Vad ska jag göra när oljud från byggnaden gör att man inte kan sova i en nyproducerad bostadsrätt?

2019-12-10 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej! Har köpt en nyproduktion av ett byggföretag. Men kan inte sova i lägenheten för att det smäller/ bankar i väggen. Det är som om någon slår i väggen med en planka. Detta ljud kommer väldigt regelbundet och jag blir väckt! Byggföretaget har gjort ljudmätningar i min lägenhet och decibelen uppkommer till 50! Det tillåtna gränsvärdet är 30 i en bostad. Byggföretaget har försökt att hitta felet nu i 6 månader!!!!! Och INTE kunnat hitta det! Kan jag häva köpet! Måste jag börja en rättsprocess mot föreningen? Byggföretaget har gjort ett klart dolt byggfel! Hur ska jag gå till väga????? Snälla hjälp mig och min dotter
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar det som att du har köpt bostadsrätten av ett byggföretag. Därmed är det byggföretaget som du ska rikta eventuella anspråk mot, och inte föreningen. Eftersom byggföretaget är en näringsidkare och bostadsrätter är lös egendom är det konsumentköplagen som blir tillämplig. Är det fel på "varan" (bostadsrätten)?En vara ska, om inte annat följer av avtalet, vara ägnad för de ändamål som varor av liknande slag i allmänhet används för (16 § konsumentköplagen). I det här fallet rör det sig om en bostadsrätt, vilket innebär att den ska vara beboelig, helt enkelt. Om ljudnivåerna är högre än vad som är tillåtet är det därmed fel på varan, eftersom det i sig innebär att bostaden inte kan användas på det sätt som den är avsedd till (16 § tredje stycket konsumentköplagen). Till skillnad från fastighetsköp har du som köpare av en bostadsrätt inte en undersökningsplikt, vilket innebär att omfattningen av vad du får åberopa som fel inte begränsas på det viset.Vad har man för rättigheter vid fel på en vara?För det första måste köparna åberopa felet inom rimlig tid från det att personen upptäckte felet genom att reklamera varan mot säljaren, vilket dock verkar ha skett i det här fallet (23 § konsumentköplagen).Köparen måste sedan först begära antingen omleverans eller avhjälpande (27 § konsumentköplagen). Omleverans blir inte relevant i fråga om bostadsrätter, vilket innebär att säljaren måste ha en chans att istället få avhjälpa felet, dvs fixa det. Det är först om avhjälpandet inte kan ske utan väsentliga besvär för köparen eller inom skälig tid som hävning blir ett möjligt alternativ (28 § konsumentköplagen). Vad som krävs är dock att felet är av "väsentlig betydelse" för köparen (29 § konsumentköplagen). I annat fall är det endast prisavdrag som man kan begära. I det här fallet har det gått 6 månader sedan du först åberopat felet hos byggföretaget. Något avhjälpande har inte skett. Min bedömning är således att avhjälpande inte skett inom skälig tid, då 6 månader är väldigt lång tid i fråga om fel som stör ens nattsömn, vilket innebär att man kan gå vidare till alternativen prisavdrag eller hävning. Eftersom det rör sig om höga ljudnivåer som stör nattsömnen gör jag bedömningen att det rör sig om ett fel av väsentlig betydelse, eftersom det vanligtvis är viktigt att man också ska kunna sova i sin bostad. Således anser jag att du kan häva köpet. Vad ska du göra?För att kunna häva köpet måste byggföretaget gå med på det, och i det fall de inte gör det, måste du istället väcka talan om detta i domstol. Eftersom det är lättare att lösa frågan utanför domstol, råder jag dig att först ta kontakt med byggföretaget och framställa ditt krav. Uppge att du kommer vända dig till ARN eller media om de inte går med på det. Skulle de ändå inte vara samarbetsvilliga bör du vända dig till ARN - även om ARN:s beslut inte är bindande brukar företag oftast följa deras utslag. Först om det visar sig att de inte rättar sig efter ARN:s beslut i frågan bör du väcka talan i domstol.Vänligen,

Kan en arbetsgivare omplacera istället för att rehabilitera?

2019-11-25 i Sjuk
FRÅGA |Jag är 59 år. Har varit anställd på en kommunal skola som vaktmästare. I september för några år sedan blev jag sjukskriven för utmattningssyndrom på 100% pga mobbing från min chef. I början av 2019 började jag jobba 25% och i juli 50% med skoladministratör. Allt är väldigt skört. Jag mår fruktansvärt dåligt av intryck såsom ljud, människor, oförutsedda händelser. Jag kan inte längre tänka klart och har väldigt svårt med minnet. Nu kräver HR att jag går tillbaka till vaktmästarjobbet, under min mobbande chef, med massor av barn, höga ljudnivåer och akut utryckningar som vardagsmat. Jag har förlorat massor ekonomiskt och jag kommer att ha bestående men pga det jag utsatts för. Jag har en sjukskrivande läkare på företagshälsovården. Jag har inte fått någon rehabiliteringsplan. HR informerar mig bara om att om jag inte kan gå tillbaka till vaktmästarjobbet så återstår ev. omplacering. Det kan innebära lägre lön eller deltidsjobb. Vad skall jag göra? Jag har ingen kraft att stå emot dom. Skall jag kunna förlora min hälsa och massor med pengar pga en mobbande chef och dom går fria?? Förtvivlad i behov av hjälp.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer i mitt följande svar att fokusera på vad du rent konstruktivt kan göra i den här situationen (med målet att du inte ska omplaceras) och inte gå in på detaljer kring vad en arbetsgivare generellt får göra rörande omplaceringar. Kort kan det dock sägas att arbetsgivaren har en ganska stor frihet att kunna omplacera arbetstagare, men i det här fallet är det först och främst frågor rörande rehabilitering som blir relevanta. Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvarEn arbetsgivare har en skyldighet att verka för att en sjuk arbetstagare rehabiliteras. Detta genom att bland annat vara beredd på att genomföra rehabiliteringsinsatser på arbetsplatsen (3 kap. 2 a § 3 st arbetsmiljölagen). Arbetsgivaren ska också i samråd med Försäkringskassan verka för att en arbetstagare som råkat ut för sjukdom eller olycksfall ska kunna rehabiliteras (30 kap. 6 § och 6 a § socialförsäkringsbalken).Inom arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet ligger att anpassa arbetssituationen, undersöka om det finns andra uppgifter inom organisationen som arbetstagaren kan utföra samt att ta fram en rehabiliteringsplan. Det är i sin tur Försäkringskassan som har ansvar i tillsyn och samordningsfrågan av rehabiliteringsinsatserna (30 kap. 8 § socialförsäkringsbalken). Kan man omplacera istället för att komma med en rehabiliteringsplan? Syftet med rehabilitering är att arbetstagaren ska återgå till arbete hos arbetsgivaren. Min bedömning är således att det inte är möjligt att "hoppa över" rehabiliteringsinsatserna och enbart överväga omplaceringsfrågan, då aktiva åtgärder för rehabilitering av arbetstagare är ett måste vid sjukdom- och olycksfall. Skulle det dock stå klart att en arbetstagare inte kan återgå till sitt vanliga arbete, är det dock en möjlighet att istället omplacera denne (se rättsfallet AD 1993 nr 42). Men arbetsgivaren måste fortfarande vidta några former av ansatser för att arbetstagaren ska rehabiliteras först, dvs att personen ska återgå till sin vanliga arbetsförmåga. Vad man ska göra i den här situationen är dels att vända sig till Försäkringskassan och påtala att inga rehabiliteringsåtgärder vidtagits från arbetsgivarens sida förutom ett krav på återgång till vanligt arbete med hot om omplacering, samt att man önskar rehabilitering för att i framtiden kunna gå tillbaka till sitt vanliga arbete. Försäkringskassan kan då möjligtvis i egenskap av ansvarig för tillsyn och samordning över rehabiliteringen se till så att arbetsgivaren uppfyller sitt ansvar först, innan de överväger omplacering. Du bör också vända dig till ditt fackförbund och be om hjälp i den uppkomna situationen. De kan möjligtvis förhandla med arbetsgivaren samt ge mer handfasta råd om vad du ska göra i situationen. Vänligen,

Vad ska man göra när den andra föräldern inte följer ett umgängesavtal?

2019-11-15 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga ang avtal på familjerätten. Jag & min yngstas dotter pappa har ett skriftligt avtal på familjerätten där umgänget är skrivit på 2 dygn i veckan att dottern på 2,5 år ska vara hos fadern. Står även i avtalet att fadern ska lämna drogtest konturnerligt, vilket INTE görs!! Senast han lämnade var i augusti. Vad har jag för rättigheter som mamma när det inte följs, när jag får saker till mig av andra männiksor att de tror han återfallit i missbruk & han inte följer det som är avtalat. Jag VET att jag har en skyldighet att skydda mitt barn att inte utsättas men snälla vad gäller när ett avtal inte följs som finns skriftligt hos familjerätten?
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Umgängesavtal går att verkställa Har man ett avtal om umgänge är det möjligt att verkställa detta genom att vända sig till tingsrätten där barnet bor (21 kap. 1 § tredje stycket föräldrabalken). Domstolen kommer då att först se om det går att få personen att på frivillig väg uppfylla avtalet (21 kap. 2 § föräldrabalken). Om detta inte går vägen, så kan domstolen besluta om att förelägga personen om vite att fullgöra avtalet, vilket innebär att personen får betala en form av böter tills personen gör det som avtalet säger (21 kap. 3 § föräldrabalken). Det går att få umgängesavtalet ändrat eller upphävt Om det kan visas att han återfallit i missbruk går det även att få avtalet om umgänge ändrat alternativt upphävt i det fall det är mer förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Detta genom att väcka talan i domstol. Domstolen kan då besluta om exempelvis umgängesstöd, om det är så att personen faktiskt missbrukar. Du kan även vända dig till socialtjänsten i din kommun och göra en anmälan om att det finns misstanke att din dotter far illa hos sin pappa. De kan i så fall undersöka ryktena om hans drogmissbruk närmare. Vänligen,

Är det värt det att väcka skadeståndstalan för nedfällda träd?

2019-11-01 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Skogsägargrannen (inte goda vänner) vid mitt fritidshus har i samband med gallring av hans skog sågat ner ca 150 småträd bland dessa några för mig värdefulla prydnadsrönnar alldeles intill huset. Troligtvis har det gjorts av misstag men oaktsamt att inte hålla koll på gränsen som finns utmärkt med rör. Vem som hållit i sågen vet jag inte. Detta hände i höstas och jag upptäckte det i våras. Jag har i mail begärt 3000:- eller förslag på ersättning. Han svarade först att han ville ha 500:- i betalt för jobbet, sedan att jag var dum i huvudet om jag trodde att han skulle skicka en enda krona till mig. Personen har uppträtt ganska hotfullt och med personangrepp i stället för konstruktivt. Kan jag polisanmäla det som skett, vad kan resultatet bli? Skulle det vara meningsfullt att kräva skadestånd enl. skadeståndslagen, jag vill vara säker på att i så fall få rätt. Med vänlig hälsning
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kan du polisanmäla det som hänt? Det finns möjlighet att polisanmäla personen för skadegörelse eller åverkan (12 kap. 1 § och 2 a § brottsbalken). För straffansvar krävs det att åklagaren kan bevisa att personen haft uppsåt, men det är i så fall något polisen får utreda och det skadar därmed inte att polisanmäla det. I fråga om hans beteende när du vände dig till honom med ditt skadeståndsanspråk så kan det eventuellt röra sig om förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken) eller ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken). Återigen kan man polisanmäla hans beteende, och låta det vara upp till polisen att dels avgöra om det överhuvudtaget är att betrakta som ett brottsligt agerande och dels vad det är för brott det i så fall rör sig om. Skulle det vara meningsfullt att kräva skadestånd enligt skadeståndslagen? I det här fallet har grannen antingen genom uppsåt eller oaktsamhet vållat dig en sakskada (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Utifrån din korta beskrivning gör jag bedömningen att det finns ett gott bevisläge dels rörande hans oaktsamhet, och dels också det faktum att han orsakat dig en sakskada.Det finns dock fler faktorer att ta hänsyn till när man funderar på att väcka en skadeståndstalan. Förutom bevisläge bör man också fundera på om det kommer vara värt de rättegångskostnader som processen kan medföra. För att kunna ta ställning om detta måste man först fastslå vad det är man ska begära i skadestånd. I det här fallet ska man kolla på kostnaderna för att köpa nya träd, ta bort de delar av de gamla träden som finns kvar samt i övrigt återställa marken. Uppgår dessa kostnader till över ett halvt prisbasbelopp, dvs 23 250 kr, kommer den förlorande parten stå för rättegångskostnaderna (18 kap. 1 § rättegångsbalken). I annat fall, om man hamnar under 23 250 kr, står varje part till största del för sina egna kostnader (18 kap. 8 a § andra stycket rättegångsbalken). I så fall får man ta med i beräkningen att rättegångskostnaderna kan komma att "äta upp" delar av det skadestånd man får. I vissa lägen kan det bli så att det inte riktigt är värt det. Något annat man kan göra, förutom att kolla hur stora kostnader man kan begära ersättning för, är också att kolla om ens hemförsäkring har ett rättsskydd. Du har betalat för ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 12.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid. Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå!Vänligen,

Är en uppsägning som skickats via rekommenderat brev men inte uthämtats giltig?

2019-11-29 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej! Jag skickade en skriftlig uppsägning av min hyresrätt med rekommenderad post, men brevet blev aldrig ens uthämtat. Jag har inte råd med eventuella dubbelhyror och vet inte vad jag ska göra. Skicka igen kanske? Snälla hjälp mig :'c
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Huvudregeln vid uppsägning av hyresavtal är att det ska ske skriftligen och genom delgivning enligt delgivningslagen (12 kap. 8 § första och tredje stycket jordabalken). Uppsägningen får dock skickas via rekommenderat brev om följande förutsättningar är uppfyllda:1. hyresvärden bor i Sverige,2. det inte handlar om en vräkning i enlighet med 12 kap. 42 § jordabalken, och3. det inte handlar om en uppsägning av lokalhyresavtal från hyresvärdens sida enligt 12 kap. 58 § jordabalken(12 kap. 8 § fjärde stycket jordabalken).Uppsägning blir giltig när brevet överlämnas till posten adresserat till hyresvärdens vanliga adress. Det krävs alltså inte att brevet faktiskt kommit fram eller hämtats. Det avgörande är bara att man har kvittot på att det rekommenderade brevet lämnats till posten. Har du alltså kvar kvittot behöver du inte skicka ett nytt rekommenderat brev.Vänligen,

Vad kan jag göra åt att min mormor blir ekonomiskt utnyttjad av min moster?

2019-11-15 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hejsan. jag har en fråga. Min Moster utnytjar min mormor genom att ta hennes pensions pengar och fikar betalar sitt badhus kort med mera. Vilket lämnar mormor med I stort sett ingenting samt att hon knabt får mat Eftersom moster inte köper nog med mat till henne för mormors pension. Nu hindrade hon presis mormor att komma in på hem genom att övertala henne att detta inte vore en bra ide. *vilket jag tror är för att då kan hon ej stjäla mormors bank kort och pengar mer* FINS det någonting lagligt jag kan göra angående detta.? Min mormor har gått ner oerhört i vikt och ligger sängliggande 90% av tiden pga att hon helt enkelt inte orkar gå ur sängen. Hjälp snälla .
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Du kan ansöka om god man Om du misstänker att din mormor utnyttjas av din moster kan du ansöka om en god man. Den gode mannen kan då slå vakt om din mormors intressen, exempelvis genom att se till så att hon har tillräckligt med pengar på kortet, ansöka om hemtjänst eller tillgodose annat som hen gör bedömningen att hon behöver (11 kap. 4 § föräldrabalken). En god man kan däremot inte sköta din mormors dagliga bestyr såsom att handla mat eller städa. Om det är på så vis din moster får tillgång till hennes kort och pengar, dvs på grund av att din mormor inte kan handla på egen hand utan behöver hjälp från henne, är det dock möjligt att genom förordnande om god man se till så att hon blir självständig i förhållande till mostern. Exempelvis genom att den gode mannen ansöker om just hemtjänst.Ansökan om god man gör man hos tingsrätten i den kommun som din mormor bor i. Vänligen,

Bolag köptes med bolagets egna pengar och har sedan gått i konkurs - kan det bli återvinning?

2019-11-13 i Återvinning
FRÅGA |För ca 2 år sedan sålde jag ett bolag. 100.000 kr skulle betalas på överlåtelsedagen till mig för bolaget. Av dom pengarna betalades endast 50.000 kr dagen efter överlåtelsen. Jag fick aldrig resterande 50.000 kr. Nu har bolaget gått i konkurs och konkursförvaltaren upptäckte att dom 50.000 kr som överfördes till mitt privat konto dagen efter överlåtelsen kom från bolaget egna pengar. Något jag inte visste eller tänkte på överhuvudtaget, då jag inte längre hade fullmakt till bolagets konto. Nu kräver konkursförvaltaren pengarna tillbaka från mig. Inte nog att jag aldrig fick resterande 50.000 kr från köparna så ska jag betala tillbaka 50.000 kr nu. Han vill ha pengarna inom 9 dagar. Bolagsnamnet skulle bytas skyndsamt men det gjordes inte heller. Bolagsnamnet är mitt varumärke som jag har varumärkesskyddat. Nu när bolaget gått i konkurs så kopplar många av mina kunder mitt varumärke med bolaget då det är samma namn. Jag förlorar kunder på detta sätt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad krävs för återvinning? En konkursförvaltare kan kräva återvinning när följande förutsättningar är uppfyllda: 1. otillbörlig rättshandling som antingen inneburit att en borgenär gynnats framför andra, gäldenärens egendom har undandragits borgenärerna eller att gäldenärens skulder ökat, 2. gäldenären var eller blev insolvent genom rättshandlingen ensamt eller tillsammans med annan omständighet, och 3. att motparten kände till eller borde ha känt till gäldenären insolvens samt att rättshandlingen var otillbörlig (4 kap. 5 § konkurslagen). Villkoret "otillbörlig" innefattar en helhetsbedömning där man beaktar omständigheter såsom att rättshandlingen skett kort före konkursutbrottet, att motparten varit väldigt medveten om gäldenärens insolvens eller att transaktionen i allmänhet är väldigt atypisk. Rättshandlingen ska utöver att vara otillbörlig även bidragit till att gäldenären blev insolvent, vilket innebär att det inte krävs att rättshandlingen direkt bidragit till den senare effekten utan också att den indirekt gjort det.Vad gäller i det här fallet? Att betala ett företagsköp med företagets egna pengar bör enligt min mening i allmänhet vara otillbörligt. Dels finns det regler i aktiebolagslagen som förbjuder s.k "förvärvslån", där syftet är att köp av bolagets egna aktier inte ska finansieras av bolaget självt, och dels är rättshandlingen i sig extraordinär på det sätt att det inte är ett typiskt förfarande att finansiera ett köp av ett bolag med bolagets egna pengar.För att återvinning ska vara möjligt dock krävs det att du också varit eller borde ha varit medveten om dels dessa omständigheter som gjort rättshandlingen otillbörlig, och dels att gäldenären varit insolvent. Härmed blir det aktuellt att resonera kring om du inte borde ha upptäckt att pengarna kom ifrån bolaget (exempelvis genom att du borde ha reagerat på kontonummer eller sett vem kontoinnehavaren var), och att du också borde ha varit medveten om att bolaget haft svårigheter med ekonomin och varit i riskzonen för konkurs. Vad kan du göra? För att återvinna pengarna måste konkursförvaltaren väcka talan i domstol (4 kap. 15 § konkurslagen). Skulle det vara så att du vägrar att betala tillbaka pengarna, kan konkursförvaltaren alltså ta det till domstol. Problemet med detta är att eftersom det rör sig om ett konkursbo, så finns det en risk att du inte får dina rättegångskostnader ersatta om det skulle vara så att du vinner i rätten (18 kap. 1 § rättegångsbalken). Konkursförvaltaren har nämligen ingen skyldighet att se till så att det finns medel i boet för att kunna betala eventuella rättegångskostnader vid en förlust (se rättsfallet NJA 2006 s. 420). För att undvika att konkursförvaltaren väljer denna väg kan du försöka övertyga denne om att återvinning inte kan komma på fråga genom att exempelvis skicka köpeavtalet samt kontoutdrag. Frågan är dock om du kan vända dig till köparna för att få ut de 50 000 som har gått till konkursboet om konkursförvaltaren inte fått pengarna genom att ha väckt talan om återvinning. För i annat fall, om det finns ett domstolsbeslut på återvinning, finns det därmed också en klar fordran på köparna eftersom du därigenom inte fått betalt för försäljningen och också för att de orsakat att återvinningen skett. Men risken finns då att du får stå för rättegångskostnaderna själv om konkursboet inte har medel att ersätta dig för dessa. Jag rekommenderar därför att du tar kontakt med en jurist för frågan i dess helhet. Vad gäller i fråga om företagsnamnet? Om varumärket är registrerat och skyddat under ditt namn och en del av överenskommelsen varit att bolagsnamnet skulle ändras efter köpet kan det bli fråga om varumärkesintrång (8 kap. 4 § varumärkeslagen). Intrånget har inneburit att varumärkets anseende har tagit skada i och med den senare konkursen. Detta måste man väcka talan om i Patent- och marknadsdomstolen. Du har betalat för ett efterföljande telefonsamtal. Jag kommer därför ringa till dig imorgon kl 08.00. Passar inte tiden får du gärna du höra av dig till pegah.fazli@lawline.se så vi kan komma överens om en annan tid. Du kan även höra av dig i det fall du har några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå!Vänligen,

Vad kan man göra om man anser att en faktura hamnat på fel make i en bouppteckning?

2019-11-01 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |A o B är gifta och har 2 barn E o G. A o B skildes. Sedan gifte sig A med L. L inga barn o inga med A. Skrevs äktenskapsförord allt det L äger o förvärvar enskild egendom. (inga värden överhuvudtaget) Testamente: Om A avlider först L allt med full äganderätt. Om L avlider först hennes brorsbarn allt. A får bo kvar 36 mån. Men det står ingenting om vad som sker när L avlider sist. (har man missat eller har hon eget testamente?) L i ålder med As barn. A avled 2019. Särkullbarnen fick förfrågan som de besvarade med att de inte skulle komma på bouppteckningen och att de godkänner testamentet med förbehåll för laglott. Bpt godk Skatteverket sept I bpt : Att samtliga dödsbodelägare var närvarande. Särkullbarnen var inte närvarande. Finns fastighet 50/50 till taxvärde 2633kkr marknadsvärdet torde vara minst 4,000kkr. Lösöre 10kkr 50/50. Verkligt 200kkr Bland skulderna Latent beskattning 56kkr 50/50, Målerifaktura 85kkr 50/50. Målerijobbet beställt när A låg för döden. Kanske inte gjort vid hans bortgång utan förfakturerat. Om fakturan står på L skall den då belasta A i bpt. L kanske får hela rotavdraget. Särkullb ännu inte besked om arvskifte etc. Är det för sent att gå till Tingsrätten och få boutredningsman utsedd? Här finns ju mycket som talar för att särkullbarnen skall luras. Särkullbarnen har inte haft någon kontakt med Pappan och L trots att de försökt.
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer besvara frågan utifrån de frågeställningar som jag identifierar i texten. Skulle det vara så att jag missat en frågeställning i texten som du hade velat ha svar på ska du kontakta mig på min mejladress som jag kommer ange nedan. Angående att det inte står vad som händer om L avlider sist i testamentet I testamentet står det att om A avlider först, så ska L ärva allt med full äganderätt. Eftersom det är vad som skett i det här fallet, dvs att A dött före L, så är det den delen av testamentet som blir gällande. Innebörden av att någon av makarna avlider först är också att motparten avlider sist. Dör A först, kommer L alltså avlida sist. Testamentet reglerar således redan den situationen. Ska fakturor som står på frun finnas med i den avlidnes bouppteckning? I bouppteckningen ska det antecknas vilka skulder och tillgångar den avlidne hade på sin dödsdag (20 kap. 4 § ärvdabalken). Om fakturan står på frun, är det som huvudregel inte något som ska stå med på hans skulduppräkning i bouppteckning. Undantaget är däremot om det varit meningen att de gemensamt ska betala fakturan, exempelvis för att den avser gemensam egendom. I det här fallet verkar det röra sig om måleri. Om måleriet avser ett gemensamt hus är det en omständighet som tyder på att det också är något de avsåg att betala gemensamt, men om beställningen skedde i L:s namn när det stod klart att A skulle dö, kan det tyda på motsatsen. Dvs, att det är något som enbart belastar henne. Jag kan däremot inte ge klara besked i den här frågan, eftersom det just handlar om en bedömning.Vad finns det för andra alternativ?Ett alternativ är att överklaga bouppteckningen. Detta kan dock endast göras på den grunden att det finns formella fel i bouppteckningen, och inte fel som rör värderingen eller att en faktura tagits upp på fel make. Vilka formella krav som finns på en bouppteckning går att se i 20 kap. ärvdabalken, men ett exempel är att dödsbodelägare inte kallats till förrättningen. Överklagandefristen är på tre veckor från och med då man fick ta del av bouppteckningen (44 § förvaltningslagen). Här verkar det som att bouppteckningen registrerades i september, men om alla berörda parter inte ha fått se den förrän sedan högst tre veckor tillbaka, är det möjligt att överklaga den. Detta gör man genom att vända sig till Skatteverket.I annat fall finns det en möjlighet att göra en tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning upprättas om det är så att man exempelvis upptäckt en felaktighet i bouppteckningen, som då möjliggör att man kan lägga till en rättelse (20 kap. 10 § ärvdabalken). Att en skuld hänförts till fel make är en omständighet som kan rättas till genom en tilläggsbouppteckning. Men att man anser att egendom värderats felaktigt är dock inte något som normalt sett kan åtgärdas, såvida värderingen inte gått till på ett mycket udda sätt och avviker väldigt mycket från det riktiga värdet. En tilläggsbouppteckning måste förrättas inom en månad från dess att man fått reda på att det finns fel i bouppteckningen. På Skatteverkets hemsida kan man få tillgång till blanketten man ska fylla i för en tilläggsbouppteckning. Har man frågor kring hur den ska fyllas i och hur det går till i övrigt kan man ladda ner broschyren för bouppteckningar. Kort och gott kan man dock säga att en tilläggsbouppteckning går till på samma sätt som en vanlig bouppteckning. Är det för sent att gå till tingsrätten och få boutredningsman utsedd?Om bouppteckningen redan har blivit registrerad så går det inte heller att få en boutredningsman utsedd. En boutredningsman är till för att utreda vad som finns i dödsboet inför en bouppteckning (19 kap. 11 § och 15 § ärvdabalken). Har bouppteckningen redan blivit registrerad, finns det inga uppgifter som denne kan utföra.Det kan dock finnas en möjlighet att få en boutredningsman utsedd för själva tilläggsbouppteckningen. Jag skulle därmed vända mig till tingsrätten och pröva den möjligheten. Kan man göra något för att få till stånd ett arvskifte?Är det så att arvskiftet dröjer allt för länge finns det möjlighet att begära en skiftesman (23 kap. 5 § ärvdabalken). En skiftesman kan se till så att ett arvsskifte sker. Ansökan om detta gör man hos tingsrätten. Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!Vänligen,