Strikt skadeståndsansvar för fodervärd till hund.

2020-02-25 i Strikt ansvar
FRÅGA |Hej!Den 23/12-2019 blev vår golden hane svårt skadad av våran grannes pitbull. Vår 12 åriga dotter var ute på en promenad med vår hund och grannen sitter på sin uteplats med sin hund utan koppel. När deras hund fick syn på vår hund så rusar den fram och börjar bita honom. Vilket resulterade ett svårt skadat öga, bitskador i öra, nos och hals. Vi fick åka akut till djursjukhuset där han fick operera sitt öga och sy sitt öra. Slutsumman+ medicin blev 5100 kronor. Vi har vid flera tillfällen försökt att prata med grannarna för att komma fram till en lösning. Dom hävdar att det inte är deras hund utan att dom va fodervärd till denna. Därför är dom inte villiga att betala. Nu har dom ej hunden kvar den är hos riktiga ägare och dom menar att han i sin tur är fodervärd och att det finns ytterligare en ägare. Vi har försökt att förklara för dem att man som hundägare har ett strikt ansvar men dom verkar inte lyssna på det. Och säger att hundens ägare får ta detta på sin försäkring. Vi har bett och kontaktuppgifter men dom säger att det har dom inte, nte ens ett mobilnummer har vi fått. Nu ignoreras våra meddelanden som vi skrivit till dem. Hur ska vi gå.till väga vi vill gärna ha ersättning för skadorna för vår hund.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är korrekt det du säger om att hundens ägare har strikt skadeståndsansvar för skador som hunden orsakar. Det strikta skadeståndsansvaret omfattar även innehavare av hunden enligt 1 kap. 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter. Med innehavare avses enligt förarbetena till lagen, "någon som för underhållande eller nyttjande har tagit emot en hund" (från proposition 2006/07:126 s. 69). Det kan då konstateras att även en fodervärd har strikt skadeståndsansvar för skador hunden orsakar. Det ni kan göra då är att kräva ersättning direkt från era grannar eftersom de var innehavare av hunden när skadan uppstod. Förhoppningsvis kommer grannen att ta ansvar för den skada som har uppstått. Detta eftersom lagen är tydlig med att även innehavare av en hund också har strikt ansvar för hunden. Skulle grannen i fortsättningen vägra att svara föreslår jag att ni skickar brev eller annat meddelande där ni redogör för grannens juridiska ansvar samt riktar ett tydligt ersättningskrav. Vägrar denna att betala får ni överväga att stämma i domstol. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Skulle ni ha några fler frågor är ni välkomna att höra av er igen! Med vänliga hälsningar,

Får man som åtalad kalla vittnen till rättegången?

2020-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min f d sambo är åtalad för sexuellt ofredande. Kan han kalla vittnen till rättegången?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett åtal ska väckas krävs det att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 45 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Vad tingsrätten då gör att utfärda stämning genom att ge den åtalade tillfälle att svara på åtalet (45 kap. 9 § RB). I och med detta ska den åtalade även ges möjlighet att muntligen eller skriftligen ange vilken bevisning man vill åberopa till sitt försvar (45 kap. 10 § RB). Som utgångspunkt får man åberopa i princip vilken bevisning som helst (35 kap. 1 § RB). För din sambo innebär detta att i och med att han står åtalad ska han ha möjlighet att åberopa den bevisning han vill, inkluderat vittnen. Om han vill göra detta föreslår jag att han skriftligen besvarar stämningen där anger vilka vittnen han vill åberopa och vad respektive vittne ska syfta till att bevisa. Alternativet är att han ringer behörig tingsrätt där målet ska prövas och berättar att han vill kalla vittnen.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Bekant fick låna min cykel men behöll den

2020-01-30 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en bekant som skulle köpa min cykel men fick använda den innan den var betald. Nu har hon valt att inte köpa den och jag har bett att få den tillbaka. Hon säger att hon behåller den tills hon inte behöver den längre. Saken är den att jag har satt på nya däck (1000:-) och jag vill inte att hon ska slita på dem nu när hon inte tänker köpa den. Är det ett brott att behålla cykeln?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sådana här typer av gärningar är ofta lite mer knepiga att koppla till något brott. Detta eftersom personen har någon annans egendom i sin besittning när den eventuella brottsliga gärningen uppstår. I mitt svar kommer jag att utgå från 10 kap. brottsbalken (BrB). Detta eftersom då egendomen var i personens besittning har ett förtroendeförhållande förelegat mellan er. Personen har ju fått låna din cykel. vilket gör 10 kap tillämpligt. Annat hade varit om personen olovligen tagit cykeln när den var i din besittning. Då hade istället 8 kap varit tillämpligt. 10 kap brottsbalkenKapitlet har en särskild systematik som innebär att vissa brott har företräde framför andra. Jag måste därför gå igenom dessa brott för att se om de är tillämpliga. Det första brottet är förskingring (10 kap. 1 § BrB). För att en gärning ska uppfylla kraven på förskingring krävs det att personen fått egendomen i sin besittning för att utgiva eller redovisa för denna. Då cykeln gavs till personen i form av ett lån är detta brott inte aktuellt. Nästa relevanta brott är olovligt förfogande (10 kap. 4 § BrB). För brottet förutsätts att personen som har annans egendom i sin besittning vidtar en åtgärd som medför att ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till egendomen. När en person har kvar egendomen innebär det inte nödvändigtvis att den riktiga ägaren frånhänds eller berövas sin rätt till den. Har personen uppsåt att själv tillägna sig egendomen så anses den riktiga ägaren dock ha berövats sin rätt till egendomen. I ditt fall bedömer jag detta krav som icke-uppfyllt. Åtminstone i nuläget. Personen säger ju till dig att den kommer att ha kvar cykeln till dess att denne inte behöver den mer. Skulle det visa sig att det tar lång tid innan du får tillbaka den så kan det tyda på att personen har tillägnat sig den. Brottet olovligt förfogande skulle då vara uppfyllt. Då det är lite osäkert om brottet olovligt förfogande har begåtts i nuläget finns det anledning att också titta på brottet olovligt brukande (10 kap. 7 § BrB). Olovligt brukande innebär att någon vållar ekonomisk skada eller olägenhet genom att otillåtet använda någon annans egendom. Då personen har för avsikt och därför högst troligt använder cykeln kan kraven för detta brott vara uppfyllda. Eftersom personen känner till att du vill ha tillbaka cykeln så sker användandet olovligen. Användandet medför sannolikt olägenhet för dig samt ekonomisk skada då däcken förslits. SlutsatsMin slutsats är att det är högst sannolikt att brottet olovligt brukande har begåtts. Det som måste kunna visas här är att det faktiskt har skett ett brukande som varit olovligt och som medfört skada eller olägenhet. Med vänliga hälsningar,

Befogenhet i fullmakt - skriftligt eller muntligt?

2020-01-24 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående 10 § i avtalslagens andra kapitel. Jag har uppfattat det som att den enbart gäller fullmakter som utfärdats i skriftlig form. Min fråga är om man som fullmaktsgivare kan välja att ha med befogenheter i det skriftliga avtalet, på grund av till exempel säkerhetsskäl att den fullmäktige håller sig till det, eller är denna alltid muntlig? Eftersom befogenheterna som meddelas muntligt kan vara svårt att bevisa om tredje man handlar i god tro, vilket binder fullmaktsgivaren till ett avtal med denne. Är det alltid så fullmakt utfärdas genom att behörigheter ges skriftligen och befogenheter ges muntligen? Om den fullmäktige överskrider befogenheterna så kan fullmaktsgivaren bli bunden beroende på tredje mans goda eller onda tro. Men vad händer om det är tvärtom, att den fullmäktige håller sig befogenheterna men inte till behörighen? Jag har uppfattat detta rätt? Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!10 § avtalslagen är portalbestämmelsen som reglerar alla typer av fullmakter; såväl muntliga som skriftliga. Fullmaktsgivaren kan skriva in befogenheterna i den skriftliga fullmakten som befullmäktigar fullmäktigen. Detta har både positiva och negativa konsekvenser. Å ena sidan blir det svårt för tredje man att vara i god tro i förhållande till fullmäktigens befogenheter, om dessa överskrids. Å andra sidan har tredje man full insikt om fullmäktigens gränser inom ramen för rättshandlingen. Exempel som förtydligar:A lämnar skriftlig fullmakt till B som befullmäktigar B att för A:s räkning köpa en bil. I den skriftliga fullmakten skriver A in vissa särskilda inskränkande föreskrifter (dvs befogenheter) som ska gälla för B. A skriver att B bara får köpa en bil av märket Volvo och den får inte kosta mer än 300 000 kronor. När B är hos bilförsäljaren visar denne upp fullmakten för att styrka sin behörighet som fullmäktige. Bilförsäljaren får då även insikt om B:s befogenheter. Nämligen att B får gå så högt som 300 000 kronor. B:s möjligheter att förhandla fram ett bättre pris har säkerligen gått förlorad nu. Men I det fall B köper en bil för 320 000 har bilförsäljaren agerat i ond tro angående B:s befogenhet. A blir då inte bunden av bilköpet (11 § avtalslagen). Skillnad hade varit om A hade gett befogenheterna muntligen till B. B hade varit i ett bättre förhandlingsläge för att få ner priser, men bilförsäljaren hade haft svårare att vara i ond tro angående B:s befogenheter. Som svar på din fråga är det alltså helt upp till fullmaktsgivaren att avgöra om denne vill skriva in befogenheterna i fullmakten eller meddela dem muntligen. Vanligaste formerna för behörighet och befogenhetVilka former som behörighet och befogenhet vanligen lämnas i kan jag inte svara på med hänsyn till det stora antalet fullmakter som lämnas dagligen. Jag skulle gissa att de vanligaste formerna är att såväl behörighet som befogenhet lämnas muntligen; exempelvis i det fallet man ber någon handla något åt en själv. Huruvida man väljer att lämna befogenhet muntligen eller skriftligen får varje fullmaktsgivare avgöra själv beroende på vilket intresse som denne värdesätter högst. Värdet av att fullmäktigens förhandlingsposition eller värdet av att inte bli bunden av avtal som ingåtts vid befogenhetsöverskridande. Att bryta mot behörigheten men hålla sig inom befogenheten?Om fullmäktige bryter mot behörigheten har ett avtal inte ingåtts mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Fullmäktigen hade då aldrig behörighet att företa rättshandlingen över huvud taget. I mitt exempel ovan är fullmäktigens behörighet att köpa en bil. Om B istället köper en elgitarr så har B agerat utanför sin behörighet och inget bindande avtal har kommit till stånd mellan fullmaktsgivaren A och försäljaren. Detta oberoende av försäljarens eventuella goda eller onda tro. Det spelar ingen roll om fullmäktigen har hållit sig inom sina befogenheter, vilket även torde vara svårt att göra i de fall man bryter mot behörigheten. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

Förlikningserbjudande för påstådd fildelning

2020-02-25 i Immaterialrätt
FRÅGA |HejFick ett brev från innerstans advokatbyrå i början på feb om att jag fildelat en film. Dom erbjuder mig ett förlikningsförslag på 7000kr som jag inte har betalat. Om jag inte går med på erbjudandet finns risk att dom går vidare med rättsliga åtgärder. Dom har skickat mig papper på filmtitel, tidpunkt och min ip-adress. saken är att på dom papprerna jag har fått så stämmer inte ip adressen överens med min ip adress utan det står någon annans . Vet ej hur jag ska göra man blir ju både orolig och förbannad på samma gång. Har ingen som helst lust att kontakta dom, känner mig hotad av deras brev.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Just när det kommer till förlikningserbjudanden för påstådda fildelningar går det att se en ökad tendens på. Däremot är tendensen att ta sådant här till domstol är mycket låg. Anledningen kan vara att det finns flera omständigheter som gör att det är mycket enklare att förlikas i sådana här situationer. Dessa omständigheter är alltså sådant som talar för att du kanske inte bör vara särskilt orolig för domstolsprocess. För det första kommer bevisbördan att läggas på den som påstår att du har fildelat. Bara det utgör ett stort hinder för att faktiskt ta detta till domstol. Särskilt eftersom de måste visa att just du har fildelat, vilket blir svårt eftersom det tycks vara från felaktig IP-adress. En annan omständighet som talar mot domstolsprocess är skadeståndets storlek. Det är svårt att visa hur stor skada en upphovsman har lidit för att ett verk har fildelats. Det är dock något som den som stämmer måste kunna styrka för att få rätt till skadeståndet. Därför är det mycket enklare att bara sätta ut en summa så som 7 000 och förlikas istället. Ytterligare omständighet är att skulle de stämma dig och yrka att du ska betala ett belopp som är under 23 650 kronor (hälften av det så kallade prisbasbeloppet) så kommer målet att behandlas som ett "småmål". Det innebär att även om de skulle vinna skulle du bara behöva betala mycket begränsad andel av deras advokatkostnader och övriga rättegångskostnader. Utgångspunkten i småmål är alltså att vardera parten står för sina egna rättegångskostnader oberoende av vem som vinner (se 18 kap. 8 a § rättegångsbalken). Det medför att det knappt är ekonomiskt värt att driva processen över huvud taget.Även om det är mindre sannolikt att det kommer drivas process i detta ärende så förstår jag att du är orolig. Dessutom är det inte helt lätt att säga hur du bör agera. I och med att det rör sig om felaktig IP-adress kan det vara fördelaktigt att besvara kravet och säga det. Alternativet är att vänta och se hur de kommer att agera. Det är upp till dig vad du känner är bäst. I det fall de stämmer dig, blandar in kronofogden eller säljer fordringen till ett inkassobolag så är det viktigt att tydligt och skriftligt bestrida betalningskravet.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Får man spela in ett möte med jobbet?

2020-02-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Får jag spela in möte med jobbet (rehabiliterings möte efter sjukskrivning) .1: utan deras medgivande / i smyg (kan det användas som bevis i domstol)?2: Med deras medgivande (användas som bevis i domstol)?3: Får dom neka mig att spela in?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att man får spela in samtal. Den begränsning som finns utgörs av brottet olaga avlyssning i 4 kap. 9 a § brottsbalken. För att inte begå brottet olaga avlyssning är det viktigt att man själv är deltagande i samtalet som spelas in. Något medgivande från de andra krävs inte. Skulle man spela in samtal mellan andra utan medgivande och där man själv inte deltar begår man alltså brottet olaga avlyssning. Får man använda inspelningen som bevisI Sverige gäller principen om fri bevisföring (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det innebär att parterna i en domstolsprocess är i princip fri att föra vilken bevisning som helst. Det finns mycket litet utrymme för domstolen att avvisa bevisning. Svaret på din fråga är alltså att inspelningen får användas som bevisning. Det hade till och med sannolikt varit tillåten som bevisning även om inspelningen skedde i strid mot förbudet om olovlig avlyssning. Får de neka dig att spela in?De har ingen rätt att hindra dig från att spela in. Det är upp till dig om du vill förmana personerna om att du spelar in. Du har dock ingen skyldighet att göra det utan inspelningen får som sagt ske utan deras medvetande och i smyg (under förutsättningen att du själv är deltagande i samtalet). Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Får en ordningsvakt kroppsvisitera och ta egendom i beslag?

2020-01-24 i Ordningsvakt och väktare
FRÅGA |Hej!Får en ordningsvakt verkligen kolla i ens medhavda väska? Jag har emellanåt medicin med mig (laglig sådan) men som jag inte har lust att någon annan ska se eller veta. Får ordningsvakten ta beslag på medicinen?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida en ordningsvakt dels får undersöka någons väska och dels ta något i beslag beror helt på vilket lagstöd som finns för tvångsåtgärderna. Lagstödet i sig är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet samt av vissa särskild principer så som proportionalitets, behov och ändamål. Jag kommer börja med att rikta fokus på händelsen att ordningsvakten kollade i din väska och sedan på beslaget. KroppsvisitationAtt undersöka någons väska utgör en kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken (RB). Generellt får kroppsvisitation göras i det fall det finns anledning att anta att ett brott som har fängelse i straffskalan har begåtts. Vidare krävs att personen är skäligen misstänkt för brottet. Kroppsvisitationen får göras för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som kan vara av betydelse för utredningen av brottet (28 kap. 11 § första stycket RB). Om inte personen är skäligen misstänkt får ändå kroppsvisitation ske om det finns synnerliga anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Vem får kroppsvisitera?Enlig 19 § polislagen får en polis kroppsvisitera i anslutning till ett gripande, omhändertagande eller avlägsnande. Kroppsvisitationen får då bara göras om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål ska kunna tas om hand. Eller om det behövs för att någons identitet ska kunna fastställas. Samma rätt till kroppsvisitation i dessa sammanhang tillfaller även ordningsvakter (29 § polislagen). Rätt att kroppsvisitera för att söka efter föremål enligt 28 kap. 11 § RB, dvs för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som är av betydelse för brottsutredning tillkommer dock inte ordningsvakter. Endast polis får genomföra sådan kroppsvisitation. En ordningsvakt får alltså bara kroppsvisitera om det är av säkerhetsskäl. Ej av något annat syfte som att ex. söka efter stulet föremål. I din fråga skriver du dock inte i vilket syfte kroppsvisitationen skedde. Det har betydelse i vilket sammanhang ordningsvakten kroppsvisiterade dig. I det fall du blev gripen, avlägsnad eller omhändertagen så fanns lagstöd för kroppsvisitationen, om den gjordes av säkerhetsskäl. Får ordningsvakten ta medicinen i belag?Svaret på denna fråga beror helt på om kroppsvisitationen som sådan var tillåten. Den som med lagstöd kroppsvisiterar (eller griper, anhåller mm) får ta föremål som därvid påträffas i beslag enligt 27 kap. 4 § RB (som gäller för ordningsvakter enligt 7:6 polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter PMFS 2017 FAP 670-1)För att ett föremål ska kunna tas i beslag krävs det att föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott eller vara avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Detsamma gäller föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (27 kap. 1 § RB). Jag skulle egentligen behöva veta mer om vad som hände men sannolikt uppfyller inte din medicin kravet på sådant som kan tas i beslag. Dessutom kan man, även om det funnits lagstöd, ifrågasätta om beslaget av medicinen är förenlig med proportionalitets- och behovsprincipen. Min slutsats är alltså att det finns begränsade möjligheter för ordningsvakter att kroppsvisitera samt beslagta föremål. För att kroppsvisitationen ska ha haft lagstöd krävs det att du i samband med det blev antingen, gripen, avlägsnad eller omhändertagen, samt att visitationen gjordes för säkerhetsskäl. Egentligen hade jag behövt veta mer om omständigheterna i fallet för att kunna ge ett mer exakt svar. Förhoppningsvis kan du genom det här svaret ändå komma fram till om kroppsvisitationen och beslaget var förenligt med lagen. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Relevanta rättsområden för olovligt bortförande av barn

2020-01-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Skulle du säga att ämnet olovligt bortförande av barn hör till familjerätten eller ligger tyngdpunkten i ett annat rättsområde? Såsom IP-rätt? Finns det någon koppling till föräldrabalken?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte helt lätt att säga inom vilket rättsområde ett särskilt rättsförhållande hör hemma. Många juridiska frågor hör hemma i flera olika rättsområden. Likaså när det kommer till olovligt bortförande av barn. Det är ett område som sträcker sig över flera rättsområden men som familjerätten definitivt har betydande relevans för. Koppling till föräldrabalkenStår barnet under gemensam vårdnad av två vårdnadshavare ska dessa gemensamt bestämma i frågor som rör barnet personliga angelägenheter enligt 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken (FB). Att ena föräldern för bort ett barn utan den andres samtycke utförs därför i strid mot bestämmelserna i föräldrabalken. Vidare anges att vid beslut om vårdnad, umgänge och boende ska barnets bästa vara avgörande. I en sådan bedömning ska det särskilt fästas avseende på om ett barn olovligen förs bort (6 kap. 2 § andra stycket första stecksatsen FB). Att olovligen föra bort ett barn utgör en uppenbar försummelse och brist i vårdnaden och kan därför medföra att rätten beslutar att ändra vårdnaden (6 kap. 7 § FB). När det gäller frågor som dessa hör absolut olovligt bortförande av barn till familjerätten. Koppling till andra rättsområdenutöver familjerätten kan ett olovligt bortförande också falla in under straffrättens område då brottet egenmäktighet med barn kan ha begåtts (7 kap. 4 § brottsbalken). Om barnet tas till ett annat land blir även, som du säger, IP-rätten aktuell. Det finns där särskilda konventioner som syftar till att internationellt reglera vad som gäller då ett barn olovligen förs bort. Se artikel 10 och 11 i den s.k. Bryssel 2-förordningen och 1980 års Haagkonvention om olovliga bortföranden av barn. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,