Kan man tvångsinlösa en delägares del om denne inte betalar för den samägda fastigheten?

2019-05-31 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vad kan man göra om en delägare av en fastighet inte betalar? Kan man tvångsinlösa den delen? Personen i fråga bor i ett av fyra hus.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag ifrån att det inte rör sig om en jordbruksfastighet samt att ni som delägare till fastigheten inte särskilt har avtalat om vad som ska gälla i frågor gällande den samägda fastigheten. Därmed utgår jag ifrån lagen om samäganderätt i mitt svar. Utgångspunkten enligt denna lag är att samtliga beslut rörande den samägda egendomen ska fattas gemensamt och att kostnaderna för fastigheten ska fördelas lika mellan delägarna och därmed proportionellt utifrån hur stor del respektive delägare äger av fastigheten (2 § och 15 § lagen om samäganderätt).Offentlig aktionInledningsvis ska det understrykas att respektive delägare har möjlighet att fritt förfoga över sin andel och således sälja denna utan samtycke från övriga delägare. I 6 § lagen om samäganderätt föreskrivs dock en möjlighet för en delägare att hos tingsrätten begära att den samägda egendomen ska säljas på offentlig auktion. Tingsrätten ska då utse en god man med uppgiften att ta hand om försäljning av egendomen (9 § andra stycket lagen om samäganderätt). Detta är en lämplig åtgärd att ta till för en delägare som är av uppfattningen att samägandet måste upphöra. I samma bestämmelse föreskrivs en möjlighet för någon av delägarna att invända mot att den samägda egendomen ska säljas på offentlig auktion. Det krävs emellertid synnerliga skäl för att hindra en sådan försäljning vilket i praxis har tolkats mycket strängt. Synnerliga skäl avser sociala eller ekonomiska skäl.Det ska understrykas att delägarna har rätt att under auktionen lägga bud, men inte någon rätt till att köpa fastigheten innan den tas upp på auktion. RekommendationInledningsvis kan du som delägare försöka förmå den specifika delägaren att fullgöra sina skyldigheter och betala genom att kräva henne/honom på pengarna och i sista hand stämma henne/honom i tingsrätten. Om du vill att samägandet ska upphöra till följd av att den specifika delägaren inte fullgör sina skyldigheter kan du enligt lagen om samäganderätt framtvinga en offentlig auktion. Om du upplever att de åtgärder som föreskrivs i lagen om samäganderätt inte är att föredra eller att det finns en möjlighet att samtliga samägare kan komma överens med hjälp av en extern part, är min rekommendation att anlita en jurist. En jurist kan exempelvis hjälpa till med att försöka förmå den specifika delägaren att fullgöra sina skyldigheter. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Får hyresvärden ensidigt ändra villkoren i hyresavtalet?

2019-05-27 i Hyresavtal
FRÅGA |Får en hyresvärd höja hyran för att vi ska betala elen själv? Han har höjt med 700 i månaden och det blir 8400 kr. På kontraktet står det elen å värmen ingår.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån informationen du angett i din fråga verkar det som att din hyresvärd vill ändra hyresvillkoren i hyresavtalet genom att ålägga dig som hyresgäst att betala kostnaderna för elektricitet. I mitt svar utgår jag ifrån att 12 kap. jordabalken är tillämplig på hyresförhållandet. I 12 kap. 54 § första stycket jordabalken beskrivs ett förfarande som hyresvärden kan använda sig av om han/hon vill ändra hyresvillkoren. Om hyresvärden vill göra en sådan ändring måste han/hon skriftligen meddela hyresgästen detta. Om parterna inte kommer överens så har hyresvärden en möjlighet att ansöka om förändring av hyresvillkoren hos hyresnämnden. En sådan önskan får göras tidigast en månad efter det att meddelandet lämnats till hyresgästen.I 12 kap. 54a § jordabalken finns det föreskrivet ett alternativt förfarande som hyresvärden kan använda om han/hon särskilt vill höja hyran. Det är tillåtet för hyresvärden att höja hyran, under förutsättning att höjningen är skälig (12 kap. 55 § första stycket jordabalken). För att förfarandet i 12 kap. 54a § jordabalken ska kunna användas måste dock hyresavtalet gälla på obestämd tid och avse en lägenhet i ett hus med förhandlingsordning men där lägenheten inte omfattas av förhandlingsordningen (12 kap. 54a § första stycket jordabalken). Enligt detta förfarande måste hyresvärden skriftligen meddela hyresgästen om hyreshöjningen. Enligt 12 kap. 54a § andra stycket jordabalken så ska detta meddelande bland annat innehålla uppgift om hur stor hyreshöjning som begärs, det totala hyresbeloppet samt uppgift om den dag då den nya hyran ska börja gälla. I meddelandet ska hyresvärden också ange att hyresgästen blir skyldig att betala den högre hyran om han/hon inte senast en viss angiven dag ger hyresvärden besked om att han/hon motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning. Hyresvärden bestämmer vilken specifik dag, men det får inte vara en dag tidigare än två månader från meddelandet.Om meddelandet från hyresvärden innehåller de uppgifter som jag beskrivit ovan och om inte du som hyresgäst inom den bestämda tiden gett besked om att du motsätter sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning, så anses du som hyresgäst vara bunden till att betala den hyra som hyresvärden har begärt (12 kap. 54a § tredje stycket jordabalken). I det fall du som hyresgäst motsätter sig den begärda hyran inom den föreskrivna tiden ska hyresnämnden bestämma hyran till ett skäligt belopp (12 kap. 55 § jordabalken).SammanfattningsvisSvaret på din fråga är alltså att en hyresvärd inte ensidigt kan ändra villkoren i hyresavtalet, då godkännande från hyresgästen är nödvändigt. Hyresvärden måste lämna ett meddelande om viljan att ändra hyresvillkoren och du som hyresgäst har möjlighet att motsätta dig detta. I det fall det uppstår en tvist om hyresvillkoren så kan hyresnämnden pröva frågan. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Vad gäller i vårdnadsfrågan när modern inte vill att fadern ska vara delaktig i frågor avseende barnet?

2019-05-27 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej! När en kvinna har blivit gravid med en man som hon inte vill ha med i bilden (men mannen vill ha delad/hel vårdnad, utan att ha någon relation till mamman), vad gäller då?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten i svensk rätt är att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet om de är gifta med varandra när barnet föds (6 kap. 3 § första stycket föräldrabalken). Modern erhåller således ensam vårdnad om föräldrarna inte är gifta vid födseln. I det fall barnet står under vårdnaden av en förälder och någon av föräldrarna vill ha ändring i vårdnaden, ska rätten besluta att vårdnaden ska vara gemensam eller att en av föräldrarna ensam ska ha vårdnaden om barnet (6 kap. 5 § första stycket föräldrabalken). I bedömningen ska rätten utgå utifrån vad som är bäst för barnet (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Vidare ska rätten beakta föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. I det fall föräldrarna inte ska komma överens, ska rätten även beakta orsakerna till detta (6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken). Det kan till exempel tala till en förälders nackdel om han/hon motsätter sig gemensam vårdnad och om detta agerande indikerar på att föräldern inte har ett intresse av att barnet och den andra föräldern ska ha en god relation. Emellertid kan det finnas orsaker till ett sådant motstånd från den ena föräldern, såsom att han/hon blivit utsatt för våld eller trakasserier av den andra föräldern. Detta är omständigheter som rätten beaktar. Sammanfattningsvis kan alltså fadern väcka talan i tingsrätten och begära att vårdnaden ska vara gemensam. Rätten kommer då att göra en helhetsbedömning med barnets bästa i fokus.Vänligen,

Påverkar det faktum att man lärt sig av sina misstag straffet?

2019-04-26 i Påföljder
FRÅGA |Hej, jag undrar vad för lagar det finns för att man har lärt sig av det misstag man gjort och på så sätt slipper straff som motsvarar för misstaget?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den reglering som aktualiseras är brottsbalken. Att den som har bedömts vara skyldig till ett brott har "lärt sig av sina misstag" kan i viss mån påverka vilket straff som utdöms. När domstolen ska bestämma vilket straff en tilltalad ska dömas till ska domstolen ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Domstolen ska nämligen bestämma straffet i ett enskilt fall inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde (29 kap. 1 § brottsbalken). Det begångna brottets straffvärde ska alltså bedömas med beaktande av omständigheter som både kan verka i försvårande och förmildrande riktning. Inom ramen för det bedömda värdet ska sedan domstolen välja vilken påföljd som ska utdömas, där det faktum att den tilltalade har "lärt sig av sina misstag" kan ha en viss påverkan.Förmildrande omständigheter enligt 29 kap. 3 § brottsbalkenOmständigheter som kan verka i förmildrande riktning ska beaktas av domstolen enligt 29 kap. 3 § brottsbalken. Exempel på sådana omständigheter är om brottet föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende (29 kap. 3 § p.1) eller om den tilltalade till följd av en allvarlig psykisk störning haft nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt eller annars till följd av en psykisk störning, sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande (29 kap. 3 § p.2 brottsbalken).Billighetsskäl enligt 29 kap. 5 § brottsbalken Domstolen ska också undersöka om det finns några s.k billighetsskäl som verkar i förmildrande riktning för straffet. Sådana omständigheter som kan utgöra billighetsskäl är exempelvis: om den tilltalade efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet (29 kap. 5 § p.4 brottsbalken) om den tilltalade frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet (29 kap. 5 § p. 5 brottsbalken) om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar (29 kap. 5 § p. 9 brottsbalken) Omständigheter som enligt 29 kap. 5 § p. 9 brottsbalken kan påkalla att den tilltalade får ett lägre straff än var brottets straffvärde motiverar ska vara hänförliga till den tilltalades personliga situation eller till tiden efter brottet. I praxis har det exempelvis tagits i beaktande att den tilltalade är ensamstående med ett minderårigt barn. Val av påföljdI det fall fängelse är föreskrivet i straffskalan för det aktuella brottet, kan det faktum att den tilltalade "lärt sig av sina misstag" även beaktas i domstolens bedömning av om skyddstillsyn ska väljas istället för fängelse. I svensk rätt anses fängelse normalt sett anses vara en olämplig påföljd (30 kap. 4 § brottsbalken). Om domstolen ändå finner att fängelse är en lämplig påföljd, ska domstolen trots detta undersöka om det finns särskilda skäl för att istället döma till villkorlig dom (30 kap. 7 § brottsbalken) eller skyddstillsyn (30 kap. 9 § brottsbalken). Domstolen ska välja villkorlig dom om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet (30 kap. 7 § brottsbalken). Skyddstillsyn är istället att föredra om det finns anledning att anta att skyddstillsyn kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet (30 kap. 9 § brottsbalken). Som särskilda skäl för att välja skyddstillsyn istället för fängelse kan rätten nämligen beakta om en påtaglig förbättring skett av den tilltalades personliga eller sociala situation i något hänseende som kan antas ha haft samband med dennes brottslighet (30 kap. 9 § p. 1 brottsbalken). SammanfattningsvisVid fastställande av straffet kan alltså domstolen beakta om den tilltalade "har lärt sig av sina misstag" om det har tagit sig uttryck exempelvis genom att den tilltalade efter förmåga försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadliga verkningar av brottet (29 kap. 5 § p.4 brottsbalken) eller frivilligt angett sig eller lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet (29 kap. 5 § p. 5 brottsbalken). Att den tilltalade har "lärt sig av sina misstag" kan också utgöra ett skäl till att skyddstillsyn ska väljas istället för fängelse, i de fall fängelse är föreskrivet i straffskalan för ett visst brott. Vänligen,

Är grannen ansvarig för träden på dennes tomt som fäller barr och löv ner på vår veranda?

2019-05-31 i Fastighet
FRÅGA |Har grannen något ansvar för att grannens träd dom står precis bredvid tomtgränsen fäller barr och annat skräp på bår veranda. Detta medför att verandan ruttnar då vattnet inte kan rinna bort vid regn.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap jordabalken finns bestämmelser om rättsförhållandet mellan grannar. I 3 kap. 1 § jordabalken finns stadgat att varje fastighetsägare ansvarar för att vårda och bruka sin fastighet så att omgivningen inte störs. Din granne har därmed ansvar över de träd som är placerade på hans/hennes fastighet. Som en följd av detta finns det i 3 kap. 2 § jordabalken en bestämmelse som i viss utsträckning ger fastighetsägare rätt att agera i det fall rötter och grenar från grannens fastighet ger upphov till olägenheter.Rot eller gren som tränger in på fastighetsägares tomtI 3 kap 2. § jordabalken anges att om en rot eller gren tränger in på en fastighetsägares tomt får fastighetsägaren ta bort grenen, under förutsättning att trädägaren fått tillfälle att åtgärda problemet. Det är alltså viktigt att man som fastighetsägare först upplyser grannen om att roten eller grenen ger upphov till olägenhet och därmed ge grannen en möjlighet att åtgärda detta. 3 kap. 2 § jordabalken ger emellertid inte något stöd för fastighetsägare att kräva att åtgärder ska vidtas med träd som fäller barr och löv in på dennes tomt. SkadeståndGällande skadestånd stadgas i 2 kap. 1 § skadeståndslagen att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. För att grannen ska bära ansvar i det fall hela eller delar av din veranda ruttnar till följd av barren eller löven, krävs alltså att grannen agerat vårdslöst eller med uppsåt. Denna bedömning måste göras från fall till fall och faktorer som beaktas i bedömningen är risken för att en skada ska uppkomma, den sannolika skadans omfattning och möjligheten att förebygga skadan. Utifrån den information du anger i din fråga är min bedömning att det kan komma att vara svårt att nå framgång med ett skadeståndsanspråk gentemot grannen och således med att visa att grannen agerat vårdslöst genom att inte fälla träden.RekommendationSammanfattningsvis finns det inget stadgande som gör att din granne enligt lag skyldig att fälla träden på grund av att dessa fäller barr och löv in på din tomt. Till förmån för grannsämjan är därför min rekommendation att prata med grannen och upplysa henne/honom om att barren och löven orsakar olägenheter på din tomt. Jag hoppas ni kommer fram till en lösning. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Hur kan man som bröstarvinge avsäga sig sitt arv?

2019-05-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Om barn avsäger sig förälderarv, hur går det till?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 17 kap. 2 § första stycket ärvdabalken kan man som arvtagare avsäga sig arvsrätten, vilket innebär att arvet fördelas på de övriga arvtagarna. En arvsavsägelse är som utgångspunkt även gällande gentemot arvtagarens avkomlingar. Detta innebär att arvtagarens avkomlingar inte kan träda in i arvtagarens ställe och på så sätt ta del av arvet. Vidare krävs det att arvtagaren är myndig för att arvsavsägelse ska kunna ske (17 kap. 2 § andra stycket ärvdabalken).En arvsavsägelse kan ske skriftligt hos arvlåtaren. Det kan alltså ske medan arvlåtaren fortfarande är i livet. Ett arvsavstående kan också ske genom att arvtagaren skriftligen godkänner ett upprättat testamente av arvlåtaren där det framgår att arvtagaren som vill avsäga sig arvet inte kommer att ärva någonting av kvarlåtenskapen. Oavsett tidpunkt bör det tydligt framgå att det rör sig om en avsägelse av rätten till arv. Din fråga handlar emellertid om vad som gäller när ett barn vill avsäga sig arv från en förälder. Som bröstarvinge har man alltid rätt att få ut sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ärvdabalken). Som utgångspunkt kan inte en bröstarvinge avsäga sig sin laglott utan att ha fått skälig kompensation för denna enligt 17 kap. 2 § första stycket ärvdabalken. Skälig kompensation kan lämnas ex. genom förskott på arv. Om skälig kompensation inte har getts för avsägelsen eller egendom motsvarande laglotten är avsägelsen inte bindande. Sammanfattningsvis kan en myndig bröstarvinge avsäga sig sitt arv under förutsättning att han/hon skriftligen godkänner ett upprättat testamente till förmån för någon annan eller på annat sätt klargör skriftligen att han/hon vill avsäga sig arvet. Vidare krävs det att bröstarvingen fått skälig kompensation för avsägelsen eller egendom motsvarande laglotten.Vänligen,

Finns det någon myndighet som förvarar gåvobrev?

2019-04-29 i Gåva
FRÅGA |Vilken myndighet förvarar gåvobrev ? Det gäller gåva i form av fastighet, gåvan given under 1980- talet, från förälder till barn.
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varken Lantmäteriet eller någon annan myndighet har som uppgift att förvara gåvobrev. Förvisso ska ett gåvobrev som avser en fastighet bifogas till ansökan om lagfart hos Lantmäteriet (20 kap. 5 § jordabalken). Efter avslutat ärende skickar dock Lantmäteriet tillbaka originalhandlingen. Lantmäteriet förvarar alltså inte gåvobrev. Eftersom ett gåvobrev kan utgöra en viktig handling ur flera olika hänseenden kan det kan behöva förvaras på ett säkert ställe. Ett sådant säkert ställe kan exempelvis vara i ett bankfack. Vänligen,

Hur kan man stämma en person för tjänstefel?

2019-04-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hur kan man stämma socialen tjänsteman som gjort grovt tjänstefel ?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Grovt tjänstefel regleras i 20 kap. 1 § brottsbalken. Där stadgas att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas till tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. I det andra stycket i samma bestämmelse framgår det att om brottet har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall personen istället dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.Brottet tjänstefel faller in under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. I det fall åklagaren inte väljer att väcka åtal, är det emellertid möjligt för målsäganden att väcka enskilt åtal. För att stämma en person för tjänstefel så kan man alltså vända sig till polisen eller till en åklagare. I det fall åklagaren väljer att inte väcka åtal, kan målsägande själv väcka åtal genom att ansöka om stämning hos tingsrätten.Vänligen,