hur sjuklönen ska beräknas när man har helt rörlig lön som i ditt fall. Det är med andra ord lagstadgat att du har rätt till sjuklön, men inte hur mycket du ska få. Någon beräkning finns inte heller i kollektivavtal utan man bör skriva in hur detta ska skötas i det enskilda anställningsavtalet. Om det inte framgår något närmre av ditt anställningsavtal bör sjuklönen beräknas genom att dra ett genomsnitt på din lön.Nu är det dock så att din arbetsgivare redan har betalat ut sjuklönen, varför jag förutsätter att denna summa är rimlig i förhållande till vad du brukar tjäna. Att arbetsgivaren skulle ha rätt att kräva tillbaka din betalda sjuklön utan någon som helst grund finns det inget stöd för i lagen. SammanfattningSammantaget kan jag konstatera att du har rätt till sjuklön och denna rätt får inte avtalas bort. Däremot finns det inte lagstadgat exakt hur stor din sjuklön ska vara eftersom du har 100 % rörlig lön. Detta är dock inget som innebär att arbetsgivaren skulle ha rätt att kräva tillbaka det som du erhållit. Är det så att din arbetsgivare inte accepterar detta råder jag dig att kontakta facket om du är medlem där. Kan inte de hjälpa dig eller om du behöver vidare hjälp alternativ har någon följdfråga är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Har makan rätt till arv när det finns särkullbarn?

2020-02-23 i Särkullbarn
FRÅGA |Fråga:Bakgrund:Ett gift par med 3 gemensamma barn. Makan avled 2010 och 2019 avled maken S.Bouppteckningen efter maken är klar 2019. Boet dock ej skiftat då fastighet såld först nu.Av de ovannämnda 3 barnen avled nu i januari-20 det ena barnet H.H är omgift och har i sin tur 2 barn Dessa är alltså särkullbarn i boet nu efter H.Min fråga: Hade H gått bort före sin pappa hade ju hans 2 barn ärvt sin farfar S som avled 2019.Nu blir det ju så att i bouppteckningen efter H har hans dödsbo en fordran i boet efter S /Hs pappa/ Kommer nu arvet efter S därmed att komma med i bodelningen/arvskiftet efter H så att Hs nya fru får del av detta arvet?? Eller går arvet efter S direkt till Hs 2 barn??
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).För att hålla er anonyma ändrar jag namnen på personerna till den första bokstaven i namnet (S och hans son H).Särkullbarnen har rätt till arvetÄr det så att H inte har skrivit något testamente är det hans bröstarvingar (barn) som har rätt till arvet som han lämnar efter sig. Detta innefattar således även den fordran som hans dödsbo har efter S, 2 kap 1 § ÄB. Dock är det så att Hs fru har rätt till arvet först om det är så att särkullbarnen avstår fram till det att även hon har gått bort. Det är med andra ord upp till Hs barn att bestämma om de vill få ut sitt arv redan nu, eller om de vill vänta med att få ut sin del av arvet till efter hennes bortgång, 3 kap. 1 § ÄB. Vill särkullbarnen vänta räknar man ut hur stor procentuell andel som Hs arv utgör av hans frus totala tillgångar efter hon har erhållit arvet, 3 kap. 9 § ÄB. Jag ska ge ett exempel på detta:Om H lämnar 500 000 kr efter sig i arv, medan hans fru har 300 000 kr, så innebär det att de tillsammans har 800 000 kr. Hs del utgör fem åttondelar av den totala summan. Detta innebär att särkullbarnen har rätt till fem åttondelar av den summa som frun lämnar efter sig vid sin bortgång. Något som är viktigt att tänka på är dock att frun har företräde till en del av arvet i den mån hennes egendom efter bodelningen mellan henne och H inte motsvarar totalt fyra prisbasbelopp. För år 2020 är prisbasbeloppet 47 300 kr, vilket innebär att om hustrun efter bodelningen äger egendom som totalt motsvarar ett värde som understiger 189 200 kr så har hon rätt att ta del av så pass mycket av arvet så att hon åtminstone har denna summa. Detta är en skyddsregel för att en maka inte ska bli helt egendomslös i en sådan här situation.SammanfattningSvaret på din fråga är således att arvet tillhör Hs barn, men de kan själva bestämma om de vill avstå från arvet till fruns död eller ta del av det direkt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Kan förskott på arv räknas som enskild egendom?

2020-02-11 i Förskott på arv
FRÅGA |Hej!Jag är änka och vi har ett inbördes testamente som gör arvet efter oss till enskild egendom för våra barn. Jag överlät min fastighet som gåva, hälften var, till min ena son och hans fru för 5 år sedan. Inga förbehåll. De skall nu separera. Kan man nu hävda att gåvan vad avser sonens andel var förskott på arv och att den då är hans enskilda egendom pga förordnandet i testamentet.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att ni vänder er till oss här på Lawline med er fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på er fråga hittar vi i Äktenskapsbalken (ÄktB).Enskild egendomFör att en gåva ska vara att anses som enskild egendom krävs det att detta framgår vid överlämnandet av gåvan. Även om det rent teoretiskt sett skulle kunna röra sig om ett förskott på arv i denna situation innebär det tyvärr inte att de villkor som framgår av testamentet blir gällande avseende fastigheten. Det som är avgörande är helt enkelt att det vid själva gåvotillfället framgår att fastigheten skulle innehas som enskild egendom. Detta har ni inte gjort, varför fastigheten är att räkna som giftorättsgods och ska ingå i bodelningen, 7 kap. 2 § ÄktB. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga, även om det inte var till er fördel. Är det så att ni har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag er lycka till!Vänligen

Särkullsbarns efterarvsrätt vid testamente till makan

2020-01-31 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min bror var vid sin bortgång omgift och hade två särkullbarn och det nya äktenskapet var barnlöst. I det nya äktenskapet finns ett gemensamt testamente som ger den kvarvarande makan rätt till hela arvet. Om särkullbarnen begärt och fått sina laglotter, har de då även rätt till ett efterarv efter det att änkan avlidit. Om så, skulle storleken på efterarvet motsvara den andel av de gemensamma tillgångarna min bror efterlämnat och som änkan ärvt minus vad barnen redan fått.Tacksam för svar
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser på din fråga hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Fri förfoganderätt eller full äganderätt?Svaret på din fråga beror helt på vad som framgår av testamentet, nämligen om din brors fru har ärvt hans egendom med full äganderätt eller med fri förfoganderätt. Om frun har ärvt din brors egendom med fri förfoganderätt innebär det att särkullbarnen har en efterarvsrätt till den del som frun har ärvt. För att räkna ut hur mycket särkullbarnen har rätt till i efterarv räknar man ut kvotdelen av arvet i förhållande till hennes då totala egendom (all fruns egendom plus det hon ärvde). Jag ska förklara detta med ett tydligt exempel:Låt oss säga att frun ärvde 100 000 kr med fri förfoganderätt. Vid tillfället hade hon själv egendom till ett värde av 50 000 kr. Sammanlagt innebär detta att hon har 150 000 kr varav två tredjedelar består av arvet. Detta innebär att särkullbarnen har rätt till två tredjedelar av det arv som hon lämnar efter sig i efterarv. Det finns dock vissa undantag där denna kvotdel kan ändras om frun exempelvis har gjort sig av med särskilt mycket pengar (så att arvet betydligt har minskat) eller om hon plötsligt innehar mycket mer egendom än när hon fick del av arvet och det därmed skulle vara oskäligt om särkullbarnen fick del av detta, 3 kap. 1-2 §§ ÄB.Framgår det däremot av testamentet att frun ärver med full äganderätt har inte särkullbarnen någon efterarvsrätt, utan enbart rätt till laglotten som jag förstår att de redan fått i samband med testamentet. Det arv som frun lämnar efter sig går således till hennes anhöriga. I första hand ärver eventuella barn till henne, i andra hand föräldrar och syskon och i tredje hand mor- och farföräldrar, 2 kap. 1-3 §§ ÄB. Framgår det inte av testamentet?Om det är så att det inte framgår av testamentet om frun ärver med full äganderätt eller fri förfoganderätt får man göra en tolkning av vad din brors vilja med testamentet var, 11 kap. 1 § ÄB. Detta är något som är svårt för mig att svara på då jag inte vet hur varken relationer eller ekonomiska förutsättningar ser ut i ert fall, utan detta kan förmodligen enbart de anhöriga svara på.AvslutningSammanfattningsvis beror särkullsbarnens efterarvsrätt på om frun har ärvt med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Fri förfoganderätt innebär att barnen har rätt till efterarv, medan full äganderätt nekar denna rätt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att höra av dig till mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen

Kränkande behandling och förtal av lärare

2020-01-24 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej, om min lärare anklagar mig för att fuska utan att ha några konkreta bevis, kan jag då anmäla henne för förtal. Hon har också fortsatt att anklaga mig och sagt det till min mentor, fast jag pratat med henne och sagt att jag inte fuskat. Hon har också börjat ha speciella "regler" för mig till exempel att hon flyttar mig längst fram och att jag inte sitter bredvid någon när vi har prov.
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss här på Lawline med din fråga.Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Skollagen (SkolL) och Brottsbalken (BrB).Först kommer jag gå igenom huruvida det är möjligt att din lärare har utsatt dig för förtal, för att sedan gå in på kränkande behandling i skolan och lärares rättigheter att vidta åtgärder gentemot eleverna. FörtalDet är tveksamt om din lärare kan anses ha gjort sig skyldig till förtal genom att anklaga dig för att ha fuskat. För att dömas för förtal krävs det att din lärare har utpekat dig som brottslig eller klandervärd i ditt levnadssätt och syftet med detta är att skada ditt anseende hos andra. Det krävs med andra ord att din lärare med dessa handlingar vill få andra att tycka illa om dig eller det som hon menar att du har gjort. Givetvis kan det röra sig om att du har blivit utsatt för förtal i detta fall och detta kan du därför anmäla till polisen, 5 kap. 1 § BrB. Dock kan läraren hävda att hon aldrig hade för syfte att "skada ditt anseende hos andra", utan hade för avsikt att hjälpa dig om hon på riktigt tror att du har fuskat. Jag tror med andra ord att det kan bli svårt att nå framgång med en sådan anmälan, men det är absolut möjligt att göra en anmälan. Kränkande behandling i skolanEn annan anledning till att jag har svårt för att tro att polisen skulle döma läraren för förtal är att lärare har en rätt att vidta åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande uppförande, 5 kap. 6 § SkolL.Detta innebär att din lärare har rätt att placera dig längst fram i klassrummet och prata med din mentor och liknande. Dock får hon givetvis inte placera dig längst fram utan anledning varje dag medan alla andra elever får sitta vart de vill. Hon har alltså ingen rätt att utsätta dig för någon form av kränkande behandling, 6 kap. 9 § SkolL. Av vad du har berättat förstår jag det som att du anser dig har blivit utsatt för just kränkande behandling av din lärare, vilket absolut inte är okej. Mitt råd till dig är därför att gå till rektorn och berätta att du anser dig ha blivit kränkt av din lärare, eftersom rektorn då har en lagstadgad skyldighet att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen måste sedan utreda det som har skett och vidta åtgärder som krävs för att den kränkande behandlingen ska upphöra, 6 kap. 10 § SkolL. Dessutom har du, i det fall de kommer fram till att du har blivit utsatt för kränkande behandling, en rätt till skadestånd för den kränkning som du har fått utstå. Någon ersättning lämnas dock inte om de anser att kränkningen endast är ringa. När du går till rektorn, eller någon annan lärare om du hellre vill det eftersom de har en anmälningsskyldighet till rektorn, och säger att du har blivit utsatt för kränkning ligger bevisbördan på läraren att bevisa att du inte har blivit kränkt. Det du säger måste skolan alltså motbevisa för att inte vara skyldiga, 6 kap. 14 § SkolL.Sammanfattande avslutningSammanfattningsvis kan jag säga att du absolut kan polisanmäla din lärare för förtal om du vill det, men jag tror att du skulle ha en större framgång med att ta detta vidare till rektorn och tydligt informera denne om att du har blivit kränkt. Förhoppningsvis kommer kränkningen då upphöra snabbare och du kan även yrka på skadestånd. Var tydlig med att dina rättigheter framgår av Skollagen och var saklig när du går vidare med detta. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och är det så att du har några följdfrågor eller behöver vidare hjälp är det bara att kontakta mig på Lisa.Gustafsson@Lawline.se så återkommer jag. Annars önskar jag dig lycka till!Vänligen