Äktenskapstvång och rätten att anmäla brottet som utomstående

2018-01-16 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad händer om en person(er) från annat land kommer hit med avsikten att tvinga en annan person - son eller dotter - till ett arrangerat äktenskap. Son/dotter har uppehållstillstånd i Sverige och är bosatt här. Kan man som helt utomstående göra en anmälan om detta.
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar frågan som att en person har åkt till Sverige för att tvinga sitt barn till äktenskap med annan person och utgår därför från detta i svaret. I 4:4c brottsbalken regleras brottet "äktenskapstvång". Den som tvingar någon till äktenskap eller utnyttjar dennes utsatta belägenhet förmår en person till att ingå äktenskap som är giltigt i den stat där äktenskapet ingås eller där minst en av makarna har medborgarskap döms till äktenskapstvång. Brottet är även kriminaliserat på försök och förberedelse nivå enligt 4:10, 23:1 eller 23:2 BrB. Om bestämmelsen om äktenskapstvång inte blir tillämplig kan åklagaren istället försöka gå vägen igenom olaga tvång i 4:4 BrB. Vad avser rätten som utomstående att anmäla dessa brott så gäller följande. Vem som helst kan anmäla brott. Däremot kan åklagaren inte alltid väcka åtal om inte denne har målsägandes godkännande. Just för brotten äktenskapstvång och olaga hot så går detta under allmänt åtal varför åklagaren inte behöver målsägandes samtycke för att väcka åtal. Det är viktigt att benämna att om målsägande förnekar att detta har hänt så påverkar detta däremot åklagarens beslut om han eller hon ska gå vidare med att väcka åtal.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar!

signatur byte vid ett namnbyte

2018-01-16 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag ska byta namn på skatteverket och har precis skickat in min ansökan. Nu skulle jag vilja ändra min namnteckning, eftersom den består av mitt förra namns initialer. Hur går jag till väga för att byta min namnteckning till någonting helt annat?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns ingen lag som reglerar hur en signatur ska göras eller se ut enda undantaget är elektronisk signatur som oftast består av siffror. När du genomför ett namnbyte så kommer du behöva införskaffa nytt körkort/ id-handling och pass. När du införskaffar exempelvis ett nytt körkort så kommer du få skriva under med din signatur vid det tillfället kan du välja att göra en ny signatur som blir helt giltig. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!

Skyldighet att ange vem som kört ens bil för fort

2017-12-15 i Trafikbrott
FRÅGA |HejMin bil har registrerats av en fartkamera. Polisen verkar dock inte kunna säkerställa vem det är på fotot då dom skickat ut en förfrågan om vem som körde bilden till mog som fordonets ägare. Måste jag fylla i lappen om vem som kan ha framfört fordonet?Skall man strunta i brevet eller bara skriva med stora bokstäver att man inte vet vem som kört?MVH
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har ingen skyldighet att hjälpa polisen att utreda vem det var som kört din bil för fort med hänsyn till legalitetsprincipen 1 kap 1 § brottsbalken. Vad principen innebär är att det endast är det som är föreskrivet i lag som är brottsligt. I nuläge finns det ingen bestämmelse som ålägger dig skyldighet att tala om för polisen vem det är som kört din bil för fort även om du vet det. Brevet som skickats hem till dig är en rutinåtgärd men det är upp till dig om du vill ange personen eller inte. Med vänliga hälsningar!

Vårdnad och umgänge

2017-12-10 i Barnrätt
FRÅGA |Hej, jag är gravid i vecka 27 och min partner har nyligen velat bryta upp vårt förhållande och flytta ifrån ett gemensamt boende. Vi är inte gifta. Vi har svårigheter att lösa kommunikation och samarbetet i frågan om det kommande barnet och hur vårdnaden/skötseln av barnet ska se ut. Jag känner mig orolig över tanken på gemensam vårdnad av barnet på grund av våra oskiljaktiga meningar om hur vården av barnet ska se ut och vår delade syn på vad som är bäst för barnet hälsa. Jag undrar dels vad som gäller när barnet kommer när det är så litet och kommer (hur jag ser det) vara beroende av amning och mig som moder. Samt ifall vi inte lyckats lösa det mellan oss framöver och fadern fortfarande inte vill bo eller ha en relation med mig om det går att få ensam vårdnad av barnet på grund av samarbetsvårigheter och eller för att barnet är så litet?Samt när barnet kommer och om vi fortfarande har en tvist mellan oss skulle jag känna ett enormt stresspåslag av att ha fadern kommandes och gåendes bara för att han ska se barnet och jag vill kunna vara lugn och trygg känslomässigt inför barnet som då är så litet, vad gäller i detta fall för regler? Finns det tex några regler som skyddar eller så att säga reglerar så att modern och barnet kan få lugn och så vidare under barnets första tid (och hur länge i så fall?) och hur vida fadern har rätt till eller ej att rumpla in i mitt boende under första tiden om det innebär en stress för mig och barnet?
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst vill jag påpeka att när barnet föds är du ensam vårdnadshavare fram tills faderskapet har fastställts genom bekräftelse eller dom och ni ansökt om gemensam vårdnad (eller registrering) (6 kap. 4 § föräldrabalken), eftersom ni inte är gifta (1 kap. 3 § föräldrabalken). I mitt svar utgår jag från att faderskapet är fastställt och att ni har delad vårdnad om barnet. Ensam eller delad vårdnadSom jag förstår det önskar du få ensam vårdnad om barnet med hänsyn till kommande samarbetssvårigheter och vill därmed helst ha ensam vårdnad respektive slippa se pappan under första tiden med barnet. För att få ensam vårdnad om barnet med hänsyn till samarbetssvårigheter så är kravet högt ställt, men rätten ska ta hänsyn till det i sin bedömning (6 kap. 5 § föräldrabalken) Enligt tidigare vägledande angörande från Högsta domstolen är det inte tillräckligt med tanken av samarbetssvårigheter eller vardagliga konflikter utan det krävs att vårdnadshavarna inte kan hantera sina delade meningar på ett sätt som är förenligt med barnets bästa. En prövning görs i varje enskilt fall varför jag inte kan ge ett exakt svar men svaret på din fråga kommer kretsa kring en bedömning om vad som är förenligt med barnets bästa (6 kap. 2 a § föräldrabalken) Enligt NJA 2007 s.382 konstaterade Högsta domstolen att gemensam vårdnad förutsätter att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet, hantera de delade meningar utan att regelmässigt behöva hjälp utifrån och utan att konflikter ständigt drabbar barnet. Vad avser första tiden vid barnets födselDet är viktigt att inte blanda ihop gemensam vårdnad med barnets boendesituation (6 kap. 14 a § föräldrabalken). Domstolen kan på sidan av beslut om gemensam vårdnad besluta om var barnet ska bo. Beslutet måste vara förenligt med barnets bästa. Eftersom barnet behöver ammas kommer rätten förmodligen besluta om att barnet ska bo hos dig till en början och efter det kan det övergå till växelvis boende. Skulle det vara så att du får ensam vårdnad om barnet eller att barnet bara ska bo hos dig och ni behåller den gemensamma vårdnaden så har fadern rätt till umgänge. Som jag förstår dig så skulle du uppleva ett sådant umgänge påfrestande till en början innan läget har satt sig på sin plats. Dessvärre finns det ingen regel du kan stödja dig på med den grunden eftersom utgångspunkten är att barnet har behov av båda sina föräldrar. En förälder som barnet inte bor med har rätt att umgås med sitt barn om ingen särskild grund talar emot (6 kap. 15 § föräldrabalken). Vad som avses med särskild grund i denna bemärkelse är bl.a. att barnet riskerar att fara illa. Jag vill passa på och berätta att ni som föräldrar har rätt till samarbetssamtal anordnade av socialnämnden där de bland annat kan hjälpa till att strukturera upp avtal mellan föräldrarna som rör barnet för att främja situationen (6 kap. 18 § föräldrabalken). Där kan du bland annat tala om för socialnämnden att du upplever det jobbigt att ha fadern springandes fram och tillbaka i ditt boende och utifrån det komma fram till en fungerande lösning. Rätten kan även utse en medlare som kan hjälpa er att nå samförståndslösningar (6 kap. 18 § föräldrabalken). Som avslutande ord vill Jag säga att det är viktigt att komma ihåg att rätten dömer till ensam vårdnad som sista alternativ. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!

Gåva eller lån samt dröjsmålsränta

2018-01-16 i Gåva
FRÅGA |Jag bodde med en kille vi var mest vänner. Han gav mej 55.000 kr för jag behövde pengar för annars fick jag bo på en annan ort eller få dom av någon annan. Jag bad aldrig honom överföra dessa pengar han valde själv att göra det och skrev att han gjorde det bara för att jag skulle slippa den andra människan på den andra orten. Är något av detta Olagligt? Eftersom han påstår att han ska stämma mej på 200.000 tusen nu om jag ej ger tillbaka detta. Och sen påstår han att vi har haft ett förhållande men om vi hade det betyder det då att jag kan få ut hälften av kostnaden på bilen? som han nyligen har sålt.
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är helt lagligt att ge/låna ut pengar till andra så länge den som ger/lånar ut kan förfoga över ens tillgångar vilket jag utgår från i detta svar varför handlingen om 55.000 kr är laglig. Vad avser om du är skyldig att lämna tillbaka pengarna eller inte så är svaret beroende av om det var en gåva eller ett lån. Kriterierna för att något ska ses som gåva är följande: 1. det ska vara fråga om en förmögenhetsöverföring2. gåvan ska ges frivilligt från gåvogivaren och 3. det ska finnas en gåvoavsikt Alla dessa tre kriterier måste vara uppfyllda. Vad som kan vålla problem är just om din vän haft gåvoavsikt om han haft det vid tillfället när betalning gjordes så behöver inte du betala tillbaka något. Detta blir en bevisfråga varför jag inte kan ge ett exakt svar. Om det är så att detta inte var en gåva så är du skyldig att betala till tillbaka pengarna. Eftersom någon ränta inte är avtalad så har inte din vän inte rätt till det. Den enda räntan han har rätt till är dröjsmålsränta som är angiven i lag (räntelagen). För att dröjsmålsränta ska börja löpa förutsätts en förfallodag på betalning. Med andra ord "när En är sen med sin betalningen". Dröjsmålsränta beräknas enligt lag genom en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan ökat med åtta procentenheter (3, 6 och 9 §§ räntelagen). Vad avser om du har rätt till hälften av kostnaderna från försäljningen av bilen så blir svaret nej eftersom ni inte är gifta. När man är sambo med någon så utgör inte bil samboegendom. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar!

Nödvärn och val av påföljd

2017-12-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej jag har en fråga det är nämligen så att jag slog en person efter att han försökt skalla mig men så fort han nudda min panna så slog jag han på käken, det började med att jag ville prata men han ville ej visades det. Så min fråga är om han polisanmäler mig kommer jag åka dit för misshandel?Blir det fängelse?Böter?Jag har tidigare varit dömd mer än 6år sedan men inte sen dess.Mvh
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte möjligt för mig att ge ett exakt svar på din fråga, utan jag kommer svara mer generellt med hänsyn till vad som framgår av frågan. Med hänsyn till vad som framgår av frågan så aktualiseras brotten misshandel (3 kap 5 § brottsbalken) eller vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § brottsbalken). Vad som skiljer brotten åt är uppsåtet. För att dömas till misshandel måste den tilltalade ha uppsåt till misshandeln. För att uppsåt ska föreligga måste du ha insett risken för skada och varit likgiltig till riskens förverkligande. Vad gäller vållande till kroppsskada så räcker det med oaktsamhet. Uppsåtliga brott konsumerar oaktsamhetsbrott. Vad som framgår av frågan så slog du personen efter att han försökt skalla dig, det finns en chans till att domstolen bedömer ditt handlande som nödvärn 24 kap 1 § brottsbalken. Det innebär att ditt handlande inte kommer bedömas som ett brott och därmed går du fri. För att en nödvärnssituation ska föreligga så förutsätts det: Du bemöts med ett brottsligt angrepp av fysisk karaktärAngreppet är aktuellt (brottet får inte vara avslutat)Ditt våld du använder för att skydda dig själv får inte vara uppenbart oförsvarligt Domstolen kommer bedöva göra en helhetsbedömning av vad som framgår i rättegången. Här spelar alla omständigheter roll. Skulle det vara så att domstolen inte bedömer ditt handlande som nödvärn och istället anser att du ska dömas för misshandel eller vållande till kroppsskada. Så gäller det för domstolen att besluta om ett straff som är proportionerligt. Det innebär att gärningstypen tilldelas en viss straffskala med utgångspunkt i hur pass förkastlig gärningen anses vara. Lika allvarliga brott tilldelas likartade straffskalor. Tilldelning av straff ska ske efter förtjänst. Som generell utgångspunkt så ska domstolen inte döma till fängelse om det finns en annan passande påföljd med hänsyn till brottet. Varje brott tilldelas ett visst straffmätningsvärde med hänsyn till straffskalan för brottet. Faktorer domstolen bland annat ser till är de skador killen fick av slaget du tilldelade honom. Detta med hänsyn till att det avgör hur allvarligt domstolen kommer se på brottet. Att du tidigare varit dömd kan spela roll om det är ett likartat brott du dömts för. Sammanfattning, när val av påföljd görs så kommer brottets allvar avgöra om påföljden blir böter eller fängelse. Här ser domstolen till vilka skador som uppstod. Om skadorna inte är av allvarliga art så bör straffet bli böter.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp Med vänliga hälsningar

Dold samäganderätt, bodelning och rätten till kompensation för utfört arbete på sambos fastighet

2017-12-15 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo köpte hus ihop men hon står på lånet men jag betalar hälften! Köpte det i jätte dåligt skick för 400 000. Hon tog ett till på 100 000 till renovering! Och jag har under en månads tid byggt nytt kök, delat av ett rum och lagt golv, och målat om sovrum osv! Nu efter ca en månad när huset har ett betydligt högre värde vill hon att jag och mitt barn ska flytta ut! Känner mig utnyttjad och att allt jobb och slit jag lagt ner! Har jag nån rätt till tex pengar som huset värderats upp till eller nån ersättning av nått slag?
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga köpte Du och Din sambo ett gemensamt hus för gemensam användning men hon står formellt som ägare. Jag kommer besvara frågan öppet med förutsättningar som Jag tror kan vara aktuellt för dig att känna till. Dold samäganderättI svensk rättspraxis har det utvecklats en princip om "dold samäganderätt", principen innebär att makar och sambor kan samäga egendom som bara en av de formellt äger. Denna princip gäller för bl.a. fastigheter. För att dold samäganderätt ska aktualiseras behöver tre villkor vara uppfyllda: 1. Fastigheten ska ha köpts för gemensam användning (det ska inte vara så att fastigheten är köpt innan ni ingick ett samboförhållande)2. Den dolda ägare (den som inte formellt står som ägare, i det här fallet Du) ska ha genom ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller underlättat köpet. Bidraget måste ha sket i samband med köpet och inte vid ett senare skede. Kravet anses vara uppfyllt om båda ni betalar kommande räntor och amortering. 3. När de två första rekvisiten är uppfyllda antas det finnas en gemensam partsvilja att egendomen ägs gemensamt. Som dold ägare till fastigheten kan du genom ansökan till tingsrätten ansöka om att omvandla ditt dolda ägande till en öppen äganderätt så du formellt med Din Sambo kan äga fastigheten. Det är viktigt att benämna att dold samäganderätt är endast ett anspråk mellan sambor och gäller därför inte mot utomstående parter. Möjlighet till bodelning Enligt 3 § sambolagen utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom och blir föremål för bodelning när begäran framställs inom ett år (8 § sambolagen). Husets värdeökning kommer spela roll för bodelning eftersom bodelning görs med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då samboförhållandet upphör 8 § sambolagen. Du kan vända dig till Lawlines jurister för att få hjälp med att uträtta en bodelning, för mer information klicka "här". Rätten att få kompensation för utgifter En haft för renovering på sambos egendomDe åtgärder du angivit i frågan avser föremål enligt 2 kap. 2 § jordabalken och kan därför utgöra tillbehör till fastighet. I NJA 1986 s. 513 konstaterade HD att renovering som på något sätt anpassats till en viss fastighet kan nästan undantagslöst efter anbringande kvarbli i fastigheten. Vad som avses är att egendomen Du anbringat kvarblir i fastighetsägarens ägo och anses som fullbordad gåva. För att du ska ha möjlighet till ersättning måste det finnas något som talar mot gåvoavsikt. Som exempel ett underförstått samtycke om att du utför arbetet för Din sambos räkning. Sammanfattningsvis så finns det en möjlighet för Dig att få kompensation för de utgifter du haft i samband med renoveringen. Men under förutsättning att det finns omständigheter som talar för att renoveringen inte utförts med gåvoavsikt. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp. Med vänliga hälsningar!

Förtal (hemfridsbrott)

2017-12-07 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! jag skulle vilja få lite råd från er angående en ingift person i min sambos familj. Detta startade för ett antal år sedan då jag fick veta att h*n gått runt i byn som vi bor i och sagt att jag blivit så tjock och säkert var gravid. Jag kände mig kränkt och började undvika personen. Eftersom jag undvek personen gick denna på mig vid ett tillfälle hos mina svärföräldrar. Vid ett annat tillfälle gick hon på mig på mitt arbete. Gick fram till mig och klappade mig på kinden och sa du kan inte undvika mig. Jag känner mig rädd och upplevde detta som ett hot. Personen gick in i mina svärföräldrars hus vid ett tillfälle utan deras vetskap när jag var och hälsade på dem då stod h*n och tjuvlyssnade på vårt samtal. Vilket känns som ett hemfridsbrott men jag kan ha fel. H*n har sagt till min sambo att folket i byn som vi bor i skrattar åt min profilbild på FB. H*n har själv ingen FB men använder förmodligen sina barns FB för att kunna kolla upp mig vilket jag upplever som mycket obehagligt. Men nu senast så har jag fått höra att h*n gått runt och sagt att min sambo skulle vara skyldig sin bror flera hundratusen samt lurat honom på flera jobb men så är inte fallet. Jag tycker att detta känns som ett förtal eftersom vi upplever att detta kan skada min sambos företag samt oss privat. Vi båda har bett personen att lämna oss ifred och att vi inte vill ha någon form av kontakt. Hur ska vi göra? anmäla eller bara ignorera?
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag uppfattat frågan har situationen pågått under en längre tid och läget har dessvärre inte upphört eller lugnat sig. Här nedan följer information om brottet förtal som enligt förutsättningarna i frågan är en passande brottsrubricering eftersom de kränkande yttrandena spritts till tredje person (5 kap. 1 § brottsbalken). Om de kränkande yttrandena hade lämnats till Er personligen blir brottsrubriceringen istället förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken).FörtalDen som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal. Brottet förtal fullbordas när uppgiften kommit till tredje mans kännedom. Det är även viktigt att nämna att brottet kräver uppsåt, med andra ord ska gärningsmannen förstå vad han/hon gör. Emellertid behöver han/hon inte veta om handlandet är brottsligt. Det har ingen betydelse om uppgiften är sann eller inte utan rätten prövar kvalitén i uttalandet. Med det avses att uppgiften duger till att framkalla missaktning hos andra, det behövs emellertid ingen bevisning om att uppgiften medfört andras missaktning. Bedömningen sker utifrån den utpekades situation och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Det är viktigt att påpeka att en åklagares åtalsrätt är begränsad när det gäller brottet förtal. För att en åklagare ska ha rätten att väcka åtal förutsätts såväl målsägandeangivelse och att åklagaren bedömer det som påkallat från allmän synpunkt 5 kap. 5 § brottsbalken. Enligt förarbeten till lagen som används för tolkning och tillämpning så anges två typsituationer när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt. För det första ska det finnas ett klart samhällsintresse av att brottet åtalas. För det andra ska det finnas starka skäl med hänsyn till den som blir utsatt för brottet att det allmänna medverkar. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda behöver du själv väcka enskilt åtal för att personen det är fråga om ska hållas ansvarig. Hur du kan gå vidare med din frågaMitt råd till dig är att om läget inte blir bättre av tillsägelse gör en polisanmäl. Om inget händer på den fronten ta kontakt med en jurist som kan se närmare in på ärendet och hjälpa dig bedöma om det är värt att väcka enskilt åtal. Du kan komma i kontakt med en jurist hos oss på Lawline genom att klicka här.Vad avser din uppfattning om hemfridsbrott Om man olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad döms för hemfridsbrott (4 kap 6 § brottsbalken). Det är viljan hos den som lagligen disponerar eller äger huset som avgör om det kan ses som ett hemfridsbrott eller inte, varför Du inte kan göra en anmälan vad avser denna händelse.Jag hoppas detta svar var till någon hjälp.Med vänliga hälsningar!