Kan min avlidne partners son avstå arv om sekundoförordnande?

2020-08-04 i Testamente
FRÅGA |Hej!Min partner (särbo) genom många har nyligen gått bort. Jag är betydligt yngre än han var. Han har (genom advokat) i sitt testamente bestämt att hans fritidshus ska tillfalla mig med fri förfoganderätt. Detta inskränker inte min partners sons laglott. Jag vill gärna behålla huset, men eftersom det är gammalt och ständigt måste underhållas kommer jag troligen med tiden att lägga ner mer än vad som jag nu ska få, och det kommer således knappast att finnas mycket kvar åt mina egna barn ur tidigare äktenskap - om jag inte låter huset förfalla.Min partners son och jag har tills vidare samarbetat bra om allt, och han har sagt att han vill försöka hitta en lösning. Vi önskar båda vårda minnet av min partner/hans far, vilket bl.a. är möjligt genom att bevara huset. Han inser dessutom förmodligen att han ekonomiskt inte vinner något på att jag tvingas sälja. Han verkar dock inte ha kommit långt med saken, varför jag nu vänder mig till er med följande fråga:Finns det möjlighet för min partners son att avstå från sitt eller hans barns krav på huset vid min bortgång? (Han har fru och två barn). Eller är jag tvungen att - mot min önskan - sälja, i fall jag vill undvika att mina egna pengar ska gå till min partners son och barnbarn i stället för till mina egna?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du erhållit ett fritidshus i arv från din särbo. Arvet har erhållits med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten ger dig en rätt att använda huset, sälja det, till och med skänka bort det. Däremot innebär den fria förfoganderätten att du inte har rätt att testamentera bort det till någon annan. Då du kommer att vara tvungen att underhålla huset för att ha möjlighet att behålla det undrar du om din partners son kan avstå från sitt eller hans barns rätt att ärva fritidshuset vid din bortgång. Inom arvsrätten skiljer man på arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse. Din partners son kunde innan hans far avled gjort en arvsavsägelse. En arvsavsägelse ska göras i ett skriftligt avtal med arvlåtaren (17 kap. 2 § ÄB). En arvinge som på det sättet avsagt sig sin rätt till arv är inte längre dödsbodelägare. Arvingen som avsäger sig arvet kan inte bestämma vem som ska gå in i hens ställe. Den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit arvingen fördelas då som om arvingen avlidit före arvlåtaren. Avsägelsen gäller även arvingens avkomlingar. I ditt och din partners fall är det av förklarliga skäl inte möjligt då avsägelsen inte skett innan han avled. Det finns vissa möjligheter till arvsavsägelse även efter dödsfallet. Denna möjlighet är inte lagstadgad och skulle oavsett innebära att arvet fördelas till nästa som är arvsberättigad.Ett arvsavstående görs i regel när en arvtagare vill föra över hela eller delar av sitt arv till sina egna legala arvingar. Arvsavstående var "populärt" förr i tiden, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades. Genom ett arvsavstående kunde arvet fördelas på fler personer och därmed leda till sänkt arvsskatt totalt sett. Om din partners son skulle göra ett arvsavstående skulle det innebära att hans barn ärver direkt istället. Skulle din partners barn avstå arvet skulle det innebära att det istället kommer att tillfalla hans barn, inte dina. Det finns även en möjlighet till arvsöverlåtelse. Din partners barn har rätt att förfoga över sitt arv och kan överlåta arvet till vem han vill. Alltså kan han när han ska ta emot arvet själv bestämma om han ska överlåta arvet till någon (t.ex. dina barn). Även om detta är en möjlighet tycker jag du bör ha i åtanke att trots att du litar på din partners barn och att han säger sig ha för avsikt att göra en arvsöverlåtelse den dag du avlider, kan du inte vara säker på att så verkligen sker. Ni kan inte avtala i förväg om att han ska överlåta sitt arv till t.ex. dina barn.Den fria förfoganderätten ger, som redogjort för inledningsvis, dig en rätt att göra det mesta med det du ärvt; förutom att testamentera bort det. Ett alternativ för dig skulle i sådana fall vara att sälja fritidshuset. Jag är fullt medveten om att det inte är din önskan, då du vill behålla fritidshuset för att vårda minnet av din partner. Däremot är det ett alternativ för att se till att dina egna barn erhåller så mycket som möjligt vid ditt frånfälle. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig på onsdag, den 5 augusti, klockan 10.00. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi in en annan tid. Då vi fört viss korrespondens och kommit överens om samtal via Skype, eftersom du har utländskt telefonnummer, föreslår jag att du sänder mig ditt Skype-ID per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur överklagar jag beslut om skolskjuts?

2020-08-03 i Skola och utbildning
FRÅGA |Hej! Jag har fått avslag på ansökan om skolskjuts och vill överklaga. Vilken lag stödjer att detta kan/ska göras genom förvaltningsbesvär? Jag har fått till mig att det ska göras genom laglighetsprövning, och att jag då inte har rätt att överklaga pga att jag bor i en annan kommun (dottern är skriven hos sin pappa, i den kommun där hon går i skolan). Men det känns som att jag borde ha rätt att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I ditt fall har jag inte så mycket bakgrund mer än att du fått avslag på skolskjuts och att barnet är folkbokfört hos sin pappa i en annan kommun. Min utgångspunkt är att det rör förskola, grundskola, grundsärskola eller gymnasiesärskola då det är dessa skolformer som regleras i skollagen. För elever i gymnasieskolan finns det inte någon rätt till skolskjuts, som det gör för exempelvis elever i grundskolan. Elevens hemkommun ska dock stå för kostnaderna för elevens dagliga resor mellan bostaden och skolan, om färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt. Skyldigheten för kommunen att ansvara för kostnader för elevresor gäller bara för elever som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen. Jag kommer inledningsvis att redogöra generellt om vilka regler som finns, vad som gäller vid växelvis boende och vid boende i olika kommuner. Avslutningsvis besvarar jag din fråga om till vilken instans beslutet ska överklagas.Barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts om det finns skäl för detEn elev som går i grundskola med offentlig huvudman (t.ex. kommunen) har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Rätten till skolskjuts är beroende av om den behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens ev. funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet (10 kap. 32 § första stycket Skollagen). Enligt förarbetena till lagen ska förutsättningarna prövas individuellt i varje enskilt fall och det står kommunen fritt att organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt med beaktande av bl.a. trafikförhållanden (prop. 2009/10:165 s. 381).Regleringen innebär kortfattat att om det finns skäl för det har barnet rätt till kostnadsfri skolskjuts. Det ska göras en bedömning i det enskilda fallet; sådant som vägs in i bedömningen är hur långt barnet har till skolan, hur tung trafik det är på vägen till skolan och om barnet har någon funktionsnedsättning. Det är upp till kommunen att göra bedömningen och att organisera skolskjutsen.Det finns en rätt till skolskjuts vid växelvis boende inom samma kommunI RÅ 2002 ref. 91 prövades huruvida ett barn har rätt till kostnadsfri skolskjuts när det växelvis bor varannan vecka hos föräldrarna. Föräldrarna i målet bodde inom samma kommun. Prövningen skedde mot 1985 års skollag, dock motsvarar nuvarande reglering i stort vad som gällde enligt dåvarande skollagen varför bedömningen blir densamma.I målet ville kommunen bara bevilja ersättning för busskort för resa till skolan från det hem där barnet var folkbokfört. Domstolen underkände dock kommunens beslut med motiveringen att systemet med växelvis boende är förankrat i föräldrabalken och då det tillämpas får barnet anses ha två likvärdiga hem. Att begränsa rätten till kostnadsfri skolskjuts till resor mellan den bostad där barnet är folkbokfört och skolan, skulle enligt domstolen strida mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. Enligt praxis finns det således en rätt till kostnadsfri skolskjuts till och från båda hemmen, om båda hemmen är inom samma kommun.Det finns ingen rätt till skolskjuts vid växelvis boende i olika kommunerI HFD 2014 ref. 34 prövades rätten till kostnadsfri skolskjuts då hemmen är belägna i olika kommuner. I målet bodde barnet varannan vecka hos sin far, där det var folkbokfört och gick i skolan. Varannan vecka bodde barnet hos sin mor i grannkommunen. Kommunen avslog föräldrarnas ansökan om kostnadsfri skolskjuts från moderns bostad som var belägen i en annan kommun.Målet prövades av domstol och hamnade slutligen i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen uttalade att skollagen anger på ett uttömmande sätt under vilka förutsättningar en kommun är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts. Endast i några fall är en kommun enligt skollagen skyldig att stå för kostnaden för skolskjuts utanför den egna kommungränsen. Sådana fall är undantagsfall och inga av undantagen var tillämpliga i målet.Domstolens bedömning blev att kommunens ansvar för skolskjuts enligt skollagen inte omfattar situationen att en elev bor växelvis i olika kommuner. Därav avslogs föräldrarnas överklagande och det fastslogs att det som utgångspunkt inte finns en rätt till kostnadsfri skolskjuts när eleven bor växelvis i olika kommuner.Beslut om skolskjuts får överklagas till förvaltningsrättenI skollagen regleras om rätten till skolskjuts för förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola. Beslut av en kommun eller region avseende skolskjuts för någon av dessa skolformer får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen). Möjligheten att överklaga genom förvaltningsbesvär infördes i samband med nu gällande skollag. I den gamla skollagen saknades särskilda överklagandebestämmelser vilket innebar att beslut endast kunde bli föremål för laglighetsprövning enligt kommunallagen. I ditt fall, och utifrån gällande bestämmelser, kan du överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister att överklaga det beslut som gått emot dig är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra för att minska risken att jag begår upphovsrättsligt intrång om någon laddar upp material på min hemsida?

2020-08-02 i Immaterialrätt
FRÅGA |Jag bygger en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Företagen behöver godkänna sajtens användarvillkor.Sajtens användarvillkor är omfattande och innehåller bl a "friskrivningsklausul" samt text som berättar att vi inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare."...hållas skadelösa om tredje part skulle framställa krav eller vidta andra åtgärder avseende det material som användaren tillhandahållit..."Men i slutändan blir du ju ändå min sajt som visar upp alla bilder och därför börjar jag tvivla på om det ens är genomförbart att tillåta att företag själva får ladda upp bilder. Jag vet att 99% kommer att följa alla regler men det kommer säkert finnas en liten andel som inte bryr sig eller känner till copyright.Samtidigt finns det ju en mängd av bl a sociala medier där det är tillåtet att fritt ladda bilder där jag antar att detta har utretts noga. Det finns något som heter DMCA "takedown" där jag tillhandahåller ett formulär som användare kan rapportera felanvändning av bilder med. Dessutom finns begreppet "fair use".Gäller dessa i Sverige och skulle det innebära att det är ok att låta företag själva ladda upp sina bilder så länge jag raderar/avaktiverar allt som skulle rapporteras in via DMCA ?Vad krävs för att jag ska kunna tillåta registrerade användare på min sajt att ladda upp bilder men där jag inte riskerar böter/stämning om någon laddar upp "fel" bild?Tack!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att bygga en webbplats där företag erbjuds att publicera aktiviteter för en specifik bransch (kort text + bild). Inför registrering har du omfattande friskrivningsvillkor samt text som informerar om att ni inte ansvarar för innehållet eller riktigheten av innehåll postat av användare. Du undrar nu hur du ska göra och vad du riskerar om ett företag laddar upp bilder och material någon annan har upphovsrätten till; om du kan använda DMCA och DMCA Takedown.DMCA (Digital Millennium Copyright Act) är en upphovsrättslag i USA och inte den första lag du ska ha i åtanke för ditt/ert ändamål. I ert fall (och även för sociala medier m.m.) är den s.k. BBS-lagen (lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor) tillämplig. Lagen är föråldrad och i grunden utvecklad för elektroniska anslagstavlor (Bulletin Board System, BBS) som var populära före Internets framväxt. Trots det är lagen tillämpliga i vissa delar.Enligt BBS-lagen gäller lagen för elektroniska anslagstavlor med vilket avses en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden. I lagen avses med meddelande text, bild, ljud eller information i övrigt (1 § BBS-lagen). Lagen är endast tillämplig för elektronisk förmedling av meddelanden där var och en eller en grupp av användare kan tillföra meddelanden och läsa eller annars få del av andras meddelanden (prop. 1997/98:15 s. 9). I det fall du beskriver förefaller det uppfylla lagens krav eftersom en användare kan tillföra meddelanden (vilket innefattar även bilder) genom att posta dessa. Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska ha sådan uppsikt över tjänsten som kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten (4 § BBS-lagen). Bestämmelsen är inte straffsanktionerad i sig men får betydelse för att avgöra när tillhandahållaren förfarit grovt oaktsamt genom att underlåta att ta bort ett meddelande (se det följande om skyldigheten att ta bort meddelanden). Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla är ansvarig för att snarast ta bort eller på annat sätt förhindra att meddelande sprids vidare om innehållet uppenbart innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring, eller det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätten eller i rättighet som skyddas genom upphovsrättslagen genom att sända in meddelandet (t.ex. bifogat upphovsrättsligt skyddat material) (5 § BBS-lagen). Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att ta bort materialet döms till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år om det inte finns annan straffbestämmelse i brottsbalken eller upphovsrättslagen (7 § BBS-lagen). När det gäller upphovsrättsligt skyddat material finns det sanktioner i upphovsrättslagen som aktualiseras istället för BBS-lagens straff.I ditt fall är min rekommendation om du/ni skapar den tjänst som föreslås att ni har uppsikt över tjänsten och att ni tar bort sådana meddelanden (innefattande även bilder) som strider mot upphovsrättslagen. För ändamålet kan det även vara en god idé att skapa ett formulär i likhet med den DMCA Takedown du refererar till. Om det skulle vara så att ni inte uppmärksammat att material är upphovsrättsligt skyddat kan ni bli uppmärksamma på det genom att någon sänder in formuläret och att ni då direkt ingriper genom att ta bort materialet.Ni bör även gå igenom de villkor era användare godkänner när de registrerar sig och inkludera att den som registrerat sig kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till er för den skada ni eventuellt lider för att er tjänst missbrukas. Skulle det helt enkelt vara så att ni fälls och blir skadeståndsskyldiga för att ni inte tagit bort upphovsrättsligt skyddat material har ni lidit en skada ni kan begära ersättning av uppladdaren för. Min rekommendation är att ni anlitar en jurist som hjälper er att upprätta användarvillkor som uppfyller det syfte ni eftersträvar. Om ni är intresserade av hjälp från en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur säljer jag halva bostadsrätten till min sambo?

2020-07-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo ska gifta oss näst år (2021).Vi har varit sambo i min lägenhet (BRF) sedan ca ett år tillbaka. Nu vill vi gärna att han kliver in och äger hälften men det känns lite klurigt på vad som blir en bra lösning för oss båda.Jag har ägt och bott i lägenheten sedan okt 2016. Jag köpte den sept 2016 för 3 060 000 kr och vid kontakt med samma mäklare är värdet idag ungefär detsamma.I dagsläget har jag ca 2 300 000 kr kvar i lån. jag har också ett uppskov sedan tidigare på 135 000 kr som måste betalas om jag gör en försäljning och sedan äger bara 50% dvs till en lägre summa.Om vi gör en försäljning så att min sambo ska äga 50% (1 530 000 kr) och därmed ta över halva lånen (1 150 000 kr) ska han då betala mig 380 000 kr? Blir det rätt för oss båda? Eller ska man räkna med de pengar jag redan har betalat in på lånen från köpet fram till nu? Dvs räkna vad lånet var från början?Skriver vi ett köpekontrakt oss emellan? Finns det mall att ladda ner?Finns det ngn mall/hjälp för att skriva ett äktenskapsförord/testamente för en ev skilsmässaa/bodelning för våra respektive barn (särkullebarn?). Eller är det ett försäkringsbolag vi ska kontakta angående möjligheten att bo kvar om det händer ngt med den andra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du att din sambo ska äga hälften av din bostadsrätt och att överlåtelsen ska ske genom att han köper in sig, inte genom att du skänker halva bostaden till honom. Det är fullt möjligt för dig att sälja halva bostaden. Vilket pris du vill sälja den för är upp till er båda att komma överens om, men om vi antar att du vill sälja den för marknadspriset om 3.060.000 kronor blir köpeskillingen för din sambo 1.530.000 kronor. Om han samtidigt tar över lån om 1.150.000 kronor innebär det precis som du beräknat att han ska ersätta dig med 380.000 kronor utöver det. Normalt sett räknar man inte med vad lånen varit från början, även om det är upp till er att komma överens om ett pris.Då du har ett uppskovsbelopp sedan tidigare ska det återföras om du säljer bostaden. Eftersom du endast säljer en del av bostaden ska bara en del av uppskovet återföras. För att räkna ut hur mycket du ska återföra används formeln uppskovsbeloppet x marknadsvärdet på den överlåtna delen av bostaden / marknadsvärdet på hela bostaden (47 kap. 11 § inkomstskattelagen). I ditt fall skulle det innebära 135.000 kr / 1.530.000 kronor / 3.060.000 kronor = 65.000 kr ska återföras.Vid försäljning av en del av bostadsrätten krävs att det upprättas ett överlåtelseavtal. För överlåtelseavtalet finns vissa formkrav för att det ska vara giltigt; avtalet ska vara skriftligt, det ska framgå vilken lägenhet överlåtelsen gäller, priset ska framgå samt avtalet ska vara undertecknat av både köpare och säljare (6 kap. 4 § bostadsrättslagen). Då du säljer en del av bostadsrätten ska andelens storlek anges i överlåtelseavtalet. Hela priset som betalas för andelen ska uppges, även om betalning till viss del sker genom att din sambo övertar en del av lånen. För att överlåtelsen ska bli giltig krävs att frågan om medlemskap prövas av bostadsrättsföreningens styrelse vilket i regel inte är något problem när det handlar om make/sambo (jfr 2 kap. 5 § bostadsrättslagen)För att reglera vad som gäller vid eventuell separation medan ni är sambor kan ni upprätta ett samboavtal och avtala om att bodelning inte ska ske avseende viss egendom. När ni väl gifter er kan ni istället upprätta ett äktenskapsförord i vilket ni avtalar om att all eller viss egendom ska utgöra er enskilda egendom och inte ingå i en bodelning. För det fall att någon av er avlider är det en god idé att ni upprättar ett testamente om att ni ärver varandra. Som sambor har ni ingen arvsrätt utan testamente. Som gifta finns det förvisso en arvsrätt, däremot har de särkullbarn ni har rätt att få ut sitt arv direkt. Till viss del är lösningen att ni upprättar ett testamente där ni ärver varandras andelar i bostadsrätten. Det ska dock uppmärksammas att det inte är möjligt att göra ett barn arvlöst. Som bröstarvinge har man alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av vad man egentligen skulle ärvt. Rätten till laglott innebär helt enkelt att det, trots testamente, finns en risk att den efterlevande av er blir tvungen att lösa ut eventuella särkullbarn för att ha möjlighet att bo kvar. Däremot minskas risken med ett testamente.Vi erbjuder inte någon nedladdning direkt av testamente, köpeavtal, samboavtal eller äktenskapsförord. I vår avtalstjänst på vår hemsida erbjuder vi bland annat samboavtal och äktenskapsförord till konkurrenskraftigt pris. Tjänsten innebär att ni själva fyller i era uppgifter och efter betalning får avtalet skickat till er per e-post. I ert fall, då ni behöver även testamente och överlåtelseavtal, är min rekommendation att ni anlitar en jurist som kan hjälpa er med alla dokument. Givetvis kan en av våra jurister hjälpa er med detta. Om så är intressant är ni välkomna att återkomma till mig så ser jag till att ni får en offert att ta ställning till.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig imorgon, fredagen den 31 juli, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vilken egendom ska beräknas som vår enskilda?

2020-08-03 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Hej Lawline! Jag vill bara kolla upp vad som betraktas som enskild egendom i vårt fall. Vi har följande formulering i äktenskapsförordet: "Med detta äktenskapsförord har vi kommit överrens om att den egendom som en av oss har förvärvat innan äktenskapet eller under äktenskapet skall vara den personens enskilda egendom och inte utgöra giftorättsgods vid bodelning. Även avkastningen på denna enskilda egendom utgör enskild egendom." Betyder det att sparkontona/aktier är då enskild egendom? Hur bevisar man det? Räcker det att kontona är i ens eget namn?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten är att en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Enskild egendom kan uppkomma bland annat genom att makarna skriver och registrerar ett äktenskapsförord (jfr 7 kap. 2 § p1 ÄktB). Att egendomen är enskild innebär att den inte ska ingå i en bodelning mellan makarna (jfr 9 kap. 1 § ÄktB).Det äktenskapsförord som finns mellan er innebär, utifrån den tolkning jag gör, att såväl egendom någon av er förvärvat innan som under äktenskapet ska vara vardera makens enskilda egendom. Även eventuell avkastning ska utgöra enskild egendom.För det fall att det blir en tvist om vad som är enskild egendom åläggs det i regel en bevisbörda på den som påstår att viss egendom ska vara enskild. Som utgångspunkt kan du dock ha att det som står i ditt namn är din enskilda egendom. Det innebär att om du köpt en bil och är ägare till den kan du ha som utgångspunkt att det är din enskilda egendom. Detsamma gäller konton och aktier; pengar på ett sparkonto i ditt namn kan du ha som utgångspunkt att är din enskilda egendom (likväl aktier i ditt namn). Om den andre maken anser annorlunda får hen bestrida det och påvisa exempelvis att vederbörande lånat ut pengar till dig vilket är anledningen till att du har hens pengar på ditt konto.Sammanfattningsvis är all egendom ni har, utifrån den tolkning jag gör, varderas enskilda egendom. Det innebär att som utgångspunkt är konton och aktier som står i den ena makens namn, vederbörandes enskilda egendom.För det fall att det blir en tvist om huruvida egendom är enskild eller ej kan det vara en god idé att du anlitar en jurist som går igenom ärendet, råder dig vidare och företräder dig vid eventuell domstolsförhandling. Om så är intressant kan en av våra jurister på Lawline juristbyå hjälpa dig vidare. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är jag bunden av mitt lokalhyreskontrakt trots ägarbytet?

2020-08-02 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej!Jag driver catering i en hyrd lokal sedan åtta år. I mitt hyresavtal står, som gick ut 2017-04-01, "uppsägning av detta kontrakt ska ske skriftligt 9 månader före den avtalade hyrestidens utgång. I annat fall ä kontraktet för varje gång förlängt med 9 månader". Kontraktet står på min enskilda firma (som fortfarande existerar), men har i fyra år betalts av mitt ab. Hyresvärden som står på kontraktet har sålt fastigheten, och jag har inget kontrakt med den nya ägaren. Den nya ägaren tog över fastigheten för ca två år sedan. Vad gäller? Är det fortfarande nio månader som gäller, efter den 1/4? Eller har förutsättningarna förändrats i och med ägarbytet och saknaden av kontrakt?Hade varit så tacksam för svar! Cateringbranschen är svår just nu..
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din enskilda firma ett hyreskontrakt med en hyresvärd för en lokal. Hyran har dock betalats av ditt AB. Kontraktet löpte ut den 1 april 2017 och enligt avtalet ska uppsägning ske skriftligt nio månader för den avtalades hyrestidens utgång, i annat fall förlängs kontraktet med nio månader i taget. Hyresvärden som står på kontraktet har sålt fastigheten och du har inget kontrakt med den nya ägaren. Du undrar om det fortfarande är nio månaders uppsägningstid som gäller eller om förutsättningarna har ändrats i och med ägarbytet och avsaknaden av kontrakt med den nya ägaren.Vilka är avtalsparter?Ursprungliga avtalsparter för lokalhyresavtalet är din enskilda firma och fastighetsägaren (hyresvärden) du ingick avtalet med. Att ditt AB betalt hyran förtar inte att din enskilda firma ingått ett hyresavtal. Har din enskilda firma inte sagt upp avtalet är det som utgångspunkt bindande.Vad händer med hyreskontraktet när fastigheten byter ägare?Upplåtelse som avser hyra gäller mot ny ägare av fastigheten om upplåtelsen skett genom skriftligt avtal och tillträde ägt rum före överlåtelsen (7 kap. 13 § första stycket jordabalken, JB). Bestämmelsen innebär att om du ingått ett skriftligt hyresavtal med den tidigare ägaren och tillträtt innan fastigheten såldes kommer kontraktet att flyttas över till den nye fastighetsägaren. I ditt fall innebär det att du har ett giltigt avtal med den nya fastighetsägaren/hyresvärden, trots att ni inte skrivit något sådant.Vad innebär det för dig?För dig innebär det att din enskilda firma är bunden av hyresavtalet i förhållande till den nya ägaren. Att du betalt hyran från ditt AB ändrar inte att det finns ett ingånget avtal. Den nya ägaren har trätt i den f.d. ägarens ställe eftersom hyresavtalet upprättades skriftligt och du tillträdde innan fastigheten såldes.Utifrån den information du delgett oss i frågan har du nio månaders uppsägningstid utifrån vad ni avtalat. Även enligt jordabalkens regler är utgångspunkten en uppsägningstid om nio månader (jfr 12 kap. 4 § JB). Att det finns avtalat om nio månader, och att lagen stadgar nio månader om inte längre tid är avtalad, innebär att du bör ha nio månaders uppsägningstid som utgångspunkt. Däremot hindrar det givetvis inte att du och hyresvärden kan komma överens om annat, om ni båda är överens om det. Min rekommendation är att du kontaktar din hyresvärd och ser om ni kan komma överens om en kortare uppsägningstid. Kanske har hyresvärden någon annan som kan tänka sig att ta lokalen tidigare, innebärande att ni kan komma överens om en kortare uppsägningstid.För det fall att det blir en tvist och du vill ha hjälp av en av våra jurister från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag säga upp min lokalhyra genom rekommenderat brev?

2020-08-02 i Hyresavtal
FRÅGA |Hej,Jag har ett lokalhyreskontrakt som jag vill säga upp. Fastighetsägaren gör sig oåtkomlig (nu i 4 månader) och uppsägningen närmar sig datumet.Kan jag/min firma skicka kontraktet som rekommenderat och därmed få det lagfäst?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du säga upp den lokal du hyr och vara säker på att uppsägning sker i tid varför du undrar om uppsägningen kan ske genom rekommenderat brev.En uppsägning av lokal ska vara skriftlig om hyresförhållandet varat längre än tre månader. Skriftlighet är även att föredra ur bevissynpunkt. Det är möjligt att säga upp ett lokalhyreskontrakt genom ett rekommenderat brev. När det är hyresgästen som säger upp kontraktet räknas datumet då uppsägningen lämnats för postbefordran som uppsägningsdatum (12 kap. 8 § första och fjärde stycket jordabalken). Som svar på din fråga innebär det att du/företaget kan sända uppsägningen rekommenderat. Det datum uppsägningen lämnas in till posten räknas som uppsägningsdatumet, oavsett om/när hyresvärden hämtar ut uppsägningen. Tänk på att spara inlämningskvittot du erhåller från posten.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har min sambo någon rätt till min andel i en fritidsfastighet?

2020-07-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, Min far byggde ett fritidshus på 60-70 talet. Efter att min far gick bort 89 ville min mor att vi fyra syskon skulle ta över ägandet, vilket också skedde. Far hade skrivit ett testamente att stugan med tomt, ska vara enskild egendom. Efter ett antal år köpte mina syskon ut mig. Efter ytterligare några år köpte jag in mig igen och en bror till mig och jag köpte ut två andra syskon. I köpebreven står det att det är enskild egendom.Under hela denna tid har jag sambo sedan 83. Har hon någon rätt till egendomen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEgendom som är enskild ska enligt sambolagens bestämmelser inte ingå i en bodelning. Enskild egendom uppkommer genom att en sambo fått egendomen i gåva av någon annan än den andra sambon, genom arv eller testamente; i samtliga fall krävs att givaren eller testatorn föreskrivit villkor om att egendomen ska vara enskild (4 § sambolagen). I ditt fall var din andel i fastigheten din enskilda egendom enligt villkor i testamente. Däremot har du därefter sålt din andel och åter igen köpt in dig vid ett senare tillfälle. Enskild egendom kan inte uppkomma genom köp, varför din andel i fastigheten inte utgör enskild egendom.När ett samboförhållande upphör ska det, om någon av samborna begär det, en bodelning ske. I bodelningen ska sambornas samboegendom fördelas dem emellan (8 § sambolagen). Till samboegendom räknas sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning och egendomen inte är enskild (3 § sambolagen). Till samboegendomen räknas inte bostad och bohag som används huvudsakligen för fritidsändamål (7 § sambolagen).I ditt fall är min bedömning utifrån det du skrivit i frågan att din andel i fritidsfastigheten inte är din enskilda egendom. Enskild egendom kan inte uppkomma genom köp. Däremot ska din andel i fastigheten inte ingå en bodelning mellan dig och din sambo. Din andel i fritidsfastigheten utgör inte samboegendom (dvs. det är inte er gemensamma bostad eller bohag som förvärvats för gemensam användning).Svaret på din fråga därmed att din sambo inte har någon rätt till din andel i fritidsfastigheten.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,