Vad händer med arvet när testamentstagaren dog före testatorn?

2018-12-23 i Testamente
FRÅGA |Min moster avlider 2018. Hon har upprättat ett testament i december 2004 där hennes syskonbarn ärver.Ett syskonbarn avled i januari 2004 men har ett barn som ärver hennes del som bröstarvinge.Ett syskonbarn avled april 2016 men har inga barn. Enl boutredningen är han inte universell testamentstagare eftersom han avled 2 år före testamentatorn och inte har bröstarvinge. Går inte hans syskon in som arvtagare?Jag trodde att ett testamente gällde över allt annat och att turordningen var barn, föräldrar och syskon osv
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer med någons egendom (kvarlåtenskap) då personen avlidit regleras i ärvdabalken (ÄB). Personen som dött och lämnat ett testamente kallas testator. Den som får egendom genom testamente kallas testamentstagare. Testamente går före arvsordningen2 kap i ÄB räknar upp i vilken ordning släktingar ärver. Detta kallas den legala arvsordningen. Dock kan denna sättas ur spel om det finns ett testamente. Vad som står i testamentet går då före, precis som du säger. Om testatorn har bröstarvingar (barn eller barnbarn om ett barn avlidit) har dessa alltid rätt att få ut sin laglott, även om testamentet säger något annat (ÄB 7 kap 3 §). Jag kommer i frågan utgå ifrån att din moster inte hade några bröstarvingar.Tolkningsregler då testamentet inte går att genomföraDet är bara personer som lever vid testatorns död som kan ärva. ÄB 11 kap innehåller tolkningsregler för vad som gäller om testamentets innehåller inte går att genomföra. Dessa är baserade på vad en testator "i allmänhet" vill. De tillämpas inte om det framgår att testatorn egentligen ville något annat. Om en testamentstagare dör innan han kan få egendomen, kan testamentstagarens barn under vissa omständigheter få egendomen istället. Det förutsätter att även barnet är arvinge till testatorn enligt 2 kap (11 kap 6 §). Genom denna regel kan alltså syskonbarnets barn få egendomen. En annan tolkningsregel behandlar situationen då testamentet inte går att genomföra gällande en viss person och testatorn testamenterat bort all sin kvarlåtenskap. I det fallet ska denna del fördelas mellan de andra universella testamentstagarna (11 kap 7 §). En universell testamentstagare är någon som fått en viss andel av kvarlåtenskapen (11 kap 10 § 2 st). Här har man alltså antagit att testatorn genom testamentet önskat hålla undan arvet från de legala arvingarna enligt 2 kap. Det finns alltså en möjlighet att de som redan fått egendom genom testamentet kommer få även resten. Om denna regel inte går att tillämpa, eller det kan antas att testatorn inte ville att det skulle bli på det sättet, kan man falla tillbaka på den legala arvsordningen. I det fallet är ordningen som du säger i första hand barn och deras barn osv, sedan föräldrar, syskon osv och i sista hand mor- och farföräldrar och deras barn (2 kap 1–3 §). Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Behöver vi göra bodelning om det mesta är enskild egendom? Kan vi ta in en bodelningsförrättare?

2018-12-11 i Bodelning
FRÅGA |Jag och min man håller på att skilja oss. Vi har skrivit ett äktenskapsförord, i detta finns vissa ägodelar upptagna som giftorättsgods medan allt annat ska ses som enskild egendom. Innebär detta att en bodelning blir "överflödig"? Om allt som inte står med är enskild egendom blir det då upp till oss själva att dela bohag osv? Eller kan man ändå ta in en bodelningsförättare om man inte är överens om de saker som inte står med i äktenskapsförordet?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om det finns giftorättsgods ska bodelning skeRegler om bodelning finns i äktenskapsbalken. Huvudregeln är att bodelning alltid ska ske vid skilsmässa. Dock är makarna inte tvungna att göra de bara har enskild egendom och ingen av dem vill ha bohag som tillhör den andra eller ta över bostaden (9 kap 1 § 1 st). I denna situation har makarna alltså inget anspråk på giftorätt, och man är överens om att fördelningen är rättvis. Du beskriver att du och din make trots allt har visst giftorättsgods. I detta läge är inte allt självklart, utan det behöver redas ut vem som äger vad av giftorättsgodset, värdet på detta och om den ena av er ska överföra egendom till den andra. Undantagssituationen är därför inte uppfylld och ni ska därför göra en bodelning enligt huvudregeln. Dock råder avtalsfrihet. Det innebär att ni kan fördela egendomen hur ni vill, så länge ni är överens. Bodelningsförrättare- om ni inte kommer överensOm du och din make däremot inte kommer överens kan en bodelningsförrättare komma in i bilden. Ni ansöker då till domstol, som kan bestämma att tillsätta en sådan (17 kap 1 §). Bodelningsförrättaren kommer då utreda vad ni äger för något, vad sakerna är värda och sedan fördela dem mellan er. Det personen bestämmer är bindande mellan dig och din make, om inte någon klagar inom fyra veckor (17 kap 8 §). Ni får själva betala för bodelningsförrättaren och det kan därför bli dyrt. Bodelningen ska alltså göras, men behöver inte bli komplicerad eller dyr så länge ni är överens. Vi på Lawline kan hjälpa er med bodelning och boupptäckning. Du kan kontakta oss på info@lawline.se. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur länge får jag jobba kvar på min vikarietjänst?

2018-12-01 i Anställningsformer
FRÅGA |Jag jobbar som vikariat för annan person som är sjuk. Har jag rätt att jobba där istället tills den här person återkommer till sitt jobb?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten i lagen om anställningsskydd (LAS) är att en anställning gäller tills vidare (4 §). Vikariat är dock en tillåten form av tidsbegränsad anställning (5 § 2 p). Huvudregeln för en tidsbegränsad anställning är att både arbetsgivaren och arbetstagaren är bundna under den tid som avtalet säger att anställningen ska vara. Om arbetstagaren har misskött sig på ett grovt sätt har arbetsgivaren dock rätt att avskeda denna (18 §). Anställningen upphör då i förtid. Ett vikariat innebär att man får jobba kvar fram tills att personen som vanligtvis har tjänsten kommer tillbaka. Om den man vikarierar för väljer att sluta, kan tjänsten upphöra när arbetsgivaren anställer en ny ordinarie arbetstagare. Arbetsgivaren behöver i dessa situationer inte göra något speciellt, utan anställningen slutar automatiskt (arbetsdomstolens dom AD 1984 nr 66). Du borde alltså ha rätt att jobba kvar tills personen kommer tillbaka eller tills att arbetsgivaren anställer någon som ska ta över tjänsten permanent, om inte ditt anställningsavtal säger något annat. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Kan min frus särkullbarn få lika mycket i arv som mina biologiska barn?

2018-11-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har 3 barn. Det första barnet är från ett tidigare förhållande, ett s.k. särkullbarn. Det andra barnet är min frus barn. Det tredje barnet är vårt gemensamma barn.Jag vill att min frus barn också ska få ärva efter mig. Att hon ska få lika mycket som vårt gemensamma barn.Hur ska jag göra då?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar utgå ifrån att du inte adopterat din frus barn, samt att inga av dina biologiska barn fått förskott på arv. Resonemanget förutsätter att du avlider före din fru, och är därför hypotetiskt. För att underlätta förståelsen kommer jag i svaret kalla barnen för följande: A: ditt särkullbarn B: ert gemensamma barn C: din frus särkullbarn Skillnad på arv och testamenteLagen som är tillämplig i detta fall är ärvdabalken (ÄB). ÄB gör en viktig skillnad mellan arv och testamente. De som tilldelas kvarlåtenskap genom arv kallas för arvinge och den som får det genom testamente kallas testamentstagare. Det är bara vissa släktingar och efterlevande make som kan vara arvingar i lagens mening (ÄB 2 kap 4 §). C kan alltså aldrig ärva dig eftersom ni inte har blodsband (undantag vid adoption). Du kan bryta arvsordningen genom ett testamenteDäremot kan du bryta arvsordningen som lagen sätter upp genom att skriva ett testamente. Där kan du mycket väl testamentera kvarlåtenskap till C. Eftersom du har biologiska barn (bröstarvingar) får du inte bestämma vad som helst i testamentet. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgör halva arvslotten (7 kap 1 §). Om du inte har ett testamente kommer A och B ärva hälften var. Arvslotten är därför 1/2 var. Deras laglotter är alltså 1/4 var. Det innebär att du kan göra vad du vill med 1/2 av din kvarlåtenskap, medan A och C "automatiskt" får 1/4 var. Du kan sedan testamentera 1/4 till C. Hon har då fått vad som motsvarar laglotten. Det återstår då ¼ (3/12) av kvarlåtenskapen. Denna kan du genom testamentet låta barnen dela lika. De får då 1/12 var i detta steg. Sammanfattningsvis har barnen fått följande A: 1/4 genom laglott+1/12 genom testamente=4/12 B: 1/4 genom laglott+1/12 genom testamente=4/12 C: 1/4+1/12 genom testamente=4/12 Ert gemensamma barn har endast rätt till efterarv då din fru avliditDin fru har rätt att behålla det B ärver, dvs laglotten (3 kap 1 § 1 st). Denna förmögenhet har din fru med fri förfoganderätt. Det innebär att hon under sin levnadstid får göra i stort sett vad hon vill med egendomen, men hon får inte testamentera bort den. När din fru sedan avlider har B rätt till en andel av din frus kvarlåtenskap som motsvarar arvet efter dig i förhållande till din frus totala förmögenhet vid ditt dödsfall. Detta kallas att B har efterarvsrätt (3 kap 2 §). Jag utgår från följande exempel. Vid din död utgjorde B:s efterarv 1/2 av din frus totala förmögenhet. När din fru sedan dör har B rätt till 1/2 av kvarlåtenskapen. Det innebär att om din fru nu är rikare kommer B att ärva mer pengar än om B fått arvet direkt. Om hon däremot spenderat mycket av pengarna kommer B att ärva en mindre summa. Det som återstår av kvarlåtenskapen när B har fått sitt efterarv fördelas sedan mellan din frus arvingar, däribland B. Ditt särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direktA har däremot rätt att som särkullbarn få ut sin laglott direkt vid din död (3 kap 1 § 1 st). Det är alltså omöjligt att garantera att alla barn får exakt lika mycket eftersom storleken på B:s arv beror på hur mycket pengar din fru har då hon avlider. A har dock möjlighet att avstå från arvet till förmån för din fru, och kommer då vid din frus död ha rätt till efterarv på samma sätt som B (3 kap 9 §)Möjligt att testamentera med efterarvsrättDen egendom du testamenterar bort kommer samtliga barn få ut direkt. Du kan dock i testamentet specificera att även denna egendom ska gå till din fru, men att barnen ska ha efterarvsrätt enligt andelarna ovan. Uträkningen av efterarvets storlek görs enligt samma princip som ovan.Strikta formkrav på testamente - anlita juristÄB sätter upp strikta krav på hur ett testamente ska vara utformat. Om det inte uppfyller dessa krav kan en domstol underkänna testamentet. Kvarlåtenskapen går då istället till arvingarna (A och B). C riskerar då att inte få något. Jag råder dig därför att anlita en jurist som kan hjälpa dig att skriva testamentet. Vi på Lawline kan hjälpa dig med detta. Du kan i så fall kontakta oss på info@lawline.seHoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Behöver vi tillstånd för att ordna en filmklubb på universitetet?

2018-12-23 i Immaterialrätt
FRÅGA |Vi funderar på att starta en "filmklubb" för studenter på psykologprogrammet, Gbg universitet. Endast antagna till programmet kan vara publik, plus några lärare. Inga avgifter, inget förvärvssyfte. Publiken kan dock i teorin bli relativt stor, ett par hundra, men sannolikt betydligt mindre, dock kan man anta fler är tjugo.Är det då att betrakta som en sluten krets? Och kommer vi att behöva ordna licenser och tillstånd?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Filmer skyddas av upphovsrättProblemet med att visa filmer på det sätt som du skriver är att de oftast är skyddade av upphovsrätt. Detta regleras i upphovsrättslagen (URL) som jag också kommer utgå ifrån när jag besvarar din fråga. Upphovsrätt får den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Det kan bland annat vara en film (URL 1 § 4 punkten). Personen som skapat verket kallas upphovsman. Verk måste ha viss originalitet för att skyddas För att ett verk ska skyddas av upphovsrätt krävs det att det uppnår verkshöjd. EU-domstolen har definierat det som "upphovsmannens egna intellektuella skapelse" (Infopaq-målet C- 5/08). Det har således inget att göra med hur "bra" verket är, utan om det ger uttryck för kreativitet och fria val. Ribban för att uppnå verkshöjd sätts dock mycket lågt. Du kan alltså utgå ifrån att alla spelfilmer och dokumentärfilmer skyddas av upphovsrätt. Upphovsmannen har ekonomisk ensamrättUpphovsrätt innebär att upphovsmannen får ekonomisk ensamrätt till sitt verk. Ingen annan får då utan hans tillstånd använda det. Det du tänker göra är problematiskt främst då det kan utgöra ett offentligt framförande. Det innebär att du visar filmen för en allmänhet som befinner sig på samma ställe som du (2 § 3 st 2 punkten). Vad utgör en allmänhet?Frågan är då om publiken kan anses vara en allmänhet i lagens mening. Detta är i slutänden en tolkningsfråga för domstol så jag kan inte ge dig något "korrekt" svar, enbart en kvalificerad gissning. Högsta domstolen har tidigare varit ganska strikt med vad som anses utgöra en allmänhet. I ett rättsfall har de uttalat att upphovsmannens ensamrätt borde "omfatta allt som icke äger rum inom helt slutna kretsar". I rättsfallet i fråga (NJA 1967 s 150) hade en gammeldansförening spelat musik för sina medlemmar under en tillställning. Även om det inte var så många närvarande ansåg domstolen att det var en allmänhet. Dock skiljer sig detta fall från ditt eftersom det var möjligt att vid dörren bli medlem och därför få tillträde. I din filmklubb skulle som du säger ett krav för tillträde vara att man går psykologprogrammet vid GU, vilket krävs mer för att uppnå. Dock uppfyller ett ganska stort antal personer detta krav, även om bara ett fåtal skulle dyka upp vid varje tillfälle. Målgruppen kan också sägas vara ganska löst organiserad.Min bedömning är alltså att publiken antagligen skulle utgöra en allmänhet. Det kan nog inte anses vara en helt sluten krets. Det är möjligt att en domstol skulle göra en annan bedömning, men jag skulle ändå rekommendera att du skaffar licens för att visa filmerna för att vara på den säkra sidan. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Ett galleri skulle sälja mina konstverk men gick i konkurs, kan jag få tillbaka konstverken?

2018-12-02 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga ang. skulpturer . Man har lämnat runt 87 skulpturer hos gallerier i sverige och spanien tillhörande samma person. Konstnärer bruker göra så alltså lämna sina konstverk på gallerier för att säljas. Om konstverket bli såld då får konstnären pengar enligt överenskommelsen med gallerias ägare. Ifall konsverket bli inte såld då får konstnären sina konst tillbaka.Frågan: Gallerier ägare gick i konkurs .Vad gör man för att få tillbaka sina konstverk 87 statyer ?Konstnären i frågan har skickat handskrivna listor som var undertecknat av gallerier ägare som ett bevis på att de har tagit emot 87 statyer.Man behöver nu anlita någon jurisdisk ombud för att få sina statyer. Har ni något förslag?Tacksam för ett svar.
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sakrätt- vem har bäst rätt när flera har rätt?Problemet du beskriver är sakrättsligt. Det innebär att flera personer av olika anledningar har anspråk på samma egendom. Å ena sidan vill konstnären ha tillbaka statyerna eftersom han har rätt till det om de inte blir sålda. Å andra sidan vill galleriets borgenärer (de galleriet står i skuld till) ha betalt. Sakrätten handlar om att avgöra vem som har bäst rätt när flera har rätt. Anspråket måste riktas mot konkursboetKonstnären kan inte få tillbaka statyerna av galleriet eftersom galleriet gått i konkurs. En konkurs uppstår då någon inte kan betala sina skulder. Denna någon (person eller företag) kallas för gäldenär. Borgenärerna går då tillsammans och tvångsomhändertar det gäldenären äger. Det säljs sedan för att försöka betala skulderna (konkurslagen 1 kap 1 §). Gäldenären får då inte längre göra något med sin egendom (konkurslagen 3 kap 1 §). Det är istället en konkursförvaltare som sköter om egendomen (konkursboet) och försöker se till att borgenärerna får betalt. Det är därför mot konkursboet som konstnären måste vända sig och begära tillbaka statyerna. Rätt att få tillbaka egendomen av konkursboet? För att man ska få ut egendom från konkursboet krävs att man har separationsrätt. Det innebär en rätt att få tillbaka egendom från konkursboet. När man har detta står inte i någon lag utan regleras av sakrättsliga principer som utvecklats av domstol. En grundläggande förutsättning är att konstnären fortsatt vara ägare till statyerna när galleriet fick dem. Baserat på omständigheterna i frågan tycker jag det låter som att konstnären och galleriet ingått ett kommissionsavtal. Det är när någon (en kommissionär) säljer egendom för någon annan (en kommittent) men i sitt eget namn (kommissionslagen 1 §). Enligt kommissionslagen 23 § är kommittenten fortsatt ägare till egendomen fram till dess att kommissionären säljer den. Det verkar alltså som att konstnären fortfarande äger statyerna. Det krävs dessutom att objekten är identifierbara. Det innebär att konstnären måste kunna peka på exakt vilka statyer som är hans. Det räcker alltså inte att säga att det tex är en av 10 likadana som är hans. Vi på Lawline kan hjälpa dig att ta ditt ärende vidareEnligt min bedömning är möjligheterna goda att få separera statyerna från konkursboet om omständigheterna ovan stämmer. För att få rätt behöver du dock vända dig till domstol och föra talan mot konkursboet. Jag skulle då rekommendera att anlita en jurist. Vi på Lawline hjälper dig gärna att ta ditt ärende vidare. Du kan kontakta oss på info@lawline.se. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Jag och min sambo ska separera, vem får vårdnaden om vårt barn?

2018-11-21 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej!Mitt namn är J-. Jag och min sambo har en son på 5 år och vi ska göra slut.Jag läste om man är inte gift så det är mamma som har vårdnaden.Så jag undrar om vem kan ha vårdnaden eller kommer vi behöva dela?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om föräldrarna är ogifta har modern som huvudregel ensam vårdnadDen regel du läst är antagligen 6 kap 3 § 1 st föräldrabalken (FB). Den säger att om ett barns föräldrar inte är gifta får modern ensam vårdnaden vid födelsen. Även fadern kan dock få vårdnaden tex genom en anmälan till skatteverket. I och med att din son är 5 år och du och fadern tidigare bott tillsammans är det mycket troligt att ni har gemensam vårdnad. Separationen påverkar inte automatiskt vårdnadenBara för att du och din partner separerar betyder inte det att vårdnaden automatiskt påverkas. Ni kommer alltså även i framtiden som utgångspunkt att ha delad vårdnad.Du kan ansöka om ändring av vårdnaden hos tingsrättenOm du av någon anledning vill ha ensam vårdnad behöver du ansöka om detta hos tingsrätt. De kommer försöka hjälpa er att komma överens, men om inte det går är det slutligen domstol som bestämmer vem som ska få vårdnaden. Detta baseras bland annat på en utredning som socialtjänsten ska göra. Barnets bästa ska avgöraNär domstolen bestämmer vem som ska få vårdnaden utgår de ifrån vad som är bäst för barnet. Ofta anses barnets bästa vara en god och nära kontakt med båda föräldrarna, och därmed gemensam vårdnad (6 kap 2 a § FB). Dock får inte domstolen döma till gemensam vårdnad om båda föräldrarna är emot det. Något som talar emot gemensam vårdnad är om ni har stora samarbetssvårigheter i frågor som rör barnet (6 kap 5 §). Detsamma gäller om någon av föräldrarna uppenbarligen är "olämplig" som vårdnadshavare och det finns risk för att barnet far illa (6 kap 7 § FB). Sammanfattningsvis talar alltså det mesta för att ni har gemensam vårdnad om er son och kommer ha det även i fortsättningen. Hoppas du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vem ärver min sambo om vi inte har några barn?

2018-11-14 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo planerar att gifta oss. Huset vi bor i äger min sambo. Min sambo vill att vi har äktenskapsförord då han ägde huset och jag flyttade dit. Vem ärver huset om min sambo avlider om vi inte har några barn och min sambo har inga barn sedan tidigare?
Hilda Hansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hus som köptes innan samboförhållandet utgör inte samboegendom Vad som gäller rättsligt mellan sambos regleras i sambolagen.Ett samboförhållande upphör i lagens mening när en av samborna avlider (2 § 3 p). Den efterlevande sambon får då välja om denne vill att bodelning ska ske eller inte. Bodelning innebär att båda parters samboegendom läggs samman och delas lika (8 §). Tillskillnad från vid äktenskap finns ingen giftorätt för sambos. Det är bara samboegendomen som ska ingå i bodelningen, dvs bostad och bohag som köpts med avsikten att använda det tillsammans (3 §). Eftersom din sambo redan ägde huset när du flyttade in ska det alltså inte ingå i bodelningen. Hela huset kommer därför att ingå i arvet efter din sambo. Sambos ärver inte varandraRätten till arv regleras i ärvdabalken (ÄB). Med arv/arvingar menas bara de som ärver genom den legala arvsordningen i 2 kap. Om man får egendom genom testamente är man alltså inte en arvinge i lagens mening. Sambos ärver inte varandra. Istället innehåller 2 kap ÄB en uppräkning av berättigade arvingar i en strikt turordning. Det är bara de personer son nämns här som kan ärva. Den legala arvsordningenDe som först och främst har rätt till arv är den avlidnes barn. Är ett barn avlidet ärver istället barnbarn om dessa finns (2:1). Dessa är bröstarvingar och utgör den första arvsklassen. Eftersom din sambo inte har några barn kommer arvet gå vidare till den andra arvsklassen. Den utgörs av föräldrar i första hand, sedan syskon. Om båda föräldrar är vid liv får de hälften var av arvet. Om en av dem är avliden, får eventuella syskon dela på dennes hälft. Är båda föräldrarna avlidna delar syskonen på allt. Om ett syskon som borde ärvt är avlidet och har barn, får istället din sambos syskonbarn dennes del av arvet (2:2). Om det inte finns någon i andra arvsklassen (alltså ingen ättling i rakt nedstigande led till din sambos föräldrar) går arvet istället till tredje arvsklassen. Den utgörs av far- och morföräldrar samt deras barn. Till skillnad från tidigare arvsklasser fortsätter inte den tredje ytterligare en generation. Kusiner till din sambo kan alltså aldrig ärva (2:3)Bryta arvsordningenOm din sambo inte vill att huset ska gå till släktingarna genom arvsordningen har ni två val. Antingen kan ni gifta er. Du har då rätt att få ut hela arvet (3:1 1 st). Din sambo kan även skriva ett testamente och därmed bryta arvsordningen. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,