En eller flera framtidsfullmakter?

2020-07-07 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Måste man skriva mer än en framtidsfullmakt, ex till olika banker, skatteverket osv, eller finns det en som gäller allt? MVH
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det står den som vill utfärda en framtidsfullmakt fritt att själv avgöra om denne vill utfärda en eller flera framtidsfullmakter. Jag föreslår att man ser till vad som är mest praktiskt i den enskilda situationen: Ska enbart en person få framtidsfullmakt kan det ofta vara mest praktiskt att alla dennes befogenheter framgår av samma fullmakt. Överväger den som utfärdar framtidsfullmakten däremot att dra tillbaka vissa befogenheter (i enlighet med 7–8 § lagen om framtidsfullmakter), kan det i denna situation istället vara mest praktiskt att utfärda olika fullmakter.Notera att en framtidsfullmakt för att vara giltig måste vara skriftlig, och inför två vittnen undertecknas eller bekräftas av fullmaktsgivaren. Vittnena måste känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt, och bekräfta handlingen genom att underteckna den (4 § lagen om framtidsfullmakter).Vänligen

Extern ordförande i BRF-styrelse

2020-07-07 i Bostadsrätt
FRÅGA |Kan en bostadsrättsförening välja in en externOrdförande till styrelsen
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av bostadsrättslagen (BrL) och lagen om ekonomiska föreningar (LEF). I de fall det särskilt anges i BrL tillämpas LEF:s bestämmelser även för bostadsrätter (1 kap. 1 § andra stycket BrL). Bland annat tillämpas vad avser bostadsrättsföreningars styrelser LEF med några undantag jämte BrL (9 kap. 12 § BrL).Ordföranden i en bostadsrättsförening måste vara ledamot i styrelsen (7 kap. 17 § LEF). Som huvudregel måste ledamöterna i styrelsen vara medlemmar i föreningen. Är det enligt föreningens stadgat tillåtet för icke-medlemmar att vara ledamöter, gäller detta (7 kap. 7 § LEF). För just bostadsrättsföreningar gäller dock för makar och sambor till medlemmar det omvända, att dessa får vara ledamöter om inte annat framgår av stadgarna (9 kap. 12 § andra punkten BrL).Sammanfattningsvis kan en bostadsrättsförening enbart som ordförande välja en styrelseledamot. Styrelseledamöter som inte är medlemmar i föreningen är enbart tillåtna om det framgår av stadgarna, eller om icke-medlemmen är make eller sambo till en medlem och stadgarna inte förhindrar att sådana är ledamöter. Möjligheterna att välja in en extern bostadsrättsföreningsordförande finns således, men är relativt begränsade.Vänligen,

Om straffmyndighet

2020-06-29 i Påföljder
FRÅGA |det är en tjej som bråkat med mig och gjort så jag får all skit och för att bevisa för lärarna att hon bara ljuger så har jag spelat in vårat samtal kan jag få böter?denna tjej har mordhotat,busringt,skrivit till mig att jag är en mobbare och hon kommer undan det så sjukt lätt hon försöker provocera mig när hon skriver ditten och datten hon gör ALLT för att skapa drama och få mig i skit så gjorde jag verkligen något fel och kan hon få straff för vad hon gjort? eftersom vi båda är 08or= 11/12 år
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras främst av brottsbalken (BrB).En förutsättning att kunna dömas till påföljd för brott är att man fyllt 15 år, den så kallade straffmyndighetsåldern (1 kap. 6 § BrB). Eftersom varken du eller tjejen du pratar om fyllt 15 år kan ni alltså inte få varesig böter eller andra straff för sådant som ni gör. Det är istället andra samhällsfunktioner, såsom socialtjänsten, som kan kopplas in när unga begår brott (se exempelvis 5 kap. 1 § socialtjänstlagen).Mår du dåligt av situationen vill jag råda dig att vända dig till någon vuxen som du känner förtroende för och förklara hur du känner. Det kan vara din skolas kurator, någon lärare, dina föräldrar, någon annan släkting, socialtjänsten eller varför inte BRIS? Mer information om vilken hjälp BRIS erbjuder hittar du på denna länk. Även om vi i Sverige inte bestraffar så unga personer som du och tjejen du pratar om, så finns det gott om andra organisationer och myndigheter som jag hoppas kan hjälpa dig i din situation.Jag hoppas att situationen löser sig för dig!Vänligen,

Undantag från turordningslistor i LAS

2020-06-02 i Fackförening
FRÅGA |https://lagen.nu/1982:80#P22Vid uppsägning utifrån turordningen i 22 § LAS, får arbetstagarorganisationen hävda att anställda med särskilda kvalifikationer ska få stanna?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För sakens skull kan jag skriva ut att LAS, som du refererar till, är en förkortning för lagen om anställningsskydd.22 § LAS föreskriver att arbetsgivaren i företag med högst tio anställda får undanta högst två personer från turordningslistan. Dessa högst två ska vara personer som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.Det är möjligt att göra undantag från bestämmelserna om turordning vid uppsägning i 22 § LAS – och för delen från många andra av bestämmelserna i LAS – genom kollektivavtal (2 § tredje stycket LAS). Arbetstagarorganisationen kan inte på egen hand bestämma att vissa personer ska stanna, men genom kollektivavtal kan särskilda turordningslistor upprättas. Listorna får inte strida mot god sed på arbetsmarknaden och inte vara diskriminerande på någon skyddad grund (exempelvis kön eller ålder), men skulle exempelvis kunna föreskriva att anställda med särskilda kvalifikationer ska kunna stanna.Vänligen

Brottsligt gå runt med strap on?

2020-07-07 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Om man går runt med en synlig strap-on, gills det som blottning?
Henrik Witt-Strömer |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Blottning är en form av sexuellt ofredande. Sexuellt ofredande kan utöver genom sådan blottning som är ägnad att väcka obehag begås genom att på annat vis genom ord eller handlande ofreda en person på ett sätt som är ägnat att kränka dennes sexuella integritet (6 kap. 10 § andra stycket brottsbalken). Dessa bedömningar är inte alldeles klara, utan får sägas vara närmast common sense-baserade. Liksom blottning i ett sammanhang – exempelvis i en bastu eller nudiststrand där alla naturligt är nakna – kan vara tillåtet och i andra brottsligt, beror frågan om huruvida det är brottsligt att gå runt med synlig strap on på de närmre omständigheterna. En kärnförutsättning för att beteendet ska vara brottsligt är dock att avsikten varit att ofreda en person för att kränka någons sexuella integritet. Den som går runt med strap on behöver inte nödvändigtvis vilja kränka andras sexuella integritet, utan det är tillräckligt att gärningspersonen är likgiltig inför om någons sexuella integritet kränks (så kallat likgiltighetsuppsåt. Se NJA 2004 s. 176).Beteendet kan också utgöra förargelseväckande beteende. Brottet begås genom att på allmän plats eller på annat vis offentligt bete sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten (16 kap. 16 § brottsbalken). Även för förargelseväckande beteende är det tillräckligt att gärningspersonen är likgiltig inför huruvida beteendet är förargelseväckande.Vänligen

Preskription och preskriptionsavbrott

2020-06-30 i Preskription
FRÅGA |Mitt AB har en betalningsanmaning från Visma daterad 2020-05-07 . Där deras kund uppvisat ett utslag från Kronofogdemyndigheten daterad 1993-12-20. Bolaget har bytt ägare. Vi har aldrig erhållit en påminnelse. Borde inte detta falla under preskriptions reglerna eller i vart fall borde man kunna hänvisa detta till tingsrätten
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av preskriptionslagen (PreskL).Jag utgår i mitt svar från att fordran inte redan var preskriberad 1993-12-20.Bestämmelserna i PreskL gäller i den mån inte annat föreskrivits, exempelvis om två parter avtalat om att preskriptionstiden ska vara längre eller kortare eller om undantag finns i annan lagstiftning (1 § PreskL). Jag utgår från att ni inte avtalat om någonting särskilt i detta fall, men det är en viktig omständighet att känna till. Den allmänna preskriptionstiden för fordringar mot företag är tio år från fordrans uppkomst (2 § första stycket PreskL). Preskriptionstiden kan under denna tid avbrytas, och en ny tioårig frist (eller, återigen, om annat är föreskrivet sådan ny tidsfrist) börjar då att gälla (2 § första stycket och 6 § PreskL). Ett exempel på sådant preskriptionsavbrott är om borgenären, alltså den som har rätt att kräva in pengar, vänder sig till Kronofogemyndigheten för att driva in sitt anspråk. Preskriptionstiden kan också avbrytas exempelvis genom att (1) ditt AB som gäldenär erkänner fordringen gentemot borgenären, exempelvis genom att utfästa betalning eller erlägga ränta eller amortering eller (2) genom att borgenären skickar ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen (5 § PreskL). I ditt fall tycks det som att preskriptionstiden avbrutits 1993-12-20, varpå en ny preskriptionstid började löpa med preskription 2003-12-20 (7 § PreskL).Har fordringen någon gång mellan 1993-12-20 och 2020-05-07 preskriberats, har borgenären förlorat sin rätt att åberopa den (8 § PreskL). Ditt AB behöver i denna situation inte betala fordran. Mitt råd är istället att ditt AB bestrider fordran, med motiveringen att den har preskriberats.Vänligen,

Straffmyndighet och infekterade bråk

2020-06-29 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag har några frågor (jag och tjejenär08or) en tjej har busringt mig med en kompis och sa till mig att gå ut till min skola(jag bor nära min skola) och jag hör då att det är hennes kompis men för säkerhets skull så ringer jag min kompis som från sitt fönster kan hålla koll på mig sen kommer hon hennes syster och kompisen o låtsats som inget men vi börjar bråka och massor av saker var det något olagligt hon gjorde och får hon något straff om jag anmäler? 2. Samma tjej har också skrivit till mig och skrivit att jag är en mobbare men mobbning är enligt henne att jag bitchblickar och snackar skit (vilket jag inte gör ) jag har tatt screenshot på det hon skrivit o eftersom att lärarna sa till henne att hon skulle hålla sig borta från mig på skoltid så sa hon till mig att de bara sa till henne att på skoltid skulle hon hålla sig borta (de kan ju inte bestämma vad hon ska göra efter skoltid) jag svarade på hennes frågor o skrev vad jag tyckte de ända som jag inser var dumt o skriva var när hon skrev du beter dig som om jag är död för dig eller något jag skrev då "du är död för mig" eller när hon skrev (kommer inte ihåg vad hon skrev) o jag skrev "det jag gör mot dig förtjänar du" o jag menade liksom att jag inte gör något bara för att. Är något av detta ett brott? 3. Jag har bråkat med henne och hennes kompis hela bråket slutade med att de sa: Hora och mord hota mig hennes kompis har bett om ursäkt och vi är vänner nu kan jag anmäla henne och vad får hon för straff
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Dina frågor regleras av brottsbalken (BrB).Det låter som en tråkig situation för er båda. Jag föreställer mig att ingen av er inblandade vill bråka, och jag tycker att det låter bra att ni förlåtit varandra och är vänner igen.Du nämner att ni båda är födda år 2008, och därför måste vara 11 eller 12 år gamla. I Sverige kan man inte dömas för något brott som man begår innan man fyller 15 år (1 kap. 6 § BrB). Jag skulle egentligen kunna nöja mig där, men kommenterar också kort situationen du beskriver och möjligheterna att det som sagts och gjorts är olagligt (även om ni båda är för unga för att kunna dömas för det):Ser vi till dina frågor 1–2 ser jag inte att någonting i din beskrivning utgör brott. Det är inte i sig olagligt att bråka eller att tycka att någon är en mobbare, och även om det ibland kan låta hårt att säga att någon är "död för en" är det inte i sig brottsligt. Sådana här situationer är ofta – precis som alla mänskliga relationer – komplicerade, och det kan under vissa omständigheter vara brottsligt att säga sådana saker. Jag får dock inget intryck av att det sagts eller gjorts någonting brottsligt i just din situation.Ser vi till din fråga 3 är det de sa till dig typiskt sett brottsligt. Mordhot heter på juridiskt språk olaga hot, och kan bestraffas med fängelse i upp till ett år. Brottet begås genom att man hotar någon annan med en brottslig gärning (exempelvis mord eller misshandel), på ett sätt som är menat att väcka allvarlig fruktan hos den blir hotad (4 kap. 5 § BrB). Att kalla någon "hora" faller inte under olaga hot. Det är ändå typiskt sett brottsligt, och kallas på juridiskt språk förolämpning. Förolämpning kan enbart bestraffas med böter, och är alltså inte ett lika allvarligt brott som att mordhota någon (5 kap. 3 § BrB).Sammanfattningsvis är det alltså inte olagligt att bråka, men däremot att mordhota någon och att kalla någon alltför nedsättande saker. En förutsättning för att kunna dömas för något brott är samtidigt att man fyllt 15 år, vilken ingen av er gjort. Om du anmäler tjejen kan hon därför inte få något straff, även om det hon gjort är brottsligt.Vänligen,

Hatbrott; försvårande omständighet

2020-06-02 i Påföljder
FRÅGA |Räknas det som rasistiskt hatbrott eller HMF om en svensk under ett bråk med en invandrare säger åt denne att sticka hem till sitt hemland och stanna där, eller att ni är en belastning för samhället eftersom ni bara lever på bidrag utan att anstränga er som att jobba eller utbilda er?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av brottsbalken (BrB).Hets mot folkgruppEn av förutsättningarna för brottet hets mot folkgrupp är att syftet med det sagda är att det ska spridas till en allmänhet (16 kap. 8 § BrB). Brottets kärna är inte att någon riktar sig direkt till en viss person och riktar missaktning mot denne, utan tar istället sikte på den situation då någon riktar sig mot en allmänhet för att sprida missaktning mot en viss grupp.Hets mot folkgrupp är således inte aktuellt.Hatbrott i övrigtDet finns inget enskilt brott som heter hatbrott. Hatbrott är istället ett samlingsbegrepp för alla brottsliga gärningar där ett av gärningspersonens motiv varit att begå brottet mot en viss grupp eller någon tillhörandes denna grupp. Hatbrott kan således bestå i misshandel, rån, hets mot folkgrupp, mord, bedrägeri eller vilket annat brott som helst.Att ett brott är just ett hatbrott kan dock ofta beaktas såsom försvårande omständighet vid brottets straffmätning. Detta innebär att den brottsliga gärningen anses grövre – och bestraffas hårdare – än den gjort om den inte varit ett hatbrott. För att agerandet ska anses vara en försvårande omständighet, måste ett motiv med brottet ha varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet (29 kap. 2 § sjunde punkten BrB).Vänligen,