Fick inte lön utbetalad - vad kan jag göra?

2020-07-30 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag fick inte min lön utbetald denna månaden 23/7 och fick inte heller min lönespecifikation. Kontaktade min chef samma dag och hen hänvisade till ett annat företag som sköter utbetalning av våra löner. Men de har semester fram till mitten av augusti och nås bara på mail som besvaras en gång i veckan. Min chef sa att hen inte kunde hjälpa mig eftersom hen har semester och inte är tillbaka förrän om några veckor. Jag väntar nu på svar på mitt mail som jag skickat. Men jag undrar om det finns något mer jag kan göra? Jag är inte med i facket och jobbar som timvikarie. Som ni kanske förstår kan jag inte vänta tills allas semestrar är slut med att få min lön. Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till avtalsförhållandet mellan dig och din arbetsgivare är denne ytterst ansvarig att se till att din lön betalas ut, och i rätt tid. Den skyldigheten försvinner inte på grund av pågående semester. Eftersom det är avtalat vilken dag din lön ska komma har du rätt till dröjsmålsränta direkt från att den dagen passerats enligt 3 och 6 §§ räntelagen.Först och främst tycker jag att du ska höra av dig till chefen igen och göra gällande ditt löneanspråk samt dröjsmålsränta. Alternativet är att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden (2 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Kronofogden kommer då kontakta din arbetsgivare, vilket kan fungera som ett bra påtryckningsmedel för att lönen utbetald. Bestrider arbetsgivaren din rätt till lön kan inte kronofogden göra något, utan då är domstol enda utvägen. Observera att ansökningsavgiften för betalningsföreläggande normalt ligger på 300 kronor (vilket du kan begära ersättning för av din arbetsgivare när du ansöker)Vad jag tycker du ska göra är att fortsätta kontakta din chef och göra gällande dina anspråk. Hänvisar denne till sin semester eller på annat sätt krånglar tycker jag att du upplysa chefen om dina möjligheter att gå till kronofogden eller till domstol. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

får man resa in i USA om man har begått brott?

2020-07-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Om man blivit dömd för misshandel och narkotikabrott för 12 år sedan, få man ändå resa in till USA?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med hänsyn till Sveriges medlemskap i Visa Waiver Program räcker det med att man beviljas inresetillstånd för att få resa in i USA. I ansökan till inresetillståndet framgår det om den sökande har begått brott som innebär moralisk skändlighet kan ansökan nekas. Med moralisk skändlighet avses en handling eller beteende som allvarligt kränker den accepterade standarden i samhället. Det svåra här är att vad som betraktas som moralisk skändlighet är vagt och bestäms av USA. Vad jag kan se verkar det som ett enskilt fall av misshandel inte brukar medföra att en inreseansökan nekas. Däremot tycks de vara tuffare när det kommer till narkotikabrott. Undantagsvis kan du beviljas inresa om du begick brottet under 18 års ålder. Mitt råd är att du skickar en ansökan och inväntar beslutet. Skulle du få avslag kan du vända dig till amerikanska ambassaden och ansöka om turistvisum. Det är såklart krångligare då en personlig intervju med din skulle genomföras.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälpmed vänliga hälsningar,

Kan det vara brottsligt att kolla om folk är på väg att stjäla i en butik?

2020-07-22 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Kan det röra sig om ett brott om man kollar hur en tiggare agerar i en butik? Jag var i en situation där jag stod i en kassa och vände mig och kollade på en tiggare i butiken. Det slog mig dock snabbt att det kunde uppfattas som jag kollade om personen skulle stjäla något så jag kollade bort igen. Kan det vara ett brott?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är nej. Det är inte brottsligt att kolla på andra människor, inte ens om man faktiskt kollade för att se om personen skulle begå brott. Agerandet är tillåtet och ganska långt från att vara straffbelagt. Annat vore om du hade gått runt och berättat för folk i affären att personen sannolikt kommer att stjäla. Då hade det kunnat vara fråga om förtal. Hade du förföljt personen och filmat och hetsat hade det kunnat varit fråga om ofredande. Det ska alltså vara fråga om klart hänsynslöst beteende. Det du har gjort är alltså inte brottsligt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Kan man ge gåvor till bröstarvinge utan att det räknas som förskott på arv?

2020-06-22 i Förskott på arv
FRÅGA |Kan jag ge bort mitt hus till mitt vuxna barn utan att det räknas som förskott på arv? Jag vill på detta sätt minska/begränsa mitt andra barns arvslott.Kan jag även ge bort pengar utan att det räknas som förskott på arv?Måste jag skriva ett gåvobrev?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten beträffande gåvor till bröstarvinge är att det ska anses vara ett förskott på arv (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Om en gåva klassas som ett förskott ska avräkning göras från kvarlåtenskapen.Om det emellertid tydligt framgår att arvlåtaren inte avsett att gåvan skulle vara förskott på arv ska avräkning inte ske. Det finns inget formkrav för sådan avsikt. Arvlåtaren kan alltså muntligen förklara att gåvan inte ska ses som ett förskott. Arvlåtaren kan även föra in avsikten i ett testamente eller i ett gåvobrev. Alltså kan du ge bort såväl hus och pengar till en av bröstarvingarna utan att det räknas som förskott på dennes arv. Det är inte ett krav att gåvobrev ska skrivas, men för att styrka att det är fråga om en gåva som inte ska klassas som ett förskott vore ett gåvobrev alternativt ett testamente bra att använda. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Återkallelse av körkort under prövotid?

2020-07-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Råkade köra fort den 20e maj. Körde 131 km/h på 110 motorväg. Blev stoppad av polisen, fick böter på 2800 kr och fick behålla körkortet. När förseelsen väl hände hade jag två veckor kvar av prövotiden. Det har fortfarande inte kommit något brev från Transportstyrelsen om varning/körkortsåterkallelse och idag är det den 24 juli. Kan jag vara lugn angående detta? Polisen sa att Transportstyrelsen inte kommer återkalla det.Men om nu mot förmodan Transportstyrelsen skulle återkalla det, dömer de mig med prövotid eller utan prövotid och får jag göra om allt igen eller får jag tillbaka det inom en viss tid?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du väder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag först utreda din fråga om prövotid, sedan om körkortet kommer att återkallas. Enligt körkortlagens systematik blir tidpunkten för olyckan relevant. Eftersom olyckan skedde när du fortfarande hade prövotid kommer ärendet att behandlas enligt de särskilda reglerna. Konsekvensen av att få ett återkallat körkort med anledning av en händelse som skett vid tidpunkt då föraren hade körkort med prövotid är att förarproven måste göras om (5 kap. 15 § körkortslagen). När det kommer till att få sitt körkort återkallat gäller samma förutsättningar för de som har prövotid som för de som inte har det. Det innebär att något av det som följer av 5 kap. 3 § körkortslagen måste vara uppfyllt för att återkallelse ska få ske. En överträdelse som kan medföra återkallat körkort är om föraren gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik (se 5 kap. 3 § första punkten samt 1 § andra stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). Din hastighet om 131 Km/h på en 110-väg innebär snarare vårdslöshet i trafik av normalgraden, och alltså inte grov vårdslöshet. Vårdslöshet av normalgraden nämns inte i 5 kap 3 § körkordslagen, och utgör alltså inte sådant brott som per automatik ska leda till återkallat körkort. Min slutsats är alltså att även fast du hade prövotid när händelsen inträffade kan du vara lugn. Detta eftersom ditt agerande inte medför att återkallelse av körkort ska ske.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Juridisk rättvisa i en brottmålsrättegång

2020-07-22 i Domstol
FRÅGA |Hur kan man finna en "juridisk rättvisa" mellan åklagaren och den åtalade i enbrottsmålsrättegång ? Jag menar, åklagaren har erfarenhet genom 100-tals fallsom denne har gått igenom och därmed vet denne redan i förväg hur allt skallläggas upp inför huvudförhandlingen. Den åtalade däremot, vet i stort sett ingentingom vare sig erfarenhet eller taktik. Min fråga är alltså : hur skall den sk "juridiskarättvisan" få göra sig gällande i ett sådant mål ?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man talar om rättvisa i rättsprocesser är det sällan som någon parts erfarenhet blir ett relevant hinder som skulle tyda på orättvisa. I det enskilda fallet kan dock den ena partens erfarenhet och egenskap av myndighet medföra stor påverkan på en rättegång. Det som gör att en brottmålsrättegång ändå förefaller rättvis mellan parterna är de många rättigheter den tilltalade har. Dels förekommer rättigheter i svensk lag, dels enligt europarätten. Exempel på det senare är rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Av artikeln framgår bland annat att den som är anklagad för ett brott har rätt till en försvarare. Den rätten består även om den anklagade måste betala försvararen från egna medel. Att ha en försvarare på sin sida kompenserar alltså för den erfarenhetsskillnad som annars föreligger mellan en åklagare och den tilltalade. Ytterligare som talar för juridisk rättvisa i brottmålsprocessen är att åklagaren har full bevisbörda. Det är åklagaren som ska bevisa det ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte har begått den brottsliga handlingen som görs gällande enligt gärningsbeskrivningen. Beviskravet är således väldigt högt ställt. Även brottmålsprocessen som sådan genomförs på ett sätt för att garantera rättvisa. Bland annat genom det kontradiktoriska förfarandet där den anklagade har rätt att alltid komma till tals och kommentera den bevisning och de påståenden som åklagaren gör. Den juridiska rättvisan ligger också i att den anklagade har en grundlagsstadgad rätt i att få anklagelsen mot honom prövad i en opartisk och objektiv domstol. Hoppas mitt svar varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

Får man övningsköra moped på privat mark?

2020-06-29 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag är 15 och håller på att skaffa moped kort och undrar om jag får köra mellan två hus på landet som min familj äger nu innan jag skaffat körkortet ?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att man måste erhålla körkort för att få föra ett körkortspliktigt fordon som ex. moped. I annat fall riskerar man göra sig skyldig till brottet olovlig körning enligt 3 § lag om straff för vissa trafikbrottI dessa fall spelar det ingen roll om man kör på egen mark eller på annan plats. Vissa undantag finns som medför att man får övningsköra, antingen privat eller på körskola. När det kommer till mopeder är det dock så att övningskörningen måste ske hos en körskola. Den slutsatsen går att utläsa av 4 kap 5 § andra och fjärde punkten körkortslagen.Bestämmelserna medför att endast någon som är utbildad enligt lagen om utbildning till förare av mopeder snöskotrar och terränghjulingar, får övningsköra med elever som vill ta mopedkörkort. Lagen tar alltså sikte på körskolor. Av fjärde punkten följer att ex. en förälder kan vara handledare till någon som ska övningsköra. Däremot är handledare för AM-körkort specifikt undantagen i bestämmelsen. Sammantaget får du alltså bara köra din moped hos en körskola innan du själv tagit körkortet. Med vänliga hälsningar,

vad kan man göra åt en grannes träd?

2020-06-22 i Fastighet
FRÅGA |grane har två träd som står mot vår utskick vad kan vi göra ?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du inte ger särskilt mycket information i din fråga kommer jag generellt redogöra för vad som gäller beträffande rättsförhållandet mellan grannar. När det kommer till fastigheter och grannar finns bestämmelser i 3 kap. jordabalken som skulle kunna vara relevanta. Skulle rot eller grenar tränga in på din fastighet från din grannes träd har du rätt att ta bort roten eller grenen (3 kap. 2 § Jordabalken). Observera att bestämmelsen inte talar om träd i sin helhet. Dessutom krävs det att roten eller grenarna som tränger in på din fastighet medför olägenhet för dig. Rent bagatellartade olägenheter av alldaglig natur ger ingen rätt att ta bort rot eller grenar, utan det ska vara fråga om olägenhet som skäligen inte bör tålas. I din fråga framgår inte vilken olägenhet träden medför. Även om träden medförde olägenhet så saknas rätt att ta bort trädet i sin helhet. Du kan alltså inte göra särskilt mycket annat än att tala med din granne i ett försöka att reda ut situationen. Med vänlig hälsningar,