Måste man skatta på gåva från utlandet?

2019-11-27 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej, Jag har en vän i USA som vill skicka mig lite pengar här och där som ekonomiskt stöd, behöver jag skatta på de pengarna och vad räknas de som på juridisk nivå (lön eller något annat liknande)?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det ska du få motta pengar i syfte att fungera som ekonomiskt stöd. Jag förutsätter då att du får pengarna helt utan krav på prestation från din sida. Pengaöverföringen är då juridiskt sätt att betrakta som en benefik rättshandling; dvs gåva. När det kommer till gåvor föreligger ingen skatteplikt utan det är helt skattefritt enligt 8 kap. 2 § inkomstskattelagen. Jag hoppas mitt svar varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

Vad händer med en framtidsfullmakt när fullmaktsgivaren dör?

2019-11-26 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vad händer med fullmakten när fullmaktsgivaren går bort och man har en framtidsfullmakt för den personen?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till framtidsfullmakter gäller lagen om framtidsfullmakt. För det fall fullmaktsgivaren dör gäller lagens 28 § som i sin tur hänvisar till 21 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen)21 § i avtalslagen stadgar att fullmakten fortfarande gäller även efter fullmaktsgivarens död. Det gäller om inte särskilda omständigheter talar för att den skulle vara förfallen. Det gäller heller inte om det var avtalat att den skulle förfalla vid fullmaktsgivarens död. Vilka de särskilda omständigheterna skulle kunna bestå i är inte helt tydligt på ett generellt plan. I det enskilda fallet är det upp till fullmaktshavaren att företräda fullmaktsgivarens ekonomiska och/eller personliga angelägenheter på bästa möjliga sätt. Så länge de rättshandlingar man företar håller sig inom dessa ramar är de tillåtna.Det torde ligga inom fullmaktshavarens uppdrag att bibehålla och vårda fullmaktsgivarens egendom till dess att den kan läggas under dödsbodelägarnas samförvaltning eller till dess den kommer under förvaltning av bouppteckningsman eller testamentsexekutor. Uppdraget som avser framtidsfullmakten går som nämnt ut på att företräda fullmaktsgivarens ekonomiska och/eller personliga angelägenheter. Vid ett dödsfall blir detta handlingsutrymme sannolikt snabbt begränsat och vid det tillfälle bouppteckning sker torde det inte finnas många sådana angelägenheter kvar att ta hand om, vilket medför att fullmakten alltjämt med tiden förlorar verkan.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Hur gör man för att få sin make att betala tillbaka pengar?

2019-11-26 i Fordringar
FRÅGA |Jag hade lånat pengar av min make i omgångar som jag betalade av. När han sa att jag fortfarande va skyldig honom 12000 då betalade jag det med ett arv jag fått, men tyckte att det va märkligt.. Nu har jag kollat och jag har betalt honom 13000 förmycket och han vägrar att betala tillbaka dom.. Hur ska jag göra?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Även mellan makar finns en övergripande regel om att man svara för sina egna tillgångar och skulder. Eftersom ni två har haft ett försträckningsavtal där det senare uppkommit felaktig pengaöverföring får man anse att du har ett anspråk med berättigande att återfå det du felaktigt betalat. Denna problematik ska egentligen inte lösas på annat sätt än vad som annars hade förekommit i en betalningstvist mellan två parter som inte är makar. Däremot är det inte överraskande om det faktum att ni är makar gör att det blir moraliskt svårare att ta till rättsliga åtgärder. Dina möjligheter att återfå pengarna:Lättast vore ju om du kunde återfå pengarna genom en överenskommelse er emellan. Då din make vägrar återge pengarna skulle du istället kunna vända dig till kronofogden med en ansökan om betalningsföreläggande (2 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) Om din make bestrider din ansökan kan du begära att kronofogden lämnar målet till tingsrätten för prövning. Alternativet är att du ansöker om stämning direkt till tingsrätten och därmed struntar i att först gå via kronofogden. Alltså finns det flertalet juridiska tillvägagångssätt, som å ena sidan tyvärr är ganska ingripande och måhända aggressiva att ta till mot sin make men som å andra sidan kan vara nödvändiga för att du ska återfå dina pengar.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Om du har ytterligare frågor är du välkommen att återkomma med dessa Med vänliga hälsningar,

Äktenskapsförord om att egendom ska vara ena makens enskilda

2019-10-30 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min man har förvärvat en egendom och står båda på lagfarten. Min man har betalt hela beloppet och föreslår att vi ska skriva ett skuldebrev/revers på halva beloppet som jag då blir skyldig honom. Jag ser det som en nackdel om värdet går ner på fastigheten, då står jag med en stor skuld som jag är oförmögen att betala så därför är mitt förslag att man i äktenskapsförordet skriver att vid ev skilsmässa tillfaller hela fastigheten honom och blir hans enskilda egendom. Är det "giltigt" att skriva så?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid äktenskapsskillnad blir bara giftorättsgods föremål för en bodelning enligt 10 kap 1 § äktenskapsbalken. Enskild egendom undantas således. Enskild egendom kan vara sådant som man genom ett äktenskapsförord föreskriver ska vara den ena makens enskilda (7 kap 2 och 3 §§). Det är därför möjligt att ni skriver ett äktenskapsförord som medför att fastigheten bara ska tillhöra honom vid en skilsmässa. Fastigheten skulle då inte bli föremål för någon bodelning. För att detta ska fungera som tänkt krävs att äktenskapsförordet följer de formkrav som ställs i 7 kap 3 § andra och tredje styckena. Bland annat måste det skriftligen upprättas och undertecknas samt skickas till skatteverket inom en månad från det att det ingicks. Se till att skriva exakt vilken fastighet det är fråga om och att denna ska anses vara hans enskilda så är det fullt giltigt. Jag hoppas mitt svar varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Polis beslagtog mobil och dator - vad gäller?

2019-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Hos min vuxne son stormade polisen in häromdagen med som de sa husrannsakan. Inget dokument om detta visades. De tog med honom till förhör o tog mobiler o dator.Han fick gå efter förhör. De behöll mobiler o dator. Enligt min son har en tjej anmält honom för köp av sexbilder. Min son är alldeles för snäll och har mycket svåra läs o skrivsvårigheter.Tjejen hade bett om att få låna pengar men betalade med nakenbilder istället och vill nu ha skadestånd. Min son är väldigt beroende av sina mobiler o dator som läs o skrivhjälp. Hur får han snabbt tillbaka dessa. Kan jag få reda på vad exakt han är misstänkt för, själv har han svårt att förstå vad de menar i sina ord eftersom dyslexin även försvårar ordförståelse.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar inte utreda huruvida din son skulle vara skyldig eller inte och således inte heller risken för att han döms för brott. Detta eftersom jag inte uppfattar det som din fråga och för att jag inte har tillräcklig information för att avgöra det. Jag kommer därför att lägga vikt på beslaget, husrannsakan och er möjlighet till insyn i utredningen. HusrannsakanDet verkar inte som att det råder särskilt stora frågetecken angående husrannsakan. Däremot nämner du att polisen inte hade något dokument till stöd för husrannsakan. Som svar på det kan jag meddela att det inte uppställs något krav på dokument för en husrannsakan. Beslaget av mobil av datorEgendom får tas i beslag när egendomen kan antas ha skälig betydelse för utredning av brott enligt 27 kap 1 § rättegångsbalken (RB). När beslut om beslag övervägs ska en avvägning mellan intresset för att utreda brottet och den enskildes intressen göras. Detta tar sig i uttryck genom den s.k. proportionalitetsprincipen som följer av 27 kap. 1 § tredje stycket RB. Där står att beslag bara får ske om skälen för beslaget uppväger det intrång och de men som den misstänkte lider med anledning av beslaget. Beslutsfattarens ska i varje enskilt fall pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten står i rimlig proportion till det önskade målet (dvs att utreda brott). Rent allmänt uppväger ofta intresset att utreda brott den enskildes intressen, särskilt när egendomen tillhör den misstänkte och haft betydelse för att utföra brottet. Justitieombudsmannen har i flertalet fall prövat om det funnits tillräckliga skäl för beslag. Exempelvis gjordes en husrannsakan mot flertalet företag och privatpersoner med anledning av "the piratebay-målet". Det resulterade till att 186 datorservrar som tillhörde företag och privatpersoner som helt saknade koppling till "the piratebay" togs i beslag. Det medförde att företagen berövades datorstödet för sin verksamhet. Justitieombudsmannen fann att det ändå förelåg skäl för beslaget. Det råder därför ganska stort utrymme för att beslag får göras. Så fort det inte längre finns skäl ska dock beslaget upphävas (27 kap. 8 §).Begäran om att rätten ska pröva beslagetDen som är drabbad av ett beslag kan begära att en domstol ska pröva om det finns skäl för beslaget enligt 27 kap 6 § RB. Domstolen gör då sådan avvägning ska ha gjorts av den första beslutsfattaren. Finner domstolen att skäl för beslag saknas kommer beslutet att hävas. Fastställs beslutet ska domstolen sätta ut tid inom vilket åtal senast ska väckas.Det är inte helt självklart att ett sådant förfarande i domstol skulle medföra att egendomen lämnas tillbaka snabbare. Upplever ni dock att det saknas skäl för beslag med anledning av att det är en för ingripande åtgärd så bör ni överväga att föra sådan talan. Rätten att bli underrättad om brottsmisstankeNär någon anses vara skäligen misstänkt för ett brott ska denna underrättas om misstanken enligt 23 kap. 18 § första stycket första punkten RB. Det kan därför ske under förundersökningen. Förhörsledaren bör så detaljerat som möjligt med hänsyn till hur långt man kommit i utredningen beskriva den brottsliga gärningen samt ange vad slags brott det är fråga om.Således är det först vid detta tillfälle man får reda på vilket brott utredningen avser. Vid ett senare skede, när utredningen är klar ska den misstänkte slutdelges och när åtal väcks får den tilltalade veta exakt vilket eller vilka brott som åklagaren yrkar ansvar för. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Brott som begåtts på internet från utlandet men som fullbordas i Sverige

2019-11-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej.Jag har skickat en penisbild till en person och nu är jag misstänkt för sexuellt ofredande. Jag skickade bilden från England till en mottagare i Sverige och från vad jag kunnat googla mig till är det inte ett brott i England (vad jag förstår måste det vara ett brott i det landet där det begicks för att jag ska kunna dömas i Sverige). Kan jag förvänta mig att åtalet läggs ner?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det första som bör utredas när det kommer till gärningar som har anknytning till flera länder är att om gärningen är att anse som brottslig i Sverige. Då du är misstänkt för sexuellt ofredande och anger i din fråga att du skickat bild på ditt kön så drar jag slutsatsen att den begångna gärningen utgör brott enligt svensk lag. Jag kommer inte göra någon utredning huruvida gärningen är att anse som ett brott i England. Det är riktigt det du säger om den s.k. dubbel straffbarheten; dvs. att gärningen måste vara straffbar i såväl utlandet som i Sverige för att svensk domstol ska kunna döma dig med tillämpning av svensk rätt. Detta gäller dock bara om brottet har begåtts i utlandet. Det blir därför viktigt här att utreda var brottet ska anses vara begånget. Straffrättslig jurisdiktion och tillämpning av svensk straffrättEtt brott som begåtts i Sverige döms med tillämpning av svensk lag och av svensk domstol enligt 2 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Brott anses begånget där handlingen företogs, men också där brottet fullbordades enligt 2 kap. 4 § BrB. Det föranleder att ett och samma brott kan anses vara begånget i flera länder förutsatt att den brottsliga handlingen sker i ett annat land än platsen för fullbordan. I ditt fall ter det sig naturligt att handlingen (bild tas och skickas iväg) har genomförts i England. Däremot måste det utredas om brottet fullbordats i Sverige. Att skicka iväg en bild som aldrig kommer fram har inte av uppenbarliga skäl sexuellt ofredat någon. Såldes måste brottet anses vara fullbordat när mottagaren får bilden till handa. Min bedömning utifrån de faktiska omständigheterna i ditt fall är således att brottet fullbordades i Sverige när mottagaren tog del av bilden.Det medför att brottet anses begånget i Sverige och att det alltså inte föreligger något krav på att gärningen också ska vara straffbelagd i England (se 2 kap. 1 § BrB). Det föranleder att det inte finns något hinder med anledning av dubbel straffbarhet. På denna grund finns det därför inget skäl för att förundersökningen eller åtalet skulle läggas ned. Med vänliga hälsningar,

Hund skadades när den befann sig med ett hundrastarföretag - möjligheter för skadestånd och hävning av avtalet

2019-10-31 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min syster har anlitat ett företag som är hundrastare; dvs. en person som kommer hem till henne under dagtid när hon jobbar och rastar hennes hund.Häromdagen skedde en olycka då hundrastaren råkade klämma hundens svans i hissdörren i trapphuset till lägenheten. Skadan var så omfattande att hundens svans krossades och fick amputeras hos veterinären.Hundrastareföretaget uppger på sin hemsida att "... känna dig trygg... när hunden är i våra händer, så är den försäkrad hos Trygg Hansa."Nu undrar vi följande frågor eftersom responsen från företaget har hittills varit väldigt bristfällig:1). Stämmer det att företaget är skyldigt att täcka alla kostnader från veterinären inklusive uppföljning och medicin?2). Förlorad arbetsinkomst för min syster som fått lämna sitt arbete för att åka till veterinären då hunden skadades.3). Kan min syster enligt konsumentköpslagen häva sin prenumeration hos företaget med omedelbar verkan efter en sådan händelse? Enligt avtal så är det 1 månads uppsägningstid. Kan hon i så fall få sina pengar tillbaka eftersom hon redan betalat 1 månad i förväg i förskottsbetalning.4). Finns det någon annan ersättning hon kan kräva av företaget? Resultatet är att hunden saknar svans och har mycket ont. För människor finns det ju ersättning som kallas "sveda och värk samt bestående men för livet".Vänligen,
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Viktigt för att lösa både frågan om skadeståndet och frågan om upphävandet av avtalet är om ni har avtalat något särskilt om detta med hundföretaget. Det skulle kunna vara så att vissa villkor har avtalets genom uppdraget (exempelvis villkoret om en månads uppsägningstid) för att företaget ska ta hand om hunden. Kanske finns det villkor på deras hemsida eller så har något ytterligare muntligen eller skriftligen avtalats. Det är därför högst relevant att försäkra sig om detta då det i så fall kan ha företräde framför vad som annars gäller. Huruvida ett avtal har ingåtts eller inte kan i sig vara en fråga som ni måste ha besvarat, särskilt om det rör sig om villkor på deras hemsida. Ni kan såklart därför återkomma med ytterligare frågor om det skulle vara så. Vilken lag är tillämplig?Konsumentköplagen avser endast köp av lösa saker. Således är inte lagen gällande i detta fall. Detta är ett uppdragsavtal om att någon ska rasta hunden. Inte heller är konsumenttjänstlagen tillämplig eftersom den avser arbete på lös sak och undantar specifikt levande djur. Min slutsats på denna punkt är att det inte finns någon lag som direkt reglerar sådana här förhållanden. Därför skulle ju ett avtal ha företräde i dessa sammanhang. I det fall ett avtal inte finns eller inte reglerar de frågor som du ställer får vägledning hämtas bland annat genom avtalsrättsliga principer och att analogt tillämpa vissa lagar. Min första anmärkning är att det finns en allmän rättsprincip om vårdplikt när man innehar någon annans sak. Juridiskt är en hund att betrakta som en sak. Dessutom står det på företagets hemsida att man kan känna sig trygg när hunden är i deras händer. Sammantaget medför det att det finns en avtalad eller åtminstone en underliggande förutsättning att detta är av väsentlig betydelse för uppdraget. Rätten till skadeståndNär det kommer till sakskador följer det av 2 kap 1 § skadeståndslagen (SkL) att den som av vårdslöshet (vilket är detsamma som oaktsamhet) orsakar sakskada ska ersätta skadan. Här måste det alltså vara fråga om ett vårdslöst agerande från företagets arbetstagare. En analys av situationen för vilket skadan uppkom ska göras för att verkligen utreda om det rör sig om vårdslöshet. Var det fråga om en ren olycka kan man inte få skadestånd. Däremot är det ju så att har man hand om ett hund måste man vidta sådana försiktighetsåtgärder som är nödvändiga för att inte hunden ska skadas. Att hundens svans kläms i en hissdörr tyder på vårdslöshet. För bestämmandet av skadeståndet gäller 5 kap. 7 § SkL. Där framkommer att man har rätt till skadestånd för sakens värde eller reparationskostnad (i detta fall veterinärkostnader). Man har också rätt till skadestånd för andra kostnader till följd av skadan enligt 5 kap. 7 § andra punkten samt rätt till ersättning för inkomstbortfall enligt 5 kap. 7 § tredje punkten. Högsta domstolen har sagt (i mål NJA 2001 s. 65) att när det kommer till sällskapsdjur är det rimligt att ägaren söker ersättning för vård, även om vården i sig är dyrare än djurets värde. Högsta domstolens utgångspunkt tycks vara att veterinärkostnader alltid är berättigande att få skadestånd för så länge det inte varit medicinskt ogrundade. Det tycks därför vara så att det är möjligt för er att genom skadestånd få ersatt samtliga veterinärkostnader som du nämner. När det kommer till förlorad arbetsinkomst nämner förarbetena till skadeståndslagen skada på en bil som en handelsresande behöver för att sälja varor och för att därför få sin provision. Det är därför lite oklart om det i detta fall går att begära ersättning för inkomstbortfall genom just den tredje punkten. Det tycks närmast som att tredje punkten syftar på fall där saken varit nödvändig för att förvärva inkomsten. Oavsett hur tredje punkten ska tolkas kan andra punkten berättiga rätt till ersättning för inkomstbortfall. Detta genom att det är en följdskada som uppstått bara på grund av att hunden skadades till att börja med. Min slutsats är därför att såväl veterinärskostnader som ersättning för inkomstbortfall ska ersättas. Här vill jag igen göra er uppmärksam på om något har avtalats som reglerar skadeståndet. Det är inte ovanligt att företag friskriver sig från skadeståndsansvar på grund av vårdslöshet.När det kommer till sveda och värk eller annat liknande finns det tyvärr ingenting som berättigar rätten till sådan ersättning. Kan avtalet sägas upp?Här finns det ett avtal som reglerar uppsägningen. Däremot kan man diskutera om denna uppsägningstid gäller när syftet med uppdraget väsentligen har förfelats. Som jag tidigare var inne på menar jag att en avtalad eller underliggande förutsättning för uppdraget är att man ska känna sig trygg med att hunden tas om hand av företaget. Nu när detta uppenbarligen inte stämde i ert fall skulle man kunna påstå att syftet med hela avtalet väsentligen har förfelats, vilket i sig medför att avtalet skulle kunna hävas direkt. Här gör jag en analogi med konsumentköplagen som säger att om felet (på en vara) är av väsentlig betydelse för köparen får hävning göras.Observera att detta bara är juridisk argumentation och att det är svår att ge något definitivt svar på vad som faktiskt gäller här. Ni har ju ett avtal som reglerar uppsägning. Därför blir det fråga om hur detta villkor ska tolkas och på vilka situationer det ska tillämpas. Min utgångspunkt är att uppsägningsvillkoret syftar till att skydda företaget från plötsliga, ogrundade uppsägningar av uppdraget. I detta fall är det fråga om en uppsägning som grundar sig i att uppdraget väsentligen förfelats genom att förtroende för företaget upphört. Jag menar därför att man rimligen borde kunna göra gällande att uppsägningsvillkoret om en månad inte ska tillämpas i detta fall. Detta med anledningen av att grunden för uppdraget havererat. Alternativt skulle man kunna tillämpa 36 § avtalslagen som ger möjlighet att förbise från avtalsvillkor på grund av dess oskälighet. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt men min uppfattning är att det med hänsyn till omständigheterna vore oskäligt att kräva en månads uppsägningstid i ert fall. Det skulle därför kunna göra att villkoret förbises och helt lämnas utan avseende. Konsekvensen av uppsägning av ett avtal eller att uppsägningsvillkoret förbises är att prestationerna går tillbaka. Detta enligt allmänna civilrättsliga principer. Således ska de pengar som betalats till företaget återges, med undantag för belopp som motsvarar de gånger som de faktiskt har utfört uppdraget, dvs förvägsbetalning ska betalas tillbaka. Jag hoppas svaret har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

strikt skadeståndsansvar för kor - lagen om ägofred

2019-10-30 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |HejOm jag förstår det rätt så har en djurägare (bonde) strikt ansvar för skador som hans kor orsakar i min villaträdgård när de rymmer från sin hage?Nu har det hänt för sjunde gången och skadorna är mer omfattande än någonsin.Om djurägaren inte tar sitt ansvar och skyller på att någon annan (länsstyrelsen) ska sköta stängslet, så har jag som skadedrabbad tydligen problem att få ersättning för skadorna.Djurägaren tycker helt enkelt att det är lättare om han slipper betala.Djurägaren har eventuellt en försäkring, men vägrar att tala om vilket försäkringsbolag han har.Djurens framfart och alla skador är väl dokumenterade med foto och registreringsnumret i öronen visar vem som äger korna.Vad har jag för möjligheter?Hur enkelt är det i praktiken att stämma någon som har strikt ansvar?Vad finns det för risker med att stämma någon?Kan jag råka ut för att behöva betala djurägarens juristkostnader om jag på något sätt misslyckas med att bevisa att det är hans kor?MVH
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar på ett så logiskt sätt som möjligt för att utreda rättsläget samt besvara dina frågor. Jag har inte satt alla dina frågor under någon rubrik men min ambition är att mitt svar sammantaget kommer besvara samtliga dina frågor. Har ägaren strikt ansvar för kornaVanligtvis regleras skadeståndsansvar genom ett så kallar culpaansvar men i detta fall finns det faktiskt en lag som skulle kunna leda till att ägaren har strikt ansvar. Åtminstone strikt ansvar till att avse vissa särskilda skador. Lagen jag talar om är lag om ägofred, som är en gammal lag och som sällan tillämpas av domstolarna. 5 kap. 47 § i lagen innehåller en skadeståndsregel som säger att om någons hemdjur olovligen kommer in på annans ägor och orsakar skada därå, ska djurens ägare ersätta detta. Skadeståndsbestämmelsen ger uttryck för ett strikt ansvar eftersom den inte talar om någon eventuell vårdslöshet från ägarens sida. Det räcker alltså att hemdjuren olovligen kommer in på annans mark och förstör dess ägor. För att veta om denna bestämmelse kan tillämpas i ditt fall måste först utredas vad som menas med hemdjur och sedan ägor. Att det är fråga om att korna olovligen befunnit sig på din mark förtäljs direkt av din fråga. Vad som menas med hemdjur och ägorI SOU 2013:38 del 1 s. 221 skriver utredaren att med hemdjur avses bland annat kor. Vidare skriver man att syftet är att skydda ägor, vilket i sig är mark. I din fråga skriver du inte exakt vad som förstörts annat än att det uppstått skador i din villaträdgård. Jag tolkar det som skador på själva marken i sig. Att gräset eller växter och annat sådant har förstörts. Dessa skador är sådana som lagen också avser. Däremot omfattar lagen inte annat än just skador på mark. Det innebär att skador på byggnader eller lösa saker inte täcks av det strikta ansvaret. Ett rättsfall på detta område är NJA 1960 s. 49. Någons kor hade tagit sig i på ett kritbruk och ramlat ner i en cementbassäng och därmed orsakat skada på industrimaterialet. Eftersom skadan inte uppkommit på sådan egendom som lagen avser kunde inte det strikta ansvaret tillämpas. Konsekvensen av att det ägaren inte har strikt ansvar för andra skador än på ägor är att det istället föreligger vanligt culpaansvar. Det skulle i så fall bli upp till dig att styrka att koägaren har varit vårdslös. Att stämma någon som har strikt ansvarDå det är fråga om en civilrättslig tvist gäller som utgångspunkt att du ska styrka de omständigheter som du åberopar. Eftersom koägaren inte har ett vanligt culpaansvar behöver du inte styrka omständigheter som talar för att denne varit vårdslös. Det strikta ansvaret som följer av lagen gör att han heller inte kan skylla ifrån sig ansvaret på någon annan. Frågan om stängslet har således ingen betydelse för fråga om det strikta ansvaret. Det enda du behöver styrka är att det är markägarens kor som olovligen kommit in på din mark och som skadat ägor. Genom den dokumentation som du har gjort verkar det inte vara något problem för dig att uppfylla denna bevisbörda. Det ska tilläggas att du måste kunna redogöra för värdet på de skador som har uppstått. Det kan förstås vara krångligt när det kommer till skador på mark. I det fall andra skador än på ägor har uppstått måste du styrka de omständigheter som talar för att koägaren varit vårdslös. Det exempelvis vara att stängslet inte varit så bra som det rimligen borde vara. Det kan även röra sig om andra bristande försiktighetsåtgärder som borde ha vidtagits för att undvika skada. Koägaren kan inte skylla ifrån sig på länsstyrelsen eftersom det är hans ansvar att se till att korna inte orsakar skada. Övriga risker med att stämma någon är ju alltid ovissheten kring hur det kommer att gå. Du bör även göra avvägningen för om du själv bör skaffa ett juridiskt ombud. I sådana fall kommer du säkerligen behöva betala löpande arvode till denne under tvistens gång. Du kommer därför sannolikt att behöva ligga ute med pengar. Sedan är det ju så att tvister ofta tar lång tid. Det finns dessutom risk för att motparten överklagar och att en ny prövning görs i hovrätten. Kan du riskera att betala motpartens rättegångskostnaderI vanliga tvistemål är det så att den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegånsbalken). Har motparten haft ett juridiskt ombud kan det därför röra sig om mycket pengar. Särskilt om målet tar tid eller överklagas. Att du förlorar målet skulle kunna vara att du misslyckas med att bevisa att det är hans kor. Däremot vore det märkligt om han förnekade att det var hans kor. Särskilt om du har bild på deras öronmärkning. Så länge han bara erkänner att det är hans kor har du uppfyllt din bevisbörda på den punkten. I hemförsäkringar finns det ofta möjlighet till rättsskydd som medför viss försäkringsersättning för rättegångskostnader. Om du överväger att stämma koägaren bör du därför undersöka vilka möjligheterna att få sådan ersättning är. SammanfattningDet strikta ansvaret gäller om någon kor olovligen kommer in på annans mark och orsakar skada på markägarens ägor. Det strikta ansvaret gäller inte om korna orsakar skada på annat än markägor. Är det fråga om skador på byggnad eller lösöre så som utemöblering eller annat gäller istället vanligt culpaansvar. Då måste du stryka omständigheter som talar för att koägaren har varit vårdslös. Vid ett strikt ansvar föreligger ingen bevisbörda för sådana omständigheter. Att driva en process kan vara kostsamt. Skulle du vinna blir du ju ersatt för dina eventuella rättegångskostnader och även för de skador korna orsakat. Däremot kostar det ju tid och engagemang. Förlorar du kommer du behöva ersatta motpartens rättegångskostnader. Mitt råd är därför att i första hand försöka lösa detta privat med koägaren. Du skulle kunna kontakta denna och uppge ditt krav på skadestånd och i annat fall informera personen att du annars kan komma att ta målet till domstol. Alternativt kan du direkt ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. Kronofogden skulle då höra av sig till koägaren och denne får ange om den medger eller bestrider ditt betalningskrav. Om det bestrids så är det upp till dig om du vill att kronofogden ska lämna ärendet till tingsrätten eller avskriva ärendet. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp. Med vänliga hälsningar,