Vad krävs för ensam vårdnad?

2018-07-31 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Om man har delad vårdnad och en förälder flyttar 100mil från barnen. Träffar dom ca 10-15 dagar per år. Kan då jag som är boendeförälder kräva full vårdnad? Känns väldigt fel att ha delad vårdnad med någon som i princip aldrig träffar sina barn. Vad krävs för att jag ska kunna få full vårdnad? Mamman som flyttat vägrar skriva över vårdnaden så måste gå vidare med ärendet.
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om vårdnad av barn hittar du i föräldrabalken.Utgångspunkten är barnets bästaDet är rätten som beslutar om ändring av vårdnad (6 kap. 5 § föräldrabalken). Vid bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna så är det vissa punkter rätten fäster särskilt avseende vid. Vad gäller frågor om vårdnad behandlas dessa alltid utifrån vad som är bäst för barnen (6 kap 2a § föräldrabalken).Vad krävs för ensam vårdnad?Det är viktigt att komma ihåg att det finns en grundinställning om att gemensam vårdnad är att föredra framför ensam vårdnad, så att barnet får en god kontakt med båda sina föräldrar.Vid bedömning om vad som är bäst för barnet ska det fästas särskilt avseende vid risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller annars far illa. Hänsyn ska även tas till barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § andra stycket föräldrabalken). Vidare ska vid bedömningen av frågan om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros hos en av föräldrarna ska rätten fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken). Även barnets vilja (över 12 år) har stor betydelse för domstolens bedömning. Din möjlighet till ensam vårdnad- enskild bedömning ska göras i varje enskilt fallVill du ha ensam vårdnad om barnen så tittar domstolen först och främst på om mamman på något sätt är olämplig som vårdnadshavare. Vidare tittar domstolen på er förmåga att samarbeta och om det kan anses vara bättre för barnen att ha en ensam vårdnadshavare. Domstolen beaktar även hur stort behov barnen har av att ha två vårdnadshavare samt barnets vilja i de fall barnen är äldre. Innan domstolen tar ett beslut om ensam vårdnad måste de beakta alla tidigare nämnda omständigheter, sammanväva dessa och ta ett beslut. Det är inte enkelt att bedöma i vad som är barnets bästa då varje familjesituation är unik. Du kan heller inte påverka dina möjligheter till ensam vårdnad utan det är något domstolen bestämmer utifrån er familjesituation. I och med att det är många omständigheter som ska beaktas och en enskild bedömning ska göras i varje enskilt fall så är det svårt att säga hur domstolen kommer att bedöma i just ditt fall. Det är dock viktigt att ha i åtanke att domstolens utgångspunkt alltid är att döma till fortsatt gemensam vårdnad, eftersom det i de flesta fall anses vara det bästa för barnet.Vänligen,

I vilka fall ska underhållsbidrag och underhållsstöd betalas ut?

2018-07-20 i Underhåll
FRÅGA |Hej, jag och min fru har två barn tillsammans och har nu bestämt oss för att skiljas. Vi har kommit överens om att boendet för barnen skall vara växelvis och vi ska båda dela vårdnaden för båda barn. Hon vill inte ha underhållsstöd av mig och jag vill inte ha av henne. Måste jag som pappa ändå betala ut underhållsstöd per automatik även fast hon inte begär underhållsstöd eller kommer att ansöka om det. (om det är så man gör?) Om fallet är att jag ändå måste betala, finns det någon typ av "minsta belopp" som jag kan betala ut? typ 100kr per unge? Eller är det försäkringskassan som bestämmer beloppet? Om jag har förstått det rätt ska man inte behöva betala ut underhållsstöd när barnen bor växelvis. Hur är det med underhållsbidrag? Är det, något föräldrar emellan ska komma överens om, om man behöver det? Eller är försäkringskassan eller annat dylikt inblandat i det? Är man SKYLDIG enligt lag att betala underhållsbidrag, eller kan man undankomma det?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om underhållsstöd och underhållsbidrag hittar du främst i 7 kap. föräldrabalken.Underhållsbidrag behöver i regel inte betalas ut vid växelvis boendeUnderhållsbidrag är pengar som ska betalas till den föräldern där barnet bor. Underhållsbidraget ska användas till barnets boende, mat och fritidsintressen.En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Underhållsbidrag är alltså ett individuellt belopp som föräldern kan betala och som fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § föräldrabalken). Du nämner att ni har bestämt att barnens boende ska vara växelvis. Detta innebär i vanliga fall att ingen av er behöver betala underhållsbidrag då underhållsskyldigheten fullgörs genom det växelvisa boendet. Det finns dock vissa undantag, exempelvis om den ena av er har en mycket högre inkomst än den andra. I dessa fall kan den föräldern som anser att det vore mer rimligt med en mer rättvis fördelning av underhållet, begära underhållsbidrag från den andra föräldern. Fastställer en domstol att någon av er är skyldig att betala underhållsbidrag pga. avsevärda inkomstskillnader är man skyldig att betala det. Underhållsbidrag är dock i regel något som föräldrarna gemensamt kommer överens om. Anser ingen av er att underhållsbidrag krävs av den andra så är det inget ni kommer att behöva betala till varandra i och med att ni har bestämt att barnen ska bo hos er båda.Underhållsstöd är en säkerhet vid utebliven betalning av underhållsbidragUnderhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när den andra föräldern som ska betala underhållsbidrag inte betalar eller om föräldrarna inte kan komma överens om ett underhållsbidrag, alternativt inte kan betala. Underhållsstödet är ett fast belopp på 1573 kr (1723 kr för barn över 15 år) som Försäkringskassan betalar ut varje månad till den förälder där barnen stadigvarande bor hos. Därefter riktar Försäkringskassan betalningsanspråk mot den bidragsskyldige föräldern. Är ni som föräldrar överens och ingen av er ansöker om underhållsstöd så kommer ingen av er behöva betala det heller. Underhållsstödet fungerar alltså som en säkerhet i de fallen den föräldern där barnet inte bor hos inte vill/kan betala underhållsbidrag.Det kan sammanfattningsvis sägas att så länge ni som föräldrar är överens om ett växelvis boende och uppdelningen av underhållet mellan er, så är underhållsbidrag och underhållsstöd inte något som ni behöver tänka på i och med att dessa främst finns som säkerhet vid ett icke-växelvist boende (underhållsbidrag), samt vid oenigheter föräldrarna emellan vad gäller uppdelningen av underhållet (underhållsstöd).Tveka inte att ställa en ny fråga vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Vad krävs för att hamna i belastningsregistret respektive misstankeregistret?

2018-07-13 i Alla Frågor
FRÅGA |En kväll för några år sedan ringde två civilklädda poliser på vår dörr och ville prata med vår minderårige son. De utredde en större droghärva i kommunen, och hans mobilnummer fanns med i en sms-konversation där de misstänkte att han velat köpa hasch.De pratade med honom, och med oss, han fick lämna ett urinprov som var negativt och de gick igenom hans rum utan att hitta något. Han erkände dock att han under sommaren (detta var på senhösten) rökt hasch vid ett par tillfällen.De uppgav att inga vidare åtgärder skulle vidtas, och att misstankarna avskrevs då drogtestet var negativt. Vi fick dock träffa Soc för ett samtal.Han undrar nu om detta på något sätt finns registrerat i hans belastningsregister? Han har tidigare begärt utdrag för att arbeta med barn, och detta har inte visat något, men det utdraget tas väl bara ur belastningsregistret? Kan det finnas något registrerat utan att man känner till det, i tex misstankeregistret? Något som kommer upp om han tex skulle söka en säkerhetsklassad tjänst, eller till polishögskolan?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns två typer av huvudregister över personer som är förknippade med brottslighet. Dessa register styrs dels genom lagen om belastningsregister och dels genom lagen om misstankeregister. Enligt lag ansvarar Polismyndigheten för både belastningsregistret och misstankeregistret. Registerna innehåller uppgifter om den som fått påföljder för brott och uppgifter om den som är skäligen misstänkt för brott. Det krävs även att man fyllt 15 år för att hamna i belastningsregistret och misstankeregistret. BelastningsregistretBelastningsregistret förs av Polismyndigheten och innehåller information om den som fått påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot samt åtalsunderrättelse.MisstankeregisterI misstankeregistret finns uppgifter om den som enligt förundersökningsledares bedömning har varit skäligen misstänkt för ett brott (3 § lagen om misstankeregister). Det krävs alltså att en förundersökning har startats för att man ska hamna i misstankeregistret. Vid en skälig misstanke om brott ska man underrättas om det (23 kap. 18 § rättegångsbalken). Har din son inte fått någon underrättelse om att han är skäligen misstänkt för något brott så ska han inte finnas med i misstankeregistret. Finns händelsen registrerad på något sätt?I och med att inga vidare åtgärder gjorts och han aldrig blev skäligen misstänkt för något brott har han inte hamnat i misstankeregistret. Han kan inte heller ha hamnat i belastningsregistret för denna händelse då han inte blivit dömd för brottet. Vänligen,

Påföljd för olovlig identitetsanvändning

2018-06-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, har en person i min närhet som utnyttjat min identitet och fått mig skuldsatt i kronofogden, har tyvärr valt att se bort från detta ett tag då jag ej velat ta detta till domstol. Men nu undrar jag om jag nu skulle gå till domstol för detta och personen erkänner sig skyldig till 'identitetsmissbruk'? Vad kan hända? Vad kan det bli för straff och kan personen bli återbetalningsskyldig till mig?Tacksam för svar
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det kan inledningsvis sägas att brottet som du beskriver regleras i brottsbalkens 4 kap.Olovlig identitetsanvändning - böter eller fängelse i högst två årDet du beskriver i din fråga kallas för olovlig identitetsanvändning och innebär att man utan lov använder sig av en annan persons identitetsuppgifter och utger sig för att vara denna person på så sätt att personen orsakas skada eller olägenheter. Den som gör sig skyldig till olovlig identitetsanvändning döms till böter eller fängelse i högst två år (4 kap. 6b § brottsbalken).Vad kan hända och vad blir det för straff?Det framgår av bestämmelsen om olovlig identitetsanvändning att straffet sträcker sig från böter till fängelse i två år, vilket betyder att i det fall personen gör sig skyldig till brott så kommer påföljden att ligga inom den ramen. När en bedömning görs av straffvärdet beaktar rätten vilken skada, kränkning eller fara brottet inneburit samt motivet och avsikterna den tilltalade haft. I svensk rätt föreligger en presumtion mot att i första hand döma någon till fängelse (30 kap. 4 § brottsbalken). Det innebär att om andra alternativ till fängelse kan anses mer passande så ska dessa i väljas före fängelse. Exempel på andra alternativ till fängelse är villkorlig dom eller skyddstillsyn.Vad gäller denna typ av brott är det endast vid stora skador eller omfattande olägenheter som straffvärdet för ett enskilt fall av olovlig identitetsanvändning kan bedömas motsvara ett fängelsestraff. Vad det slutliga straffet för personen blir går alltså inte att säga generellt, utan domstolen måste göra en bedömning i varje enskilt fall då brottspåföljden är beroende av skadans omfattning.Skadestånd- kräver allvarlig kränkningVad gäller en slags återbetalningsskyldighet för skadan av den som orsakat brottet, är det i svensk rätt möjligt framförallt i form av utdömande av ett skadestånd.En person som begått ett brott är som huvudregel skyldig att ersätta skador som brottet orsakat. Det är du som målsägande som ska kräva skadestånd om du anser att du har rätt till det. När du anmäler brottet hos polisen bör du även påtala att du tänker kräva skadestånd för det du blivit utsatt för. Det är domstolen som sedan prövar frågan om skadestånd i samband med rättegången. Vad gäller skadestånd för olovlig identitetsanvändning är det skadestånd för kränkning som aktualiseras. För att personen som står misstänkt för brottet ska bli skadeståndsskyldig måste kränkningen av den personliga integriteten anses vara av allvarlig art (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Detta är som sagt något som är upp till rätten att bedöma. Det kan dock betonas att skadeståndsskyldighet troligen inte döms ut vid mindre allvarliga olovliga identitetsanvändningar.Vänligen,

Hur gör man en bodelning och var ska man registrera den?

2018-07-22 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Det kom till skilsmässa med min man. Jag undrar hur gör man bodelning och var skall man registrera den (vad är det som krävs för detta)? Kommer det inte finnas andra möjligheter för min man att få något mer av min del efter bodelning har registrerats? Vi har bott tillsammans i 3 år. Med vänliga hälsningar,
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning hittar du i äktenskapsbalken.Hur gör man en bodelning?Utgångspunkten är att makars egendom ska fördelas makarna emellan genom bodelning när ett äktenskap upplöses (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Hur egendomen ska fördelas beror på om det räknas som giftorättsgods eller inte. Man delar alltså upp all egendom i giftorättsgods och enskild egendom. All egendom som inte är enskild egendom räknas som giftorättsgods (7 kap. 1 § äktenskapsbalken).Vad som brukar räknas som giftorättsgods är exempelvis boende, möbler, bilar etc. Enskild egendom ska inte ingå i bodelningen. Vad som menas med enskild egendom är exempelvis egendom som en make fått i arv eller i gåva (7 kap. 2 § äktenskapsbalken). Även egendom som är uteslutande för personlig bruk exempelvis kläder och personliga presenter får undantas från bodelning (10 kap. 2 § äktenskapsbalken)När en uppdelning har gjorts i vad som ska ingå i giftorättsgodset får vardera make från giftorättsgodset räkna av så mycket att det täcker ens skulder (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). Det som sedan återstår efter att skulderna räknats bort läggs samman och hälftendelas mellan er vilket då utgör giftorättsandelen.Har ni svårigheter att enas om en bodelning kan ni ansöka om en bodelningsförättare (17 kap. 1 § äktenskapsbalken).Var kan man registrera en bodelning? Man kan registrera en bodelningshandling hos Skatteverket om man vill. Det är alltså inte något som är obligatoriskt utan frivilligt (13 kap. 6 § äktenskapsbalken). Tänk dock på att ni först måste ha lämnat in en ansökan om skilsmässa till tingsrätten för att kunna registrera handlingen.Jag rekommenderar att du registrerar bodelningshandlingen hos Skatteverket för att undvika framtida tvister. Om ert överenskomna bodelningsavtal om vem som ska få ta del av vad finns registrerad hos Skatteverket, finns bevisningen i form av handlingen som styrker vad som tillhör dig.Hur ni går tillväga steg för steg för att registrera bodelningshandlingen finns att läsa på Skatteverkets hemsida som du hittar HÄR.Kommer det inte finnas andra möjligheter för din man att få något mer efter att bodelningshandlingen har registrerats?Huvudprincipen som aktualiseras vid ett bodelningsavtal av detta slag är att avtal ska hållas. Registrerar ni en bodelninghandling så är det det som gäller dvs. din man kommer inte kunna få ta del av något mer om inte du ger tillåtelse till det. Vänligen,

Rätt till underhåll innan skilsmässan vunnit laga kraft

2018-07-17 i Underhåll
FRÅGA |I vad mån har makan och barnen rätt till underhåll fram till skilsmässan vunnit laga kraft?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande underhållsskyldighet regleras i äktenskapsbalken och föräldrabalken. Jag tolkar frågan som att du undrar om makan och barnen har rätt till underhåll under betänkningstiden, dvs. innan skilsmässan vunnit laga kraft.Makans rätt till underhåll Huvudregeln enligt föräldrabalken är att vardera make ska stå för sin egna försörjning efter en skilsmässa (6 kap. 7 § äktenskapsbalken och 1 kap 3 § äktenskapsbalken). Under betänketiden har skilsmässan inte trätt i kraft, och makarna är juridiskt sett fortfarande gifta, vilket innebär att underhållsskyldigheten fortfarande gäller. Makarna ska därför gemensamt bidra till kostnader och personliga behov utefter efter sin förmåga, samt leva på samma ekonomiska standard som innan de ansökte om skilsmässa (6 kap. 1 § äktenskapsbalken). Barnens rätt till underhållVad gäller barnen så förutsätter jag en gemensam vårdnad. Bor barnet under betänketiden hos en av föräldrarna så, är den andra föräldern underhållsskyldig (7 kap. 2 § föräldrabalken). Det går därmed inte att undkomma en underhållsskyldighet endast för att skilsmässan ännu inte vunnit laga kraft.Sammanfattningsvis så kan det sägas att underhållsskyldigheten består både till makan och barnen på samma sätt som innan begäran om skilsmässa gjordes. När skilsmässan vunnit laga kraft ändras förhållandena och undehållsskyldigheten för makan upphör. Underhållskyldigheten för barnet upphör dock inte förräns barnet fyllt 18 år.Vänligen,

Kan skuldsanering påverka möjligheten till svenskt medborgarskap?

2018-06-30 i Migrationsrätt
FRÅGA |Jag har bott i Sverige i över 30 år, och har 2 barn med en svensk man som jag var gift med. Under vår skilsmässa så blev jag skuldsatt tack vare gemensamma lån som ex-maken inte skötte betalningar på under tiden jag och barnen bodde på skyddat boende (och inte fick ut betalningsuppgifter från banken). Dessa lån gick till inkassoföretag med skyhöga räntor, under flera år försökte jag betala av dessa lån ensam, ex-maken gjorde inga inbetalningar och skulden bara växte pga räntorna. Situationen var ohållbart och jag fick rådet att ansöka om skuldsanering, som jag beviljades och är inne på sista året nu. Under tiden har jag mest studerat och sköter studierna. Finns det en möjlighet att jag kan få svenskt medborgarskap eller måste jag vänta?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om villkor för medborgarskap hittar du i lagen om svenskt medborgarskap.Fem kriterier för svenskt medborgarskapFör att du ska kunna få ett svenskt medborgarskap är det vissa kriterier som måste vara uppfyllda. Du måste ha styrkt identitet, ha fyllt 18 år, ha permanent uppehållstillstånd i Sverige, bott i Sverige i minst fyra/fem år beroende på omständigheter samt att du måste ha haft och förväntas ha ett hederligt levnadssätt (11 § lagen om svenskt medborgarskap).Av vad jag kan bedöma så uppfyller du de fyra första kriterierna som krävs för medborgarskap i Sverige. Det kriteriet som skulle kunna stoppa dig från att få svenskt medborgarskap skulle i sådana fall vara kriteriet om att du har och kan förväntas leva ett hederligt liv. Skuldsanering kan vara ett hinder för beviljande av svenskt medborgarskapDet är Migrationsverket som bedömer om du uppfyller kriterierna för svenskt medborgarskap eller inte. Vad gäller kriteriet "hederligt liv" tar Migrationsverket hänsyn till om du exempelvis har begått några brott eller om du är skuldsatt. Migrationsverket gör även en framåtsyftande bedömning där de bedömer om det finns risk för att du i framtiden kommer att begå brott eller bli skuldsatt.Du nämner att du är inne på sista året av din skuldsanering vilket betyder att Migrationsverket troligtvis kommer att avslå din ansökan om svenskt medborgarskap. Vidare är det även så att du kan komma att få vänta ytterligare en period på ca två år efter din skuldsanering för ett beviljande av medborgarskap. Detta eftersom Migrationsverket vill se att du verkligen har möjlighet att klara dig ekonomiskt även efter skuldsaneringen. Som svar på din fråga skulle jag därför säga att skuldsanering har en stor inverkan på möjligheten att få svenskt medborgarskap och att du därför bör vänta med att ansöka om medborgarskap tills skuldsaneringen är över.Vänligen,

Får jag testamentera en lägenhet med överlåtelseförbud?

2018-06-21 i Testamente
FRÅGA |Hej!Får jag testamentera lägenhet utan rätt att sälja den!Tack
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv och testamente hittar du i ärvdabalken.Ett överlåtelseförbud är möjligt Huvudregeln är att du som testator har frihet att själv välja utformning av ditt testamente. Det finns därför inga särskilda hinder mot att du ställer upp villkor för din borttestamenterande lägenhet. Att testamentera en lägenhet utan rätt att sälja den innebär att du uppställer ett överlåtelseförbud vilket innebär att mottagaren inte har möjlighet att sälja eller ge bort andel av egendomen under sin livstid. Det är din vilja som testator som alltid ska beaktas vid tolkning av ett testamente (11 kap. 1 § ärvdabalken). Inte möjligt att testamentera egendom hur långt som helstDet är dock inte möjligt att testamentera egendom med syfte att det ska gå vidare i släktens framtida generationer (9 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Det är alltså exempelvis inte möjligt att bestämma vad ens barns arvingar ska göra med fastigheten utan överlåtelseförbudet gäller i sådana fall endast gentemot barnet. Vad bör du tänka på?Som svar på din fråga så är det möjligt att utforma testamente i princip hur du vill, det vill säga med överlåtelseförbud eller liknande. Tänk dock på att utforma testamentet så tydligt som möjligt för att du ska vara säker på att din vilja går igenom. Om du exempelvis vill skydda lägenheten så rekommenderar jag att även inta ett villkor i testamentet om att egendomen ska utgöra mottagarens enskilda egendom (7 kap 2 § tredje punkten äktenskapsbalken). Detta innebär i sin tur att testamentstagarens make eller maka inte har tillgång till lägenheten vid en eventuell bodelning (vid skilsmässa). Vänligen,