Tillämplig förvaltningsrättslig lag för handläggningen av visst ärende

2019-12-06 i Förvaltningsrätt
FRÅGA |Hej, jag undrar generellt över när förvaltningslagen resp. kommunallagen får aktualiseras? Till exempel i ett fall med en kommunal socialnämnds handläggning av ett ärende; vilken av lagarna gäller (utöver de specifika bestämmelserna i SoL)? Svara gärna även med en generell huvudregel / tankevägledning.Med vänliga hälsningar,Förvirrad förvaltningsrätt-student
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta svar kommer jag att använda förkortningarna FL för förvaltningslagen och KL för kommunallagen.MetodDu är knappast ensam om att tycka att det kan vara komplicerat att orientera sig fram till vilken förvaltningsrättslig lag som reglerar handläggningen av en viss fråga. Jag skulle själv rekommendera följande metod, som även lärs ut på juristprogrammet i Uppsala:– Av 1 § FL framgår att FL är tillämplig på handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna. Det är därför bra att låta metoden utgå från FL.– 2 § FL begränsar FL materiellt, genom att fastslå att vissa av FL:s bestämmelser (9 § 2 st, 10–12 §, 16–20 § och 23–49 §) inte är tillämpliga vid handläggningen av sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och landsting där besluten kan laglighetsprövas genom att överklagas enligt 13 kap KL.Man får således vända sig till 13 kap KL, närmare bestämt 13 kap 2 § KL, för att se vilka beslut som kan överklagas. Av paragrafen framgår att följande beslut kan överklagas: (1) Beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund. (2) Beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art. (3) Beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och (4) Sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap 11 § KL. Som brasklapp framgår av 13 kap 3 § KL att 13 kap KL inte gäller om det i lag eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande. Med juridisk terminologi skulle sägas att 13 kap 3 § KL föreskriver att 13 kap KL är subsidiärt i förhållande till annan rätt.Tillåt mig sammanfatta den andra punkten: (A) FL är tillämplig i sin helhet om beslutet inte kan överklagas enligt 13 kap KL. (B) Delar av FL är tillämpliga om beslutet kan överklagas enligt 13 kap KL, medan andra delar inte är det. (C) Beslutet kan överklagas enligt 13 kap KL om det är ett av besluten enligt (1)–(4) i stycket ovan, och det inte finns annan lag eller författning som reglerar överklagandet. I detta fall är alltså FL trots allt tillämplig i sin helhet (åtminstone föreskriver 2 § FL ingenting annat. Se dock 4 § FL, som kommenteras nedan).– (Detta steg av metoden inte relevant för din fråga, men jag nämner det ändå för att metoden ska vara komplett) Även 3 § FL begränsar FL materiellt, genom att fastslå att vissa av FL:s bestämmelser inte är tillämpliga i brottsbekämpande verksamhet hos Kustbevakningen, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket eller åklagarmyndigheter.– Av 4 § FL framgår att om någon annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från FL, tillämpas den bestämmelsen och inte bestämmelsen i FL. Detta gäller oavsett vilken av FL:s bestämmelser som den andra lagen eller förordningen "kolliderar" med. Även FL är alltså subsidiär i förhållande till annan rätt.SammanfattningSammanfattningsvis bör du alltså alltid utgå från FL är tillämpligt i någon mån, så länge lagen enligt 1 § FL är tillämplig. 2 § FL kan begränsa FL delvis men inte helt. 4 § FL kan i teorin göra att FL överhuvudtaget inte är tillämplig, men innebär i regel att lagen begränsas i mindre mån.Ditt exempelDu kommer även med ett eget exempel, som jag nu ska besvara med hjälp av min metod.1. Exemplet rör handläggningen av ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Enligt 1 § FL är således FL tillämplig.2. Eftersom ärendet handläggs av en kommunal nämnd kan beslut i ärendet överklagas enligt 13 kap 2 § 2 p KL, om inte samtliga beslut i ärendet är av rent förberedande eller rent verkställande art. Enligt 2 § FL är således FL endast tillämplig i begränsad mån.3. De delar av FL som ännu är tillämpliga gäller enligt 4 § FL endast i den mån det inte finns bestämmelser i andra lagar eller i en förordning som avviker från bestämmelsen i FL.Vänligen,

Gallring av böter ur belastningsregistret

2019-12-04 i Påföljder
FRÅGA |HejFör några år sedan fick jag dagsböter för ett s.k bedrägeri/förskingring. Undrar hur länge det visas i registret ? Ska lämna utdrag för arbeta inom äldreomsorgen och är ju såklart orolig. Fick inget fängelse utan enbart dagsböter. Fick även fortkörningsböter för ca 3 månader sedan... är det något som kan göra så att den boten ovanför syns längre tid i registret eller är varje dom försig med tider dem syns ?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av lagen om belastningsregister.Uppgifter om böter – såväl dagsböter som föreläggande om ordningsbot för exempelvis fortkörning – gallras ur belastningsregistret fem år efter domen respektive föreläggandet om ordningsbot (17 § 9 p nämnda lag). Datumen för gallringarna av dina böter är oberoende av varandra, och förlängs alltså inte på den grunden att det finns andra uppgifter om dig i belastningsregistret.

Arvsordning mellan helsyskon, halvsyskon och syskonbarn

2019-12-04 i Arvsordning
FRÅGA |Min bror är död, ock jag är enda levande helsyskon. Har två halvsyskon ock en som är död, som har två barn. Vårt andra helsyskon hade tre barn. Hur blir arvsföljden ? Med vänlig hälsning, Eleonor
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av ärvdabalken (ÄB).Jag tolkar din fråga som att din bror vid sin bortgång var ogift, saknade egna barn och barnbarn och att inte båda era föräldrar är i livet. Barn, barnbarn och föräldrar ärver nämligen innan syskon, och efterlevande makar kan, som det heter på juridisk terminologi, ärva med fri förfoganderätt (2 kap 1–2 § och 3 kap 1 § ÄB).För att strukturera upp det föregående stycket något, är arvsordningen uppdelad i olika så kallade arvsklasser. I den första arvsklassen ingår främst egna barn. Har ett eget barn avlidit, delar dennes barn på arvet (2 kap 1 § ÄB). Är den avlidne gift vid som bortgång och hade makarna gemensamma barn, får den efterlevande maken så länge hen är i livet behålla det som skulle ha tillfallit barnen, och får disponera egendomen mer eller mindre helt fritt (undantaget att skänka bort den) (3 kap 1 § ÄB).Finns ingen person som ingår i den första arvsklassen, delar personer i den andra arvsklassen på arvet. Den andra arvsklassen består i första hand av de egna föräldrarna. Är en förälder död, delar istället dennes barn på andelen. Är, som i ditt fall, även ett barn avlidet, ärver dennes barn (alltså syskonbarn till den vars arv ska fördelas) på andelen som den avlidne föräldern skulle ha ärvt (2 kap 2 § ÄB).Sammanfattningsvis innebär detta följande i din situation, förutsatt att din bror inte hade egna barn:– Lever båda era föräldrar, ärver de hälften vardera.– Lever en förälder, delar den avlidne förälderns barn istället på dennes lott. Huruvida dina halvsyskon får ta del av arvet i denna situation beror således på vilken förälder som ännu är i livet.– Är båda föräldrarna avlidna delar ni helsyskon på den hälft som den förälder som inte är gemensam med era halvsyskon skulle ha ärvt, medan ni alla hel- och halvsyskon delar på den gemensamma förälderns hälft.– Sådant som dina avlidna syskon skulle ha ärvt, tillfaller istället deras barn.Jag hoppas att jag kunnat redogöra för svaret på din fråga på ett systematiskt och tydligt vis.Vänligen,

Nedskräpning anmäls till polisen

2019-11-17 i Övriga brott
FRÅGA |Till vem anmäler jag nedskräpning av normal graden?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av miljöbalken (MB).Nedskräpning av normalgraden bestraffas med böter eller fängelse i högst ett år (29 kap 7 § MB). Liksom alla brott anmäler du med fördel nedskräpning till Polismyndigheten.Vänligen,

Preskription av utvisningsbeslut meddelat till följd av brott

2019-12-06 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om brott som preskriberas, jag tar gärna svaret tillsammans med vilka lagar och paragrafer som är relevanta.Låt oss säga att en man döms till två års fängelse och utvisning för en våldtäkt. Personen håller sig borta i tio år och då preskriberas brottet. Hur lång tid bör då sannolikt påföljden utvisning motsvarat, finns det någon övre gräns i exemplet ovan?Tack på förhand
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av brottsbalken (BrB) och utlänningslagen (UtlL). Utvisningar är, även om de kan meddelas av en domstol i samband med en dom avseende brott, inte straff utan förvaltningsrättsliga beslut. Jag vill betona detta eftersom straff och förvaltningsrättsliga beslut inom svensk rätt behandlas mycket olika, exempelvis när det kommer till preskription.En fängelsedom om två år preskriberas, precis som du själv skriver, tio år efter att domen vunnit laga kraft (35 kap 8 § 2 p BrB).När en domstol beslutar om utvisning på grund av brott ska beslutet alltid innehålla en föreskrift om återreseförbud. Återreseförbudet kan vara antingen tidsbestämt eller sakna tidsbegränsning (8 a kap 8 § UtlL). Beslut om utvisning meddelade av en domstol preskriberas alltid den dag återreseförbudet går ut (12 kap 22 § 2 st UtlL).Av din fråga framgår inte vilken tid som föreskrivits för återreseförbudet. Jag kan ändå sammanfattningsvis besvara din fråga med att det inte finns någon övre gräns i exemplet, om återreseförbudet gäller utan tidsbegränsning. Är det däremot tidsbegränsat, är gränsen dagen då återreseförbudet går ut.Vänligen,

Arv ger full ägande- och dispositionsrätt

2019-12-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, när min mamma gick bort och vi syskon skulle dela upp bohaget valde jag 3 tavlor som är handmålade Zorn-kopior. Jag vill inte längre ha dem och vill sälja dem. Får jag det?Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Arv regleras av ärvdabalken. Den juridiska effekten av arv är att äganderätten går över från en avliden person till en annan, i detta fall till dig som barn. I och med att äganderätten för tavlorna gått över till dig, står det dig också fritt att disponera dem som du vill.Det finns alltså inga hinder för dig att sälja tavlorna.Vänligen,

Anställningsformer och banklån

2019-11-17 i Anställningsformer
FRÅGA |Hej!Hur många tips av anställning finns i Sverige? Jag vet om tillsvidare anställning, men vad är de andra? Vilken av dem kan man få lån från banken? Tack!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av lagen om anställningsskydd (LAS) framgår att det finns två anställningsformer i Sverige: Tillsvidareanställning och visstidsanställning (4 § LAS). Tidsbegränsade anställningar övergår, om det inte har avtalats bort i ett kollektivavtal, automatisk till en tillsvidareanställning efter att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst två år antingen (a) under de senaste fem åren eller (b) under en period då arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar hos arbetsgivaren i form av allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete och anställningarna följt på varandra med minst sex månaders mellanrum (2 § 3 st och 5 a § LAS).I och med att vi i Sverige har avtalsfrihet bestämmer var och en i princip vilka de vill respektive inte vill sluta avtal med, och under vilka omständighet. Detta gäller även banker. Banker bestämmer således själva – inom ramen för exempelvis konkurrens- och diskrimineringsbestämmelser – vilka de ska ge lån till. Utan att göra någon precisare bedömning är det vanligt förekommande – särskilt vid större lån såsom för köp av bostad – att banker antingen kräver att låntagaren har en tillsvidareanställning eller ger visstidsanställda sämre villkor än tillsvidareanställda. Det finns däremot inget principiellt hinder för banker mot att medge stora lån till goda villkor även för personer som inte är tillsvidareanställda.Med vänlig hälsning,

Straff för olovlig körning genom att köra MC utan körkort

2019-11-17 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, jag har en kompis som är bosatt i England. När han är på besök i Sverige kör han motorcykel utan att ha körkort för den. Han har bara körkort för bil (ett engelskt sådant). Vad skulle maxstraffet bli om han blev stoppad av polisen här i Sverige när han kör? Tack på förhand!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av lagen om straff för vissa trafikbrott (TBL).Att köra motorcykel utan körkort utgör olovlig körning. Olovlig körning bestraffas med böter. Maxstraffet för grov olovlig körning är dock fängelse i högst sex månader. Avgörande för om en olovlig körning är att betrakta som grov är om föraren tidigare har innehaft körkort men detta har blivit återkallat, om brottet sker vanemässigt eller om i övrigt av någon anledning är att anse som grovt (3 § TBL).Vänligen