Lawline besvarar inte skolfrågor

2018-07-10 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Jag skulle vilja ha lite hjälp om så möjligt, med en uppgift rörande återtagandeförbehåll. Agnes köper tre låder cider från säljaren Jonas på kredit, förutsatt att Agnes betalar innan midsommarafton. Annars säger Jonas att han kommer kräva tillbaka cidern. Då Agnes sommarstuga värms upp med ved passar Agnes på att köpa lite ved av Jonas också, även veden köps på kredit med betalning senast dagen innan midsommar.Dagarna går och Agnes ligger nu ligger nu efter med sina betalningar. Jonas ringer henne och säger att han kommer ta tillbaka cider och veden om han inte genast får betalt.Har Jonas rätt till cidern och / eller veden? Och vad är kräver för ett giltigt återtagandeförbehåll? Mvh Ebba
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Utifrån hur din fråga är ställd bedömer jag den som att det är en skoluppgift. Lawlines policy är att vi inte besvarar sådana. Skulle jag göra en felaktig bedömning ber jag om ursäkt och du är välkommen att åter ställa din fråga.Jag hänvisar dig främst till den kurslitteratur du har för den aktuella kursen, men även eventuella föreläsningar och lärare. Mitt tips för att lösa en uppgift om återtagandeförbehåll är att du i övrigt tittar dels på de köprättsliga lagarna (köplagen respektive konsumentköplagen) och dels på de krediträttsliga lagarna (avbetalningsköplagen och konsumentkreditlagen).Välkommen åter och lycka till!Vänligen,

Hur länge blir man av med vapenlicensen vid rattfylleri?

2018-07-10 i Polis
FRÅGA |Hej. Jag blev tagen för rattfylleri i Mars månad jag hade 0,5 i promille. Jag har fast jobb och hus och är ingen alkoholist. Nu har jag fått min dom och det blev 50 timmars samhällstjänst + indraget körkort i 2 år. Jag är Jägare och har vapen som beslagtogs. I dag har jag fått domen att polismyndigheten anser att jag är olämplig att ha vapen. Därför är min fråga,är detta ett livstids straff att inte få ta ny vapenlicens.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!De författningar som styr såväl vapeninnehav som när sådant får återkallas är vapenlagen, vapenförordningen och RPSFS 2009:13 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).Polisen har återkallat din vapenlicens för att du funnits olämplig att inneha vapen (6 kap. 1 § Vapenlagen). Olämpligheten är beroende av att du dömts för rattfylleri. Ingen av författningarna innehåller någon uttalad gräns för när du tidigast kan få licens igen. I anslutning till polisens föreskrifter om vapenlagstiftningen finns det dock allmänna råd. Allmänna råd är rekommendationer för hur man kan eller bör göra för att uppfylla de bindande reglerna, men inte bindande i sig. Även om de allmänna råden inte är bindande kan de ändå ses som en måttstock om vad som är ungefärligt att vänta sig, både från tillståndsmyndigheten och från en eventuell domstol i det fall du skulle få avslag på en licensansökan och överklaga beslutet.Enligt de allmänna råden bör en förutsättning för vapenlicens vara att sökanden gjort sig känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig. Brister vederbörande i något av dessa avseenden bör inte vapenlicens godkännas. Om den sökande gjort sig skyldig till rattfylleribrott bör det i normalfallet inte godkännas någon vapenlicens förrän minst tre år förflutit sedan gärningen begicks (FAP 551-3 s. 8-9).Svaret på din fråga är således att det inte är ett livstidsstraff att bli av med vapenlicensen. Du bör däremot räkna med att det bör gå minst tre år från att du gjorde dig skyldig till rattfylleri, tills att du kan hoppas på att återigen få vapenlicens. Eftersom de allmänna råden inte är bindande kommer det att göras en bedömning i det enskilda fallet. Det innebär att du å ena sidan skulle kunna få godkänt vapenlicens tidigare men å andra sidan att det kan krävas längre tid än tre år. Sådant som skulle kunna göra att det krävs mer än tre år är t.ex. om du skulle göra dig skyldig till något annat brott, eller på annat sätt anses vara olämplig. Du kan dock ha gränsen om tre år som en måttstock för vad du åtminstone bör räkna med.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur lång är uppsägningstiden vid provanställning?

2018-07-10 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag hade tackar ja till en provanställning hos ett företag som börjar den 1 augusti. Men nu har jag fått ett annat, bättre jobberbjudande och har därför meddelat det första företaget att jag inte vill börja där och också skrivit på för jobb nummer 2. Kan den första arbetsgivaren tvinga mig att börja arbeta under uppsägningstiden? Och i så fall hur lång uppsägningstid gäller vid provanställning och från när börjar den gälla? Gäller den från det datum jag säger upp mig eller från det datum jag skulle ha börjat? Företaget har inget kollektivavtal.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig i ditt fall är lagen om anställningsskydd (1982:80), nedan benämnd LAS. Lagen är semidispositiv vilket innebär att det inte kan avtalas om sämre skydd mellan dig och arbetsgivaren, än vad LAS ger dig. Det får däremot göras inskränkningar genom ett kollektivavtal (2 § LAS). Efter vad du beskrivit i din fråga saknas kollektivavtal vilket gör att LAS regler är de som gäller mellan dig och arbetsgivaren.Du har vid provanställning ingen uppsägningstid enligt LASDet får vid anställning avtalas om en prövotid om högst sex månader, s.k. provanställning. Syftet är att arbetsgivaren ska ha möjlighet att utvärdera dig som arbetstagare innan du blir tillsvidareanställd. Vill arbetsgivaren inte att du ska arbeta kvar efter att prövotiden gått ut måste arbetsgivaren lämna besked om det innan så sker. På samma sätt måste du som arbetstagare lämna besked att du inte vill arbeta kvar, senast när prövotiden går ut. Om inte sådant besked lämnas av varken dig eller arbetsgivaren övergår provanställningen i en tillsvidareanställning (6 § LAS). Om arbetsgivaren avsluta provanställningen i förtid, eller har för avsikt att provanställningen inte ska övergå i en tillsvidareanställning, ska denne informera dig minst två veckor i förväg (31 § LAS). Något sådant krav finns inte för dig som arbetstagare.Sammanfattningsvis innebär detta, att du inte har någon uppsägningstid under provanställningen. Undantaget är om det finns ett kollektivavtal som stadgar annorlunda, men så är det enligt din uppgift inte i fallet. Som provanställd kan du i princip informera chefen idag att du inte kommer imorgon. Den arbetsgivare som du benämner som den första arbetsgivaren kan inte "tvinga" dig att arbeta eftersom du inte har någon uppsägningstid. Du bör dock informera arbetsgivaren att du inte kommer till arbetet den 1 augusti så de har möjlighet att anställa någon annan.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till med ditt nya jobb!Vänligen,

Är ett erkännande när jag var berusad giltigt?

2018-07-09 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej det är nämligen så att jag är misstänkt för rattfylleri, Polisen tog mig inte bakom ratten utan stod vid bilen och fick hjälp av några att försöka dra upp den ur ett dike. Polisen dök sedan upp och lät mig blåsa sedan vidare till sjukhuset för blod prov och sist till station för pisse prov. Dom skrev sedan en rapport där jag fick beskriva händelsen. Det är här det blir lite suddigt, jag var rätt så påverkad och föraren va nykter men han gick från platsen medans jag stannade kvar och vill få upp min bil. Har ett svagt minne att jag av någon anledning erkände att det var jag som körde, ringde upp polisen och frågade vad som stod i rapporten och det enda dom svara var att jag skulle in på förhör igen efter provsvaren hade kommit. Min fråga är nu, gäller ett erkännande som sagts när en person varit berusad eller måste det vara påskrivet eller erkänt i rätten för att det ska gälla, eller är det möjligt att dom inte kan fälla mig då dom inte tog mig bakom ratten och inte har några vittnen.
Dennis Lavesson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om förhör och bevis finns i rättegångsbalken (RB) medan reglerna om rattfylleri finns i trafikbrottslagen. Jag kommer i mitt svar till dig att dels redogöra för vad som gäller för förhör och bevisning, dels vad som gäller vid en eventuell rättegång. Avslutningsvis sammanfattar jag och ger mitt råd i det enskilda fallet.I Sverige har vi fri bevisföring – allt kan användasPolisen får hålla förhör med dig för att utreda vad som hänt, även om förundersökning ej är inledd (23 kap. 3 § fjärde stycket RB). Det innebär att polisen gjorde rätt som förhörde dig vid olycksplatsen för att kunna utröna vad som skett. Att du var onykter förtar inte i sig erkännandet. I Sverige har vi fri bevisföring vilket innebär att åklagaren kan lägga fram bevis till domstolen oavsett hur de har tillkommit. I teorin kan t.o.m. olagligt framkallade bevis få lov att användas. Dock ska domstolen göra en värdering av beviset i sig och hur mycket det är värt (35 kap. 1 § RB).Det är åklagaren som har bevisbördan vid en eventuell rättegångOm du blir åtalad för rattfylleri kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § Trafikbrottslagen). Är brottet grovt kan du dömas till fängelse i högst två år (4 a § Trafikbrottslagen). Det är åklagaren som har bevisbördan för att du faktiskt har kört bilen alkoholpåverkad och beviskravet är högt ställt. Det brukar benämnas att det ska vara "ställt utom rimligt tvivel" att så har skett. Det innebär att åklagaren har en skyldighet att lägga fram bevisning som är så entydig att det inte finns några rimliga alternativ. I ditt fall är det omöjligt att svara på om du kommer att bli dömd eller ej, i slutändan är det upp till domstolen. Dock är det sannolikt inte tillräckligt att du "erkände" på plats. Om du verkligen inte körde bilen påverkad och det enda "beviset" för att så har skett är att du sa det på platsen är det inte säkert att du blir dömd heller. Vid en eventuell rättegång kommer domstolen att beakta att du erkänt på plats, den kommer att beakta eventuella förklaringar du kommer med i efterhand samt den kommer att beakta annan bevisning åklagaren lägger fram. Därefter tar domstolen ställning till om åklagaren bevisat bortom rimligt tvivel att du faktiskt körde bilen i onykter tillstånd.Sammanfattningsvis är ditt erkännande "giltigt" och får användas som bevis, även om du inte erkänt det i rätten eller skrivit under på det. Däremot är det åklagaren som har bevisbördan för att du kört bilen i berusat tillstånd och det finns ingenting som hindrar dig från att förklara varför du svarade som du gjorde, vilket domstolen ska beakta i sin bevisvärdering. Mitt råd till dig, om du verkligen inte körde bilen berusad, är att du förklarar i eventuella kommande förhör, men framförallt under eventuell domstolsförhandling exakt vad som skedde och varför du svarade som du gjorde. Har du verkligen inte kört bilen berusad borde det inte heller finnas andra bevis för att du gjort det.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Hur mycket böter får jag för ringa narkotikabrott?

2018-07-10 i Narkotikabrott
FRÅGA |I mars försökte jag ta livet av mig, överdoserade och låg i respirator. Idag ringde polisen och sa att jag kommer få ringa narkotika då jag hade 9 olika substanser i mig. Har inte fått reda på mängden än av alla substanser. Mina fråga är vad kan jag förvänta mig i böter? Har försäkringskassan och ej tidigare straffad
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett typexempel för ringa narkotikabrott är eget bruk (dvs. en lindrigare hantering som normalt skadar endast brukaren själv). Om du döms för ringa narkotikabrott är straffet böter eller fängelse i högst sex månader (2 § Narkotikastrafflagen). Även om fängelse finns med i straffskalan är det normala att det endast utdöms bötesstraff. Straffet för eget bruk är trettio dagsböterEnligt såväl praxis som Åklagarmyndighetens RättsPM om strafföreläggande i bötesmål leder eget bruk alltid till lägsta möjliga bötesstraff (30 dagsböter) oavsett vilket slags narkotika det gäller (se NJA 2005 s. 348 I och II samt Åklagarmyndighetens RättsPM 2012:7, uppdaterad i juli 2017, Strafföreläggande i bötesmål - en sammanställning av tillämpade påföljder).Dagsboten bestäms utifrån din inkomst, förmögenhet och försörjningsskyldighetNär det bestämts antalet dagsböter du ska dömas till kommer det att göras en beräkning för hur stor boten ska vara. Det lägsta beloppet är femtio kronor och det högsta är ettusen kronor. I bedömningen beaktas vad som är skäligt med hänsyn till din inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Om det finns särskilda skäl får beloppet jämkas, minsta bötesbelopp är dock 750 kr (25 kap. 2 § BrB). Att ett belopp får jämkas innebär att det kan sättas till lägre än vad det borde göras utifrån beräkningen. Möjligheten att få beloppet jämkat är liten då jämkning bör tillämpas restriktivt. Ett skäl för jämkning kan dock vara om du har mycket små eller inga inkomster och att minimibeloppet om femtio kronor då skulle drabba dig allt för hårt.Sammanfattningsvis är straffet för ringa narkotikabrott genom bruk trettio dagsböter. Exakt vad dagsboten kommer att bli går tyvärr inte att säg dels då jag inte vet något om din ekonomi och dels då det i slutändan är domstolen som bestämmer det. Har du en låg inkomst kan du dock räkna med att du kommer att hamna i det lägre intervallet.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Kan testator testamentera all kvarlåtenskap till ett enda syskonbarn?

2018-07-10 i Testamente
FRÅGA |Skulle vilja ställa en fråga ,det är så att min faster har avlidit hon hade inga barn,jag hennes brors barn, inga av hennes syskon lever,kan hon lagligt bara testementera all kvarlåtenskap till ett enda syskonbarn,mvh Hans-åke karlsson tacksam för svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB). Det finns i svensk rätt en testationsfrihet innebärande att testatorn (i det här fallet din avlidne faster) kan fördela sin kvarlåtenskap genom testamente. Testationsfriheten är dock inte utan inskränkningar.Bröstarvinge, första arvsklassen, har alltid rätt till sin laglottBröstarvinge utgör första arvsklassen och är arvlåtarens barn. Om något av arvlåtarens barn har avlidit ärver istället dennes barn (dvs. barnbarn) genom s.k. istadarätt (2 kap. 1 § ÄB). Istadarätten är obegränsad och kan således även gälla barnbarns barn osv. Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Även om arvlåtaren testamenterat bort hela sin kvarlåtenskap har alltså bröstarvingen rätt till sin laglott. För att en bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs det att den påkallar s.k. jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Enligt den uppgift du lämnat hade din faster inga barn varför det heller ej finns någon som kan begära sin laglott.Övriga arvsklasser har ingen rätt till laglottFinns det ingen arvtagare i första arvsklassen går man istället över till andra arvsklassen. Först i andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar, därefter den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). I den tredje arvsklassen finns far- och morföräldrar (2 kap. 3 § ÄB). Den stora skillnaden mellan första arvsklassen och övriga arvsklasser är att det inte finns någon rätt till laglott som det gör för bröstarvingar.Svaret på din fråga är således att din faster kan testamentera bort all sin kvarlåtenskap till ett enda syskonbarn. Eftersom hon inte har några bröstarvingar som kan begära sin laglott är det endast arvingar i andra och/eller tredje arvsklassen kvar. Dessa har ingen rätt till någon laglott och kvarlåtenskapen kan fördelas helt efter din fasters vilja i testamentet.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Måste man skriva någon klausul för att ha rätt till efterarv?

2018-07-09 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Min mor har gått bort och vi har i familjen beslutat att vi 4 bröder inte ska ta ut arvsrätten så att vår far/styvfar kan bo kvar i huset. Vi pratar då om att vi ska avsäga oss arvsrätten. Vi är 4 halvbröder varav två ej är riktiga barn till styvfadern som ska bo kvar i huset. Om vi två "oäktingar" avsäger oss arvsrätten innebär det att när styvfadern går bort så ärver bara hans två riktiga barn? Måste man skriva en klausul där vi inte avsäger oss arvsrätten utan bara skjuter den fram tills styvfar gått bort?MvhJohan
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Arvsrätt regleras i ärvdabalken (ÄB). De två av bröderna som har er mor och den efterlevande maken som föräldrar är bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allt och att bröstarvingarna ärver den dagen maken går bort (3 kap. 1 § ÄB).Som särkullbarn kan ni ta ut arvet direkt, eller vänta med det tills maken går bortDu och den av bröderna som inte är barn till den efterlevande maken kallas särkullbarn. Som särkullbarn har ni rätt att ta ut ert arv direkt (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Om ni särkullbarn väntar med att ta ut ert arv har ni istället rätt till arvet efter er mor den dag hennes make går bort (3 kap. 9 § ÄB). Detta kallas för efterarv. Ni behöver alltså inte, som du föreslog, skriva en klausul som ger er en rätt att ärva i framtiden. Sådan rätt finns redan lagstadgad. Den dag er mors make går bort har ni rätt till efterarvBestämmelserna för hur arvsfördelningen går till stadgas i 3 kap. 2 § ÄB men kan vara svårtydd, varför jag nedan kommer att ge ett exempel för hur det kan gå till. Om ni två särkullbarn avstår från ert arv så ärver er mors make allt. För att göra det enkelt kan vi anta att efter att bodelning har gjorts och delats ut, är hälften av makens egendom arvet från er mor. Den andra halvan är hans egen egendom. Egendomen efter er mor ärver han med fri förfoganderätt vilket innebär att han inte kan testamentera bort den, däremot får han lov att t.ex. sälja den om han vill. Den dag maken går bort kommer hälften av hans egendom att fördelas mellan er fyra bröder som arv efter er gemensamma mor. Den andra hälften kommer de två bröder som är bröstarvingar att ärva efter sin far. Egendomen kan då ha ökat, minskat eller vara detsamma i värde. Ni har således inte rätt till en viss summa, utan en kvotdel av makens totala egendom som motsvarar arvet efter er mor. Även om ni avstår ert arv nu kommer ni således att ärva er mor, medan de två bröder som har er mor och den efterlevande maken som far kommer att ärva båda.Sammanfattningsvis innebär detta som svar på din fråga att det inte bara är den efterlevande makens "riktiga" barn som kommer att ärva. Avstår ni från arvet nu kommer ni särkullbarn i framtiden ändå att ärva er mor, medan bröstarvingarna kommer att ärva dels efter er gemensamma mor, dels efter sin far. Ni behöver inte skriva någon klausul för att ha rätt till efterarv.Hoppas du fått svar på din fråga och jag beklagar bortgången av er mor.Vänligen,

Kan jag sluta på dagen om jag inte fått min lön utbetald?

2018-07-09 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Företaget jag jobbar för har inte betalat min förra månadslön fram till idag, har jag rätt att säga upp mig med omedelbar verkan, fast i kontraktet står en månad uppsägningstid?
Dennis Lavesson |Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med dina fråga!Den lag som är tillämplig mellan dig och arbetsgivaren är lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Både du och arbetsgivaren är skyldiga att uppfylla era skyldigheter enligt anställningsavtalet. Arbetsgivarens viktigaste skyldighet enligt anställningsavtalet är att betala ut lön. Du har som arbetstagare rätt att få din lön på den avtalade tiden, om lönen inte betalas ut i tid kan du kräva dröjsmålsränta av arbetsgivaren.Att inte betala ut lön kan ge dig rätt att sluta med omedelbar verkanEn arbetsgivare som inte betalar ut lön anses ha åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren i väsentlig mån. Arbetstagaren har då rätt att med omedelbar verkan frånträda (dvs. avsluta) anställningen (4 § tredje stycket LAS). Redan ett inte obetydligt dröjsmål med att betala ut lön anses både enligt lagens förarbeten och av praxis innebära att arbetsgivaren åsidosatt sina ålägganden i den mån att arbetstagaren har rätt att avsluta anställningen direkt (prop 1973:129 s. 241 och t.ex. AD 1976 nr 135).Naturligtvis har det betydelse hur länge lönen har försenats och det finns inte någon exakt tidsgräns uttalad i lagen. En bedömning får snarare göras från fall till fall om dröjsmålet är så allvarligt att du har rätt att avsluta anställningen direkt. Att arbetsgivaren är någon dag försenad ger dig sannolikt inte en rätt att avsluta anställningen, går det t.ex. en vecka borde kravet i större utsträckning vara uppfyllt.Mitt råd till dig är att om du är fackligt organiserad vänder du dig till ditt fackförbund för hjälp. Fackförbundet kan dels ge dig juridisk hjälp, dels utöva påtryckningar mot arbetsgivaren för att lönen ska utbetalas. Svaret på din fråga, kortfattat, är att du kan säga upp dig med omedelbar verkan. Om lönen inte bara är försenad med någon enstaka dag behöver du inte arbeta under uppsägningstiden. Du kan i sådana fall gå på dagen.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,