Kan jag få resning i en tredskodom som meddelats mot mig?

2020-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. Jag har fått en tredskodom utan att jag blev kallad varken via mejl eller brev till förhandlingDet är en tvist om en faktura på 66 000 kr som ej har redovisat tim antalet på ut fört arbete. ett a4 dokument har skrivits till mina systerbarn att de ska lägga tilllbaka arvet i min mors dödsbo dvs helt ologiskt, han skulle ha skrivit till min bror o far om det som är dödsbodelägareHur ser du om att jag kan få resning i målet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har det i en tvist du varit i meddelats en tredskodom mot dig på grund av din utevaro från förhandlingen. Enligt dig har utevaron berott på att du inte blivit kallad, varken per brev eller e-post. Du undrar vid dina möjligheter till resning är.En tredskodom får inte överklagas av den part som tredskodomen meddelats mot, dvs. den som inte avgett något svaromål eller uteblivit (49 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken, RB). Det finns däremot en möjlighet för vederbörande att söka återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades. Om återvinning inte söks står domen fast i den del den gått parten emot. Ansökan om återvinning ska göras skriftligen. Om tredskodom meddelats utan huvudförhandling, bör ansökan innehålla allt som behövs från sökandens sida för förberedelsens fullföljande (44 kap. 9 § RB). Efter att domen vunnit laga kraft får resning beviljas enbart om grova rättegångsfel förekommit eller om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag. Om omständighet eller bevis, som inte tidigare framlagts åberopas och om det hade gjorts sannolikt skulle ha lett till annan utgång i målet. Resning får bara beviljas om parten gör sannolikt, att han icke vid den rätt, som meddelat domen, kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han haft giltig ursäkt att inte göra det (58 kap. 1 § RB). För resning när det gäller en lagakraftvunnen tredskodom krävs mycket tungt vägande skäl (jfr NJA 1988 s. 98). I ditt fall kan jag dessvärre inte göra någon bedömning av om du har möjlighet att nå framgång med en resningsansökan. Rent generellt krävs det däremot mycket för att en resning ska aktualiseras. Om det däremot ännu ej har gått en månad sedan domen meddelades har du fortfarande möjlighet att söka om återvinning.Om du är intresserad kan en av våra jurister bistå dig att undersöka dels om du fortfarande har möjlighet att söka återvinning och i sådana fall göra det, alternativt att undersöka dina möjligheter till resning. För en offert och vidare kontakt är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ner straffet vid bokföringsbrott till lägre än villkorlig dom?

2020-07-24 i Övriga brott
FRÅGA |Fråga: Strafföreläggande eller rättegång? Vad skall jag välja? Jag har ett litet bolag (AB), som alltid lämnat in bokslut i tid ca 15 år. 2017-18 hände många negativa saker och jag övervägde att lägga ned bolaget. (utan skulder). Men, så kom det nya möjligheter och jag beslutade, men försent, att driva bolaget vidare. 2017 ÅRS bokslut lämnades på grund av detta in för sent. Jag betalade de förseningsavgifter som ställdes ut. 2018 och 2019 lämnas in i tid. För en månad sedan fick jag en kallelse till EBM och fick veta att någon privatperson anmält förseningen för2017 års bokslut och att de genomförde en förundersökning om brott. Efter förhöret fick jag frågan om strafföreläggande. Företagsbot på 50.000:- (minus straffavgifterna, samt villkorlig dom. Företagsboten slår hårt på likviditeten, och den villkorliga domen tycker jag är hård, då jag är ostraffad sedan tidigare. Har jag någon möjlighet att mildra detta föreläggande i en rättegång?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtan att du skriver det uttryckligen är mitt antagande att du anses ha gjort dig skyldig till bokföringsbrott. För bokföringsbrott döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Straffet är fängelse i högst två år, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (11 kap. 5 § brottsbalken). Bokföringsbrott innefattar bland annat för sent inlämnat bokslut. I praxis har förseningar på mer än fem månader vanlig bedömts som bokföringsbrott av normalgraden, oavsett omständigheterna i övrigt. Vid förseningar på mellan tre och fem månader har även övriga omständigheter vägts in i bedömningen av huruvida brottet är ringa eller av normalgraden. Det ska dock alltid göras en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet (NJA 2018 s. 77, p.16-21).Jag har vid genomgången av svaret till dig gått igenom vilken påföljd domstolarna vanligen dömer ut vid bokföringsbrott av normalgraden. Den vanligaste påföljden är just villkorlig dom eventuellt i kombination med dagsböter eller samhällstjänst. Att villkorlig dom väljs som påföljd istället för ett fängelsestraff motiveras vanligen med att den åtalade tidigare är ostraffad eller åtminstone inte är dömd för liknande brottslighet och lever under ordnade förhållanden samt att det saknas anledning att befara att vederbörande kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. I de fall den villkorliga domen inte kombineras med dagsböter eller samhällstjänst är det vanlig för att det utdömts en företagsbot.I ditt fall är det rimligt att räkna med en villkorlig dom trots att (och tack vare) att du tidigare är ostraffad. Den lägsta företagsboten som kan utdömas enligt brottsbalkens regler är 5.000 kronor (jfr 36 kap. 8 § andra stycket brottsbalken). En dagsbot om 50.000 kronor vid bokföringsbrott är däremot, sett till hur domstolarna normalt sett dömer, en vanlig summa.För det fall att du gjort dig skyldig till bokföringsbrott av normalgraden är min bedömning att du inte blir av med den villkorliga domen. Om du skulle lyckas bli av med företagsboten skulle det sannolikt innebära att din villkorliga dom istället förenas med dagsböter. Enda sättet för dig att få en lägre påföljd är att lyckas få ner brottet till ringa bokföringsbrott. För att undersöka möjligheterna därom är min rekommendation att du anlitar en advokat som är specialiserad på ekonomisk brottslighet. Tyvärr arbetar vår juristbyrå varken med straffrätt eller skatterätt.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Frågor om engagemangsbesked vid skilsmässa

2020-07-22 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Engagemangsbesked från båda parter skall lämnas till till bodelningsförättaren vid min dotters skilsmässa.1: Vad skall ett sådant innehålla ?2: Om ena parten inte uppfyller detta , hur kan detta framtvingas efter c:a 2 års vägran.3: Skall detta utfärdas av berörda banker m.fl. ?4: Hur lång tid från brytdatumet och bakåt skall redovisas i detta ?5: Blir det rättegång om detta inte fungerar och hur startas detta ?6: vem betalar rättegångskostnaderna ?7: framgår allt som behövs av ett engagemangsbesksked eller måste man ha alla kontoutdrag ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga ska din dotter skilja sig och en bodelningsförrättare är utsedd. Parterna ska nu lämna ett engagemangsbesked till förrättaren och du har därom en del frågor. Vad ska ett engagemangsbesked innehålla? Ska engagemangsbeskedet utfärdas av berörda banker m.fl.? Framgår allt som behövs av ett engagemangsbesked eller måste man ha alla kontoutdrag? Hur lång tid från brytdatumet och bakåt ska det redovisas i engagemangsbeskedet?Ett engagemangsbesked är en detaljerad förteckning över de flesta av en persons engagemang i den aktuella banken. I beskedet brukar framgå uppgifter om lån, sparkonton m.m. Engagemangsbeskedet är i regel möjligt att beställa från banken man är kund i, antingen genom att ringa/besöka banken eller via internetbanken. Huruvida allt som behövs av engagemangsbeskedet framgår kan jag dessvärre inte besvara, detta är beroende av vilka uppgifter bodelningsförrättaren begär. Detsamma gäller hur långt från brytdatumet och bakåt det ska redovisas i engagemangsbeskedet. Huvudregeln vid bodelning är att bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § första stycket äktenskapsbalken). I vissa fall kan det dock finnas skäl för bodelningsförrättaren att gå längre tillbaka än ansökningsdatumet för skilsmässan, exempelvis för att avgöra om den ena maken utan den andra makens samtycke inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes minskat sitt giftorättsgods i inte obetydlig omfattning (jfr 11 kap. 4 § första stycket äktenskapsbalken).Om ena parten inte lämnar in engagemangsbesked hur kan det då framtvingas? Blir det rättegång om engagemangsbeskedet inte lämnas in och vem står för rättegångskostnaderna?När det behövs ska bodelningsförrättaren se till att bouppteckning förrättas. Varje make är skyldig att uppge sina tillgångar och skulder. Ett sätt att ha möjlighet att avgöra vilka tillgångar och skulder en make har är genom engagemangsbesked, men även genom kontoutdrag m.m. Om en make vägrar att lämna uppgifter till bouppteckningen (skulle exempelvis kunna vara att vederbörande vägrar att lämna in engagemangsbesked, kontoutdrag m.m.) kan bodelningsförrättaren ansöka att domstolen ska förelägga och utdöma vite (17 kap. 5 § första stycket äktenskapsbalken). Ett föreläggande och utdömande av vite är således ett sätt av bodelningsförrättaren att tvinga fram att korrekta uppgifter lämnas in. En make är även skyldig att bekräfta riktigheten av upprättad bouppteckning med inför domstolen, om den andre maken begär det (17 kap. 5 § andra stycket äktenskapsbalken).Det har i praxis uttalats att i ärenden om vitesföreläggande är det inte domstolens uppgift att överpröva bodelningsförrättarens bedömning att uppgifter behövs av parten ifråga. Domstolen bör istället i allmänhet begränsa sin prövning till att avse huruvida parten vid tiden för domstolsprövningen fullgjort sina skyldigheter att lämna uppgifter. Ett ärende avseende föreläggande och utdömande av vite utgör inte en tvist där enskilda är motparter till varandra varför ett yrkande om ersättning för rättegångskostnader inte kan prövas (NJA 2013 s. 602). Om bodelningsförrättaren begär att domstolen ska förelägga och utdöma vite och parten i fråga anlitar ett ombud kan hen således inte begära betalt för ombudskostnaderna. Bodelningsförrättarens arvode betalas utifrån uppdraget som förrättare. Utgångspunkten är att makarna betalar hälften av kostnaderna var. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ökade kostnader (17 kap. 7 § äktenskapsbalken). Det skulle kunna innebära att om en make vägrar att lämna ut uppgifter och det krävs att domstolen utdömer vite, kan maken behöva betala större del av bodelningsförrättarens arvode i slutändan.Om du, eller din dotter, behöver vidare hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli döms till fängelse för rattfylleri, olovlig körning och fortkörning?

2020-07-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag gjorde något otroligt korkat och dumt. Min dotter ringde natten till Söndagen och var då på annan ort och hon var jätte ledsen och bad mig komma. Klockan var två på natten och jag sa bara självklart utan att tänka på att jag druckit kvällen innan. Jag blir då stoppad på motorväg och polisen berättar att jag kört 153 km på 110 väg. Polisen informerar mig att de tar körkortet jag frågar då vad som händer med min bil och när jag kan hämta den. Polismannen svarar efter det att du blåst så kan du hämta bilnyckeln följande eftermiddag och du har då 48 timmar på dit att köra hem bilen. Blåste, vilket ger positivt utslag. På polisstationen visar utandningsprovet 1.06 promille och kan inte tro att det är sant kände mig nykter då jag åkte. Blir förhörd och får lämna stationen efter det. Följande eftermiddag tar jag mig till polisstationen och hämtar ut nyckeln. Polisen som lämnar nyckeln frågar om jag vet var bilen står och jag säger att jag vet var den står. Hämtar sedan bilen och kör ca 200 m o blir stoppad av en civilpolisbil och han frågar naturligtvis efter körkort, jag är helt lugn och svarar bara att jag blev av med det inatt. Då säger polisen att jag absolut inte får köra bil utan körkort, berättar då vad polismannen informerat mig om tidigare på natten. Blir delgiven misstanke om olovlig körning. Jag är tidigare ostraffad och har ett bra jobb, har dessutom vårdnaden om två killar under 16, Kommer jag att få fängelse?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har du blivit stoppad på motorväg när du kört din bil i en hastighet om 153km/h där hastighetsbegränsningen var 110 km/h. Du fick information av polisen att ditt körkort blev indraget men att du hade 48 timmar på dig att hämta bilen. Då du på plats blåste positivt fick du följa med till polisstationen där du blåste 1.03 promille. Dagen efter hämtade du ut bilen och blev stoppad och misstänkt för olovlig körning.Ett körkort ska återkallas bland annat om körkortshavaren gjort sig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri och överskridande av högsta tillåtna hastighet om överträdelsen inte kan anses som ringa (5 kap. 3 § p1 och p4 körkortslagen). Om hastighetsbegränsningen överskrids på en sträcka där högsta tillåtna hastighet är 110km/h återkallas körkortet i regel om den överskrids med mer än 30km/h. Den som framfört ett motordrivet fordon med minst 0.2 promille i blodet eller 0.10 mg/ml i utandningsluften döms för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader (4 § lagen om straff för vissa trafikbrott). För grovt rattfylleri döms den som haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1.0 promille i blodet eller 0.50 mg/l i utandningsluften (4 a § lagen om straff för vissa trafikbrott). Ett körkort ska återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas slutligt (5 kap. 5 § körkortslagen). Polisen har således gjort rätt som återkallat ditt körkort tills vidare för att slutligt beslut sedermera ska tas av Transportstyrelsen.Om körkortshavaren visat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller annat ämne, alternativt om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på grund av rattfylleri, grovt rattfylleri eller överskridande av högsta tillåtna hastighet, ska körkortet omhändertas. Om körkortet ska omhändertas på grund av överskridande av högsta tillåtna hastighet får körkortshavaren medges rätt att under 48 timmar närmast efter omhändertagandet köra det slag av fordon som körkortet berättigar honom till (5 kap. 7 § körkortslagen).I ditt fall kan konstateras att du gjort dig skyldig till överskridande av högsta hastighet med 43 km/h. Det i sig är tillräckligt för att återkalla ditt körkort. Jag blir dock något osäker på huruvida du eventuellt gjort dig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri. Gränsen för grovt rattfylleri går vid antingen 0.50mg/l i utandningsluften eller 1.0 promille i blodet. I din fråga skriver du förvisso 1.03 promille, vilket skulle kunna peka på att det skett en mätning av alkoholkoncentrationen i ditt blod. Å andra sidan skriver du att du blåste vilket talar för ett utandningsprov. Det är därmed svårt för mig att avgöra huruvida du eventuellt gjort dig skyldig till rattfylleri av normalgraden eller grovt rattfylleri. För det fall att det rör sig om rattfylleri av normalgraden är straffet i normalfallet 40-150 dagsböter (beroende på alkoholkoncentrationen). Då det rör sig om flerfaldig brottslighet (fortkörning och eventuellt olovlig körning) kan antalet dagsböter bli högre.Om det är så att du är misstänkt för grovt rattfylleri och sedermera döms utgör det sådan brottslighet att det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse. Presumtionens styrka varierar dock beroende på brottslighetens karaktär och omständigheterna kring brottet. Högsta domstolen har uttalat att den som har en alkoholhalt i blodet om mer än 1,5 promille får antas utgöra ett sådant faromoment i trafiken att en icke frihetsberövande påföljd inte kan anses utgöra en tillräckligt ingripande påföljd (se NJA 2002 s. 653). I rättsfallet NJA 2003 s. 495 har domstolen uttalat att ett fall av grovt rattfylleri utan särskilt försvårande eller förmildrande omständigheter har ett straffvärde om fängelse en månad. Sett till praxis är det där fängelsestraffet brukar hamna för grovt rattfylleri, 1-2 månaders fängelse beroende på hur grovt brottet anses vara. Som försvårande i ditt fall skulle kunna anföras att överskridit hastigheten med 43 km/h.Om du döms för grovt rattfylleri riskerar du att dömas till fängelse. Istället för fängelse kan domstolen besluta att döma till villkorlig dom i förening med dagsböter eller samhällstjänst. I bedömningen tas hänsyn till om du tidigare är straffad men även brottets grovhet (alkoholkoncentration m.m.).När det gäller den olovliga körningen är det något oklart huruvida du gjort dig skyldig till brottet eller ej. Om ditt körkort återkallats tills vidare är det ett brott att fortsatt köra bil. Polisen kan däremot ge dig tillstånd att köra i 48 timmar om körkortet återkallats på grund av hastighetsöverträdelse. I det fallet brukar man däremot få en särskild lapp att visa upp. Å andra sidan ska ditt körkort omhändertas i det fallet och även vid rattfylleri, så verkar inte ha skett. Har du inte på något sätt informerats om återkallelsen av körkort och ditt körkort inte omhändertagits går det således att argumentera för att körningen inte var olovlig. I ditt fall har jag däremot inte tillräcklig information för att göra någon närmre bedömning.Min rekommendation för det fall att du blir åtalad för grovt rattfylleri (vilket är den åtalspunkt som renderar störst risk för ett kortare fängelsestraff) är att du begär att få en advokat utsedd. Vår juristbyrå arbetar inte med straffrätt varför min rekommendation är att du antingen begär en offentlig försvarare eller, i förväg genom egen finansiering, konsulterar en advokatbyrå som arbetar med straffrätt. Offentlig försvarare ska på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader, men även om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen i målet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till en annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt finns särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör (21 kap. 3 a § rättegångsbalken). Beroende på omständigheterna är det inte säkert att du medges en offentlig försvarare, då har du däremot ändå rätt att på egen bekostnad anlita en försvarare.Sammanfattningsvis riskerar du ett kortare fängelsestraff om du döms för grovt rattfylleri. Det finns en utgångspunkt vid grovt rattfylleri att fängelse ska bestämmas som påföljd. Det finns däremot möjligt för domstolen att istället välja villkorlig dom i förening med dagsböter eller samhällstjänst. Döms du endast för rattfylleri av normalgraden kommer straffet sannolikt att sluta på dagsböter. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad räknas som fastighetstillbehör och vad är stadigvarande bruk?

2020-07-26 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Många servitut verkar verkar luta sig mot jordbalken 2 kap. Vad är stadigvarande bruk? Låter mer som en näring än ett fritidshus. Och kan fastighetstillbehör vara en byggnad med nyttjanderätt på min mark?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI 2 kap. jordabalken (JB) behandlas i dess första lagrum vad som utgör allmänna fastighetstillbehör. Som fastighetstillbehör räknas byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk, på rot stående träd och andra växter samt naturlig gödsel (2 kap. 1 § första-fjärde stycket JB). Som byggnader räknas inte bara hus utan även murar, broar, bryggor och andra uppbyggda konstruktioner. En byggnad behöver inte ligga över jordytan för att anses som fastighetstillbehör; däremot måste den vara uppförd inom fastigheten. Flyttbara skjul som kan transporteras från plats till plats räknas inte som fastighetstillbehör. Däremot krävs det inte att en byggnad sammanfogas med marken för att den ska räknas som fastighetstillbehör. Exempelvis räknas en oljecistern som inte är fäst vid marken utan enbart hålls kvar av dess tyngd som fastighetstillbehör (se prop. 1966:24 s. 60 och 88). Exakt vad som anses med stadigvarande bruk framkommer inte av lagtexten. I praxis har däremot uttalats att "installatörens" avsikt med att tillföra föremålet ska ha varit att det ska vara där för mer permanent bruk. Viss ledning torde vara möjligt att ta från Skatteverkets allmänna råd om de allmänna grunderna för taxeringen och värdesättningen fr.o.m. 2020 års fastighetstaxering. I de allmänna råden anses med byggnad för stadigvarande bruk en byggnad som med någon grad av säkerhet kan bedömas stå på fastigheten minst fem år, eller byggnad som har stått på fastigheten mer än fem år.Som fastighetstillbehör räknas även byggnad eller anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövandet av ett servitut till förmån för fastigheten och inte hör till den fastighet där den finns (jfr 2 kap. 1 § femte stycket JB). Som synes är en byggnad eller anläggning som innehas med stöd av en servitutsrätt på annan fastighet tillbehör till den härskande fastigheten, om inte anläggningen redan är tillbehör till den tjänande fastigheten. Om anläggningen uppförts av ägaren till den härskande fastigheten och rätten att ha anläggningen på den tjänande fastigheten tryggats med en servitutsupplåtelse, blir anläggningen därmed tillbehör till den härskande fastigheten. En anläggning som uppförts av fastighetsägaren – och som därmed är fastighetstillbehör – förblir tillbehör till denna fastighet även om ägaren upplåter anläggningen genom servitutsavtal till en ägare av en annan fastighet.I ditt fall kan en byggnad på din fastighet vara fastighetstillbehör trots att annan har nyttjanderätten. Om den däremot har uppförts av den härskande fastigheten och tryggats med ett servitutsavtal kan den istället utgöra fastighetstillbehör till den fastigheten. I bedömningen av vad som är att avse som stadigvarande bruk får ledning tas enligt beskrivningen ovan.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur ska fördelningen i tvist med samfällighetsförening ske?

2020-07-23 i Föreningar
FRÅGA |Hej och tack för ditt svar!Tyvärr vägrar styrelsen inför årsmöte den 28/7 att svara på just det du påpekar omlängd på nyttjanderättsavtal mm.Styrelsen har även gjort en sk rättsutredning som man inte vill redovisa innan mötet och antagligen inte heller under mötet.Kan vi kräva det?Jag har varit i kontakt med rättsutredande advokat per telefon och fått bekräftat att han" gjort klart att det finns två alternativ: riva bryggorna eller skriva nyttjanderätts avtal"!Min fråga blir därför , då denna kostnad för rättsutredningen om 29.000:- , och kommer att tas upp i den ekonomiska redovisningen verkligen kan "tas upp för alla" ?Jag anser tillsammans med 10 övriga familjer att vi agerar som "motpart" varför vi står för våra juridiska kostnader och de familjer som är för borde ta "deras" kostnader!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det har du och några andra familjer en tvist med den samfällighetsförening ni är medlemmar i. Styrelsen har inför årsmötet gjort en rättsutredning som man inte vill redovisa innan mötet och antagligen inte heller under mötet. Du undrar om ni kan kräva redovisning av nämnda rättsutredning. Du undrar även om kostnaden för rättsutredningen som kommer att tas upp i den ekonomiska redovisningen verkligen kan tas upp för alla. Du och flera andra familjer anser att ni agerar motpart varför ni står för era juridiska kostnader och föreningen borde stå för sina.Under årsmötet är styrelsen skyldig att lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som en medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna (50 § första stycket lagen om förvaltning av samfälligheter). Exakt vad som ingår i sådan upplysning om föreningens verksamhet som kan vara av betydelse för medlemmarna framgår inte närmre av lagen. Det kan dock argumenteras för att rättsutredningen kan utgöra sådan upplysning styrelsen ska informera er om efter begäran. Anser styrelseledamot eller medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt berörs av beslut som fattas på föreningsstämman inte tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot lagen om förvaltning av samfälligheter, får vederbörande klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen (53 § lagen om förvaltning av samfälligheter).Gällande kostnaderna så är det rent faktiskt så att kostnaden för rättsutredningen tillkommer föreningen (och därigenom alla medlemmar av den). I praktiken är kostnaden för samfällighetsföreningen, inte för ett antal familjer. De kostnader föreningen har betalas utifrån medlemmens andelstal. Möjligheten att få betalt för sina kostnader av motparten aktualiseras först för det fall att en tvist går till domstol och eventuellt når framgång. I det fallet kan domstolen utdöma att man som tappande part ska stå för motpartens rättegångskostnader.Jag har utifrån vad du dels skrivit i din fråga, dels utifrån din tidigare fråga, förstått att situationen är tvistig och infekterad. Därutöver förstår jag det som att samfällighetsföreningen anlitat ett juridiskt ombud. Min rekommendation är därav att även du anlitar ett ombud som företräder dig. För det fall att du önskar hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem ska betala för skador på grund av inbrottsförsök i lokal, hyresvärden eller hyresgästen?

2020-07-21 i Hyresavtal
FRÅGA |HejJag hyr ut en lokal till xxxxxxxx Livs AB (******-****) och nu har de haft ett inbrottsförsök. I samband med det så blev deras entrédörr skadad och behöver repareras alternativt bytas ut.Det skedde runt 20 juni. Eftersom vi i kontraktet har med en klausul "Yttre åverkan" där det står att hyresgästen ansvarar för skador som uppstår på dörrar å fönster till lokalen har jag inte funderat så mycket på det. Jag bad dem bara att se till att skadan blev åtgärdad snarast.Nu säger de att de inte tänker göra det utan att det är mitt ansvar! Det är därför jag vänder mig till Er för Ni bör ju ha den här typen av ärenden ganska ofta. Min inställning är att det här är hyresgästens ansvar. Utdrag ur kontrakt:Yttre åverkan☐Hyresvärden ☒Hyresgästenansvarar för skador som uppstått till följd av åverkan på entré- och andra dörrar eller portar som leder till eller från lokalen samt till lokalen tillhörande fönster, skyltfönster och skyltar. Ansvaret omfattar i samtliga fall även karmar, bågar och foder.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om hyra av såväl lokaler som hyreslägenheter regleras av 12 kap. jordabalken (JB). Vissa bestämmelser i jordabalken är tvingande, medan andra är möjliga att avtala bort. På tillträdesdagen ska hyresvärden, om inte bättre skick har avtalats, tillhandahålla lägenheten (i ert fall lokalen) i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är full brukbar för det avsedda ändamålet. Avtal får dock träffas om att lägenheten ska vara i sämre skick bland annat om upplåtelsen avser en lokal (jfr 12 kap. 9 § JB). Under hyrestiden ska hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som anses i 12 kap. 9 § JB om inte något annat har avtalats (12 kap. 15 § första stycket JB). Reglerna i 12 kap. 15 § JB hänvisar tillbaka till skicket enligt 12 kap. 9 § JB men ger även en möjlighet för parterna i ett lokalhyresavtal att komma överens att hyresgästen har underhållsskyldigheten. Att det faktiskt är möjligt att komma överens om att hyresgästen står för underhåll, skador m.m. är prövat i domstol. I ett rättsfall från Svea hovrätt (dom 2004-12-22, mål nr 5664-04) fanns det en klausul i ett lokalhyresavtal att hyresgästen skulle "svara för underhåll av lokalerna med inredning". Hyresgästen hävdade inför domstolen att klausulen enbart medförde att hyresvärden friskrevs från sitt underhållsansvar och att hyresgästen därför inte hade något ansvar. Domstolarna fann dock att hyresgästen varit skyldig att underhålla lokalen.Den klausul du citerat i din fråga är en vanlig klausul i lokalhyresavtal. Det är giltigt att avtala om att hyresgästen ansvarar för skador som uppstått till följd av åverkan på entré och andra dörrar/portar, fönster, skyltfönster m.m. Eftersom det finns en möjlighet att avtala om sådant ansvar, och ni har ett kontrakt som stadgar det, är min bedömning utifrån den information du delgivit oss i frågan hyresgästens ansvar att åtgärda. I regel brukar det även i hyresavtalet finnas avtalat att hyresgästen har en skyldighet att teckna en företagsförsäkring. Om hyresgästen har en försäkring kan den i många fall täcka hela eller delar av skadorna. Ansvaret för att skadan åtgärdas är dock hyresgästens.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister i kontakten med hyresgästen är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Går det att åtala någon trots att målsäganden är avliden och går det att begära skadestånd?

2020-07-19 i Alla Frågor
FRÅGA |HejKvinna 90 år stängs inne på äldreboendeavdelning, juli 2011 -- Jan 2012. Medges gå ut, rörelsefrihet, först efter advokat juridiskt ombud adresserat enhetschef. Dör sedan december 2014.1. Kan du ge förslag på vilka rubriceringen för stämning skulle kunna komma ifråga m a p kvinna som avlidit o därför inte är målsägare. Frihetsberövande går ej åtalas? Vad kan tänkas för grunder om man begär åtalsprövning? 2. Vilka stämningsgrunder med mig som målsägare kan ställas som förslag att pröva ur brottsmålssynpunkt, ur endast skadeståndssynpunkt som ej kräver dom.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har en äldre kvinna stängts inne på en äldreboendeavdelning juli 2011 – januari 2012. Hon har medgetts att gå ut först efter att en advokat som ombud för kvinnan kontaktat enhetschefen. Kvinnan avled sedermera december 2014.Din första fråga avser vad rubriceringen för stämningen skulle kunna vara då kvinnan avlidit och därför inte är målsägande. Inledningsvis vill jag poängtera att en åklagare har en absolut åtalsplikt. Den absoluta åtalsplikten innebär att en åklagare i princip är skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att vederbörande gjort sig skyldig till ett brott, bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och om åtalsförutsättningarna i övrigt är uppfyllda. I det fall du beskriver är det inte möjligt för mig att avgöra vilka brott som är eventuellt är aktuella. För att ett brott ska ha begåtts krävs det att de objektiva rekvisiten för brottet är uppfyllda och att det subjektiva rekvisitet om uppsåt är uppfyllt. Det är möjligt att straffa någon för ett frihetsberövande genom brottet olaga frihetsberövande. Brottet består i att man för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar hen friheten (4 kap. 2 § brottsbalken, BrB). Huruvida det är uppfyllt i det fall du beskriver kan jag tyvärr inte ta ställning till. Att den som utsatts för brott avlidit innebär däremot inte att det saknas möjligheter att väcka åtal. De flesta brott inom svensk rätt faller inom bestämmelserna om allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren väcker åtal och att åklagaren enligt ovan har en skyldighet att väcka åtal om alla omständigheter är uppfyllda. Åklagaren ska således väcka åtal även om den som utsatts för brott är avliden eller om den som utsatts för brott inte vill medverka. Eftersom det gått förhållandevis många år sedan det eventuella brottet skedde bör även has i åtanke bestämmelserna om preskription. Preskriptionstiden för brott är beroende av hur långt straff som kan utdömas och är två år för brott som kan ge max ett års fängelse, fem år för brott som kan ge max två års fängelse, tio år för brott som kan ge max åtta års fängelse, femton år för brott som kan ge över åtta års fängelse och tjugofem år för brott som kan ge livstid (35 kap. 1 § BrB). För vissa brott gäller inte preskriptionsbestämmelserna (t.ex. mord, dråp m.m. se 35 kap. 2 § BrB).Min rekommendation om du anser att det begåtts ett brott är att du gör en polisanmälan. Det ankommer inte på dig som anmälare att utreda vilket brott som begåtts och om rekvisiten är uppfyllda. Den uppgiften ankommer på polis och åklagare under förundersökningen. Det är dock möjligt att såväl utreda som att väcka åtal trots att målsäganden är avliden.Din andra fråga tolkar jag som att du undrar om du på civilrättslig grund kan väcka talan för att få skadestånd utan att det finns någon brottmålsdom. I ditt fall vet jag inte vilken din roll i ärendet är, om du t.ex. är närstående etc. Det finns enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen en skyldighet att ersätta skadan för den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en personskada. För att annan än den skadelidande ska ha rätt till ersättning krävs dock att personskadan ska ha lett till döden och att personskada som följt av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära (5 kap. 2 § första stycket p3 skadeståndslagen). Med särskilt nära avses främst make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Av rättsfallet NJA 2004 s. 26 följer att en efterlevande som mist en närstående genom en skadeståndsgrundande handling som utgångspunkt har rätt till ersättning för psykiska besvär som enligt hjälptabellerna motsvarar ett års akut sjuktid med annan vård än sjukhusvård. Vid tiden för avgörandet motsvarade det ca 25 000 kr. Vid uppsåtligt dödande ska emellertid, enligt avgörandet, schablonbeloppet läggas på en dubbelt så hög nivå varför det i regel betalas ut 50.000 kronor till efterlevande vid t.ex. mord.I ditt fall går det tyvärr inte att ge ett klarare svar för huruvida du har rätt till ersättning eller ej. Min rekommendation i ditt fall om du vill begära skadestånd är att du tar kontakt med en jurist som utreder ärendet närmre utifrån alla omständigheter. Om du är intresserad av vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,