Hur stor chans har vi att få igenom en adoption?

2019-02-18 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Jag har ett barn på snart 14 år. Pappan har aldrig haft vårdnad och vi separerade när sonen var ca 2år. Pappa har endast haft ungänge med sonen under en kort period och då med kontaktperson. Senaste 10 åren har de inte träffats eller haft någon kontakt. Pappan har dömts till rättspsykiatrisk vård med särskilde utskrivningsprövning pga allvarlig psykisk störning. Han har levt som uteliggare och inte haft ett arbete de senaste åren. Jag är idag gift och har fler barn med min man. Min man har tagit papparollen från dag 1, han och sonen har en fin och nära relation. Min man tar även samma ekonomiska ansvar som jag för sonen och delaktig i allt kring honom. Han gör ingen skillnad på barnen. Sonen har en stor önskan att min man adopterar honom. Jag undrar hur stor chans vi har att få igenom en adoption? Hur går man tillväga?
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om adoption finns i fjärde kapitlet i Föräldrabalken (FB).De tre inledande bestämmelserna i 4 kap. FB stadgar att vid alla frågor som rör adoption av ett barn ska barnets bästa ges största vikt, att ett barn endast får adopteras om det med beaktande av samtlig omständigheter är lämpligt samt att barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågan. Barnets åsikter ska sedan tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.Enligt 4 kap. 6 § FB är det okej att en make eller sambo med dennes samtycke får adoptera dennes barn. Fortsättningsvis anges 4 kap. 8 § FB att ett barn inte får adopteras utan samtycke från den förälder som är vårdnadshavare. Eftersom ditt barns pappa är inte är vårdnadshavare till barnet så krävs inte samtycke från honom. Enligt 4 kap. 18 § har han dock en rätt att yttra sig om adoptionen, om det inte anses uppenbart obehövligt eller liknande skäl. Detta bestämmer domstolen. Ett barn som har fyllt 12 år måste själv ge sitt samtycke till adoption för att det ska vara möjligt, se 4 kap. 7 § FB.Själva adoptionsförfarande går till så att din man (den som vill adoptera) ger in en ansökan till den tingsrätt där ditt barn har sin hemvist (4 kap. 12 § FB). Det är sedan upp till rätten att se till att frågan om adoption blir tillräckligt utrett för att få ett tillräckligt underlag för att se om adoptionen är till barnets bästa. I ert fall kan det faktum att ditt barn har har vuxit upp med din man och betraktar honom som sin förälder tala för att en adoption anses vara ditt barns bästa. Att pappan inte har träffat barnet på tio år är också en sådan sak som talar för att en adoption anses vara i barnets intresse. Jag skulle alltså bedöma chansen att domstolen godkänner en adoption som god.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Neka pappan faderskap?

2019-02-13 i Barnrätt
FRÅGA |Hej! Jag är en kvinna som vill skaffa barn själv, alltså ha ensam vårdnad och alla lagliga skyldigheter och rättigheter utan en pappa till barnet. Jag har en manlig vän utomlands som vill hjälpa till och donera sperma. Hur gör man för att donatorn inte ska kunna komma senare och kräva umgänge osv i framtiden? Jag vill gärna att de har ett förhållande till varandra men inte att det ska bli några vårdnadstvister eller dylikt i framtiden och jag kommer heller inte kräva någon ekonomisk hjälp av honom heller.Tack på förhand!
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om du kan neka ditt framtida barns pappa att fastställa faderskapet. Regler kring föräldrar och barn finns i Föräldrabalken (FB). Om ett barn föds och det är oklart vem som är far så är socialnämnden skyldig att utreda vem som är far till barnet och se till så att faderskapet fastställs enligt 2 kap. 1 § FB. Socialnämnden kan då inhämta upplysningar från modern och andra som kan styrka faderskapet, samt göra en genetisk undersökning för att säkerställa faderskapet. Även om det hypotetiskt skulle ha varit så att du och mannen i fråga var överens om att hon skulle fungera som en donator så har socialnämnden ändå en skyldighet att utreda faderskapet. Om de inte hittar pappan kan dock inget faderskap fastställas. Det hindrar dock inte pappan från att göra detta senare.Vid barnets födelse kommer det att stå under vårdnad av enbart dig som moder om inte pappan har erkänt sitt faderskap. Önskar han ta del av vårdnaden eller umgänge så kan han väcka talan i tingsrätt enligt 6 kap. 4 § FB för att yrka på ändring av vårdnaden/umgänge. Rätten kommer sedan fatta ett beslut som utgår från barnets bästa.Sammanfattningsvis så är det inte möjligt för dig att på något sätt hindra mannen i fråga från att vara en del i ert barns liv vid en senare tidpunkt om han skulle önska det då han kan väcka talan i tingsrätt för att fastställa faderskapet och yrka på del i vårdnaden eller umgänge. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Preskription av hyresskuld

2019-02-08 i Preskription
FRÅGA |Fått inkasso på en gamal skuld som är från 1990. Flyttat ett antalgg efter det . Ska inte denna skuld vara preskiberad ? Varför kan inkasso fortsätta kräva den efter 27 år .
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta när din skuld preskriberas. Lagen som reglerar detta är Preskriptionslagen (PrskL).Enligt huvudregeln så preskriberas en fordran efter tio år enligt 2 § PrskL. Ett undantag finns för konsumentfordringar som preskriberas efter tre år; detta är en fordran som avser en vara eller tjänst eller något annan som en näringsidkare i yrkesmässig verksamhet tillhandahållit en konsument. Oavsett vilken preskriptionstid din fordran har så startar den tiden om varje gång det sker ett så kallat preskriptionsavbrott enligt 6 § PrskL. Med preskriptionsavbrott menas exempelvis att inkassobolaget skickar ut ett nytt inbetalningskrav till dig där de påminner dig om att betala din skuld. När detta sker börjar alltså de preskriptionstiden om. Först när det har gått tio år/tre år utan att du hört någonting från borgenären (den som du är skyldig pengar) kan skulden då preskriberas enligt lag.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan KFM utmäta arv?

2019-01-24 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Hej! Jag ska ärva av en god vän men jag har kronofogden, får jag behålla mitt arv??
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om Kronofogden har rätt att utmäta pengar du fått i arv. Regleringen om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). Kronofogdemyndigheten har rätt att utmäta egendom som tillhör den betalningsskyldige, vilket framgår av 4 kap. 2 § UB. Även arv omfattas av denna bestämmelse och Kronofogdemyndigheten kan därför utmäta ditt arv. Ett undantag från denna bestämmelse finns i 5 kap. 5 § UB som anger att testamente med en särskild föreskrift om att din arvslott inte får utmätas hindrar Kronofogdemyndigheten från att kunna verkställa utmätningen av arvet. Sammanfattningsvis så krävs det alltså att din vän skrivit ett testamente med en särskild föreskrift om att din arvslott inte får utmätas för att Kronofogdemyndigheten inte ska utmäta det arv du fått. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Försörjningsplikt vid adoption?

2019-02-14 i Adoption
FRÅGA |Hej,Jag har lite funderingar kring adoption av en person som nyligen blivit myndig men som fortfarande går i gymnasiet.Vi är båda födda i Sverige och Svenska medborgare.Jag är inte biologisk förälder till denna person, dock så är jag biologisk förälder till äldre halvsyskon.Den det gäller är inte mantalsskriven hos varken någon av de biologiska föräldrarna eller hos mig, och jag undrar om jag blir skyldig att försörja "barnet" ekonomiskt om en adoption genomförs innan gymnasieskolan är avslutad?
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om adoption och försörjning av barn finns i Föräldrabalken (FB).Vid adoption av en vuxen gäller 4 kap. 4 § FB som anger att den som fyllt 18 år endast får adopteras om det finns särskild anledning till en adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden (den som vill adoptera) och den som sökanden vill adoptera och om adoptionen även i övrigt är lämplig. Vid bedömningen av om det finns särskild anledning ska det särskilt beaktas om sökanden har uppfostrat den som sökanden vill adoptera eller om adoptionen annars avser att bekräfta en relation som motsvarar den mellan barn och förälder. En ansökan om adoption görs av den eller dem som vill adoptera enligt 4 kap. 11 § FB. Ansökan görs till tingsrätten i den ort där den som sökanden vill adoptera har som hemvist (4 kap. 12 § FB). Det är sedan upp till rätten att se till att ett ärende om adoption blir tillräckligt utrett, 4 kap. 13 § FB.Om rätten skulle bevilja en adoption så blir du enligt 4 kap. 21 § FB personens rättsliga förälder i de tidigare föräldrarnas plats och övertar alla rättigheter och skyldigheter som de tidigare hade. Enligt 7 kap. 1 § 2 st. FB så är föräldrarna underhållsskyldiga tills barnet fyllt 18 år, eller om barnet fortfarande studerar, fram tills skolgången är avslutad men som längst till barnet fyllt 21 år.Så sammanfattningsvis är du underhållsskyldig gentemot personen du adopterar fram tills denne gått ut gymnasiet, men som allra längst fram tills att personen fyllt 21 år. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur fördelas arvet?

2019-02-12 i Arvsavstående
FRÅGA |HejMin mamma avled i januari i år. Jag är ett särkullsbarn, har en annan pappa till den pappa jag växte upp med.Jag har två halvsyskon (samma mamma) som har min "plastpappa" som pappa. Min mamma och plastpappa var gifta sedan 49 år. Om jag avstår min laglott efter mamma, hur ser min laglott ut efter att min plastpappa också går bort?Får jag min laglott efter mamma ( 1/3) eller får jag del av hela boet efter att min plastpappa bortgång?Hälsningar
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler kring arv finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag kommer i mitt svar utgå från att varken din mamma eller platspappa har ett testamente. Som särkullbarn är huvudregeln precis som du säger att dessa utfår sitt arv omedelbart efter sin förälders död, utan att behöva vänta på att den efterlevande maken avlider, detta enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då får särkullbarnet sitt arv som efterarv efter att den efterlevande maken också gått bort.Oavsett hur du väljer att göra kommer du inte att ärva din plastpappa om det inte skrivs ett testamente. Väljer du att få ut ditt arv omedelbart kommer du få 1/3 av din mors egendom efter bodelning. Väljer du att vänta kommer så har rätt till efterarv enligt 3 kap. 2 § ÄB när din mammas make också avlidit. Ditt efterarv utgör den andel som din mammas egendom utgjorde ur makarnas gemensamma egendom vid hennes bortgång. Avgörande vid beräkning av efterarv är alltså hur stor andel av din mammas kvarlåtenskap som utgjorde makarnas gemensamma egendom, och denna andel blir sedermera ditt efterarv. Kvarlåtenskapen kan alltså båda växa eller minska under tiden fram till hennes efterlevande makes död. Sammanfattningsvis så kommer du inte kunna ärva något mer än din arvslott från din mamma, men värdet på den kan vara olika beroende på när du väljer att få ut den. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan min underåriga dotter ingå avtal på egen hand?

2019-01-28 i Barnrätt
FRÅGA |Hej!Min dotter har fått en häst utan min vetskap hon är 16 år och alltså omyndig.,personeb som gav hästen har upprättat ett avtal att hästen är hennes och att hon ska stå för allt tills målsman skriver på pappren för ägande enligt travförbundets regler... Detta kommer jag Inte göra! Kan jag lämna tillbaka hästen då jag absolut inte ger godkännande till detta? Ägarens man och en vän till min dotter (18år) har skrivit under som vittne till detta sk ägande bevis..
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta om din dotter kan ingå avtal för egen räkning. Regler om detta finns i föräldrabalken (FB). Enligt 9 kap.1 § FB får den som är under arton år inte råda över sin egendom eller åta sig förbindelser. I förarbetena till lagen tydliggörs att sådana avtal som en underårig ingår utan vårdnadshavarnas samtycke blir ogiltigt. Utifrån detta är avtalet som din dotter skrivit på alltså ogiltigt, eftersom din dotter inte har fått något godkännande från sin/sina vårdnadshavare . Hoppas du fick svar på dina fråga! Med vänlig hälsning,

Förmå särkullbarn att avstå arv

2019-01-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag och min man är gifta. Vi har 3 gemensamma barn. Jag har 2 barn sen tidigare. Om jag dör före.min man så har ju mina tidigare barn rätt att få ut sin del av arvet. Hur skriver man ett avtal så att dom får ut sin del först när min man går bort? Precis som våra gemensamma barn får.
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur ni kan förmå dina särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Regler om detta finns i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att särkullbarn utfår sitt arv omedelbart efter sin förälders död, utan att behöva vänta på att den efterlevande maken avlider, detta enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då får särkullbarnet sitt arv som efterarv efter att den efterlevande maken också gått bort. Detta agerande måste dock komma från dina barn. Även om du väljer att skriva ett testamente där du berättar om din önskemål finns det ingen möjlighet för dig att styra om dina särkullbarn kommer acceptera testamentet eller inte. Enligt 7 kap. 1 § ÄB är hälften av dina barns arvslott deras laglott. För att utfå laglotten kan dina bröstarvingar påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och via den vägen utfå sin laglott även om du i ditt testamente försökt förhindra detta. Sammanfattningsvis så finns det ingen möjlighet för dig att enskild bestämma att dina barn ska göra ett arvsavstående vid din bortgång och invänta även din mans död, utan det är ett beslut de måste ta själva. Mitt råd är att du pratar med dina särkullbarn för att komma överens om hur ni ska göra i framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,