Kan säljaren tvinga mig till köpet efter att jag skrivit på kontrakt?

2019-04-30 i Köplagen
FRÅGA |Hej, Jag har skrivit på ett köpekontrakt för en liten restaurang men vill nu INTE ha restaurangen. Jag skrev på kontraktet den 3/4 och säljaren ville ha handpenningen senast den 15/4 och resterande belopp senast den 24/4. Jag fick en hyreskontrakt från fastighetsägaren den 23/4 som jag absolut inte kunde tänka mig att acceptera. Jag betalade därför varken handpenningen eller resterande belopp till säljaren. Säljaren säljar restaurangen själv utan hjälp av någon mäklare. Kan jag avsluta ärendet och gå vidare utan att behöva betala skadestånd till säljaren? Han skriver ingenting om skadestånd i kontraktet. Kan säljaren tvinga mig till köpet ?Tacksam för svar. Med vänlig hälsning
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om en köpares skyldigheter hittar du i köplagen.Jag tolkar din fråga som att du har skrivit på ett köpekontrakt och ångrat köpet. I och med att du har skrivit på ett kontrakt är du skyldig att medverka till köpet (50 § köplagen). Gör du inte det så kan du bli skyldig till avtalsbrott och säljaren får då kräva betalning eller annan fullgörelse eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd (51 § köplagen). Det behöver inte stå någonting i kontraktet om skadestånd för att säljaren ska vara berättigad till det. Säljaren kan inte tvinga dig till köpet, dock finns det en risk att personen går vidare till domstol och stämmer dig för kontraktsbrott. Det är säljaren som bestämmer hur personen ska gå vidare med detta. Jag rekommenderar därför att du förklarar din situation för säljaren och försöker komma fram tlll en lösning tillsammans.Vänligen,

Vad ska jag göra om jag blir utsatt för mordhot?

2019-04-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har stött på ett problem ett ganska stort problem. Jag har nämligen råkat ut för mordhot, och vet inte hur jag ska gå tillväga. Kan ni hjälpa mig just nu har jag rymt ifrån Sverige då jag inte känner mig trygg, brist på sömn, gråter och mår inte bra allmänt. Har ungefär en 20mordhot på mig från 20olika personer både inom Sverige och utanför. Ber verkligen om hjälp. problemet är att hoten inom Sverige är lite svårare att säkerställa bevis men utanför finns det lite grand. Det handlar om förstås mycket pengar, skulle gärna vilja åka tillbaka till mitt hemland utan att vara rädd. Det är inte kul det är allvarligt. Behöver er hjälp, tack.mvh
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mordhot (olaga hot) är ett väldigt allvarligt brott och jag förstår att du sitter i en väldigt pressad och utsatt situation just nu. Även om du känner att du inte har konkreta bevis så bör du kontakta polisen och berätta att du är utsatt för mordhot så att polisen kan säkerställa din säkerhet. För att anmäla olaga hot ringer du polisens kontakcenter på 114 14, dock ska du alltid ringa 112 om situationen är akut. När du har kontaktat Polisen så kan de hjälpa dig och förklara hur ni ska gå vidare. Polisen avgör vilket sorts skydd som ska användas i det enskilda fallet. Bedömningen utgår från hur allvarligt brottet är och hur stor risken är att hotet genomförs. I och med att du befinner dig utomlands och är rädd för att komma tillbaka till Sverige är du förmodligen i stort behov av skydd från Polisen.Om du behöver prata med någon kan du få stöd av hjälp av olika organisationer som kan erbjuda kostnadsfri stöd och rådgivning. Du kan även kontakta brottsofferjouren om du känner att du behöver prata med någon.Vänligen,

Vad har en myndighetsförklarad person för rättigheter i relation till "vårdnadshavare"?

2019-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, kan en myndighetsförklarad person flytta hemifrån, även om vårdnadshavarna förbjuder det, och är det även lagligt för vårdnadshavarna att bestämma över den myndighetsförklarade rättigheter som valet av studier, umgänge, berövande av telefon, internet, samt rättigheten att vistas utomhus eller umgås med person utomstående från familjen.t.ex den myndigförklarade bor under väldigt psykiskt samt fysiskt påfrestande förhållandena i hemmet oftast utövat från vårdnadshavarna, i rädsla att bli bestraffad på olika sätt som att bli inlåst och liknande väljer hon att söka jobb i en annan stad samt andra studier, finner boende samt jobb. men blir påkommen eller kanske även den myndigförklarade berättar för vårdnadshavarna att personen kommer flytta och att det är bestämt, och vårdnadshavarna bestämmer sig att låsa in personen i hemmet och beröva henne sin frihet som myndighetsförklarad, eller att hon flyttar utan att säga till dom, vårdnadshavarna spårar upp henne och drar med sig henne till vårdnadshavarnas hem. vad är den myndighetsförklarade rättigheter i hela denna situationen. och hur kan personen gå tillväga
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En myndighetsförklarad person har rätt att bestämma över sitt livEn myndighetsförklarad person har rätt att bestämma över sig själv och kan flytta hemifrån utan att någon förbjuder det. Vårdnadshavare är de personer som har den rättsliga vårdnaden över ett barn och består tills dess att ett barn fyller arton år. I detta fall är personen myndighetsförklarad och har i juridisk mening därför inga vårdnadshavare. Personen bör vara fri att få bestämma över sitt egna liv på sina egna villkor. Omständigheterna som du beskriver i din fråga är inte under några omständigheter acceptabla och kan utgöra flera brott i lagens mening.Du beskriver bland annat psykisk och fysisk påfrestande förhållanden i hemmet, frihetsberövande och tvång till att komma tillbaka till hemmet. Alla dessa omständigheter kan utgöra brott i lagens mening vilket kan vara bra för den utsatte personen att veta. Jag tolkar "fysiska och psykiskt påfrestande förhållanden i hemmet" som att det kan röra sig om brottet misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken). Att låsa in en person i hemmet och på så sätt beröva personen sin frihet kan anses utgöra brottet olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § brottsbalken) och att spåra en person och genom våld eller hot om våld tvinga tillbaka den till hemmet kan utgöra brottet olaga tvång (4 kap. 4 § brottsbalken). Hur kan personen gå till väga?Det du beskriver i din fråga är frågor om våld och förtryck och min rekommendation är att personen så fort som möjligt kontakta polisen och socialtjänsten för att göra en anmälan eller få stöd och hjälp. Det är under inga omständigheter acceptabelt att vara inlåst och berövad friheten att få komma ut, eller att leva under sådana omständigheter som beskrivits i frågan. Vet man som utomstående att en person är olaga frihetsberövad eller blir utsatt för andra allvarliga brott i hemmet bör man alltid kontakta polisen. Om personen upplever hedersrelaterat förtryck eller annan typ av förtryck från familjen så kan det vara bra om den som är utsatt får komma i kontakt med stödorganisationer som är experter på sådana typer av situationer. De flesta stödorganisationer ger gratis stöd och rådgivning, och kan i många fall hjälpa till. Man kan även kontakta brottsofferjouren som ger stöd och vägledning till personer utsatta för brott HÄR.Vänligen,

Kan man äga en bostadsrätt samtidigt som man innehar ett hyresavtal?

2019-03-30 i Hyresrätt
FRÅGA |Har en bostadsrätt, kan jag söka mej en hyresrätt o stå på det kontraktet
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hyresrätter och bostadsrätter hittar du i Jordabalken samt bostadsrättslagen.Utgångspunkten är att det är fullt lagligt att ha flera bostäder samtidigt då det inte finns någon lag som reglerar detta. Det finns dock utrymme för hyresvärden att säga upp hyresrätten om det framkommer att man själv inte bor där (12 kap 46 § p. 10). Svaret på din fråga beror alltså på om du tänker bo i hyresrätten eller inte. Om du inte avser att bo i hyresrätten så kommer förmodligen hyresvärden inte att acceptera det.Vad gäller din bostadsrätt så kan det även hända att stadgarna i föreningen kräver att du som medlem faktiskt bor i bostaden (1 kap. 3 § bostadsrättslagen). Skulle du vilja hyra ut bostadsrätten krävs också styrelsens godkännande (7 kap 10 § bostadsrättslagen). Sammanfattningsvis beror din fråga alltså på omständigheterna. Att hyra en lägenhet samtidigt som du bor i din bostadsrätt blir dock förmodligen problematiskt då hyresvärdar oftast ställer krav på att man är i behov av hyresrätten.Vänligen,

Kan man skriva ett äktenskapsförord för privat pensionssparande?

2019-04-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Som föräldraledig och deltidsarbetande (för att familjelivet ska gå smidigare) så är det svårt vad jag förstått att säkra så man inte drabbas av dåligt pension efter en ev skillsmässa. Håller äktenskapet så är det ju inget problem då man delar på inkomsterna.I mitt fall, så skulle maken kunna avstå sin premiepension (tror jag det heter) men då förlorar man 8% av den överlåtna summan. Vilket känns dumt. Fråga: skulle man kunna skriva ett äktenskapsförord om att privat pensionsparande är enskilld egendom och helt enkelt sätta in mer till den som gått ner i tid, vabat och varit föräldraledig?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskapsförord hittar du i 7 kap. äktenskapsbalken.Det är fullt möjligt att upprätta ett äktenskapsförord med syfte att göra det privata pensionssparandet till enskild egendom. Ni får i princip utforma ett äktenskapsförord samt avtala om vad ni vill ska vara enskild egendom precis hur ni vill. De enda krav som finns är att äktenskapsförordet är skriftligt, undertecknat och ingivet till Skatteverket (7 kap. 3 § äktenskapsbalken). Tänk på att det är viktigt att formulera äktenskapsförordet så att det tydligt framgår vad som avses för att unvika missförstånd vid en eventuell tvist.Behöver du hjälp med att upprätta ett äktenskapsförord kan du klicka HÄR eller kontakta någon av våra jurister HÄR.Vänligen,

Är köparen skyldig att betala när han inte kan bevisa att det föreligger en ångerrätt i avtalet?

2019-04-30 i Köplagen
FRÅGA |Vi är ett UF-företag som säljer anti-skimmingkort, ett kort som hindrar eventuella kortbedrägerier via den nya "blipp" funktionen som de flesta bankkort idag har. Vi kom överens om med en ägare till en lokal Ica butik muntligt att han skulle köpa 100 kort av oss för att sälja i hans butik. Vi nämnde eventuell möjlighet att vi skulle kunna köpa tillbaka korten för det reducerade priset vi sålde de till honom för men gjorde aldrig några färdiga bestämmelser kring det. Vi skickade fakturan på de 100 korten som vi överlämnat till honom ungefär en och en halv månad sen och han har ännu inte betalt. Inte förrän efter fakturans förfallodatum, när vi frågade om han tänkt betala så svarade han med att han ville makulera fakturan/ sälja tillbaka korten till oss. Våra förhandlingar skedde muntligt med honom och vi hade som sagt nämnt möjligheten av att köpa tillbaka korten, men inga slutgiltiga bestämmelser gjordes. Det har nu gått 2 veckor efter fakturans förfallodatum, vi har mailkontakt med honom och vi har hänvisat till köplagen att han helt enkelt är skyldig att betala. Han har inte styrkt sina påståenden om sin rätt att få sälja tillbaka korten med någon som helst laghänvisning eller andra bestämmelser mellan oss. Enligt oss anser vi han är skyldig att betala sin faktura då dels vi inte bestämde något om någonting liknande en ångerrätt, detta krävs då köplagen som antas mellan två företag som här är dispositiv och sådana måste göras tydligt, helst skriftligt. Har vi rätt?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Jag kommer att börja med att förklara vad som gäller i er situation för att sedan ge er rekommendationer och råd om hur ni kan gå vidare. Det kan inledningsvis sägas att regler om avtal och köp mellan företag finns i avtalslagen respektive köplagen.Ni har rätt att kräva betalningEtt bindande avtal uppkommer då ni som säljare ger ett anbud och köparen ger en accept (1 § avtalslagen). För att ett avtal ska uppkomma krävs att ni som säljare ger ett pris som båda parterna är överens om. I lagens mening så är munliga och skriftliga avtal som huvudregel lika bindande, även om muntliga avtal är svåra att bevisa. I ert fall tolkar jag det som att ni gett ett muntligt anbud och fått tillbaka ett muntligt accept, därmed föreligger ett bindande muntligt avtal.För att en ångerrätt ska gälla krävs det att säljare och köpare avtalar om det då det inte finns några sådana bestämmelser i köplagen (2 § köplagen). Jag tolkar det som att köparen anser att ni avtalat om någon from av ångerrätt medan ni inte anser att ni gjort det. Min bedömning är att det utifrån vad ni beskrivit inte finns något sådant i och med att det endast kom på tal och aldrig bestämdes helt och hållet varken muntligt eller skriftligt. Det bör därmed inte föreligga en ångerrätt för köparen. I och med att köparen vägrar att betala i tid och medverka till köpet och detta inte bror på omständigheter från er sida så får ni så som ni också har gjort, kräva betalning eller annan fullgörelse. Ni har även rätt att häva köpet samt kräva skadestånd (51 § köplagen).Ni kan ansöka o betalningsföreläggande hos KronofogdemyndighetenSom jag förstått det så har ni försökt kräva betalt utan framgång. Det ni kan göra är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. För att ansöka om betalningsföreläggande krävs det att sista dagen för betalning ska ha passerat. En ansökan om betalningsföreläggande ska innehålla innehålla fordringens belopp, förfallodagen och den ränta som begärs. Ni kan ansöka om betalningsföreläggande HÄR.När ni har gett in ansökan om betalningsföreläggande kommer Kronofogden att begära att köparen ska yttra sig om betalningsskyldigheten. Om köparen bestrider betalningsskyldigheten kommer ni att underrättas om det och kan då välja att överlämna målet till tingsrätten som får göra en bedömning. Slutliga rådSammanfattningsvis så är min bedömning att ni har rätt i era påståenden. Dock är det stora problemet i ert fall att det inte finns någonting skriftligt. Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga avtal, dock är det väldigt svårt att eventuellt bevisa för tingsrätten att det här köpet har skett och att ni inte avtalat om ångerrätt. Lika mycket som köparen inte kan bevisa att en ångerrätt existerar, lika mycket kan det inte bevisas att det föreligger ett korrekt muntligt avtal. Köparen skulle kunna hävda vad som helst i den situationen, utan att ni kan motbevisa det. Det är därför väldigt viktigt och starkt rekommenderat att alltid ha sådana här typer av avtal skriftligt, för att undvika framtida tvister och bevisproblematik. Mitt råd är att ni ansöker om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Bestrider köparen detta kan ni alltid prova med att överlämna målet till tingsrätten. Tänk dock på att det krävs att ni kan kunna bevisa och styrka era påståenden i tingsrätten och att det kan bli väldigt svårt utan skriftliga bevis.Lycka till och tveka inte att kontakta oss vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Står avsändaren för risken om ett meddelande inte kommer fram alls?

2019-03-31 i Avtal
FRÅGA |Avtalsrätten ?Den generella utgångspunkten inom avtalsrätten är att avsändaren står för risken för att hanns meddelande inte kommer fram i rätt tid eller på rätt sätt.Jag utgår ifrån att det är sant.Min fråga är: gäller det även alternativ: meddelande inte kommer fram alls ?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har rätt i att utgångspunkten är att avsändaren står för risken för att meddelandet inte kommer fram i rätt tid eller på rätt sätt. Detta innebär att avsändaren bär risken för att meddelandet kommer fram för sent eller försvinner exempelvis i posen. Svaret på din fråga är följaktligen att avsändaren bär risken även när ett meddelande inte kommer fram alls.Tveka inte att höra av dig till oss vid ytterligare funderingar!Vänligen,

Kan jag ha rätt till bilen genom dold samäganderätt?

2019-03-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Min sambo och jag separerade i december 2018. Vi hade gemensam ekonomi. Han flyttade ut omgående och tog med sig det han ville ha och bilen. Problemet är bilen. Vi valde ut och köpte den för gemensamma pengar samt ett dellån. Dellånet står på honom. Bilen står registrerad på honom. Han menar att bilen är hans 100%. Jag menar att jag enligt samäganderättslagen äger den till 50%.Vad kan jag göra?
Maria Simeonidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du hittar bestämmelser om sambos i sambolagen.En bil utgör inte samboegendom och ska inte ingå i bodelningenHuvudregeln för sambos är att den som köpt egendom förblir ägare till egendomen. Bostad och bohag som införskaffats för gemensam användning utgör samboegendom (3 § sambolagen). När samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska på begäran av någon av samborna samboegendom fördelas mellan dem genom bodelning (8 § sambolagen). Med bohag avses enligt möbler, hushållsmaskiner och annat intre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § sambolagen). En bil räknas inte som bohag och ingår därmed inte i en bodelning.Du kan ha rätt till bilen genom dold samäganderätt under vissa förutsättningarDu nämner att ni båda betalat för bilen men att dellånet och bilen är registrerad på din sambo och att ni nu har separerat. Det finns dock en princip om dold samäganderätt som kan infalla där sambor under vissa förutsättningar kan hävda sin rätt till viss egendom trots att den andre sambon utåt står som ägare till egendomen. Denna princip är utarbetad av Högsta Domstolen med syfte att ge den andra parten ekonomiskt skydd. För att dold samäganderätt ska föreligga förutsätts att:1. en av sambon köpt egendom i sitt namn men för makarnas gemensamma bruk. 2. att den andra sambon möjliggjort eller åtminstone underlättat förvärvet genom ett ekonomiskt tillskott. 3. att sambon som står som den formella köparen insett att syftet bakom det ekonomiska tillskottet varit att det ska föreligga samäganderättOm dessa kriterier är uppfyllda träder dold samäganderätt in och det antas föreligga en avsikt att egendom ska brukas gemensamt. I ditt fall skulle dold samäganderätt skulle kunna föreligga då din sambo står som ägare till bilen samt dellånet, men att du genom att ha betalt hälften av bilen möjliggjort eller åtminstone underlättat förvärvet genom det ekonomiskt tillskottet. Dock är detta någonting som du måste bevisa vid en eventuell tvist då bevisbördan ligger på dig. Du måste alltså bevisa att du har varit med och betalat av bilen/ dellånet vilket i vissa fall kan vara väldigt svårt. Kan du bevisa dessa har du dock med stor sannolikhet rätt till hälften av bilens värde genom dold samäganderätt om du går vidare till domstol.Tveka inte att höra av dig vid ytterligare funderingar!Vänligen,