Skillnader i hur egendom hanteras vid någons bortgång i samboförhållande och äktenskap

2019-08-25 i Alla Frågor
FRÅGA |HejJag och min sambo funderar på att gifta oss. Vad skulle det innebära för våra respektive tillgångar om någon av oss går bort?Hur fördelas tillgångarna om vi inte är gifta om någon av oss går bort?Min sambo har två barn sedan tidigare och vi har inga gemensamma barn.
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I ett samboförhållande så har inte en sambo någon arvsrätt vid den andra sambons bortgång. Det har man däremot i ett äktenskap, vilket följer av 3 kap 1 § ärvdabalken. Man får som efterlevande make då ärva den avlidne makens egendom fram till sin egen död. Först efter båda makarnas död har gemensamma barn rätt att få sitt arv från sin först avlidne förälder. Men detta gäller som sagt inte i samboförhållanden. För att en sambo ska få ärva krävs att det finns testamente som ger denne arvsrätt. I och för sig har din sambo särkullbarn, vilket gör att de enligt 3 kap 1 § ärvdabalken ändå hade haft rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Hade ni varit gifta hade de dock kunnat avstå från att ta ut sitt arv direkt och istället invänta arvet tills efter din bortgång. I sådana fall hade du i praktiken ändå fått ärva av din make. Som sambo har du alltså inte samma arvsrätt som en make. Däremot kan du som efterlevande sambo begära en bodelning enligt sambolagen vid din sambos bortgång. Då kommer er gemensamma bostad och ert gemensamma bohag att delas så att du får ut hälften av det, och hälften går till den avlidne sambos arvingar. Det här är dock ingenting som måste göras, utan den efterlevande sambon väljer om han eller hon vill begära bodelning. I ett äktenskap skulle all er egendom delas lika i en bodelning efter att någon av er avlidit, då alla egendom i ett äktenskap som huvudregel är giftorättsgods och ska ingå i en bodelning. Det skulle alltså inte bara vara bostad och bohag som delades mellan er. Detta är i stora drag de skillnader som finns mellan att vara sambo och att vara gifta, om någon av er skulle gå bort. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

Vilka uppgifter får Kronofogden lämna ut?

2019-08-15 i Sekretess
FRÅGA |Hej, jag har frågor om Kronofogden och vilka uppgifter dem får lämna ut via telefonsamtal angående min skuld. Får kronofogden lämna ut uppgifter och skulden storlek med att ange att skulden är över 100 000 via ett telefonsamtal till vem som helst, eller kan det vara ett brott mot gdpr lagen och annat när det gäller sektress? Jag råkade nämligen ut för detta och känner mig kränkt då en privatperson i min vänskapskrets kom över uppgifterna. Jag har också fått hem så kallade bluff fakturor sen tidigare och min tanke är till vilka läcker kronofogden ut mina uppgifter till?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som huvudregel gäller att alla handlingar hos svenska myndigheter är offentliga och att de därför kan lämnas ut till alla. Detta följer av reglerna i 2 kap tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen. Det finns dock undantag från offentlighetsprincipen i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Anges i lag att en särskild uppgift täcks av sekretess, får myndigheten inte lämna ut uppgiften till någon utanför myndigheten. Dessa regler gäller även Kronofogdemyndigheten.Det finns i 34 kap OSL specialregler för uppgifter och handlingar hos Kronofogdemyndigheten. Jag vet inte exakt vad ditt ärende hos Kronofogden har gällt utöver att du har skulder. Har de startat någon form av indrivning eller utsökning vad gäller din skuld, gäller som huvudregel sekretess enligt 34 kap 1 § OSL. Det finns dock undantag som gör att det inte råder sekretess om vissa omständigheter är för handen. Har de exempelvis startat indrivningar mot dig flertalet gånger de närmsta två åren gäller inte sekretessen för ett avslutat ärende. Under pågående indrivningar gäller inte heller sekretess. Det finns således flera undantag från sekretessen och det gör att Kronofogden mycket väl kan ha fått lämna ut uppgifter om din skuld. Jag vet dock som sagt inte alla omständigheter kring ditt ärende hos Kronofogden och kan därför inte ge dig ett exakt svar på om utlämnandet av uppgifterna varit korrekt. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

När har man rätt till förlängning av ett hyresavtal?

2019-07-31 i Hyresrätt
FRÅGA |Har hyrt en villa privat i sedan 31/5-2009 alltså drygt 10 år. Vi bor granne med fastighetsägaren och har ofta kontakt, är skötsamma och har skött inbetalningar prickfritt (utom en gång då jag satte in hyran på min sons klasskonto istället så den blev några dagar sen)Jag är orolig att ägarens dotter som nu är vuxen och går sista året på högskolan kommer att vilja flytta in nästa vår 2020 då hon tar sin examen. Har vi någon som helst besittningsrätt??Tack på förhand
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att ni har hyrt villan omöblerad och med tillsvidarekontrakt sedan 2009. Frågan är om ni har rätt till förlängning av hyresavtalet eller om er hyresvärd har rätt att säga upp ert avtal utan att ni har rätt till förlängning av hyresavtalet. Det du undrar över regleras i hyreslagen, 12 kap jordabalken. I 12 kap 46 § jordabalken sägs att en hyresgäst som huvudregel har rätt till förlängning av hyresavtalet. Det finns dock ett antal undantag från den huvudregeln som listas upp i samma paragraf. De första punkterna rör fallet att hyresavtalet är förverkat eller om man som hyresgäst har allvarligt misskött sig. Detta verkar ju inte vara fallet för er. Huset ska inte heller rivas eller genomgå större ombyggnader, vilket också kan göra att man som hyresgäst inte har rätt till förlängning. Punkten 10 är nog det enda undantaget som skulle kunna göra att ni inte har rätt till någon förlängning av hyresrätten. Där sägs att hyresvärden kan säga upp hyresavtalet utan att hyresgästen har rätt till förlängning, om det inte strider mot god sed i hyresförhållanden och om det inte av annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. Det är svårt för mig att svara på om ert hyresförhållande är sådant att det skulle vara oskäligt att låta er flytta. Det är en avvägning i varje enskilt fall, där deras rätt att låta sin dotter flytta in får vägas mot att ni har hyrt huset så länge. För att kunna få ett helt rätt svar rekommenderar jag er att ta hjälp av en jurist. Ni kan då maila info@lawline.se om ni vill ha hjälp utav någon av våra jurister. Om en tvist. skulle komma upp i framtiden, kan ni ta upp ärendet i hyresnämnden, som då får avgöra om ni har rätt till förlängning av hyresavtalet. Hoppas mitt svar hjälpt er!

När blir egendom man fått i gåva enskild egendom?

2019-07-24 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag har av min far fått aktierna i hans aktiebolag som gåva, enligt gåvobrev enskild egendom samt att avkastning som löper på gåvan även ska betraktas som enskild egendom. Jag och min fru var gifta vid gåvotillfället. Företaget hade vid gåvotillfället ingen verksamhet utan endast ett mindre belopp kontanta medel på bankkontot. Därefter har jag startat verksamhet i bolaget och tillgångarna har ökat betydligt. Vid en skilsmässa, kommet företaget på något sätt att betraktas som del i bodelning mellan mig och min fru? Eller är företaget att betrakta som min enskilda egendom?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan du ställer regleras i äktenskapsbalken. I 7 kap 1 § äktenskapsbalken sägs att makars egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom, och därför som huvudregel ska ingå i en bodelning vid skilsmässa. I 7 kap 2 § äktenskapsbalken sägs att enskild egendom är egendom som den ena maken har fått i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att den ska vara enskild egendom. För dig betyder det här att aktiebolaget som du fått av din far är enskild egendom och därmed inte kommer ingå i en bodelning mellan dig och din fru. Din fru har alltså ingen del i inkomsterna du får från företaget och ni kommer inte dela på det vid en skilsmässa. Har du mer frågor rekommenderar jag dig att kontakta någon av våra jurister. Du mailar då info@lawline.com.Hoppas mitt svar hjälpt dig!

När får en hyresgäst besittningsrätt?

2019-08-22 i Hyresrätt
FRÅGA |Jag bor i en privatvilla, som har tre rum/lägenheter i källarplan. Jag använder också samma källarutgång och har tvättstuga och förråd i källaren, så det är inte helt separata bostäder. Jag hyr ut dessa med jämna mellanrum, men vill försöka undvika att hyresgästerna får besittningsrätt. Vad jag förstår får de inte besittningsrätt (mer än under den tid kontraktet löper) ifall jag skriver ett tidsbegränsat kontrakt, till exempel på ett år. I så fall, går det att upprepa, med samma hyresgäst och utan besittningsrätt, med ett nytt tidsbegränsat hyreskontrakt, år två ifall någon vill stanna? Ifall det inte går att undvika besittningsrätt, vad händer ifall jag av någon anledning vill/tvingas sälja huset?
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar dig som att du är fastighetsägare till huset du bor i där du hyr ut rum. Frågan du har ställt regleras i 12 kap jordabalken. Enligt 12 kap 45 § jordabalken har nämligen en hyresgäst som hyr del i upplåtarens egen bostad ingen besittningsrätt. Jag kan dock inte med säkerhet svara på om det är situationen för er. Det beror på hur villan ni bor i ser ut och om det kan anses att dina hyresgäster hyr del i din egen bostad. I så fall får de aldrig besittningsrätt. Om de skulle ha besittningsrätt och därmed ha rätt till förlängning av hyresavtalet, finns dock en uppräkning i 12 kap 46 § jordabalken om situationer då du trots hyresgästens besittningsrätt får säga upp avtalet. Där sägs bland annat i punkten 10 att hyresavtalet får sägas upp oavsett besittningsrätt om det inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller av någon annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. Måste du sälja huset bör det alltså vara okej och inte anses oskäligt att du säger upp hyresavtalet med din hyresgäst. Hoppas mitt svar hjälpt dig! Har du mer funderingar eller vill du ha tydligare vägledning för din situation, rekommenderar jag dig att kontakta någon av våra jurister. Du mailar då info@lawline.se. Med vänliga hälsningar,

När kan en lagfart förklaras vilande?

2019-08-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Mina frågor gäller "lagfart"Vad betyder det när en lagfart har noteringen "vilande"?Hur länge kan den vara vilande?Ändras eller tas noteringen om "vilande" bort när köpesumman är betald? Fått kopia från Inskrivningsmyndigheten där beslutet är att ansökan har förklarats vilande.Tack på förhand!
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Olika regler kring lagfart finns i 20 kap jordabalken. Enligt 20 kap 1 § jordabalken ska alla som förvärvat en fastighet söka lagfart (inskrivning av förvärvet), och detta ska ske inom 3 månader från det att köpekontraktet upprättades enligt 20 kap 2 § jordabalken. Det finns i 20 kap 6 § jordabalken uppräknat de fall då en ansökan om lagfart ska avslås. Föreligger ingen av de omständigheterna som gör att ansökan om lagfart kan avslås, gäller att lagfarten kan förklaras vilande om någon av omständigheterna i 20 kap 7 § jordabalken är uppfyllda. De omständigheter som gör att en lagfart förklaras vilande är främst om det är oklart huruvida förvärvet av fastigheten gått rätt till, eller om något fattas i din ansökan om lagfart. Det finns ingen tidsfrist för hur länge en lagfart kan stå som vilande, men du kommer få en möjlighet att komplettera din ansökan med det som fattas av Inskrivningsmyndigheten. Viktigt att poängtera är dock att du med vilande lagfart fortfarande kan söka inteckning i din fastighet och i teorin sälja fastigheten vidare, även om det blir svårt att bevisa att du är ägare med en vilande lagfart. Du får helt enkelt invänta Inskrivningsmyndighetens beslut och komplettera din ansökan med det de ber dig om. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

När kan man dömas för förtal enligt brottsbalken?

2019-07-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Kvinnan min sambo hade affär med skriver till han om mig efter att han lämnat henne -att våran dotter är inte hans, att jag ska skada och döda han, att jag planerade allt för att separera de och skrämma han, jag kontrollerar han- kan jag anmäla henne för förtal? Tacksam för svar
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Brottet förtal regleras i 5 kap 1 § brottsbalken. Där sägs att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal. Det krävs alltså för brott att 1) en uppgift har lämnats, 2) att uppgiften ska avse en viss levande människa, 3) uppgiften ska vara ägnad att utsätta personen för andras missaktning, och 4) uppgiften ska ha lämnats till någon annan än den som uppgiften avser. Det är i ditt fall klart att uppgifter har lämnats till en annan person än du själv (din sambo). Dessa uppgifter är enligt mig ägnade att utsätta dig för din sambos missaktning, då personen skriver att du varit otrogen, att du ska göra honom illa och liknande. Det krävs inte enligt lagen att någon faktisk missaktning ska uppstå för att det ska vara fråga om brott, utan uppgifterna behöver endast typiskt sett leda till andras missaktning. Uttalandena som personen gjort på sms till din sambo får sägas typiskt sett leda till missaktning hos den eller de personer som nås av uppgifterna.Det kan vara så att uppgifterna personen lämnat till din sambo är att klassa som förtal. Det som kan göra det tveksamt är om det inte finns någon grund för din sambo att tro på det som skrivits i meddelandena. Har din sambo ingen som helst anledning att tro på meddelandena, och tror han heller inte på dem och leder det inte till några problem mellan er, kanske uppgifterna inte kan anses ägnade att leda till missaktning. Men detta är bedömningar som en domstol ska göra. Oavsett bör du polisanmäla händelserna, då det kan vara fråga om förtal och även andra brott. Hoppas mitt svar hjälpt dig!

När kan man begära del i lägenhet som sambo efter en separation?

2019-07-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Skulle vilja ställa en fråga angående en separation. Varit tillsammans med mitt ex i 2,5 år varav cirka 2 av dessa har han bott i mitt bostadsrätt. Han har aldrig varit skriven på min adress. Vi har bla renoverat köket tillsammans samt köpt några möbler och övriga små saker. Till bostaden hade han med sig inget mer än sina kläder och personliga grejer och har använt sig av mina. Vi hade delat ekonomi men delade på månadsavgift och ränta till min bostadsrätt, el och tv samt delade på kostnader på mat osv. Även delade på vinsten från uthyrning av hand lägenhet (varit uthyrt i cirka 1 år). Det som jag undrar är : kommer jag behöva köpa ut honom från köksrenoveringen ? och i så fall, omgående eller när jag säljer lägenheten? samma för övriga möbler.Har läst sambolagen och förstår att svaren på mina frågor ovan kommer förmodligen vara att ja, jag behöver köpa ut honom. Men det som gör mig tveksam är : han har aldrig varit skriven hos mig, beslutet att avsluta vår relation var ensidigt och plötsligt och när han flyttade ut (vilket var plötsligt) fick han möjligheten att komma in i lägenheten och hämta det han ville. Jag frågade via sms vad han kommer ta och svaret var : mina kläder och personliga grejer, inga möbler eller dyl. Vi har inte haft kontakt alls på 4 månader vilket innebär att han inte har efterfrågat ngt. Min fråga gäller förstås : i fall han begär kompensations, hur ligger det till iim han inte ville ha ngt när jag frågade. tack
Anna Rydin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När man separerat som sambor, kan båda parter begära en bodelning. Det innebär att man delar lika på all samboegendom. Samboegendom är enligt 3 § sambolagen sambornas gemensamma bostad och bohag. En bodelning kan begäras av båda samborna under ett år efter separationen, om det inte finns något samboavtal som säger att sambolagen inte ska tillämpas. För att en bodelning ska kunna begäras enligt sambolagen, krävs först och främst att man är sambor i lagens mening. Det krävs då enligt 1 § sambolagen att man är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och att man har gemensamt hushåll. Det verkar som att ni två bott tillsammans i ett samboförhållande, då ni bodde ihop i två år och delade på många utgifter. För att din föredetta sambo ska kunna begära bodelning på din bostadsrätt och möblerna i den, krävs också att du förvärvade lägenheten i syfte att ni skulle bo i den båda två. Det framgår inte av din berättelse om så var fallet. Om du ägde lägenheten innan ni träffades, är därför enligt 5 § 4 p. sambolagen inte samboegendom och kan därför inte bodelas. Är sambolagens regler om bodelning tillämplig på ert förhållande och din lägenhet, kan alltså din föredetta sambo, oavsett om han tidigare sagt att han inte har några anspråk, inom ett år efter separationen kräva en likadelning av värdet på din lägenhet. Hoppas mitt svar hjälpt dig!