Moped visade sig vara trasig efter köpet - vad har säljaren för skyldigheter?

2018-07-15 i Köplagen
FRÅGA |HejJag har precis sålt min moppe till en annan kille för ca 1 vecka sen!Jag informerade honom om defekter och brister jag kände till annars så va den felfri enligt mig. På kvittot så skrevs det att jag lovar att den är felfri utöver dessa problem och att den skulle funka perfekt som överrenskommelse. Det skrevs även att det var minimalt slitage på vissa delar!Igår så ringde han mig och sa att dom har hittat skador på mopeden som kan kosta upp till 10000kr och han köpte moppen av mig för 7 000kr Framgaffel var trasig då det skakade i hög hastighet, bromsarna var gängpaj i en och den andra där bak var trasig. Detta hade jag inte en blekaste anning om och mina polare fattade ute heller hur dessa saker kan vara trasiga då vi aldrig stöt på problemen. Han vill häva köpetEller så ska jag betala 5000kr i ersättning. Vem vinner i rätten, jag visste ej om dessa problem så enligt mig var den felfri för jag tyckte allt var som det skulle! Tacksam för svar!
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du sålt mopeden i egenskap av privatperson till en annan privatperson vilket gör att köplagen (KöpL) är tillämplig enligt 1 § och 4 § KöpL. En förutsättning för att köpet ska kunna hävas eller att du ska behöva ersätta köparen är att det föreligger fel på mopeden. Mopedens beskaffenhet:Mopedens beskaffenhet ska stämma överens med vad ni har avtalat. Att mopeden skulle vara bristfällig i form av trasig framgaffel och bromsar var inget ni hade avtalat om. Om varan avviker från vad som avtalats föreligger fel enligt 17 § första stycket och tredje stycket KöpL. Detta oberoende av om du som säljare kände till felen eller inte. Vidare är mopeden felaktig om den avviker från vad du som säljare har uppgett innan köpet (18 § första stycket KöpL). Således verkar det som att ett fel på mopeden i juridisk mening föreligger. Bedömning om när felet uppstått:Även om felen uppstått efter att köpet skett kan det ändå vara så att du som säljare ska ansvara för det. Mycket talar för det eftersom att köparen upptäckte felen så snart efter köpet. Det gör det därför mer sannolikt att felen fanns där redan innan köpet. Detta såvida inte köparen har använt mopeden på ett sätt som inte är förenligt med vad man kan förvänta sig av en moped i det skick som avtalades mellan er. Påföljder:Om varan är felaktig och om det inte beror på köparen får påföljder göras gällande enligt 30 § KöpL. Hävning får egentligen bara ske efter att avhjälpande eller omleverans av varan inte kan komma i fråga. Du har som säljare rätt att få möjligheten att själv avhjälpa felet, det vill säga laga mopeden, innan hävning får ske (36 § och 37 § KöpL). Köparen har också rätt att kräva att du avhjälper felen, såvida inte detta vore en stor olägenhet eller kostnad för dig, vilket det ofta torde vara när det gäller köp mellan privatpersoner. Hävning-Om du inte vill avhjälpa felet eller om köparen inte skulle begära det får hävning ske (37 § KöpL), om avtalsbrottet (säljarens underlåtenhet att leverera en moped i avtalsenligt skick) utgör ett väsentligt fel för köparen och om du som säljare insåg eller borde ha insett det (39 § KöpL).-Eftersom det verkar som att mopeden är i ganska mycket sämre skick än vad köparen kunde förvänta sig talar det för att ett väsentligt fel föreligger. Är det så att du vet om att det är ett väsentligt fel för köparen eller om du borde inse det så får alltså hävning göras enligt 39 § KöpL). Prisavdrag (5000 kr)- Prisavdraget ska motsvara skillnaden mellan vad det kostade att köpa mopeden och vad mopeden egentligen var värd vid köpet (KöpL). Om det är så att det kostar 10 000 kronor att laga mopeden och köparen vill göra ett prisavdrag om 5 000 kronor är det trots allt en vinst för dig i och med att du sålde den för 7 000 kronor. - Eftersom det tycks som att köparen ger dig valet att bestämma om det ska ske en hävning eller ett prisavdrag så är det upp till dig att avgöra vad som är mest värt. Jag skulle rekommendera att ni häver köpet. Dels eftersom vinsten för dig i ett prisavdrag är i mindre än vad du tänkt, dels för att du också riskerar att utöver prisavdraget behöva betala skadestånd om lagningen av mopeden gör så att köparen lider större ekonomisk förlust (40 § KöpL). SlutsatsMycket talar för att det föreligger ett fel i varan. Ett fel som du som säljare ska ansvara för. Hävning eller prisavdrag kan göras gällande, såvida inte du visar att felen beror på att mopeden vanvårdats av köparen. Hoppas du fått klarhet i dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Muntligt löfte om köp av fastighet

2018-06-14 i Köpavtal
FRÅGA |Hejsan! Det är så att vi bor i en villa och vi var kompisar med husägarna. Vi har pratat om att vi skulle köpa huset efter att vi har bott i den i ca. 2 år nu, men... husägaren tog livet av sig för ett tag sedan och nu hans fru bestämde sig att hon ska lägga upp huset tillgänglig för köpen rent allmänt, så att vem som helst skulle kunna köpa den utan att ens vänta dem två åren. Vi bor här i ett år nu och vi undrar ifall hon får ens göra något sånt. Vi har pratat om att vi skulle ha rätten till att köpa den först osv.
Jesper Horndahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du använder ordet "villa" utgår jag från att det är fast egendom du vill köpa (1 kap 1 § och 2 kap 1 § jordabalken). Det vill säga att du i så fall skulle vara ägaren av både marken och byggnaden, alternativt att det rör sig om tomträtt där samma regler ändå gäller (13 kap 7 § jordabalken). I det fall det skulle vara fråga om ett annat typ av köp så gäller andra regler än följande. Utgångspunkten för köp av fast egendom är att köpet är juridiskt bindande först när kraven för köpet är uppfyllda (4 kap 1 § jordabalken). Kraven är: 1.Skriftlig köpehandling2.Undertecknande av både köpare och säljare3.Köpehandlingen ska innehålla uppgift och köpeskillingen, och4.Förklaring att egendomen överlåtes till köparen. Slutsats:Såvida dessa inte är uppfyllda har inget juridiskt bindande avtal upprättats och ni har tyvärr ingen förtur när det gäller köpet. Muntliga löften gäller alltså inte. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vittne för giltig fullmakt?

2018-06-13 i Formkrav
FRÅGA |Hej! Behöver man vittne för en fullmakt till att plocka ut personliga uppgifter från en arbetsgivare? Är det ett krav eller bara "bra att ha". Exempel: frun ger sin make tillstånd genom fullmakt att få tillgång till rehabiliteringsplan som finns förvarad i hennes personalakt på jobbet. Är det obligatoriskt med närvaro och signatur från vittne vid fullmaktsskrivning?
Jesper Horndahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rent generellt finns det inga formkrav för att fullmakter ska vara giltiga. Det innebär att de såväl kan vara muntliga som skriftliga och att inga vittnen behövs (se 10 § avtalslagen). Jag ser inte att det skulle vara något undantag i detta fall. Däremot kan det precis som du säger vara säkrare i bevishänseende att ha vittnen, men det är inget krav för juridisk giltighet. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Återbetalningsskyldighet vid för mycket lön

2018-06-08 i Fordringar
FRÅGA |Jag har för ca 8 månader gått över på 3skift till 4skift. Nu kommer min arbetsgivare och säger att jag får för mycket lön och att jag ska betala tillbaka. Jag har inte överhuvudtaget fått någon som helst information om lön eller hur vi jobbar vissa dagar.
Jesper Horndahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din arbetsgivare påstår sig ha betalat ut för mycket lön till dig och att hen nu vill återkräva den del av lönen som denne anser är felutbetald. När det gäller misstagsbetalningar som återkrävs (brukar benämnas conditio indebiti) finns det inget gällande lagrum som reglerar situationen. Däremot har frågan vid flera tillfällen prövats av arbetsdomstolen. Se exempelvis rättsfallet AD 2006 nr 105.Huvudregeln vid misstagsbetalningar är att mottagaren (du i detta fall) ska betala tillbaka. För att kunna avgöra om du är återbetalningsskyldig måste det givetvis också vara fråga om en faktisk misstagsbetalning. Eftersom du har arbetat mer än tidigare vore det konstigt om din lön inte har höjts. Vad du kan göra är att exempelvis fråga din arbetsgivare vilken lön du egentligen skulle ha fått och jämföra det med dina egna beräkningar för vad din lön borde ha blivit. Dina egna beräkningar kan exempelvis baseras på vad som står i ditt anställningsavtal eller i arbetsplatsens kollektivavtal. Om det har skett en misstagsbetalning finns det trots allt undantag från huvudregeln, vilket skulle leda till att du inte behöver betala tillbaka. Undantaget gäller om du i god tro har inställt dig efter misstagsbetalningen eller konsumerat beloppet. Med det menas att du inte kände till eller borde ha känt till att det var fråga om en misstagsbetalning, samt att du anpassat dig till, eller använt pengarna. Bedömning för din eventuella goda tro: Det är tyvärr svårt för mig att ge konkreta svar eftersom att jag inte känner till alla omständigheter i fallet. Däremot kan jag ge några generella utgångspunkter. Å ena sidan kan man anta att eftersom du inte fått information om din lön talar det för att du inte kände till eller borde ha känt till att det var fråga om en misstagsbetalning (det skulle leda till att du var i god tro). Å andra sidan talar det för att du borde ha varit mer uppmärksam på det belopp du fick, vilket skulle kunna leda till att du varit i ond tro. Om det är så att din lön är mycket högre än vad den rimligtvis borde ha varit talar det för att du inte har varit i god tro. Detta eftersom att du i sådana fall borde ha misstänkt att något inte stämde med din lön. När kravet om återbetalning kom: Beroende på när din arbetsgivare framställde sitt återbetalningskrav kan påverka om du måste betala tillbaka eller inte. Om hen begärde återbetalning kort tid efter att misstagsbetalningen skedde har du haft mindre tid på dig att inrätta dig efter betalningen, vilket skulle medföra att beloppet med stor sannolikhet måste betalas tillbaka. Om kravet kom långt senare än betalningen talar det för att du inte behöver betala tillbaka. Sammanfattning:Huvudregeln är att du måste betala tillbaka. Det finns däremot undantag om du varit i god tro gällande beloppet. Undantaget skulle leda till att du inte måste betala tillbaka. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Avdrag från lön på grund av stöld

2018-07-14 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej!Jag jobbar som städare på ett företag i Linköping. Jag har en tillsvidareanställning sedan två år tillbaka. En av våra kunder (en äldre pensionerad kvinna) säger att hon har blivit bestulen på 1200kr (tydligen från hennes plånbok) då jag och en annan arbetskamrat var där och städade (kund3n var hemma då). Kunden ringde chefen efter två dagar och anklagade oss för stöld. Kunden har också en inneboende. Vi båda nekar absolut till anklagelsen och idag fick vi reda på att vår arbetsgivare själv har polisanmält detta samt hotar med att dra av detta från vår lön. Kan hon (arbetsgivaren) göra så? Hennes argument är "jag var ju inte där så det måste uteslutet vara ni!"Kommer vi få något från polisen i brevlådan samt kan arbetsgivaren (fastän vi nekar) dra detta från vår lön?Tack på förhand
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att det påstås av både din arbetsgivare och kunden att du och en kollega stulit kundens pengar när ni arbetade. Och att detta är felaktiga anklagelser. I mitt svar utgår jag från att du inte har ingått ett anställningsavtal eller ett kollektivavtal som avtalat bort din arbetsgivares principalansvar (se definition under fråga 2). Jag kommer att formulera mitt svar efter dina två frågeställningar. Fråga 1. Kommer det att komma ett brev från polisen?Eftersom polisanmälan har skett är det nu upp till polis och åklagare att besluta om en förundersökning ska inledas. Om en förundersökning inleds där du bedöms vara skäligen misstänkt för brottet kommer du att få underrättelse om detta enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken (RB). Det sker via brev. Vad som kan hända då är att du kan bli kallad till förhör. Kallelsen sker vanligtvis via brev men kan också ske via telefon eller sms.Fråga 2. Kan arbetsgivaren dra av värdet av det som påstås vara stulet från din lön?Observera att för att du över huvud taget ska åläggas påföljder på grund av vad som hänt ska det bevisas att du stulit pengarna. Om det skulle bevisas gäller följande:När det gäller skador som orakats i tjänst av arbetstagare genom fel och försummelse är huvudregeln enligt skadeståndslagen 3 kap 1 § (SkL) att det är arbetsgivaren som ska stå för dessa skador. Det ingår din arbetsgivares så kallade principalansvar. Med skador avses den ekonomiska förlust kunden lidit genom stölden. Undantag för synnerliga skälDäremot kan du som arbetstagare ändå vara skyldig att betala skadestånd om det föreligger synnerliga skäl för det med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidnas intressen och övriga omständigheter (4 kap 1 § SkL). Om du ska behöva betala måste det alltså finnas synnerliga skäl för det. Vad gäller synnerliga skäl är det sällan som det föreligger. Det används i de situationer när det inte vore rimligt att låta arbetsgivaren ansvara för vad en arbetstagare har gjort. Det är svårt för mig att ge ett direkt svar på huruvida synnerliga skäl föreligger i din situation, men värt att komma ihåg är att huvudregeln är att arbetsgivare ska stå för skada som orsakas av arbetstagare. Om synnerliga skäl föreligger:I det fall synnerliga skäl föreligger kommer du att bli skadeståndsskyldig. Om din arbetsgivare redan har återbetalat kunden det belopp som tagits så har arbetsgivaren regresskrav som denne kan rikta mot dig. Det innebär att du i sådana fall har skyldighet att betala till din arbetsgivare och det kan göras genom avdrag på din lön enligt 3 § första stycket lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. För att detta ska vara möjligt krävs som sagt att synnerliga skäl föreligger, men också att det är bevisat att du uppsåtligen tagit pengarna. Sammanfattning:Om du bedöms vara skäligen misstänkt för brottet kommer polisen ta kontakt med dig. Din lön kan dras av om du anses vara skadeståndsskyldig genom att synnerliga skäl föreligger och att det bevisas att du uppsåtligen tagit pengarna, samt att din arbetsgivare redan betalat tillbaka motsvarande belopp till kunden.Hoppas du fått svar på dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Säljarens skyldigheter vid fel på varan efter avlämnandet

2018-06-14 i Köplagen
FRÅGA |Hej jag sålde en begagnad bil förra veckan för 10500 kr och köparen provkörde bilen och varken han eller jag hörde något fel i motorn samt att den har fungerat bra när jag har haft den! Men sen hörde han av sig dagen efter om att det var ett missljud i motorn och då hade han kollat med en vän som tydligen är bilmekaniker och då hade tydligen tändspolen samt kamkedjan gått sönder och kräver nu att jag ska stå för halva kostnaden (4000kr) för reparationen av detta! Jag har pratat med bilkunniga samt bilförsäljare och ingen kunde förstå hur dessa 2 kunde gå sönder samtidigt! Och det hände efter han hade köpt den och kört med den hemma hos sig! Hur ska man gå till väga? För jag vill inte betala för något som har gått sönder när dom har kört den i sitt ägo!
Jesper Horndahl |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av din fråga verkar det som att du säljer bilen som privatperson varför köplagen är tillämplig i detta fall (1 § köplagen). Även om felen på bilen uppstått efter att köpet skett kommer jag redogöra för några utgångspunkter för vad som skulle gälla i det fall felet fanns redan innan köpet. När det gäller köparens rätt att påtala fel med en vara är huvudregeln att hen inte får påtala fel som hen kände till eller borde ha känt till vid köpet. Har köparen undersökt varan får hen inte påtala fel som denne borde ha upptäckt vid sin undersökning (20 §). Vid bedömningen om köparen vid underökningen borde upptäckt felet tar man sikte på hur omfattande undersökningen var och vilka praktiska möjligheter köparen hade att upptäcka felet. Övrigt svarar säljaren för fel som funnits vid köpets tidpunkt, men som visar sig efteråt (21 §). Detta gäller alltså om felet fanns redan innan köpet skedde, men eftersom du som säljare menar att felet uppstod i efterhand kan andra bestämmelser i lagen vara tillämpliga. Är det så att bilen gick sönder efter att köpet skedde kan inte köparen kräva dig på pengar för reparationskostnader eller göra gällande någon annan påföljd (30 §). Det är däremot särskilt problematiskt att felen på bilen uppstått dagen efter att köpet skedde. Detta eftersom det då är lättare för köparen att göra gällande att felet fanns där innan, men att felet visade sig i efterhand (se 21 §). Vad som verkar tala till din fördel kan då å ena sidan vara att felen på bilen uppstått genom exempelvis köparens vanvård. Å andra sidan kan de ovanliga felen på bilen tyvärr också tala för att felen har funnits där längre tid. Det är svårt för mig att dra ytterligare slutsatser, men stämmer det att felen inte fanns vid köpet, utan att de uppstått på grund av köparen så kan han inte kräva dig på pengar för reparation (30 §). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Skadestånd vid användning av namn eller bild i reklam

2018-06-11 i Reklam och marknadsföring
FRÅGA |Vilken storlek på skadestånd är normalt vid användande av namn i reklam utan samtycke?
Jesper Horndahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag kan se finns inget normalt belopp som ofta betalas ut. Skadeståndets omfattning i olika rättsfall har varierat från allt mellan 20 000 kronor till 150 000 kronor. När det gäller skadeståndets omfattning är det därför svårt för mig att säga ett specifikt belopp som vanligtvis utgår. Däremot kan jag ge några generella utgångspunkter för vad man kan tänka på när man bestämmer skadeståndet. När någon olovligen använder namn eller bild i reklam föreligger skadeståndsskyldighet (3 § lagen om namn och bild i reklam). I förarbetena (prop. 1978/79:2 s. 63) framgår att bestämmelsen (3 §) främst tar sikte på skådespelare och andra vars "image" ofta utnyttjas i reklam. Men även mer anonyma personer har rätt till skadestånd. Rätten till skadestånd avser två olika kategorier. 1.Skäligt vederlag. Det ska motsvara det arvode som personen hade fått om den samtyckt till reklamen. Skadeståndets storlek beror på vad som är vanligt inom reklambranschen i förhållande till den skadelidnas normala arvodesnivå. Det här skadeståndet betalas ut oavsett om uppsåt eller oaktsamhet föreligger på den skadevållandes sida. Alltså ska alltid detta skadestånd betalas ut. 2.Annan skada. För att annan skada också ska ersättas genom skadestånd krävs antingen uppsåt eller oaktsamhet hos den som använt namnet eller bilden i sin reklam. Vid bedömning om denna skada ska utbetalas tar man hänsyn till även andra omständigheter än rent ekonomiska (3 § första stycket tredje meningen). Det kan exempelvis vara om namnet eller bilden förekommit i ett kränkande sammanhang i reklamen. Hoppas du fått klarhet i dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Näringsidkares rättigheter när en konsument avbeställer en tjänst

2018-06-06 i Konsumenttjänstlagen
FRÅGA |Hej.Vi har lämnat ett anbud via mail angående ommålning av ett hus och garage. Får några dagar senare ett sms att de accepterar vår offert bara vi byter till Fluggers produkter i anbudet. Inga problem. De accepterade då vår offert.Anbudet gällde både arbetskostnad och materialVi planerade då in preliminär start för arbetet. 1. För tre dagar sedan ringer de och säger att de hittat kuponger där de kan köpa färg själva istället via flugger för 50% istället för fullt butikspris av oss.Vad gäller egentligen här? De har redan accepterat och godkänt att köpa materialet av oss till den fasta kostnaden som uppgetts i anbudet. Har de rätt att nu köpa färgen själva och kräva att vi bara ska stå för arbetskostnaden? 2.De säger sedan att de nu tänker måla garaget själva och undrar nu hur mycket avdrag det blir på offerten på grund av att de nu tänker måla den delen själva. Samma sak här. Anbudet har redan accepterats där målning av garage ingår. Vad gäller?Skickar nytt anbud med det nya priset utan målning av garage. Två dagar senare ringer de och säger att de inte har råd att anlita oss överhuvudtaget pga markarbetet på tomten dragit ut på kostnaden.De har alltså först accepterat vårat anbud för att tre veckor senare ändra sig.Vi har dessutom tackat nej till andra jobb då detta varit inbokat.Vad har vi för rättigheter vid dessa situationer? Vad är deras skyldigheter när de accepterar ett anbud?Kan vi kräva någon ersättning?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår frågan har ni lämnat ett anbud och fått en accept avseende ommålning av ett hus och ett garage samt att ni skulle förse projektet med material. I mitt svar utgår jag från att beställaren av er tjänst är en konsument och att ni är ett företag (vilket gör er till näringsidkare). Det leder till att konsumenttjänstlagen i sådana fall är tillämplig, se 1 §. Ni hittar lagen här. I annat fall kan svaret vara annorlunda. Som utgångspunkt saknas särskilda krav på hur ett tjänsteavtal som detta ska upprättas. Därför utgår jag från att ni har upprättat ett bindande avtal. Konsumenttjänstlagen är en särskilt förmånlig lag för konsumenter. Det medför att konsumenten har ganska omfattande rättigheter. I mitt svar kommer jag att utgå från fyra frågeställningar. Kan konsumenten åsidosätta avtalet genom att själv köpa färgen?Tjänsten kan avbeställas av konsumenten (42 § konsumenttjänstlagen). Det kan göras trots att ni har ingått ett avtal. Kan konsumenten avbeställa en del av tjänsten (att måla garaget själv)?Samma bestämmelse som vid frågan ovan gäller här. Konsumenten har rätt att avbeställa en del av tjänsten. Kan konsumenten avbeställa hela tjänsten? Även här har konsumenten rätten att avbeställa tjänsten (42 § konsumenttjänstlagen). Kan ni som näringsidkare kräva ersättning? -Vad gäller färgen är min bedömning att i det fall ni redan har köpt den och inte kan tillgodogöra den för annat har ni rätt att kräva ersättning av konsumenten för den kostnaden. Detta eftersom ni i så fall redan har inrättat er efter uppdraget (42 § andra stycket första meningen konsumenttjänstlagen). -Ni har dessutom rätt att kräva ersättning eftersom ni har underlåtit att ta på er annat arbete. Ersättning omfattar utebliven vinst för uppdrag som ni tackat nej till på grund av det nu avbeställda uppdraget. Ni kan däremot inte kräva ersättning för den vinst ni hade fått genom detta avbeställda uppdrag. Viktigt att tänka på är att ni enligt gällande rätt måste anstränga er för att begränsa er skada genom att exempelvis försöka påbörja ett annat arbete än det avbeställda. Därmed minskar er möjlighet till ersättning i det fall ni har andra uppdrag "på lager" som ni kan sätta igång med. Ersättningen ni kan kräva får högst vara kostnaden för den avbeställda tjänsten, se 42 § tredje stycket konsumenttjänstlagen. Sammanfattningsvis:Konsumenten kan alltså avbeställa tjänsten, både delvis och i sin helhet. Ni som näringsidkare har däremot rätt att kräva ersättning. I framtiden kan ni redan i ert anbud ange en bestämd summa som ni kommer att kräva av konsumenter i det fall de avbeställer tjänsten (43 § konsumenttjänstlagen). Viktigt att tänka på här är att summan ska vara skäligt i den mening att den ska motsvara den skada som uppstår hos er när konsumenten avbeställer tjänsten. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,