Om särkullbarns rätt till arv & om halvsyskon och den legala arvsordningen

2021-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, har 2 frågor, om arvsrätt,1. vår mor hade 4 halvsyskon. Vår morfar, som gifte sig med en annan kvinna än vår mormor, skrev ett inbördes testamente med sin fru. Vår mamma fick ett brev om att det var gjort. När han dog, fick vår mamma ingenting från hans dödsbo. men man kan väl inte testamentera bort arvsrätten för särkullsbarn? Vår mamma borde väl ha fått dela med sina halvsyskon på den del som inte deras mor ärvde genom testamentet? Om det är så, hur kunde det godkännas? 2. Jag har en bror, ingen av oss har några barn. Nu är båda våra föräldrar döda. Våra far och morföräldrar är också döda. Vår farbror och faster är också döda. Men vår mamma hade 4 halvsyskon som har barn,När både jag och min bror är döda, kommer då vår mammas halvsyskon eller deras barn att ärva oss?Om det är så- hur undviker man det? måste jag och min bror skriva varsitt Testamente ?Hoppas ni kan reda ut detta på ett begripligt sätt.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i frågan ifrån att samtliga halvsyskon är barn till din morfar. Detta har betydelse vid uträkningen av andelar i arvet efter honom.Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).1.Särkullbarns rätt till laglottPrecis som du säger har särkullbarn rätt alltid rätt att ärva sina föräldrar (3 kap 1 § ÄB). Den delen av arvet som inte kan testamenteras bort kallas laglott, och utgör hälften av det arv som arvingen hade fått om det inte fanns ett testamente (7 kap 1 § ÄB). Utan testamente skulle din morfars arv delas över fem barn. Hälften av detta utgör alltså en tiondel av arvet efter din morfar, alltså det din mor hade rätt till.För att få ut sin laglott vid testamente så krävs att arvingen påkallar jämkning i testamente (7 kap 3 § ÄB). Arvingar har sex månader på sig efter att ha blivit delgivna testamentet att jämka det. Om det hade gått mindre än sex månader sedan hon fick reda på vad som stod i testamentet kunde hon alltså fortfarande jämkat det för att få ut laglotten.Om möjligheten till efterarvVad jag, utan att ha sett testamentet, förmodar ha hänt är att den nya frun ärvde allt från din morfar med fri förfoganderätt. Detta innebär att ingen av hans andra arvingar testamenterades något, utan att deras andelar istället skulle delas ut efter fruns död genom efterarv.Din mamma hade kunnat jämka testamentet, och således fått ut sin andel i arvet direkt. Om hon inte gjort det räknas det som att hon avstått från sitt arv till förmån för den nya frun (3 kap 9 § ÄB). Detta arvsavstående är dock inte permanent.Din morfars barn har, om de inte tidigare fått ut arvet, rätt till halva dödsboet efter den nya fruns bortgång (3 kap 2 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. Eftersom morfadern hade fem barn motsvarar då din mammas andel en tiondel av det totala arvet efter morfaderns nya fru. Om frun tjänat egna pengar efter morfaderns död kan andelen bli något mindre, men rätten kvarstår likväl (3 kap 4 § ÄB).Om den nya frun ändå skrivit ett testamente som bortser från den här regeln hade hon kunnat klandra testamentet, återigen inom sex månader efter att hon fick ta del av testamentet (14 kap 5 § ÄB).Svar på din första frågaSom sammanfattat svar på din fråga godkändes arvskiftet alltså genom att din mor inte klandrade eller jämkade det. Om hon gjort det hade hon fått ut arvet direkt eller vid fruns död. Eftersom du är bröstarvinge till din morfar genom din mors bortgång kan du göra anspråk på arvet efter frun, förutsatt att det gått mindre än 10 år sedan dödsfallet och att din mor inte hade möjlighet att göra sin rätt gällande inom sexmånadersfristen (16 kap 4 § ÄB).2.Om den legala arvsordningenOm någon väljer att inte upprätta ett testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Först ärver barn eller barnbarn. Om inte sådana finns ärver föräldrar, syskon eller syskonbarn. Mor- och farföräldrar ärver om inget av det tidigare finns. Även deras barn, alltså farbröder, fastrar, morbröder och mostrar har rätt att ärva. Deras barn, alltså kusiner, har dock ingen rätt att ärva (2 kap 1-4 §§ ÄB).Det spelar stor roll vem som går bort sistDu och din bror kommer i första hand att ärva varandra. Om din mammas halvsyskon lever vid den sista av ers bortgång så kommer de att ärva. Om de däremot inte lever så stannar möjligheten till arv där, deras barn kommer alltså inte att ärva er.Svar på din andra frågaOm du och din bror båda går bort före er mammas halvsyskon så kommer de att få arvet, men inte annars. Vill ni undvika detta så krävs att den sist levande av er skriver ett testamente. Självklart går det också bra att ni båda gör det, men om inte så kommer det andra syskonet att få hela arvet efter det första.Om inget testamente upprättas och er mammas halvsyskon dör före er så finns inga arvingar som kan ärva den sist levande (2 kap 4 § ÄB). Arvet kommer i så fall att gå till allmänna arvsfonden (5 kap 1 § ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har några uppföljande frågor eller om jag missuppfattat något är du välkommen att höra av dig till mig på erika.redelius@lawline.se.Vänligen,

Om att klandra arvskifte i efterhand

2021-04-25 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Pappa avled 2/4. Hans fru avled -18. Det finns ett äktenskapsförord som utesluter all giftorätt; när hon dog gick allt till hennes son. Nu menar hennes son, efter min pappas död, att han har saker i huset som är hans mammas, dvs pappas frus, saker. Kan detta gälla ff efter tre år (20/7-18) ? Borde inte detta anses vara klart och att det som nu är i huset är pappas saker? Hennes son hyrde ut huset till pappa. Till slutet på mars. Nu har han tagit ALLA nycklar och vägrar låta oss som är pappas barn, att komma in i huset, trots uppsägningstid en månad. Det är väldigt obehagligt hur han styr och ställer. En hyresvärd ska ha EN nyckel, för ev nödfall. Han har nogsamt sett till att han kommit över även pappas nyckel.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Kompletterande regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Kan arvskiftet klandras?När din pappas fru avled år 2018 och hennes son ärvde henne skedde en bodelning (23 kap 1 § ÄB & 9 kap 5 § ÄktB). Efter bodelningen sker arvskifte (23 kap 1 § ÄB). Om någon arvinge är missnöjd med arvskiftet kan de klandra det inom fyra veckor från det att dödsbodelägaren tagit del av arvskiftet. I så fall kommer tingsrätten att ompröva arvskiftet (23 kap 5 § ÄB & 17 kap 8 § andra stycket ÄktB).Om din pappa hade ärvt saker efter sin fru med fri förfoganderätt stämmer det att hennes son har rätt att göra anspråk på det efter din pappas bortgång. Med tanke på att en månads tid ännu inte förflutit från din pappas död är det fortfarande möjligt. Dock låter det i din fråga som att din pappa inte ärvde sin fru, och därmed är sonen inte en dödsbodelägare efter din pappa. Det arvskifte han hade behövt klandra är alltså det efter sin mor, vilket inte längre är möjligt på grund av tidsfristen.Möjlighet till tilläggsbouppteckningOm sonen kan bevisa att han inte kände till den resterande egendomen finns en möjlighet att göra en tilläggsbouppteckning inom en månad (20 kap 10 § ÄB). Han ska då själv lämna in denna till Skatteverket. Om han skulle göra detta, och Skatteverket finner att han har rätt till egendomen, så kan ni sedan överklaga beslutet. Lämnar han inte in tilläggsbouppteckningen i tid förlorar han sin potentiella rätt till egendomen.Angående bostadenJag tolkar det som att hyreskontraktet var på obestämd tid och sades upp i slutet av mars (12 kap 3 § jordabalken). Om kontraktet var på bestämd tid till slutet av mars har sonen rätt att återta lägenheten, men inte annars. Om ni lidit skada, till exempel genom att ha betalt hyra för tid då hyresvärden uppfört sig olämpligt eller om ni varit tvungna att hitta annan bostad på grund av hans agerande, är det möjligt att ni har rätt till ersättning (12 kap 57 § och 58 b § jordabalken). Det är i så fall hyresnämnden som testar detta.SammanfattningsvisOm inte din pappa ärvt sin fru med fri förfoganderätt har sonen inget anspråk på egendomen efter så pass lång tid. Han har även begått ett kontraktsbrott genom att vägra er tillgång till bostaden, vilket ni kan söka ersättning för.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Om reklamationsrätt på oöppnade varor köpta i andra hand

2021-04-24 i Köplagen
FRÅGA |Hejsan!Om jag sålt vidare en helt ny produkt (aldrig öppnad eller använd av mig) via blocket (privat) till en köpare och köparen hävdar att varan är defekt och försöker reklamera denna till mig, har köparen rätt till detta? Detta är ingenting jag står för då jag inte ens har använt produkten och alltså är felet antingen någonting som fanns:1) Redan innan jag köpte den av leverantören (Webhallen).2) En skada som uppkom efter köparen testade produkten.Köparen har även fått kvitto av mig. Att varan eventuellt fungerar eller ej är ingenting jag skrev med i annonsen (då jag inte testat den), utan den annonserades enbart som en ny inköpt vara av mig. Om köparen brutit förpackningen sker en värdeminskning av produkten, är det upp till köparen att i sådant fall att kontakta Webhallen och lösa problemet eller har jag en skyldighet att lösa problemet / eventuellt reklamera varan?Så här står det i villkoren:9.1 "Blocketpaketet används när två privatpersoner ingår avtal om köp respektive försäljning av en vara med frakt. För ett sådant avtal gäller inte konsumentlagstiftningen och därför har Köparen ingen ångerrätt, bytesrätt eller öppet köp.“men om varan visar sig vara defekt eller väsentligt avviker från annonsbeskrivningen så har man reklamationsrätt. Men inte på andra grunder.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att det är ett köp mellan två privatpersoner och konsumentköplagen (KKL) inte gäller så är köplagen (KöpL) tillämplig.Kan köparen reklamera?Om köparen upplever att varan var felaktig när hen tog emot den så har de reklamationsrätt om det gått mindre än två år sedan köpet (32 § KöpL). Eftersom du skrev i annonsen att varan var ny presumeras den fungera, och att den inte gör det räknas som en väsentlig avvikelse. Ångerrätt, bytesrätt eller öppet köp är ej relevanta faktorer när det kommer till att en vara är felaktig.Är du skyldig att åtgärda felet?Om du har en skyldighet att åtgärda felet eller ej beror på vem som bar risken för varan när skadan uppstod. Risken går vanligtvis över från säljaren till köparen när varan överlämnas, förutsatt att något annat inte avtalats. (13 § KöpL). Det är köparen som i det här fallet ska kunna bevisa att felet uppstod innan avlämnandet. Det är i praktiken svårt att bevisa vid vilken tidpunkt en skada uppkom. Eftersom förpackningen var oöppnad när köparen tog emot varan lär det bli desto svårare för hen att hävda att du orsakat felet.Om köparen kan bevisa att felet är ursprungligtOm köparen skulle kunna bevisa i domstol att felet fanns redan innan hen tog emot varan så har du en skyldighet att åtgärda felet (30 § KöpL). Detta gäller oavsett om du själv orsakat skadan eller om den bara råkade finnas när du sålde den. Hur svårt det blir att bevisa tidpunkten för skadans uppkomst beror till stor del på vad skadans art är, och om skadan kan antas ha uppkommit innan användning. I första hand lär avhjälpande bli relevant som åtgärd (34 § KöpL).Eftersom du köpt varan direkt av Webhallen är konsumentköplagen tillämplig mellan dig och butiken. Om felet visat sig inom sex månader från butiksköpet anses det vara ursprungligt, så länge butiken inte kan visa motsatsen (20 a § KKL). Du kan i så fall kräva att Webhallen åtgärdar felet eller ger dig omleverans, alltså en ny vara (26 § KKL). Om det gått längre tid än så måste du som köpare kunna göra det troligt att felet funnits redan vid köpet.Det finns inget som säger att den nya ägaren av produkten inte själv kan ta upp detta med Webhallen så länge de har kvittot. Den enda situationen då du personligen skulle ha en skyldighet att lösa problemet är just om köparen kan bevisa att felet var ursprungligt. Om felet fanns när du köpte varan av Webhallen är det tekniskt sett du som har den skyldigheten.Vad kan du göra?I din situation skulle jag råda köparen att själv reklamera produkten hos Webhallen. Antingen kommer de att ersätta/reparera varan eller påstå att hen själv orsakat felet. Om hen orsakat felet kan inte heller du hållas ansvarig.Om köparen vägrar att själv gå till butiken kan du välja att göra det istället. Väljer du att låta bli kan köparen i värsta fall välja att ta dig till domstol. Där blir det en fråga om ifall hen kan bevisa att felet var ursprungligt. I det fall du tror att köparen är villig att gå så pass långt över reklamationsfrågan hade jag personligen tagit tillbaka varan och reklamerat den hos Webhallen. Detta för att undvika en lång och krånglig process som i slutändan kan bli dyr, om domstolen skulle finna att felet är ursprungligt. Om felet måste antas ha uppstått under användning bör du kunna bevisa att det är den nye köparen som istället är ansvarig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Om ändring av gemensamt testamente efter att den ena maken avlidit

2021-03-28 i Testamente
FRÅGA |Min syster har till en jurist för bouppteckning, skickat en scannad kopia av ett testamente som hon och hennes nyligen avlidne man skrev. Nu vill hon att det inte ska vara giltigt längre. Kan hon få juristen att bortse från testamentet? Hon vill ändra testamentet. Tacksam för svar för hennes räkning.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att din syster och hennes man hade upprättat ett gemensamt testamente, även kallat inbördes testamente. Om detta inte stämmer är du välkommen att ställa en fråga på nytt!Regler om testamenten finns i 10 kap ärvdabalken (ÄB).Kan testamentet bli ogiltigt?Testamentet måste ses som två andelar av arvet, på samma sätt som egendomen hade delats upp vid bodelning.Det finns inga hinder för din syster att återkalla testamentet vad avser hennes part i det (10 kap 5 § ÄB). Detta kan göras på en mängd olika sätt. Det som spelar roll är att testatorn uttrycker vilja att testamentet inte längre ska gälla. Det bör räcka att hon meddelar juristen att testamentet å hennes del inte ska gälla för att det ska bortses från i det här fallet.Vad gäller hennes avlidne mans andel kan hon inte ändra testamentet eller få det att sluta gälla. Om hon försöker att ändra det inbördes testamentet på ett sätt som väsentligen rubbar förutsättningarna för det ömsesidiga testamentet så kan hon även förlora den del hon skulle ärva av maken (10 kap 7 § ÄB). Detta innebär i praktiken att om mannen exempelvis låtit henne ärva honom med fri förfoganderätt, och hon sedan ändrar sin del av testamentet att alla hans pengar ska gå till någon annan, så kan hon förlora rätten att ärva honom. Hon måste ta hänsyn till vad mannen genom sitt testamente hade velat skulle hända med hans andel av arvet. Hennes egen andel kan hon däremot ändra hur hon vill.Hur kan hon ändra testamentet?Om hon vill ändra sin del av testamentet istället för att återkalla det gäller samma krav som vid upprättande av testamente (10 kap 6 § ÄB). Ändringen måste alltså ske skriftligen med två vittnen som skriver under att de bevittnat testamentets upprättande (10 kap 1 § ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hyresvärden vägrar åtgärda högljudda grannar

2021-04-25 i Hyresrätt
FRÅGA |Behöver verkligen er hjälp då hyresvärden inte tar detta på allvar. Grannen som bor ovanför mig är då ett bygg företag. De håller på med sitt jobb under olämpliga tider. Detta börjar ta på mitt psyke och fysiska hälsan då jag inte kan sova pga störningar. Kontaktat hyresvärden men inte fått hjälp. Vad ska jag göra. Kan ni vägleda mig.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hyra finns i 12 kap jordabalken (JB). Det saknas dock regler om exakt hur höga ljudnivåer som är acceptabla i en hyresrätt.Om din hyresvärd inte hjälper tillNästa steg om hyresvärden själv inte vill åtgärda problemet är att ta det till hyresnämnden. Hyresnämnden kan agera som medlare eller fatta ett beslut om störningen skulle uppfattas som allvarlig och oacceptabel i lagens mening. Det kan vara bra att informera din hyresvärd om att du tänker ta problemet till hyresnämnden om hen inte ingriper först.Har du rätt att få hjälp?Det är svårt att säga vad som är en tillräckligt allvarlig störning för att det krävs ett ingripande. Som exempel kan man titta på Naturvårdsverkets riktvärden om buller från byggplatser, och vad som anses vara en acceptabel ljudnivå vid olika tidpunkter på dygnet. Om ljudet i din lägenhet överstiger detta är det mycket möjligt att du inte ska behöva stå ut med det.Det är upp till dig att kunna bevisa störningarna om tvisten skulle gå till domstol. Ljudinspelningar, anteckningar över störningarna och eventuella textkonversationer med dina grannar och hyresvärd kan vara bra bevis.Hur kan du gå vidare?Eftersom jag inte kan bedöma dina chanser att lyckas med en process utifrån informationen i frågan rekommenderar jag att du kontaktar Hyresgästföreningen. De har stor erfarenhet av denna typ av ärende och kan ge dig en bättre prognos. Det kostar pengar att bli medlem i Hyresgästföreningen, men det är en mindre risk än att ta målet direkt till hyresnämnden. De kan också representera dig i domstol om det skulle komma till det.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan laglott ärvas med fri förfoganderätt?

2021-04-24 i Laglott
FRÅGA |I en familj avlider hustrun 2009. Hon efterlämnar make och gemensamt barn. Hustrun har även skrivit testamente som säger att maken inte ska ärva efter henne. Kvarlåtenskapen ska gå till medicinsk forskning. Barnet ska erhålla sin laglott med fri förfoganderätt och efter barnets bortgång ska denna laglott även den gå till medicinsk forskning. Fadern dör 2010 och gemensamma barnet är enda arvinge. Varken testamente eller äktenskapsförord finns vid hans död. 2020 har även barnet avlidit utan att lämna efter sig något testamente och som enda arvinge finns en faster. Frågorna är: Kan den först avlidna, hustrun i sitt testamente bestämma över vad som ska hända med laglotten då barnet dör? Enda arvinge är en faster. Ärver man laglotten med fri förfoganderätt eller full äganderätt?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Om laglottLaglotten är det arv som alltid måste tillfalla bröstarvingar (7 kap 1 § ÄB). Det är inte möjligt för något att testamentera bort laglotten. I och med detta kan laglotten heller inte komma med några villkor för hur den ska användas av arvingen. Övrigt arv kan villkoras, men just laglotten är en rättighet för bröstarvingar. Fri förfoganderätt är alltså inte tillämpligt när det kommer till laglott, utan den fås alltid med full äganderätt. Om det uttryckligen är en laglott som bröstarvingen fått är implikationen att det är full äganderätt. Om det endast är en summa pengar som motsvarar en laglott kan det istället räknas som vanligt arv. I så fall krävs att bröstarvingen jämkar testamentet för att denna ska få sin laglott (7 kap 3 § ÄB).Kan hustrun bestämma över laglotten?Laglott ärvs med full äganderätt, och hustrun kan inte bestämma vad som händer med den när barnet dör. Detta förutsätter dock att barnet väljer att jämka testamentet så att denne officiellt kan få ut sin laglott. Arvingen har sex månader på sig att påkalla jämkning i testamentet (7 kap 3 § tredje stycket ÄB).Vem ärver?Om det är just laglotten som barnet fått och barnet inte själv skrivit testamente så fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Fastern ska i så fall ärva barnet, inklusive laglotten (2 kap 3 § andra stycket ÄB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Om hyresförhållande till vuxet barn som bor hemma

2021-03-28 i Underhåll
FRÅGA |HeJ!Min son på snart 25 år bor hemma, han studerar läser in grundskolan pga av att inte har några betyg. i bakgrunden har han aspberger. Till min fråga han får ca 7100 från csn .Men han tycker inte han ska betala mer än max 1800 har hänt 1 gång annars varierar det mellan 1200-1500.Han köper busskort själv och handlar i bland mat för ungefär max 300-500 resten betalar jag.Jag håller själv på med skuldsanering och är ensamstående med 1 dotter på snart 17 år.Vi bor i en 2 som är omgjord till en 3 så ungdommarna har eget rum. Jag själv har delat av hallen en bit och avskärmat där.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill att din son ska betala mer till dig i hyra. Jag utgår också ifrån att din son är myndig och att du inte är utsedd till god man eller förvaltare för honom. Om jag har tolkat frågan fel är du välkommen att skicka in en ny fråga!Du är inte underhållsskyldigUnderhållsskyldigheten, alltså att du måste förse de barn du har vårdnad om med t.ex. mat och husrum, upphör vanligtvis när barnet fyller 18 år. Om barnet fortfarande går i grundskola, gymnasieskola eller jämförlig utbildning vid den tiden så förlängs underhållsskyldigheten upp till 21 år. Efter det har du ingen skyldighet att försörja eller hjälpa ditt barn (7 kap 1 § föräldrabalken). Eftersom din son är 24 är du inte längre underhållsskyldig.Om hyresavtalOm både du och sonen vill att han ska bo kvar hos dig kan ni upprätta ett hyresavtal där din son står som inneboende (förutsatt att du själv inte har ett hyresavtal som uttryckligen förbjuder detta med god anledning). I avtalet kan du bestämma hur mycket du vill att din son ska betala i hyra varje månad och när hyran ska betalas. Jag vet inte vilken typ av lägenhet du har och kan därför inte avgöra vad som är en skälig hyra. Alla belopp som inte utgör mer än hälften av dina boendekostnader måste dock anses vara acceptabla. Självklart inkluderar detta också att han är skyldig att betala för sin egen mat om du begär det.SammanfattningDu är inte skyldig att ge din son billigt husrum och gratis mat. Förutsatt att du inte är hans gode man eller förvaltare kan du ställa krav på honom som på vilken inneboende som helst. Om han inte accepterar kraven kan du tvinga honom att flytta ut.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Jag passerade en heldragen linje, vad kan hända?

2021-03-27 i Trafik och körkort
FRÅGA |Jag har en fråga, jag har svängt höger vid trafikljus men jag var i körfältet som åker raktfram så jag passerade över heldragna linjen men ingen polis har stoppat mig. Men vad kommer hända nu då jag har bara haft körkortet i ungefär en månad bara
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om prövotidEftersom du endast haft körkortet i en månad gäller reglerna för prövotid (3 kap 18 § körkortslagen). Prövotiden innebär att du om ditt körkort skulle bli återkallat får du inte tillbaka det efter spärrtidens utgång. Istället kommer du i en sådan situation behöva göra om de obligatoriska delarna av körkortsutbildningen, alltså att klara nya teoriprov och körprov, samt genomgå riskutbildning. Vilka överträdelser som gör att du blir av med körkortet är samma som om du inte skulle haft prövotid.Konsekvenserna för ditt trafikbrottDet du gjort är att ha brustit i följande av trafikanvisningar (2 kap 2 § & 3 kap 9 § trafikförordningen). Straffet för detta är penningböter (14 kap 3 § trafikförordningen). Om du inte var vårdslös på annat sätt genom din körning, som att du var nära att orsaka en olycka eller om du brutit mot trafikregler fler gånger, är det osannolikt att du skulle få annat straff eller indraget körkort.Dessa konsekvenser kommer endast bli aktuella om polisen får information och kan bevisa att du körde över den heldragna linjen. Om din händelsen gått obemärkt, vilket verkar vara fallet, kommer ingenting att hända.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,