Förbud mot att attackera civila i krig och väpnade konflikter - folkrätt

2020-04-27 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag håller på att skriva en uppsats om Nürnberg rättegångarna och håller just på att gå igenom de dömdas åtal. Jag hittade en bra sida trialinternational.org men vid vissa ställen där de listar "charges" nämner de "Protection of civilians" och "Protection of civilian objects".Jag har letat runt men kan inte hitta något som definierar dessa i det sammanhanget som ett brott eller "charges". Ett exempel på vad jag menar: https://trialinternational.org/latest-post/alfred-rosenberg/ (se den grå rutan längst upp till höger) Jag vet inte om jag har missförstått något eller om detta är rätt ställe att fråga efter hjälp gällande detta men jag hoppas någon kan hjälpa mig.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom folkrätten ingår det som kallas internationell humanitär rätt (IHL). Det består främst av internationell sedvanerätt samt traktat i form av konventioner som ger uttryck för sedvanerätten. I tilläggsprotokoll 1 till Genèvekonventionerna (som anses vara väl etablerad sedvanerätt) ingår det som kallas protection of civilians and civilian objects. Det vill säga skyldigheten att i krig och väpnade konflikter göra distinktion mellan civila/civila objekt och kombattanter/militära mål. Den grundregeln kallas distinktionsprincipen och du hittar den i artikel 48 i första tilläggsprotokollet till Genévkonventionerna (Protocol Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of International Armed Conflicts (Protocol I), 8 June 1977). Skyldigheten att skydda civilbefolkningen följer av artikel 51 i tilläggsprotokollet. För civila objekt gäller artikel 52. Definition av civilbefolkning och civila objekt hittar du i artikel 43 och 50 respektive 52 (2). Observera att Civila och objekt definieras motsatsvis. Vad man gör i protokollet är alltså att definiera vad som är kombattanter och vad som är militära mål. Det som inte är kombattanter eller militära mål är alltså civila respektive civila objekt och således förbjudna att attackera. Min gissning är att då protection of civilians/civilian objects står under "charges" menas att åklagarna i Nürnbergrättegångarna har gjort gällande att de åtalade brutit mot skyldigheten att inte attackera civila och civila objekt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Lycka till med uppsatsen! Med vänliga hälsningar,

Vad gör de allmänna domstolarna?

2020-04-24 i Domstol
FRÅGA |hej! jag undrar om jag kan få en förklaring på tingsrätten, hovrätten och högsta domstol. En kort beskrivng av varje, vad dem gör, funktion och sedan skillnaderna på dem tre.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tingsrätt, hovrätt och högsta domstol ingår alla i vad som kallas för allmänna domstolar. Det finns även förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. I Sverige finns det 48 tingsrätter, 6 hovrätter och en högsta domstol. De allmänna domstolarna sysslar med brottmål och tvistemål. Tingsrätten är första instans för de allmänna domstolarna. Med det menas att det är tingsrätten som man börjar vid.Tingsrätten är alltså först att pröva brottmål och tvistemål. De handlägger även ärenden om adoption, äktenskapsskillnad, bodelning, konkurs, god man osv. För att få ett mål prövat i tingsrätten behöver man inget prövningstillstånd. Det räcker med att skicka in en stämningsansökan. Blir man inte nöjd med tingsrättens dom kan man överklaga. Då överklagar man målet till hovrätten som alltså är andra instans. Hovrätten är lite svårare att få sitt mål prövat i än tingsrätten. För tvistemål krävs att hovrätten meddelar det som kallas för prövningstillstånd för att målet ska få prövas. För brottmål är det bara i vissa fall som prövningstillstånd krävs. Det är bl.a. om den tilltalade bara dömts till böter eller om den tilltalade frikänts från ansvar för brott och det svåraste straffet för brottet är fängelse högst 6 månader. Prövningstillstånd kan hovrätten meddela på fyra olika grunder. 1. När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt (ändringsdispens) 2. Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt (granskningsdispens). 3. Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor (prejudikatsdispens). 4. När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens). I båda hovrätten och tingsrätten sitter nämndemän med och dömer tillsammans med juristdomare. Det gäller brottmålen. I tvistemålen är det endast juristdomare som dömer. Har man väl kommit till hovrätten och fått sitt mål prövat men ännu inte är nöjd för att domslutet gått emot en så kan man försöka överklaga till högsta domstolen som alltså är tredje och således högsta instans. Högsta domstolens uppgift är att skapa prejudikat. Det vill säga, högsta domstolen ska pröva mål som kan vara avgörande för den rättsliga vägledningen. Det rör sig alltså om vissa typer av mål som inte har prövats förut och som behöver avgöras för att ingen helt säkert vet vad som egentligen gäller. Högsta domstolens avgöranden är därför vägledande för samhället och framförallt för juristerna. Högsta domstolens avgöranden används gärna av jurister för att stödja sin egen argumentation. Prejudikaten har alltså hög auktoritet. Till skillnad från hovrätten kan bara högsta domstolen meddela prövningstillstånd på två grunder. prejudikatdispens och extraordinär dispens. Prövningstillstånd krävs för både brottmål och tvistemål. Då väldigt få mål som överklagas väldigt sällan uppfyller kraven på prejudikat- eller extraordinär dispens kan man inte förvänta sig att få sitt mål prövat i högsta domstolen. Endast någon få procent av alla mål som överklagas till högsta domstolen meddelas prövningstillstånd.Med vänliga hälsningar,

Får kronofogden utmäta annan än gäldenärens egendom?

2020-03-31 i Utmätning
FRÅGA |Får kronofogden utmäta min sons epatraktor (sonen är registrerad ägare 16 år), pappan har skulder och vi har gemensam vårdnad men är separerade sen 10 år tillbaka?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om utmätning finns i utsökningsbalken (UB). En epatraktor utgör lös egendom som kan utmätas om det framgår att den tillhör gäldenären enligt 4 kap. 17 § UB. Egendom som finns i gäldenärens besittning förutsätts tillhöra gäldenären enligt 4 kap. 18 § UB. Detta är en presumtionsregel som kommer innebära att om epatraktorn ex. står hemma hos gäldenären så anses den tillhöra honom. Presumtionen bryts om det framgår att den tillhör någon annan. Finns egendomen inte i gäldenärens besittning föreligger ingen presumtion om att den tillhör honom. I sådana fall har kronofogden full bevisbörda att styrka att den tillhör gäldenären. Egendom som tillhör någon annan än gäldenären kan inte utmätas. I ert fall torde det heller inte vara några problem med att visa att epatraktorn tillhör sonen och inte pappan i det fall kronofogden skulle försöka utmäta den. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Får man gå ut på stan med skyddsdräkt och skoja/pranka i coronatider?

2020-03-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, jag undrar om det är lagligt att gå ut på stan med gasmask och matchande skyddsdräkt? Bror och jag har tänkt skoja lite och då är det i full mundering. Lagligt eller inte?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det avser du att gå ut och skoja med allmänheten genom användning av skyddsmask och skyddsdräkt. Eftersom du inte beskriver mer specifikt än så kan jag inte närmare avgöra om dina handlingar skulle vara brottsliga eller inte. Däremot kan jag ge några generella utgångspunkter. Det är inte någonstans explicit förbjudet att skoja, pranka och dylikt. Däremot är det heller inte garanterat att man inte begår brott bara för att man skojar. Som jag ser det finns det inget direkt förbud mot att bära skyddsmask och skyddsdräkt. Huruvida handlingen är brottslig eller inte kommer därför vara beroende på hur ni agerar. Att exempelvis hetsa mot människor eller på annat sätt bete sig hänsynslöst skulle kunna utgöra brottet ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Att bete sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse kan medföra att kraven för brottet förargelseväckande beteende uppfylls enligt 16 kap. 16 § brottsbalken. Vad som är ett förargelseväckande beteende är flytande och får avgöras i varje enskilt situation utifrån de specifika omständigheterna som råder. Att i coronatider klä upp sig i skyddsdräkter för att skoja med folk kanske inte är den bästa idén om man vill vara på den säkra sidan. Agerandet är dock som sagt inte automatiskt brottsligt. Däremot skulle man kunna argumentera för att sådant agerande du beskriver kan vara ägnat att väcka förargelse, beroende på hur det utförs. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Då jag inte känner till de närmare omständigheterna för hur ni tänker skoja med folk kan jag inte ge mer detaljerat svar. Med vänliga hälsningar,

Xbox gick sönder 10 dagar efter köpet

2020-04-27 i Köplagen
FRÅGA |Hej!Jag köpte nyligen ett Xbox one genom sidan "Facebook" Mötte honom och allting gick bra. Har använt Xboxet i 10 dagar innan den slutar fungera helt efter jag stängt av den. Känner mig grundlurad att jag la mina sista pengar på något som gick sönder av sig själv så snabbt. Kan tillägga att jag köpte den för 1500 med massa spel så de låter nästan för bra för vara sant..Min fråga till er är om jag har någon rättighet till att reklamera det o få pengarna tillbaka eller få en gratis service repair för mitt xbox.Har ju bevis oxå på att jag har gjort en affär med honom där han säger att varan är i "fin" skick..Tacksam för svar, Mvh
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du köpt Xboxet av en privatperson är det köplagen som gäller i det här fallet.Fel på vara enligt köplagenFör att du ska ha rättigheter gentemot försäljaren krävs det att varan är fel i juridisk mening. Vad som avgör vad som är ett juridiskt fel på en vara beror främst på vad köpare och säljare har avtalat. Du säger att du har bevis på att ni avtalat om att varan ska vara i fint skick. Vad köplagen säger är att varan ska i fråga om art, kvalité och andra egenskaper stämma överens av vad som följer av avtalet (se 17 § köplagen). Ledning kan även hämtas av priset. 1500 kronor är säkerligen ett bra pris för ett Xbox (plus spel) men det är sannerligen inte så lågt att det ska sluta fungera 10 dagar efter köpet. Om varan avviker från vad som avtalats på ett sådant sätt som köparen med fog inte kunnat förutsätta föreligger ett faktiskt fel på varan i juridisk mening. Min bedömning är att med hänsyn till priset och att varan skulle vara i fint skick så föreligger ett fel enligt 17 § köplagen. Säljaren ansvarar för fel på varan även om felen visar sig först efter att varan överlämnats (21 § köplagen). Konsekvensen av att fel föreligger är att köparen kan göra gällande påföljder (bara om felen inte beror på köparen). PåföljderI första hand ska köparen ha rätt till avhjälpande (ex. reparation) eller omleverans, såvida det är möjligt för säljaren. Eftersom säljaren i detta fall är en privatperson så utgår jag från att det är oskäligt betungande att kräva avhjälpande eller omleverans. Den möjligheten finns sannolikt inte. En reparation kan mycket väl vara dyrare än xboxets värde. Det du som köpare annars har rätt till är prisavdrag enligt 37 § köplagen. Sannolikt är yrkande om prisavdrag meningslöst i detta fall eftersom xboxet inte fungerar över huvud taget.Därför återstår hävning som alternativ. Hävningsrätt föreligger om säljarens avtalsbrott (att varan är felaktig) utgör ett väsentligt fel för köparen och om säljaren dessutom insett eller borde ha insett detta (39 § köplagen).Att köpa ett xbox för 1500 som går sönder efter 10 dagar torde vara ett väsentligt fel. Annorlunda hade det varit om du köpte det för 40 kronor. Säljaren borde dessutom kunna inse att xboxet är väsentligen felaktig då det slutat fungera så snart efter köpet. Min bedömning är att du har rätt att häva köpet. Vad du måste göra är att inom skälig tid reklamera felet och meddela att du vill häva köpet. Jag rekommenderar att du gör det så snart som möjligt för att inte förlora den rätten. Konsekvensen av hävning är att prestationerna återgår. Du lämnar tillbaka xboxet med tillhörande spel och säljaren betalar tillbaka pengarna. Det kan såklart hända att säljaren bestrider hävningen och menar att felet uppsåt på grund av ditt agerande. Det må vara så att du har bevisbördan i detta fall och måste således styrka att avtalsbrottet är hänförligt till säljaren och inte till dig. Sannolikt räcker det med att konstatera att felet uppstått så kort tid efter överlämnandet. Det borde inte medföra några problem. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Avtala om abort och annat vid eventuell graviditet - pactum turpe

2020-04-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |"Consent" eller på svenska samtycke.Är ett ganska hett ämne idag angående sexuellt umgänge. Det kan ske muntligt men även skriftligt. Min undran är om det är juridiskt möjligt att uttöka detta kontrakt, då det inte går att utesluta konsekvenser. Jag tänker vid möjlig graviditet om det är juridiskt möjligt för parterna att innan sexakten komma överens om att båda måste vara överens om abort ska ske.Det kan även vara aktuellt att innan bestämma om en förälder ska betala föräldrapenning eller inte.Även om vid eventuell graviditet redan innan komma överens om vårdnaden ska vara gemensam eller tillfalla en förälder, samt eventuellt vem som ska bli boendefärälder. Namn och efternamn kan även vara av intresse. Går det inte att bestämma vårdnaden innan, är det isåfall möjligt att komma överens om giftermål innan födsel?Jag tänker även frågor om smittsjukdomar att men garanterar att man är testad för vissa könssjukdomar och att man inte haft sexuellt umgänge med någon annan sen provtillfället.Skulle ske att dessa uppgifter inte stämmer och man blir smittad av de könssjukdomar som man blivit garanterad att inte bli, att eventuellt skadestånd betalas ut beroende på vilken smitta det gäller samt vad man kommit överens om. Hälsningar
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det som blir relevant att tänka på vid frågor om avtal är om avtalet med framgång kan åberopas i domstol, samt vad konsekvenserna blir om någon bryter mot avtalet. Det är relevant eftersom två personer kan avtala om i princip vad som helst mellan varandra. Personerna kan sedan välja att om de vill följa även det mest bisarra avtalet. Det som är juridiskt relevant är dock vilken verkan avtalet har inför domstol och vilka konsekvenser som kan följa. Mitt svar kommer således utgå från det. Om straffrättsligt samtycke och civilrättsliga avtalNär man talar om samtycke i de här sammanhangen utgår man från det straffrättsliga samtycket i 24 kap 7 § brottsbalken som medför att en handling inte är brottslig då det föreligger rättfärdigande omständigheter, dvs samtycke från den andra personen. Sådant straffrättsligt samtycke skiljer sig åt från ett civilrättsligt avtal. Ett samtycke kan fungera som en rättfärdigande omständighet inom straffrätten samtidigt som det utgör ett civilrättsligt avtal. Däremot är det vanligare att dessa skiljs åt. Ett exempel som kan illustrera det är att två personer ingår ett avtal (skriftligt eller muntligt) där man bestämmer att man ska slåss med varandra. De båda samtycker till att bli misshandlande. Rent straffrättsligt kan man samtycka till att bli misshandlat upp till en viss grad. I praxis rör det sig åtminstone om ringa misshandel. Däremot kan man inte med rättfärdigande verkan samtycka till att bli grovt misshandlad. Det finns alltså gränser för samtycket. Ett samtycke får dessutom återkallas när som helst. Civilrättsligt föreligger inget giltigt avtal mellan parterna, åtminstone erkänns det inte av rättsordning. Det medför att om den ena backar ur från slagsmålet kan den andra inte med framgång gå till domstol och kräva fullgörelse. Avtalet saknar alltså rättsverkan. Anledningen beror på någonting som kallas för pactum turpe. Pactum turpePactum turpe är en rättsprincip som omfattar avtal som strider mot goda seder eller som är olagliga. Konsekvensen av att ett avtal ingås i strid mot goda seder eller lag är att en domstol inte skulle ta upp målet till materiell prövning (42 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken). Den fråga du ställer rör avtal som tangerar pactum turpe. I hovrätten prövades år 2004 ett avtal om ersättning för att utföra abort (se mål 2004:41). Hovrätten konstaterade att anspråket rörde ett avtal av uppenbart otillbörlig karaktär och var således ogiltig samt saknade rättsverkan eftersom det stred mot goda seder. Målet avvisades alltså utan att någon materiell prövning gjordes. För att avgöra huruvida ett avtal går emot goda seder kan man titta på syftena bakom lagen. Vad hovrätten gjorde i mål 2004:41 var att titta på abortlagstiftningen; som bygger på kvinnans rätt att välja om abort ska göras eller inte. Att ingå bindande avtal om något sådant vore därför etiskt främmande samt i strid mot grundläggande värderingar i den svenska rättsordningen. Även avtal om giftermål saknar rättsverkan eftersom det bygger på frivillighet. Det går inte att tvinga någon annan att gifta sig för att avtal om det tidigare ingåtts. Avtal om sådant är således ogiltiga. Avtal om vårdnad, underhåll, umgänge eller boende med barnet är inte osedliga eller olagliga avtal. Däremot utgör inte avtalet något processrättsligt hinder. Har man kommit överens om sådant kan en domstolsprocess ändå inledas. Det beror på att det är barnets bästa som ska vara avgörande vid frågor som rör denne. Alltså även om ett avtal finns kan en domstol på yrkande av någon av parterna besluta om annat. Att man har ett avtal betyder således inte särskilt mycket. Avtal där man inför eventuell graviditet bestämmer namn på barnet är tillsynes godtagbara. Däremot har, vad jag vet, ett sådant avtal aldrig prövats. Jag låter det därför vara osagt hur stadigt ett sådant avtal skulle vara i en domstolsprocess. Beträffande att man garanterar att man inte har några smittsjukdomar eller har haft sexuellt umgänge med någon annan är avtal som kan ingås som en förutsättning för att ha samlag. Det man bör fråga sig är dock vad konsekvenserna skulle bli om det visar sig att detta inte stämde. Att ha sexuellt samlag med någon som inte vet om att vederbörande har en smittsjukdom kan vara brottsligt. Det kan bland annat utgöra brottet misshandel, framkallande av fara för annan, vållande till kroppsskada osv. Avtalet som sådant där man utger sig för att inte ha någon smitta har egentligen ingen större betydelse annat än att det skulle kunna tala för vederbörandes uppsåt. Avtalet har alltså inte särskilt stor betydelse för huruvida handlingen är brottslig eller inte. Min bedömning är att ett skadestånd torde kunna avtalas och sedermera utkrävas för det fall det visar sig att uppgifterna som någon har lämnat om sin medicinska status inte stämmer. Skadeståndets storlek kan avtalas men är det orimligt högt eller av annan anledning oskäligt är det möjligt för en domstol att med stöd av 36 § avtalslagen jämka beloppet. Samtliga omständigheter vid ingåendet av ett avtal kan beaktas för att bedöma avtalets skälighet.SlutsatsFlera av de typer av avtal du nämner är antingen inte gällande eller saknar större betydelse. De kan vara så att de inte alls är möjliga att pröva i domstol eller så kan en domstol ändra i avtalet ex med beaktande av barnets bästa. Avtal som är giltiga kan dessutom komma att ändras av domstol med anledning av att de inte är skäliga. Alla omständigheter vid avtalets ingående kan komma att beaktas för att avgöra det. Det blir därför avgörande hur seriöst menat avtalet har varit och vilka villkor man har angett. Civilrättsligt betyder dessa avtal inte särskilt mycket. Straffrättsligt har samtycket som lämnas betydelse. Att komma ihåg är att man inte kan samtycka till allt och att samtycke kan återtas när som helst. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta!Med vänliga hälsningar,

Får man ta bilder på andras hus och lägga upp på sociala medier?

2020-03-30 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej, jag har en blogg och ett instagramkonto där jag publicerar inspirationsbilder löpande. Hittills har jag köpt bilder och fått tillstånd. Nu undrar jag hur det ser ut med egna bilder som jag tar. Jag vet att jag får fota andras hus och egendom så länge som jag står på allmän plats. Men får jag publicera dessa bilder på min blogg och Instagram? Hälsningar,
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huruvida du får ta bilder och ladda upp på din blogg och din instagram beror på om det som bilderna föreställer utgör någons ensamrätt. Skulle någon annan ha upphovsrätt till det som du fotograferar är det förbjudet att göra det tillgängligt för allmänheten. Att lägga upp bilder på bloggar och på instagram kan innebära att de görs tillgängligt för allmänheten. Detta eftersom allmänheten får trådlös tillgång till verket på en annan plats än där verket annars finns (1 kap. 2 § tredje stycket första punkten upphovsrättslagen). Har någon upphovsrätt till hus och annan egendomDet man kan få upphovsrätt på är följande litterära eller konstnärliga verk (1 kap. 1 § upphovsrättslagen): 1.skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,2.datorprogram, 3.musikaliskt eller sceniskt verk, 4.filmverk, 5.fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6.alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7.verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. Allt som skapas och som utgör någon av dessa får dock inte upphovsrättsligt skydd. Det krävs att alstret uppnår det som kallas verkshöjd eller originalitet. Det spelar ingen roll hur bra, dåligt, fint eller fult alstret är. Så länge det har någon form av särprägling som kan medföra verkshöjd/originalitet uppstår skyddet. Beträffande hus så är det rent teoretiskt möjligt att det kan skyddas av upphovsrätt. I praktiken är det däremot väldigt ovanligt. Det ska vara fråga om ett hus som är så speciellt byggt att det kan klassas som ett konstnärligt verk. När det kommer till vanliga hus kan man därför med stor säkerhet förutsätta att de inte är skyddade av någon upphovsrätt. Finns inget sådant skydd får man göra dem tillgängliga för allmänheten vilket inkluderar att lägga upp bilder på dem på bloggar, Instagram och andra sociala medier. När det kommer till det du beskriver som andras egendom kan jag tyvärr inte ge något närmare svar. Det blir upp till dig att avgöra om egendomen kan vara sådant litterärt eller konstnärligt verk att det kan skyddas av en upphovsrätt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Betalningskrav när man redan har betalat - vad ska man göra?

2020-03-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej!Behöver lite hjälp. Vi har en bil på leasing där vi fått fordringskrav nu (utan några påminnelser). Kostnaderna ska omfatta 2 månader som de hävdar att vi inte betalt men vi har bevis på att vi har det. Månadskostnaden är cirka 3800kr och fordringskravet är på mer än 14000kr. Vi har som sagt redan betalat och har skärmbild från betalningen båda månaderna. Vad ska vi göra? Med vänlig hälsning
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag använda termen borgenär. Med borgenär menas den första fysiska eller juridiska personen ni har varit skyldiga pengar. Med borgenär avses också senare fordringsägare ex. inkassobolag som har köpt skulden av den första borgenären. När det kommer till betalningskrav avseende fordringar som ni har betalat finns det inte mycket ni kan göra annat än bestrida kravet. Det bästa vore att kontakta borgenären och försöka få denne att förstå att skulden inte finns. Eftersom det är någon som kräver er på pengar är det upp till denne att agera. Antingen kan borgenären fortsätta skicka betalningskrav, vända sig till kronofogden eller stämma er i domstol. Vad ni bör göra är att bestrida alla betalningskrav oavsett om det kommer från borgenärer eller från kronofogden. Lättast vore att så snabbt som möjligt försöka nå samförstånd med borgenären om att pengarna är betalda. Detta för att undvika fler betalningskrav och domstolsprocess. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,