Hur bestämmer vi vart vår son ska bo? Får jag flytta utan pappans samtycke?

2020-01-24 i Barnrätt
FRÅGA |Jag och mitt ex har gemensam vårdnad om vår 17-årige son. Han har växelvis boende varannan vecka. Han har ett lindrigt begåvningshandikapp och går på gymnasiesärskolan i ytterligare 1,5 år. Min man och jag har en 8-årig dotter. Min man har arbetat på annan ort och under alla år endast varit med oss på helgerna eftersom jag inte velat flytta från min son. Av flera skäl är min man nu tvungen att, under en tid, flytta utomlands utan möjlighet att pendla hem. Då vi är en familj och detta skulle innebära att vår dotter inte har möjlighet att träffa sin far alls under långa perioder, har vi bestämt att jag och dottern ska flytta med honom. Min sons särskilda behov gör att han behöver vara kvar på orten där vi nu bor. Han vill inte flytta med oss och behöver dessutom gå klart gymnasiet. Han kommer att kunna vara med oss på lov och ledigheter. Kan min sons pappa hindra mig från att flytta utomlands genom att vägra ha honom boende hos sig de veckor han i dagsläget bor hos mig? Kan han kräva att jag ska bo kvar och/eller att sonen ska bo hos mig varannan vecka? Vad händer om han säger blankt nej?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i Föräldrabalkens (FB) 6 kapitel. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnet får en trygg och en god fostran (6 kap. 2 § Föräldrabalken, FB). Vårdnadshavaren har en rättighet och skyldighet att ta beslut om barnet, t.ex. vilken skola det ska gå i, vart barnet ska bo osv. (6 kap. 11 § FB). Om barnet står under vårdnad av två vårdnadshavare ska sådana beslut tas tillsammans (6 kap. 13 § FB). Enklare beslut kan en förälder ta själv, mer livsavgörande beslut måste tas gemensamt. I livsavgörande beslut ligger t.ex. att flytta med barnet eller vilken skola barnet ska gå i.Om två föräldrar bor ihop är barnet normalt sett även boende där. Delar föräldrarna på sig kan barnet ha sitt boende hos en av föräldrarna. I vissa fall är det möjligt med växelvis boende (som i ert fall). Kan föräldrarna inte enas om vart barnet ska ha sitt boende kan rätten besluta om det (6 kap. 14 a § FB). Om ett barn är boende hos den ena föräldern har det rätt till umgänge med föräldern det inte bor med (6 kap. 15 § FB). Hur umgänget ser ut kan variera och vara t.ex. några dagar i veckan, varannan helg, eller om föräldrarna bor långt ifrån varandra kanske umgänget förläggs till telefonsamtal och längre umgänge under sommarlov, vinterlov etc.I ditt fall innebär det att du inte själv kan besluta om att flytta och att ta med dig din son. Att flytta utan den andra förälderns samtycke kan utgöra brottet egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § Brottsbalken, BrB). Din sons pappa kan således hindra dig från att flytta, för det fall att du vill att sonen flyttar med dig. Däremot kan han inte hindra att du flyttar. Givetvis har du en rättighet att bosätta dig vart du vill; dock innebär det att sonen inte kan vara boende med dig. Kan ni inte enas med vem av er er son ska vara boende finns det möjlighet att du eller pappan vänder er till domstol som då får besluta om det (6 kap. 14 a § FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Det finns ingen exakt gräns för när barnet anses ha nått en sådan ålder och mognad att hänsyn ska tas till dess vilja. Sett till praxis brukar kring 12 års ålder innebära att allt mer hänsyn tas (dock kan det vara såväl yngre som äldre). I ditt fall har din son förvisso ett förståndshandikapp, samtidigt beskriver du det som lindrigt, varför det kan antas att hänsyn kommer att tas till hans vilja. Om er son säger att han vill bo med sin pappa kommer det sannolikt att tas hänsyn till det med.Min rekommendation i fall som ert är alltid att man ska försöka komma överens. Jag är dock fullt medveten om att det inte alltid finns möjlighet att göra så. Jag brukar för de föräldrar som inte kan enas föreslå att ett första alternativ är att man vänder sig till familjerätten i sin kommun. Familjerätten är ingen juridisk instans (trots dess namn) utan lyder under socialtjänsten. Familjerätten anordnar samarbetssamtal; ofta är det en god idé med en neutral part som kan vara behjälplig ett medla. Familjerätten kan även hjälpa till med att upprätta avtal om boende. Ett sådant avtal, om det godkänns av socialnämnden, är lika giltigt som en dom från domstol. För att komma i kontakt med familjerätten är det enklast att ringa till kommunens växel och be om att få bli kopplad.För det fall att det blir tvistigt och du önskar hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig. Våra jurister har erfarenhet av familjerättsliga mål. För kontakt och offert, eller för det fall att något i svaret är oklart, nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hjälp med bodelning och avtal om framtida vinst

2020-01-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Skilsmässa som gick igenom 2017. Då var min fd man skriven i sverige, nu är han skriven i london. I bouppteckningen tog vi upp att 50% av två lägenheter som vi äger och hyr ut i london tillhör mig. På kontrakten på lägenheterna står han som ensam ägare och han står även på lånen. När de köptes in 2014 sa han att jag ej kunde stå med som ägare då jag bodde o jobbade i sverige (han jobbade i london då lägenheterna köptes och jobbar fortfarande där). Behöver vi skriva andra papper på att jag har rätt till 50% av beloppet vid försäljning eller räcker det att det står i bouppteckningen? Ska jag mejla över bouppteckningen för bedömning av giltighet?Jag vill egentligen inte äga något med min exman. Om jag föreslår försäljning så skulle jag behöva anlita en mäklare i london åtminstone för värdering (det kan hända att han vill köpa ut mig). Kan jag anlita en jurist som bevakar att saker går rätt till och sköter mejlkommunikation med min fd man?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om bodelning och bouppteckning finns i 9-13 kapitlet i Äktenskapsbalken (ÄktB). När talan om äktenskapsskillnad har väckts ska, i den omfattning det behövs, varje makes tillgångar och skulder upptecknas så som de var när talan väcktes, en s.k. bouppteckning (9 kap. 7 § ÄktB). I sedan kommande bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska så mycket avräknas att det täcker de skulder som maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Det som sedan återstår, sedan avdrag gjorts för skuldtäckningen, ska läggas samman. Värdet ska därefter delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). En bodelning syftar till att dela upp makarnas tillgångar, inte att avtala om framtida vinst. Däremot är det fritt att avtala om framtida vinst i ett separat avtal.I ditt fall går det inte att ge ett helt klart svar utan att gå igenom bouppteckningen och eventuell bodelning. Det framgår bara av din fråga att en bouppteckning är upprättad, inte huruvida ni gjort bodelning. Svaret på din fråga är till stor del från hur framför allt bodelningen är utformad; om en bodelning stadgar att du tillskiftats hälften av lägenheternas värde ska samtidigt din exman ha kompenserats (då hälften av lägenheterna i ett sådant fall har tillgodoräknats dig som giftorättsgods). Även om du inte är registrerad som ägare kan det argumenteras för att hälften av lägenheternas värde tillkommer dig.Min rekommendation i ditt fall är att (1) en jurist går igenom bouppteckning och eventuell bodelning för att se hur den upprättats och hur den kan tolkas, (2) upprättar ett separat avtal om vinsten vid försäljning om behövligt. Våra jurister på Lawline juristbyrå har god erfarenhet av bodelningar och tvister därom. Vi kan dels vara behjälpliga med att gå igenom bouppteckning och bodelning, dels med att sköta kontakten med din f.d. man (eller eventuellt ombud han väljer att anlita).Om du vill ha en offert av vår juristbyrå avseende vad det kostar för en genomgång av bouppteckning och bodelning samt att gå vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag kan för ändamålet nås på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur reglerar vi vårt ägande i en aktieklubb om en av oss avlider?

2020-01-19 i Bolag
FRÅGA |Är det bättre med skuldebrev?Jag har en aktieklubb tillsammans med två vänner och alla klubbens värdepapper finns i en kapitalförsäkring som jag har öppnat i mitt namn. Vi har kommit överens om att ha ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande så att kapitalförsäkringens tillgångar betalas ut till mina vänner ifall jag avlider.Nu funderar vi på att istället skriva ett enkelt skuldebrev mellan oss, där jag är gäldenär och mina vänner är borgenärer. Då kan vi flytta våra tillgångar från kapitalförsäkringen till ett investeringssparkonto som jag öppnar i mitt namn.Min fråga är ifall det innebär några negativa konsekvenser för mina vänner, t.ex. vid mitt dödsfall. Borde vi behålla kapitalförsäkringen eller är det kanske till och med bättre att vi använder skuldebrev och investeringssparkonto? Eller är bägge alternativ ungefär likvärdiga?Vi har tidigare haft en samägd värdepappersdepå, mestadels för att det inte går att samäga ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring. Men för ungefär ett år sedan beslutade vi att jag skulle öppna en kapitalförsäkring och flyttade alla tillgångar. Vi skrev också en fullmakt med mig som fullmäktigen, vilken reglerar att kapitalförvaltningen görs gemensamt även fast tillgångarna är på mina konton.Jag har sambo och två omyndiga barn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga driver du tillsammans med dina två vänner en aktieklubb; alla klubbens värdepapper finns i en kapitalförsäkring som står i ditt namn. Det upplägg ni för tillfället har är att ni har ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande så kapitalförsäkringens tillgångar betalas ut till dina vänner för det fall att du avlider. Du undrar nu om ni istället kan skriva ett enkelt skuldebrev er emellan vari du blir gäldenär och dina vänner borgenärer. Syftet är att flytta tillgångarna till ett investeringssparkonto (ISK) i ditt namn. Din fråga är om det innebär några negativa konsekvenser för dina vänner för det fall att du t.ex. avlider; borde ni helt enkelt behålla kapitalförsäkringen eller är det kanske till och med bättre att ni använder skuldebrev och ett investeringssparkonto?För det fall att du avlider kommer din kvarlåtenskap att fördelas till dina arvingar. Finns det inget testamente är utgångspunkten att dina barn kommer att ärva dig enligt den legala arvsordningen (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Din sambo ärver dig inte om det inte finns något testamente. Innan eventuellt arv fördelas ska dödsboets skulder betalas. Det innebär att om du har en skuld till dina två vänner, ska den betalas före arvet. På det viset torde det inte innebära något problem med det upplägg du beskriver. Det bör dock uppmärksammas att när du avlider kan finnas så stora skulder i boet vilket kan innebära att dina vänner inte får betalt. Om du t.ex. äger en fastighet som plötsligt gått ner i värde eller du gjort investeringar själv, som inte fallit väl ut. Har du större skulder än tillgångar kan det i praktiken innebära att dödsboet går i konkurs och att dina vänner inte får det du är skyldiga dem enligt skuldebrev. För dina vänners skull bör även beaktas om du exempelvis skulle hamna på obestånd. Om det av någon anledning skulle beslutas om utmätning eller du skulle försättas i konkurs kommer dina tillgångar att tas i anspråk; även ISKn. Då finns det en risk att dina vänner inte får det du är skyldig dem. Trots att du säkerligen har en god ekonomi idag är det något du/ni bör ha i åtanke.Ett vanligt alternativ vilket är vad jag skulle rekommendera i ert fall är att ni bedriver er aktiesparklubb som ett enkelt bolag. Enkelt bolag är en företagsform som används när flera har ett gemensamt intresse. I ert fall köper ni helt enkelt aktier tillsammans. Syftet är inte att bilda en juridisk person som äger de tillgångar som består av de inköpta aktierna, utan istället att ni ska äga aktierna tillsammans. Förutom aktiesparklubbar är det vanligt att med enkelt bolag för lotteribolag och tipsbolag. I en aktiesparklubb som enkelt bolag behövs en medlemsförteckning och ett skriftligt avtal så att alla förbinder sig om villkoren som är kopplade till medlemskapet i klubben. Bestämmelser om enkla bolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen). Utgångspunkten enligt lagen är att bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter bestäms genom avtal (4 kap. 1 § bolagslagen). Om det inte finns avtal finns vissa grundläggande regler i lagen som då tar över; t.ex. att åtgärder i förvaltningen av bolagets angelägenheter endast får vidtas med samtliga bolagsmäns samtycke. I avtalet kan regleras bland annat vilka slags aktier ni ska handla med, hur ni ska besluta om investeringar, hur utträde ur klubben går till och vad som händer om en medlem avlider. I princip; desto mer ni avtalar om skriftligen, desto enklare är det att komma överens i framtiden. Bedriver ni klubben som ett enkelt bolag måste en av er formellt stå med sitt namn på bolaget. Ett vanligt villkor i aktiesparklubbar som bedrivs som enkelt bolag är att om en medlem avlider ska det anses som att vederbörandes dödsbo i och med dödsfallet har begärt utträde ur klubben och att vad som gäller om utträde då ska tillämpas. I villkoret om utträde kan regleras hur aktiernas ska värderas och hur det då ska delas upp.Jag vill minnas att de större aktiedepåerna har färdiga lösningar för aktiesparklubbar som enkelt bolag. Däremot kan ni givetvis upprätta avtal för aktiesparklubb som enkelt bolag själva; eller med hjälp av en jurist. Våra jurister på Lawline juristbyrå har god erfarenhet av upprättande av avtal och bokar gärna in ett möte med dig/er för att finna en lösning som är mest gynnsam för er alla och för upprättande av avtal. Vi erbjuder möten i våra lokaler i Stockholm, men även per telefon, e-post och Skype. Det som passar er bäst. Vi tillämpar i vissa fall arbete efter timpeng, däremot har vi för vissa tjänster möjligheter att lämna fast pris. Om du/ni är intresserade av ett kostnadsförslag är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket har min styvfars barnbarn rätt till i arv om jag enligt testamente ska få allt?

2020-01-17 i Testamente
FRÅGA |Min styvfar sedan 1953 gick bort i maj 2019…hans fru min mamma dog 1995. Jag lät honom bo i villan och tog inte ut mitt arv efter mamma. Hon ägde villan hon köpte 1958. Jag fick en revers på huset. Dom skrev testamente 1984 där jag står som universalarvinge. Min styvfar hade en son som misskötte sig och dom hade ingen kontakt. Sonen dog 1995. Sonen hade tydligen en dotter som jag aldrig hört talas om. ,men styvfar har träffat henne några gånger när hon var liten. Hon föddes 1973…Trots styvfar hade en son som levde när han skrev testamente och ett barnbarn ville han och mamma att Jag skulle ärva allt eller mina barn om jag inte fanns mer. Sonen och barnbarnet är inte svenskar och bor och bodde i mellan Europa.Min fråga är: hur stor% andel skall hon ärva. Har hört 25%, men när det finns testamenterat till någon annan blir det bara 12.5%Känns konstigt när man aldrig sett eller hört detta.Huset som var mammas gick över till styvfar först efter mammas död 1995. Tacksamt för ett svar´
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningMin utgångspunkt i svaret är att du är enda barn till din mamma och att din styvfar endast har ett barn (den avlidne sonen) och att sonen i sin tur bara har ett barn (dottern).När någon avlider ska vederbörandes kvarlåtenskap i första hand fördelas enligt den legala arvsordningen. I första hand ärver den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar. Finns det flera barn ärver de lika stor del. Är bröstarvinge avliden ärver vederbörandes barn sin avlidne förälders del. Har den avlidne föräldern flera barn delar de på andelen. Detta kallas för istadarätten, ett barn träder i sin avlidne förälders ställe (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Finns det ett testamente som är till nackdel för bröstarvinge har vederbörande alltid rätt till sin laglott. Det är inte möjligt att göra ett barn arvlöst. Laglotten är hälften av arvslotten (det som skulle ärvts utan testamente) (7 kap. 1 § ÄB). För utfående av laglotten måste arvingen påkalla jämkning av testamentet inom sex månader efter att han fick del av testamentet. Sker så inte, har arvingen förlorat sin talan och har inte längre rätt till laglotten (7 kap. 3 § ÄB).Eftersom du avstod ditt arv till förmån för din styvfar har du som utgångspunkt rätt till hälften av kvarlåtenskapen i arv efter din mamma (3 kap. 2 § ÄB). Den andra hälften som är kvarlåtenskapen efter din styvfar skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. Eftersom sonen är avliden går arvsrätten vidare till hans dotter. Nu finns det dock ett testamente enligt vilket du ärver allt; dock har din styvfars barnbarn rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten.För att exemplifiera det:Antag att det i boet efter din styvfar finns tillgångar om 800.000 kronor. Hälften (400.000 kronor) ska tillfalla dig då det är hänförligt till arvet efter din mamma. Den andra hälften skulle enligt den legala arvsordningen tillfallit hans son. I och med sonens frånfälle ska det egentligen gå till sonens dotter. Eftersom det finns ett testamente som ger dig allt, kan barnbarnet påkalla jämkning av testamentet. Arvslotten i exemplet är 400.000 kronor. Hälften av detta är laglotten, innebärande att hon har rätt till 200.000 kronor. Det krävs dock att hon påkallar jämkning av testamentet senast sex månader efter att hon tagit del av testamentet. Sker inte så har hon förlorat sin talan och allt kommer att gå till dig efter vad testamentet stadgar.För det fall att det blir tvistigt eller du behöver en jurist som går igenom testamentet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig vidare. Våra jurister har god erfarenhet av arv, testamente och tvister därom. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är jag arvsberättigad efter min halvsyster när jag inte står med i dödsfallsintyget?

2020-01-23 i Arvsordning
FRÅGA |Hejmin halvsyster gick plötsligt bort utan några barn eller andra släktingar än jag.Min halvsyster föddes 13 år före mig, efter skilsmässa tog min pappa och hans moster hand om min halvsyster. Min far gifte om sig, och jag kom till.Sedemera gifte min halvsysters mamma om sig, hon och hennes nya man fick inga barn. Då adopterade min halvsysters mammas nya man min halvsyster (som då också bytte efternamn).Sedan dess har all nu avlidit. Jag är den enda kvar, när jag beställer dödsfallsintyg från skatteverket finns jag inte med. Har nu beställt en släktutredning från Riksarkivet (kan ta upp till en månad innan jag får den).Har jag arvsrätt? Jag har nu satt igång med att betala hennes förfallna räkningar och begravning. Skatteverket kan inte säga vad jag skall göra, vet inte om jag har rätt att gå in i hennes lägenhet för att göra en bouppteckning.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga, dels utifrån det du skrivit, dels utifrån den korrespondens vi fört per e-post, har du och din halvsyster samma pappa. Din halvsysters mamma gifte om sig; hon och hennes make fick aldrig några gemensamma barn. Däremot adopterade maken din halvsyster. Idag är alla avlidna; din halvsyster, hennes mamma och mammans make, din pappa m.fl. Din fråga är nu om du därav är arvsberättigad. Du står inte med när du beställer ett dödsfallsintyg. Min utgångspunkt för svaret på din fråga är att din halvsyster inte skrivit något testamente.För arv enligt den legala arvsordningen finns tre arvsklasser. Första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn. Har den avlidne ett barn som i sin tur är avlidet, ärver eventuella barnbarn enligt den s.k. istadarätten (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Om det inte finns någon i första arvsklassen som är arvsberättigad gås det vidare till andra arvsklassen. Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar. Den avlidnes syskon har istadarätt om någon av arvlåtarens föräldrar är bortgången. Om exempelvis arvlåtarens mamma lever medan pappan är avliden går halva arvet till mamman medan arvlåtarens syskon delar på pappans del. Även den avlidnes syskonbarn har istadarätt för sina respektive föräldrar. Halvsyskon ärver genom istadarätten om den gemensamma föräldern är avliden och tar då lika stor lott som de andra syskonen (2 kap. 2 § ÄB). Den tredje och sista arvsklassen består av den avlidnes far- och morföräldrar. Fastrar, farbröder, mostrar och morbröder har istadarätt, däremot inte kusiner (2 kap. 3 § ÄB). Finns det ingen arvsberättigad i någon av arvsklasserna tillfaller arvet Allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). I ditt fall skulle du varit arvsberättigad efter din halvsyster då du ingår i den andra arvsklassen. Du hade ärvt henne genom istadarätten efter er gemensamma pappa (jfr 2 kap. 2 § ÄB). Det som skapar problem för dig är den adoption som utfördes när din halvsysters mammas make adopterade henne. Rättsverkningen av en adoption är att den som har adopterats ska anses som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Om en make eller sambo har adopterat den andra makens eller sambons barn, ska den som har adopterats dock anses som makarnas eller sambornas gemensamma barn (4 kap. 21 § Föräldrabalken). Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. likställighetsprincipen som innebär att ett adoptivbarn rättsligt jämställs med biologiska barn till adoptanten, såväl i livet som efter döden. Det stadgade innebär att adoptivbarn ingår i arvsordningen på samma sätt som andra barn. Adoptivbarn har således samma rätt till arv efter adoptivföräldern och dennes släktingar som det vore adoptivförälderns biologiska barn. Samtidigt har adoptivbarnets tidigare släktingar inte rätt till arv efter adoptivbarnet. Utifrån den information du delgett oss i din fråga innebär det att du inte är arvsberättigad. Även om du och din halvsyster rent biologiskt är halvsyskon och släkt, är ni inte det rättsligt. I samband med adoptionen upphörde de rättsliga banden mellan henne och er gemensamma pappa. Arvsberättigad efter din halvsyster är således de i första, andra och tredje arvsklassen på hennes mammas sida och på adoptivpappans sida (som rent juridiskt är att se som din halvsysters pappa, även om han inte är det biologiskt). Samma gäller som redogjort för enligt ovan; finns det ingen arvsberättigad i någon av arvsklasserna kommer arvet i slutändan att tillfalla Allmänna arvsfonden. Min rekommendation i ditt fall är därför att du inte betalar några räkningar m.m. då det finns en risk att du inte får tillbaka pengarna. Likaledes är du inte dödsbodelägare och kan inte göra en bouppteckning. Dödsbodelägare efter din halvsyster är eventuella arvingar på mammans sida eller på adoptivpappans sida. Om det inte finns några arvingar träder Kammarkollegiet in och utser vid behov en god man som ansvarar för boutredningen och sköter det praktiska arbetet med dödsboet. Den gode mannen företräder Allmänna arvsfonden i arbetet. Eventuellt överskott när dödsboet är avvecklat tillfaller Allmänna arvsfonden.Jag har full förståelse för att detta inte är det svar du önskade. Tyvärr är lagen väldigt tydlig när det gäller adoptioner. Vid adoption avskiljs de rättsliga banden till den biologiska föräldern och ersätts med adoptivföräldern. Eftersom du skulle varit arvsberättigad genom att ni har gemensam pappa och han efter adoptionen rättsligt inte längre är hennes förälder, finns det ingen rätt till arv. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet. Jag kommer förslagsvis att ringa dig på måndag, den 27 januari klockan 15.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om du inte är anträffbar den föreslagna tiden är du varmt välkommen att återkomma till mig dessförinnan så bokar vi in en mer lämplig tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket ska avräknas i bodelningen när bostadsrätt köpts till viss del med enskild egendom?

2020-01-20 i Bodelning
FRÅGA |Fråga om bodelningJag har en dotter som har skiljt sig, men bodelningen är ännu inte klar. Min dotter hade ingen insyn i gemensamma ekonomin. Makens ombud har presenterat en uträkning som ska ge min dotter drygt en halv miljon. Han har dessutom presenterat ett gåvobrev som reducerar hennes del med 200 000. Beräkning av värdekedjan finner jag korrekt. (Detta är andra bostadsrätten i rad). Min dotter talade om för sitt ombud att bostadrätten betalades med ett bolån som hon tror var på hela summan, men detta ignorerades av ombudet.Min dotter fick från makens ombud ett avtal med den lägre summan som hon stod i begrepp att skriva under när vi talades vid på telefon. Jag kollade upp på internet och fann ert svar 2017-07-05 och fann att kraven på värdekedjan är rigorösa. Jag mejlade till dotterns ombud och sa att maken har bevisbördan och att hon måste begära att makens ombud i första hand presenterar bevis för att 200 000 betalats med gåvobrevet som hon ska ta ställning till. I ett senare skede kan hon begära motsvarande för tidigare delar av värdekedjan om det visar sig att gåvobrevet varit inblandat i aktuella transaktionen. Detta har hon inte gjort utan har uppdragit åt dottern att ta fram kontoutdrag. Min dotter har emellertid inte den möjligheten efter nära tre år. Det kan enbart maken göra.Min fråga: Vilka uppgifter ska min dotter begära att hennes ombud ska begära av makens ombud?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningVillkoret överensstämmer med äktenskapsbalkens bestämmelser om vad som i regel gäller för enskild egendom. Enligt 7 kap. 2 § första stycket p2 Äktenskapsbalken (ÄktB) kan enskild egendom uppkomma genom att en make fått något i gåva med villkoret att det ska vara makens enskilda egendom. Enligt punkt 6 samma lagrum ska vad som trätt istället för egendomen också utgöra enskild egendom, om inte annat föreskrivits i gåvobrev. Det i gåvobrevet stipulerade villkoret är således i enlighet med lagen och utgångspunkten är att (1) bostadsrätten din dotters make erhöll i gåva var hans enskilda samt även det som trätt i dess ställe. När något träder i den enskilda egendomens ställe brukar det benämnas surrogat.I din dotters fall är frågan om huruvida hennes make har rätt att tillgodoräkna sig den del av bostadsrätten som härrör från den ursprungliga gåvan eller inte. Jag vill redan inledningsvis poängtera att rättsläget till viss del är oklart. Det finns rättsfall som talar till din dotters fördel och det finns rättsfall som talar till hennes nackdel. Till din dotters fördel kan eventuellt ett rättsfall från 1992 (NJA 1992 s. 773) åberopas. I rättsfallet konstaterade HD att en sammanblandning av enskild egendom och giftorättsgods kan leda till att den enskilda egendomen förlorar sin karaktär och att det därför blir att räkna som giftorättsgods. För din dotter kan således argumenteras att det skett en sammanblandning av dels enskild egendom, dels giftorättsgods (genom eventuellt kapital hon lagt in) och att hela egendomen ska räknas som giftorättsgods. Ett rättsfall från 1995 (NJA 1995 s. 577) talar dock till viss del till nackdel för din dotter. I rättsfallet hade makar gemensamt köpt fastigheter och betalt en del av köpesumman kontant och återstoden med lånade medel. Av kontantdelen hade vardera maken erlagt hälften, varvid ena maken betalt med sin enskilda egendom. Den makens hälftendel av fastigheterna ansågs utgöra enskild egendom. Frågan avsåg inte en skilsmässa utan huruvida arvet efter den avlidna kvinnan skulle utgöra enskild egendom eller inte. Domstolen hänvisade i sitt domslut till ett äldre rättsfall (NJA 1978 s. 526) att en tomträtt som en make hade köpt för 139.500 kronor och betalt med 20.000 kronor av enskild egendom och i övrigt med medel som upplånats mot panträtt i tomträtten, i sin helhet var att anse som makens enskilda egendom. Som synes finns det skäl för att argumentera för båda sidor. Vad gäller påståendet från din dotters make att gåvobrevet och det som trätt i dess ställe ska räknas in i nuvarande bodelning, kan så vara korrekt (mot bakgrund av det senare rättsfallet). Det kan dock även argumenteras för att det är tillämpligt på fastigheter men inte bostadsrätter då det är helt skilda egendom. Det torde dock åligga på din dotters make att visa att det finns ett gåvobrev med det aktuella villkoret, och att visa på de transaktioner som skett därefter. Jag har full förståelse för att din dotter inte har möjlighet att kontrollera detta då hon inte har insyn i bankkonton m.m. För det fall att din dotter vägrar att gå med på uppgörelsen får det istället avgöras i domstol, varvid det torde åligga maken att frambringa bevisning genom till exempel att åberopa just sådant din dotter inte själv kan få fram.Tyvärr går det inte att ge ett helt klart svar på (1) huruvida makens anspråk är korrekt eller (2) hur stor del av den ursprungliga bostadsrätten som eventuellt ska anses motsvara andelen i det senare köpta. Det är till viss del öppet för argumentation. Det krävs en djupare utredning och även att gå igenom de handlingar som finns i ärendet. Detta är något vår juristbyrå kan vara behjälplig med. Vi har jurister som har god erfarenhet av tvister i bodelningar. Om du vill att en av våra jurister går igenom det förslag som har upprättats och ger sin syn på saken är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan min hyresrätt sägas upp för att jag saknar behov av den?

2020-01-18 i Hyresrätt
FRÅGA |Min dotter med familj flyttade hem till mig i juli 2017 . Jag gifte mig i december 2017 och jag flyttade till min fru och lät min dotter med familj bo kvar i min lägenhet.Nu skriver hyresvärden att jag har blivit uppsagd att jag inte har behov av lägenheten de vill ta mig till hyresnämden om jag inte kommer med en uppgörelse. Vad ska jag göra? Min dotter har två småbarn!, Ska jag verkligen behöva säga att jag använder lägenheten ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga hyr du en lägenhet sedan sommaren 2017. Inneboende i lägenheten hade du din dotter och hennes familj. December 2017 gifte du dig och flyttade tillsammans med din fru. Vid flytten lät du din dotter och hennes familj bo kvar i lägenheten. Nu har hyresvärden hört av sig till dig och vill säga upp dig med anledning av att du inte längre har behov av lägenheten. Du undrar vad du kan göra åt detta. Uppsägning på grund av avsaknad av behov av lägenhetenBestämmelser om hyreslägenheter finns i 12 kap. Jordabalken (JB), även kallad "hyreslagen". Som utgångspunkt har en bostadshyresgäst ett direkt besittningsskydd vilket innebär att hyresförhållandet i regel förlängs, utom för det fall när någon av punkterna i 12 kap. 46 § JB är uppfyllda. Punkt 10 i lagrummet innebär att hyresvärden kan säga upp dig från lägenheten om det inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller av någon annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör. Punkten är en generalklausul i vilken kan innefattas sådant som inte faller under punkterna 1-9 (olovlig andrahandsuthyrning, misskötsamhet m.m.). Ett typfall som hamnar under generalklausulen är att hyresgästen sägs upp med motiveringen att hen saknar behov av lägenheten på grund av ringa användning.Som jag förstår dig är du inte längre boende i lägenheten, då du nu bor med din fru istället. Din lägenhet är i sådana fall att anse som en komplementbostad (en "övernattningslägenhet"). Behovet av en övernattningslägenhet anses i vissa fall vara ett skyddsvärt intresse, men besittningsskyddet är svagt. Bedömningen om behovet av lägenheten är ett skyddsvärt intresse ska ske utifrån det primära syftet med besittningsskyddsreglerna, dvs. att skydda hyresgästens besittning till hemmet. Då det rör sig om en lägenhet som inte används som permanentbostad blir bedömningen i ditt fall snarare om lägenheten är ett nödvändigt komplement till den fasta bostaden. Frågan om vilka kriterier som krävs för att behovet av en kompletterande lägenhet till sin ordinarie bostad ska vara skyddsvärt har prövats i flertalet fall. Enligt praxis från domstolarna är intresset av att behålla hyreskontraktet skyddsvärt om lägenheten kan anses utgöra ett nödvändigt bostadskomplement. Hur omfattande användningen är av övernattningslägenheten är det första kriteriet att ta hänsyn till, det andra är pendlingsavståndet och vilket syfte behovet av övernattningslägenheten tillgodoser. En användning av lägenheten för att tillgodose mer privata intressen anses i regel inte som skyddsvärd. För att lägenheten ska anses utgöra ett nödvändigt bostadskomplement ska du i princip behöva den för att du arbetar eller studerar på annan ort och pendlingsavståndet ska vara stort.Uppsägning på grund av otillåten andrahandsuthyrningAv din fråga framkommer inte om hyresvärden anfört att du även hyrt ut lägenheten olovligen. Det är väldigt vanligt när en hyresgäst inte anses ha behov av lägenheten för att hen nyttjar den för lite, hyresvärden även påstår att en olovlig andrahandsuthyrning skett; just för att hyresgästen låter någon annan bo i lägenheten.Som hyresgäst har du rätt att ha inneboende, däremot får andrahandsuthyrning endast ske med hyresvärdens tillstånd. Avgörande i ert fall är huruvida det rör sig om en olovlig andrahandsuthyrning eller om din dotter är att anse som inneboende. Bedömningen därom får göras i det enskilda fallet och är tyvärr omöjlig för mig att göra; dock finns det sådant som talar till din nackdel. Framförallt att du inte själv verkar bo i lägenheten, men att din dotter och hennes familj gör det. En bedömning får i slutändan göras av hyresnämnden för det fall att ärendet tas till förhandling. Mot en hyresvärds påstående om andrahandsuthyrning invänds ofta från hyresgästens sida att andrahandsuthyrning inte skett utan att hyresgästen endast låtit andra bo i lägenheten och dela den med hyresgästen. Invändningen måste hyresvärden normalt sett motbevisa för framgång i sin talan. I ett äldre beslut från hyresnämnden (BD 174/1986) framgick av hyresgästens egna uppgifter att han endast i undantagsfall bott i lägenheten när han låtit någon annan använda den. Då lägenheten var på endast ett rum och kök om ca 39 m2 kunde enligt domstolen inte annan slutsats dras än att den som fått bo i lägenheten fått disponera den i sin helhet dvs. att den varit upplåten i andra hand. Enligt förarbetena när bestämmelsen infördes omfattar förbudet om andrahandsuthyrning endast sådan upplåtelse som medför en självständig rätt för tredje man att nyttja lägenheten. Den som i förhållande till hyresgästen intar en sådan ställning att han inte utövar någon självständig brukningsrätt, exempelvis hyresgästens husfolk och gäster, omfattas sålunda inte av förbudet (prop. 1968:91 Bihang A s. 225).I ditt fall finns det mycket som talar till din nackdel; dels vad gäller behovet av lägenheten, dels att din dotter och hennes familj bor i lägenheten utan att du är boende där. Folkbokföringsadress är inte avgörande, dock är det en tydlig indikation på vart man är boende i praktiken. Att du är gift och antagligen även folkbokförd där du bor med din fru, talar för att du inte har ett skyddsvärt behov av lägenheten. Att din dotter och hennes familj är boende i lägenheten medan du inte bor i den, talar även för att en olovlig andrahandsuthyrning sker. För andrahandsuthyrning krävs inte att det i sig betalas någon hyra, det är själva upplåtelsen till annan för självständigt brukande som utgör överträdelsen.Innan den nuvarande ändringen av Jordabalken förverkades hyresrätten inte direkt utan hyresvärden behövde först uppmana hyresgästen till rättelse, eller att hyresgästen skulle ansöka om tillstånd hos hyresnämnden för andrahandsuthyrning. Tidigare kunde hyresgästen således undvika ett förverkande av hyresrätten genom att direkt upphöra med den olovliga andrahandsuthyrningen eller genom att ansöka om, och få beviljat, tillstånd av hyresnämnden. Numera finns inte den möjligheten; om lägenheten hyrs ut i andra hand utan tillstånd kan hyresvärden säga upp hyresgästen direkt.Om du som hyresgäst vägrar att godta uppsägningen måste hyresvärden senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuta tvisten till hyresnämnden (12 kap. 49 § första stycket JB). Om hyresgästen vägrar att godta uppsägningen är det således hyresvärdens ansvar att ta ärendet till hyresnämnden som får avgöra om det rör sig om du saknar skyddsvärt behov av lägenheten eller om det sker en otillåten andrahandsuthyrning. Utifrån den information du tillskrivit oss i din fråga finns det mycket som talar till din nackdel. Du nämner dock i din fråga att hyresvärden vill ta dig till hyresnämnden om ni inte kan nå en uppgörelse. Det bästa är om du kan komma överens med hyresvärden; kanske kan hyresvärden gå med på att lägenheten överlåts till din dotter så hon står på kontraktet istället? I annat fall är det helt enkelt en förhandling i hyresnämnden som kan bli aktuell.Om du vill ha hjälp att förhandla med din hyresvärd alternativt att du behöver hjälp av en av Lawlines jurister om ärendet går till hyresnämnden kan vi givetvis vara fortsatt behjälpliga. Lawlines jurister har lång erfarenhet av hyrestvister. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur räknas arvet ut när min mor, som var omgift, avlidit?

2020-01-15 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej! Min mor, som var omgift, har gått bort. De hade inga gemensamma barn, jag är således ett särkullbarn. I deras gemensamma testamente har de angivit: "Vid den först avlidnes frånfälle ska den efterlevande med fri förfoganderätt erhålla all den avlidnes kvarlåtenskap."Såvitt jag förstått gäller "fri förfoganderätt" endast vid gemensamma barn? Eller gäller annorlunda bara för att de uttryckligen skrivit detta i testamentet?Inga andra särskilda skrivningar finns i testamentet.Läste någonstans om "Basbeloppsregeln" som skulle kunna ge efterlevande make ytterligare del till dennes arv. När kan denna tillämpas?Hur räknas mitt arv ut med tanke på ovanstående? Kan ni göra ett räkneexempel?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga var din mor omgift och har nu gått bort. Mitt antagande är att det finns en efterlevande make som enligt det inbördes testamentet ärver henne. Inom svensk arvsrätt är utgångspunkten att den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar, är först att ärva (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Om det finns gemensamma barn får dessa ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider, särkullbarn har däremot rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB).Även om din mor och hennes make testamenterat bort all sin kvarlåtenskap till varandra kan du inte göras helt arvlös. Som bröstarvinge till din mamma har du rätt till din laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Det du skulle ärvt om det inte funnits något testamente utgör arvslotten; laglotten är hälften av detta (7 kap. 1 § ÄB). För att få ut din laglott måste du påkalla jämkning av testamentet. Jämkning måste påkallas senast sex månader efter att du tog del av testamentet (7 kap. 3 § ÄB).Det är helt i sin ordning att i testamente stadga att den efterlevande maken ska ärva med fri förfoganderätt. Det är inte bara vid gemensamma barn. Det är riktigt att om en make avlider och det finns gemensamma barn, kommer den efterlevande maken att ärva den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten innebär att efterlevande make har rätt att använda, sälja och skänka bort egendomen efter den först avlidna. Däremot får vederbörande inte testamentera bort den delen av arvet som är hänförlig till den först avlidne maken. Det samma gäller i ditt fall; när din mamma gick bort görs en bodelning för att avgöra hur stor del av boet som utgör kvarlåtenskap efter henne. Enligt testamentet ärver hennes make allt. Genom att påkalla jämkning har du däremot rätt att få ut hälften av det du skulle ärvt (laglotten). I och med den fria förfoganderätten har du när den efterlevande maken avlider rätt till efterarv efter din mamma. Efterarvet kommer att utgöra en kvotdel av kvarlåtenskapen från den efterlevande maken. Från efterarvet ska avräknas det du redan fått ut i laglott. Det är således till din fördel att testamentet stadgar att efterlevande make ska ärva med fri förfoganderätt. Hade det istället stått att efterlevande make skulle ärva med full äganderätt hade du inte haft rätt till något efterarv i framtiden.Basbeloppsregeln som du nämner innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med den egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen, eller som utgör den makens enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Regeln går före din laglott. Fyra prisbasbelopp motsvarar 189.200 kronor. Det har den efterlevande maken rätt till (i vilket inräknas det maken själv fått i bodelningen och det maken har i enskild egendom). Basbeloppsregeln är en skyddsregel för att den efterlevande maken inte ska stå helt utblottad när äktenskapet upphör genom dödsfall.Jag har dessvärre ingen möjlighet att göra en beräkning av ditt arv. Däremot har våra jurister på Lawline juristbyrå stor erfarenhet av arvsrätt. En av våra jurister hjälper dig gärna att räkna på ditt arv, men även med att påkalla jämkning av testamentet om du vill göra det. För kostnadsförslag och vidare kontakt nås jag på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,