Vad händer med skadeståndet när en dom överklagas?

2019-12-12 i Alla Frågor
FRÅGA |Om en dom överklagas. Vad händer då med det skadestånd jag förväntades få?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en dom ska få rättskraft och förbli gällande måste den vinna laga kraft. Detta sker normalt tre veckor efter att domen meddelats om ingen av parterna överklagar den. När en dom överklagas vinner den inte laga kraft. Frågan ska då prövas på nytt i en överinstans. Överinstansen kan komma fram till samma sak som underinstansen, eller ändra domslutet. Ett skadestånd som dömts ut i en dom som sedan överklagas har inte fått rättskraft. Frågan om skadeståndet ska på grund av överklagandet prövas en gång till i en överinstans. Om överinstansens dom inte överklagas vinner den laga kraft och kan därmed verkställas. Först när en dom vunnit laga kraft kan dess innehåll verkställas.Skadeståndet du väntades få kommer inte att kunna ges nu eftersom domen överklagats. När domen vunnit laga kraft kan den verkställas och eventuellt skadestånd kan delas ut beroende på vad överinstansens kommit fram till i sin dom. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

När kan 36 § avtalslagen användas?

2019-12-09 i Avtal
FRÅGA |Exempel på 36 paragraf om avtalslagen
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln inom svensk rätt är pacta sunt servanda - avtal ska hållas. 36 § avtalslagen (AvtL) är en generalklausul som kan tillämpas på olika typer av avtal. Bestämmelsen stadgar att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt. När man bedömer om ett avtalsvillkor är oskäligt eller ej tar man hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna när avtalet tillkom, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Ett exempel där den skulle kunna tillämpas är om en arbetsgivare i ett anställningsavtal friskriver sig från skadeståndsansvar. Det anses oskäligt såvida det inte sker i kollektivavtal, och då kan 36 § aktualiseras. Bestämmelsen kan även aktualiseras när ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätt i en viss fråga eller om en avtalspart utsätts för diskriminerade behandling. Bestämmelsen kan även aktualiseras när det råder orimlighet i proportionen mellan kontraktsbrott och påföljd pga. kontraktsbrottet. En sådan situation skulle exempelvis kunna vara om en näringsidkare tar in skiljedomsklausuler i ett konsumentavtal (detta skulle kunna bli mycket kostsamt för konsumenten).Andra situationer då 36 § kan aktualiseras kan vara när en näringsidkare tar med villkor och förbehåller sig rätten att leverera produkten när den är klar - det kan vara oskäligt för konsumenten eftersom det inte finns någon fast tidsram alls. Stränga reklamationsregler som exempelvis att konsumenten ska reklamera skriftligen inom tre dagar bör också anses som oskäliga. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer är du välkommen att ställa en till.Med vänliga hälsningar

Till vilket värde beräknas förskott på arv?

2019-12-03 i Förskott på arv
FRÅGA |Min fru fick våren 2002 överta en båt i befintligt skick som förskott på arv.Det befintliga skicket bedömdes så dåligt att en försäljning skulle ge max 50 000 kr om den överhuvudtaget skulle gå att sälja.Båten rustades av mig under hösten 2002 och våren 2003 då den även såldes för 75 000 kr.Nu under hösten 2019 avled arvlåtaren och det är dags för bouppteckning och jag undrar till vilket värde måste hon ta upp som arvsförskott?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om förskott på arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Enligt huvudregeln ska avräkningen för förskottet ske efter egendomens värde vid mottagandet om inte annat bör gälla på grund av omständigheterna i övrigt (6 kap. 3 § ÄB). Om båtens värde vid gåvotillfället var 50.000 kr är det det värdet som ska tas upp enligt huvudregeln. Vad omständigheterna i övrigt omfattar är omdiskuterat i doktrin. Exempel på vad som kan omfattas kan vara om arvlåtaren gett uttryck för viss värdering, eller att det sker en allmän skälighetsbedömning för gåvans värdeökning. Rättsläget är emellertid oklart. Utifrån informationen i din fråga bör huvudregeln vara tillämplig i ert fall. Som huvudregel gäller dock att värdet beräknas vid gåvotillfället och inte vid arvlåtarens död. I ert fall blir således resultatet 50.000 kr enligt huvudregeln. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Är hyresgästen skyldig att skotta bort snö från balkongen?

2019-11-19 i Hyresrätt
FRÅGA |Hej! Om man bor i en hyreslägenhet. Är man skyldig att skotta bort snö från balkongen mm. Vad är man skyldig atr göra i en hyreslägenhet och utanför som hyresgäst?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som hyresgäst är man skyldig att under hyrestiden väl vårda lägenheten och vad som därtill hör. Hyresgästen är skyldig att ersätta skador om de uppkommit genom hens vållande eller vårdslöshet, eller genom försummelse från annan i hushållet eller genom försummelse av gäster (12 kap. 24 § jordabalken). Om en skada uppkommer har hyresvärden bevisbördan för att skadan har uppstått under hyresgästens hyrestid. En balkong tillhör lägenheten och ingår därmed i vårdplikten som hyresgästen har under hyrestiden. Det innebär att hyresgästen har en skyldighet att exempelvis ta bort snö från balkongen för att undvika skador. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad innebär olaga hot?

2019-12-09 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Muntligt olaga hot
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om olaga hot och andra brott finns stadgade i brottsbalken (BrB). Vad innebär olaga hot?Olaga hot innebär att någon hotar en annan person med en brottslig gärning som är ägnad att framkalla allvarlig rädsla för personens, eller någon i dennes närhet, säkerhet till person, egendom, frihet eller frid. Bedömningen kring huruvida hotet är att bedöma som att det varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla utgår från de faktiska förhållandena i den specifika situationen. Man ser hur hotet har uppfattats från den hotades synvinkel (4 kap. 5 § första stycket BrB). Om brottet istället är grovt döms gärningspersonen istället för grovt olaga hot. Vid bedömningen huruvida hotet är av normalgraden eller grovt beaktar man särskilt om hotet förstärkts med vapen eller om gärningen varit särskilt hänsynslös eller av farlig art (4 kap. 5 § andra stycket). Vad är straffet för olaga hot?För olaga hot är straffskalan böter eller fängelse i högst ett år. För grovt olaga hot är påföljden som lägst nio månader fängelse och som högst fyra år (4 kap. 5 § BrB). Muntligt olaga hot?Olaga hot kan ske muntligen, det väsentliga som krävs är att hotet kommer till den hotades kännedom. För att dömas för brottet måste åklagaren kunna bevisa att den misstänkta faktiskt har utfört gärningen för att rätten ska kunna döma. Det är således åklagaren som har bevisbördan för att den misstänkte utfört gärningen.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan en vuxen person adopteras?

2019-12-06 i Adoption
FRÅGA |Hej! Jag är 26 år idag. Jag har ingen kontakt med min biologiska pappa och vill inte ha det heller. Jag vill inte ha någon kontakt med den sidan av släkten. Min "låtsas"-pappa har varit med mig sen jag var nyfödd och jag vill att han ska vara min pappa på papper. Går det att lösa? Vad krävs?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill att din "låtsas"-pappa ska ses som din "riktiga" biologiska pappa. För att detta ska vara möjligt krävs en adoption. Regler om adoptioner finns stadgade i föräldrabalken (FB). Kan man adoptera en vuxen person?Det är möjligt att adoptera en vuxen person, men det krävs att det finns en särskild anledning till adoption med hänsyn till det personliga förhållandet mellan de båda personerna och att adoptionen i övrigt anses lämplig. När man bedömer om det finns särskild anledning till adoption beaktar man bl.a. om sökanden uppfostrat den som hen vill adoptera eller om adoptionen på annat sätt kan bekräfta en relation som motsvarar den relation som finns mellan förälder och barn (4 kap. 4 § FB). Vad blir konsekvenserna av en adoption?Om en adoption godkänns blir konsekvenserna att den som adopterats ses som barn till adoptanterna och inte till de biologiska föräldrarna. Det innebär att den som adopterats exempelvis inte har någon arvsrätt efter sin biologiska förälder, men får istället arvsrätt efter adoptivföräldern (4 kap. 21 § FB). Hur ansöker man om adoption?Den som vill adoptera ska lämna in en ansökan om adoption till tingsrätten där han har sin hemvist. På domstolsverkets hemsida finns en punktlista om vad som ska finnas med i en ansökan. Den hittar du här. SammanfattningDet finns en möjlighet att din låtsaspappa kan adoptera dig. Du kommer i så fall att ses som hans riktiga barn och du kommer inte längre ses som barn till din biologiska pappa och därmed inte ha exempelvis arvsrätt från honom. För att genomföra en adoption måste din låtsaspappa fylla i en ansökan om adoption till tingsrätten. Eftersom du är vuxen krävs såklart ditt samtycke, men det krävs inget samtycke från dina biologiska föräldrar även om de kan höras i utredningen om adoptionen är lämplig. Vidare är det tingsrätten som bedömer om kraven för adoption är uppfyllda. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad är skillnaden mellan behörighet och befogenhet gällande fullmakter?

2019-11-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Beskriv begreppen behörighet och befogenhet avseende fullmakt.
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är skillnaden på behörighet och befogenhet?Med behörigheten gällande fullmakten avses fullmaktens yttre gränser. Behörigheten är det som framgår av och står skrivet i fullmakten. Med befogenheten avses fullmaktens inre gränser. Det är ofta saker som sägs muntligen mellan fullmäktigen och huvudmannen men som inte uttryckligen framgår av fullmakten. ExempelSom exempel kan beskrivas att huvudmannen ger fullmäktige en skriftlig fullmakt på att köpa en bil för hans räkning för 100.000 kr. Utöver fullmakten kommer de muntligen överens om att bilen ska vara svart. Om fullmäktige inhandlar en bil för 150.000 kronor istället för 100.000 kronor har fullmäktige överskridit sin behörighet enligt fullmakten. Om fullmäktige istället inhandlar en grön bil för 100.000 kronor har han handlat inom sin behörighet för fullmakten men utanför sin befogenhet eftersom huvudmannen sagt att fullmäktige skulle köpa en svart bil. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur gör man vid en skilsmässa om ena maken har mera pengar på sina egna konton?

2019-11-18 i Bodelning
FRÅGA |Om ena maken har mera pengar på sina konton. Hurgör man då vid en skilsmässa?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning och äktenskapsskillnad finns stadgade i äktenskapsbalken (ÄktB). Hur går en bodelning till?När ett äktenskap upphör på grund av skilsmässa ska man som huvudregel genomföra en bodelning. Bodelning behövs inte om makarna endast har enskild egendom och ingen begär att överta bostaden (9 kap. 1 § ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods läggas samman och delas lika. Huvudregeln är att all egendom är giftorättsgods så länge egendomen inte har gjorts till enskild egendom. Man kan göra egendom enskild genom exempelvis äktenskapsförord eller att någon av makarna mottagit gåva/arv/testamentsförordnande med föreskriften om att det ska vara makens enskilda egendom (7 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen beräknar man först hur mycket giftorättsgods respektive make har och sedan gör man avdrag för deras respektive skulder. Vad som återstår läggs samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 1-3 § ÄktB).Om ena maken har mera pengar på sina konton. Hur gör man då vid en skilsmässa?Om det inte finns några föreskrifter om att några bankkonto ska utgöra enskild egendom utgör tillgångarna giftorättsgods och ska ingå i en bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Banktillgångarna räknas samman med övrigt giftorättsgods och delas lika mellan makarna efter att man gjort avdrag för eventuella skulder (11 kap. 3 § ÄktB). Kan man jämka bodelningsresultatet om ena maken har mer tillgångar?Huvudregeln är att allt giftorättsgods ingår i bodelningen och delas lika mellan makarna. Det finns dock en möjlighet till jämkning av bodelningen om den har lett till ett oskäligt resultat. Den av makarna som har mest giftorättsgods kan påkalla jämkning av bodelningen enligt skevdelningsregeln (12 kap. 1 § ÄktB). Vid tillämpning av bestämmelsen kan maken med mest giftorättsgods få behålla mer än vad en hälftendelning hade lett till förutsatt att en hälftendelning är oskälig. Vid bedömningen om hälftendelningen är oskälig tar man hänsyn till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Det kan vara svårare att jämka enligt skevdelningsregeln desto längre ett förhållande varat, då kan det krävas betydande skillnader mellan makarnas nettoförmögenheter för att man ska kunna jämka resultatet enligt skevdelningsregeln. SammanfattningHuvudregeln är att banktillgångarna ingår i bodelningen såvida de inte utgör enskild egendom. Vid bodelningen läggs banktillgångarna och övrigt giftorättsgods samman och delas lika mellan makarna efter avdrag för skulder. Om hälftendelningen leder till ett oskäligt resultat kan maken med mest giftorättsgods påkalla jämkning enligt skevdelningsregeln och få behålla mer av sitt giftorättsgods än vad en hälftendelning hade gett, men det kräver att en hälftendelning enligt huvudregeln lett till ett oskäligt resultat. Om man vill skydda sin egendom eller exempelvis sina banktillgångar från att ingå i en bodelning kan man som makar upprätta ett äktenskapsförord och föreskriva vilken egendom som ska utgöra enskild egendom och vilken som ska utgöra giftorättsgods. Om makarna bestämmer att viss egendom ska vara den ena makens enskilda egendom kommer den inte att ingå i en framtida bodelning. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar