Vad krävs för enskild vårdnad och ensam umgängesrätt?

2020-01-11 i Barnrätt
FRÅGA |- Pappa som har lämnat barnen (1,5 och 5 år gamla) ensamma i badkaret då han rastat hunden, ensamma hemma då han åkt på affären.. Det sistnämnda vid flertalet tillfällen. De äldsta barnet har berättat för mamma om händelsen, och pappan har erkänt att det hänt även för henne. Även farmor har fått det berättat från femåringen.- Mamman har under ett halvårstid för dagboksanteckningar samt filmat lite vad som händer hemma. Pappa är sträng och kontrollerande. Vill inte att barnen ska vänja sig vid att äta frukost så att de "lär sig vara hungriga" och att de ska somna själv i sina sängar (ofta gråtande tills sömn). Äter inte barnen när det är mattid, så åker dom i sängen oavsett tid på dygnet.- Pappan har vid ett tillfället kastat ut farmor ur hemmet och ner för en trapp. I samma situationen även slagit itu ytterdörren och badrumsdörren i ren ilska då farmor "la sig i barnuppfrostran".- Mamman vill söka ensam vårdnad och ensam umgängesrätt, men är rädd för att pappan ska få tillbringa ensam tid med barnen under utredningens gång eller att de ska bedömas som att umgängesrätten ska delas lika mellan föräldrarna.Vad krävs för att mamman, under vårdnadsutredningen, ska få ha barnen boendes hos sig? Vad krävs det för att hon ska få ensam umgängesrätt? Farmor bedömer pappan som olämplig, och har vid flera tillfällen sagt att hans uppfostringsmetod liknar barnmisshandel. Farmor vill hjälpa mamman till ensam umgängesrätt och ensam vårdnad. Inget fysiskt våld i familjen eller missbruk.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du för avsikt att väcka talan om ensam vårdnad för de två barn du har tillsammans med deras pappa. Det du vill ha svar på är vad som krävs för att du under vårdnadsutredningen ska få ha barnen boende hos dig samt vad som krävs för att du ska få ensam umgängesrätt. Bestämmelser om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen ska särskilt beaktas dels risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller på annat sätt far illa, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a § FB).När man stämmer en förälder för ändring i vårdnad, boende eller umgänge innehåller stämningen ett yrkande. Ett yrkande är det man begär, t.ex. enskild vårdnad. Det går, och är vanligt, att man samtidigt framställer interimistiska yrkanden. Om yrkandet bifalles innebär det ett interimistiskt beslut, vilket betyder att det är ett beslut som gäller i väntan på domstolens slutliga beslut efter huvudförhandlingen. Det är således fullt möjligt att yrka om att barnen ska vara boende hos dig såväl att det inte ska ske något umgänge fram tills att domstolen slutligen beslutat i frågan. Även i interimistiska beslut ska principen om barnets bästa användas; dvs. det ska vara avgörande vad som är bäst för barnet. Det finns en risk att ett interimistiskt yrkande om att barnen ska vara boende endast med dig under vårdnadsutredningen inte bifalles. Det är till viss del beroende av hur det ser ut i nuläget. En princip som ska beaktas är den s.k. kontinuitetsprincipen, innebärande att barn mår bra av en kontinuitet i sin vardag. Är barnen boende på heltid hos dig i nuläget, är chansen stor att det fortsatt kan bifallas även under vårdnadsutredningen. Är barnen däremot boende hos pappan på heltid kan det argumenteras för det motsatta. Vidare ska särskilt beaktas, enligt ovan, dels barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, dels risken för att barnet far illa. Som jag förstår det finns det ingen dom mot pappan om att han slagit barnen eller annat som visar på att de farit illa. Även om du och farmorn påstår att något hänt är det inte säkert att det är tillräckligt bevisat. Inför den första muntliga förhandlingen mellan parterna (dig och pappan) brukar det i regel begäras en snabbutredning i vilken såväl du som pappan kommer att intervjuas av socialtjänsten. Beroende på barnens ålder intervjuas även de (i ditt fall kan det eventuellt bli aktuellt att intervjua det äldre barnet). Det är ju möjligt att det i sådana intervjuer framkommer sådant som gör att socialtjänsten rekommenderar att barnen ska vara boende hos dig tills vidare och att domstolen följer socialtjänstens rekommendation.Såväl avseende den slutliga bedömningen om vårdnad som om umgänge ska även i de fallen barnets bästa vara avgörande. Svåra samarbetssvårigheter mellan föräldrarna, som inte är av övergående natur, är normalt sett något som talar för att ena föräldern ska ha enskild vårdnad. Även att en förälder saboterar umgänge kan tala för att den andre föräldern ska ha enskild vårdnad. Enligt ovan ska principen om barnets bästa vara avgörande; det innebär att det kan vara till barnets bästa med enskild vårdnad och litet eller inget umgänge om ena föräldern är våldsam, men i vissa fall kan det ändock vara till barnets bästa med ett umgänge. Även om du av domstolen skulle få enskild vårdnad är det dock möjligt att domstolen bedömer att barnen har rätt till umgänge med sin pappa. Om det finns en risk att barnen far illa kan det tala emot att umgänge ska ske alternativt att umgänge ska ske övervakat. Då varje familj och situation är unik går det inte att ge ett entydigt svar om vad du kan göra för att få enskild vårdnad, för att ha barnen boende hos dig under vårdnadsutredningen eller för att pappan inte ska få ha umgänge med sina barn.Min rekommendation är att du:- Kontaktar socialtjänsten och anmäler om du tror att dina barn far illa hos pappan. Socialtjänsten har en skyldighet att utreda sådana anmälningar.- Farmor kan polisanmäla pappan för att ha knuffat ner henne för en trappa. Det kan röra sig om brottet misshandel. Även farmor kan anmäla till socialtjänsten om hon anser att barnen far illa.- Anlita en jurist som är företräder dig i vårdnadstvisten och ser till ditt och barnens bästa.På Lawline juristbyrå har vi lång erfarenhet av bland annat tvister om vårdnad, boende och umgänge. Du får gärna kontakta mig om du önskar en offert och vidare kontakt med en av våra jurister. Möte kan ske i våra lokaler i Stockholm, för det fall det inte är möjligt erbjuder vi även möten per telefon och Skype. Det som fungerar bäst för dig! När det gäller familjerättsliga tvister finns det ofta en möjlighet att använda rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Du når mig för ändamålet, eller för det fall att något är oklart, på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är jag betalningsskyldig för kontrollavgift vid otydlig skyltning?

2020-01-08 i Parkeringsböter
FRÅGA |Hej!Jag har några funderingar kring 2 st kontrollavgifter jag fick i en parkering jag hyr På kontrollavgifterna står som orsak Parkerad på förhyrd/reserverad parkeringsplats. Jag överklagade kontrollavgiften och fick som svar att överklagan ogillas eftersom hyravtal saknas Jag skickade in hyravtalet men då hänvisade de i efterhand till att jag saknade parkeringstillstånd i bilrutan Skyltningen på platsen var "Förhyrda platser" , däremot fanns inte någon skylt om krav på parkeringstillstånd och p-tillstånd nämns inte i hyravtalet Så fort jag påpekade detta till Hojab ändrades skyltningen till P-tillstånd krävs. Jag kan bevisa med bild vilken skyltning fanns på plats dagen efter kontrollavgiften Hojab påstår dock att jag ska betala ändå eftersom jag hade ansvaret att ta reda på parkeringsvillkorna. Det jag undrar är om Hojab har rätt att kräva betalning för en orsak som inte finns angiven på själva kontrollavgiften och hur viktig skyltningen på parkeringsplatsen är Efter 1 muntligt överklagan via telefon och 3 skriftliga överklagan till Hojab har jag skrivit ett överklagan till Polisen som svarade att de jnte handlägger kontrollavgiftenKan jag överklaga till annan instans än Hojab som har ett direkt ekonomiskt intresse? Vad säger lagen i detta fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du fått två kontrollavgifter utfärdade av parkeringsbolaget Hojab. Orsakerna till kontrollavgifterna var att du parkerat på förhyrd/reserverad parkeringsplats. Du överklagade kontrollavgiften och fick som svar att överklagan ogillades då hyresavtal saknades, vilket du sedermera kompletterade med. Du skickade in hyresavtalet men hänvisades då till att det saknades parkeringstillstånd i bilrutan. Vid parkeringen fanns det endast en skylt med "Förhyrda platser", däremot ingen information om att parkeringstillstånd eller liknande krävdes. När du påpekade detta ändrade Hojab skyltningen. Hojab påstår att du är betalningsskyldig då du hade ett ansvar att ta reda på parkeringsvillkoren. Som jag förstår det har du helt enkelt hyrt parkeringsplatsen, däremot har du inte haft något parkeringstillstånd i rutan. Kravet om parkeringstillstånd stod varken på skylten eller i hyresavtalet.Skyltning om parkering utgör i princip avtalsvillkor (precis som vid ingående av avtal i andra situationer). Genom att passera skylten och ställa upp bilen accepterar du som bilförare villkoren. I ett rättsfall från 1981 uttalade Högsta domstolen att systemet med avtalsgrundande parkeringsavgifter bygger på tanken att bilföraren genom att utnyttja parkeringsplatsen accepterar de villkor och bestämmelser som är anslagna där. För att ett avtal av visst innehåll ska anses ingånget på detta sätt, genom en persons faktiska handlande, bör det emellertid krävas, att de anslagna avtalsvillkoren är så tydligt utformade att de inte rimligen kan missförstås (NJA 1981 s. 323). Detta ger uttryck för den oskrivna rättsprincipen, oklarhetsregeln. Regeln innebär att oklarheter i avtalsvillkor tolkas till nackdel för den som formulerat villkoret. Om Hojab varit oklar i utformandet av avtalsvillkor (skyltningen) ska det vara till Hojabs nackdel; det ska inte ligga på dig att undersöka huruvida du behöver ett parkeringstillstånd i rutan.Den enda du kan överklaga kontrollavgiften till är Hojab. Om du vägrar att betala kommer Hojab att sända fakturan till inkasso. Min rekommendation är att du i sådana fall skriftligen bestrider kravet från inkassobolaget. Det finns en risk att det i sådana fall skickas till Kronofogden med krav om betalningsföreläggande (seriösa inkassobolag skickar dock inte bestridna fakturor till Kronofogden). Om det inte skickas till Kronofogden kan Hojab välja att stämma dig till domstol för att få betalt. Om det skickas till Kronofogden måste du dock bestrida även i det fallet, och därefter kan Hojab välja att stämma dig till domstol. Om du blir stämd till domstol kommer det i slutändan att handla om vem som kan bevisa vad. Kan du visa att avtalsvillkoren var oklart utformade finns det en möjlighet att du kan få rätt. I s.k. småmål som ett avseende parkeringsböter kommer målet att avgöras enligt förenklade regler. Det innebär bland annat att om du skulle förlora kan du bara bli skyldig att ersätta din motpart för en timmes juridisk rådgivning. Det innebär dock detsamma för dig; skulle du gå vinnande ur tvisten kan du bara begära ersättning för en timmes juridisk rådgivning. Därför är det sällan ekonomiskt försvarbart att anlita en jurist som företräder dig; eventuellt att du anlitar en jurist för en timmes rådgivning inför förhandlingen. Om du är intresserad av detta och vill komma i kontakt med en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur får jag ett fungerande umgänge med min son?

2020-01-07 i Barnrätt
FRÅGA |Hej. Jag har en son som r 12 år gammal. Han har nu vägrat att ha kontakt med mig. Han vill bo heltid hos sin pappa vilket jag tycker det är ok. Men min son vill inte alls prata med mig, han svarar inte på sms eller när jag ringer.. Han har dessutom tagit avstånd från hela min sida av släkten. Min mamma försöker kontakta han men utan svar. Min sons pappa verkar inte vilja hjälpa mig. Säger att konflikten är mellan mig och min son och att han inte ska lägga sig i.Jag och min sons pappa skiljdes 2015. Mitt ex gick vidare o träffade en ny. Vilket jag också gjorde. Från skilsmässan tills nu har det varit konflikt o bråk. Våra barn( Har även en 10 åring) hamnade snabbt emellan. Det har varit väldigt infekterat med vårdstvist och anmälan till socialtjänsten vilket har drabbat barnen hårt. Min äldsta har påverkats mer. Saker och ting blev lugnare då vi fick till ett samarbetsavtal från domstolen. I några månader har vi kunna kommunicera på sms utan bråk. I år flyttade jag och min sambo ihop (jag och barnen har bott själva i 5 år) vilket jag försäkrade mig om innan med båda barnen att de va med hela processen. Jag och min sambo har haft små tjafs, diskussioner. Det som är nu är att Min son 12 åringen från ena dag till den andra vägra komma/träffa mig. Han säger att allt är mitt fel. Jag bråkar med pappa, mitt fel för skilsmässan och vårdnadstvisten. Att jag bråkar om allt och därför vill han inte bo o träffa mig. Vad ska jag göra? Kan jag tvinga umgänge? Hjälp
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler om barns vårdnad, boende och umgänge finns i 6 kap. Föräldrabalken (FB). I alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande. I bedömningen om vad som är till barnets bästa ska särskilt beaktas barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a § FB). Barnet har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder det inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § första stycket och andra stycket FB).När föräldrar inte kan komma överens är i regel min rekommendation att man vänder sig till familjerätten i kommunen. Familjerätten lyder under socialtjänsten och bistår bland annat med rådgivning om vårdnad, boende och umgänge samt det finns en möjlighet till samarbetssamtal. Samarbetssamtal är frivilliga så det krävs att båda föräldrarna går med på det. Familjerätten har i regel väldigt professionell personal som är vana att handskas med ärenden som det du beskriver. Familjerätten har tystnadsplikt, är objektiv och ser till barnets bästa. Dess uppgift är att medla och se till att föräldrarna kan ha en god dialog för barnets bästa. Kanske kan ni i familjerätten komma fram till en lösning avseende hur umgänget ska se ut. Ibland är det bättre med en tredje part som kan hjälpa till att få en konstruktiv dialog. Familjerätten kan även vara behjälplig med att upprätta ett avtal om hur umgänget ska se ut. Om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det har avtalet samma dignitet som en dom (jfr 6 kap. 15 a § tredje stycket FB). För att få kontakt med familjerätten kan du ringa till kommunens växel och be om att bli kopplad till rätt avdelning.Om ni inte kan komma överens i samarbetssamtal eller någon av er inte vill ställa upp på sådana samtal, finns möjligheten att du vänder dig till domstol och begär att rätten beslutar om umgänge (6 kap. 15 a § första stycket FB). Som redogjorts för inledningsvis ska barnets bästa vara avgörande; i bedömningen om vad som är barnets bästa ska det fästas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, samtidigt som hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Det finns ingen lagstadgad ålder då ett barn själv får välja vad gäller umgänge eller boende. Full bestämmanderätt får barnet först vid 18 års ålder när det rent juridiskt räknas som vuxet. I praxis har dock barnets vilja tillmätts stor betydelse när det fyllt 12 år. Som exempel kan nämnas avgörande i fråga om umgänge med vårdnadshavare enligt 14 § LVU. I fallet skulle barnets (12-årig flicka) vilja tillmätas avgörande betydelse (RÅ 2005 ref. 66). För adoption gäller även att den som fyllt 12 år inte får adopteras utan eget samtycke (jfr 4 kap. 5 § FB). Din son är således i en ålder då det finns en förhållandevis stor möjlighet att hans vilja kommer att beaktas i stor utsträckning. Barnets vilja beaktas även vid eventuell verkställighet av en dom. Om du får en dom om umgänge som inte följs av den andra föräldern går det att begära verkställighet (oftast utdömande av vite, i undantagsfall hämtning av barnet). Enligt lagtexten är utgångspunkten att verkställighet inte får ske mot barnets vilja om det nått en sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas (21 kap. 5 § FB).Min rekommendation är att du i första hand försöker komma överens med pappan till ditt barn och den vägen få igenom ett umgänge. Kan ni inte komma överens kan du försöka få till stånd samarbetssamtal med förhoppningen att ni kan enas om umgänge. Ett sista alternativ är att du vänder dig till domstol. Det finns en risk att din sons vilja beaktas så pass mycket att det inte kommer att beslutas om umgänge mot hans vilja. Å andra sidan bör beaktas att barn ofta kan hamna i en lojalitetskonflikt, framför allt i förhållande till den förälder det är boende med. Om du vänder dig till domstol och begär umgänge kommer det att beslutas om en utredning. Utredningen innefattar i regel intervjuer med dig, pappan, sonen och eventuellt även skola m.m. Din son kan ju eventuellt ge uttryck för annan vilja i sådan utredning än vad han säger till dig och pappan.Om du vill gå vidare med ärendet till domstol är min rekommendation att du vänder dig till en jurist som företräder dig. Juristen kan i ett första skede upprätta ett förslag till hur umgänget för barnet ska se ut och sända det till pappan med förhoppning om att ni kan komma överens redan i det skedet. Om det inte hjälper kan juristen vara behjälplig med att utforma och lämna in en stämning till domstol avseende umgänget. Det går ofta att utnyttja rättsskyddet i din hemförsäkring så du inte behöver stå för hela kostnaden själv. Om du önskar hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå, är du varmt välkommen att återkomma till mig för kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med vår egendom om vi gifter oss och vad blir konsekvenserna av ett inbördes testamente vid dödsfall eller skilsmässa?

2020-01-05 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Jag och min sambo ska gifta oss. Vi har båda barn sen tidigare. Min dambo äger en fastighet som vi bor i. Hon ägde denna fastighet innan jag flyttade in. Jag äger aktier, fonder och kontanter i ungefär samma storleksordning.Min fråga är vad händer med våra tillgångar efter det att vi har gift oss om någon av oss dör eller vid en eventuell skilsmässa. Vi har inget äktenskapsförord eller testamente.Bör vi skriva inbördes testamenten och vad blir konsekvenserna av detta om äktenskapet upplöses eller om nån av oss dör?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga lever du i nuläget med din sambo. Din sambo äger den fastighet ni bor i (och ägde den innan du flyttade in). Själv äger du aktier, fonder och kontanter i ungefär samma storleksordning. Ni har varken testamente eller äktenskapsförord upprättat, varför du undrar vad som händer med era tillgångar efter att ni gift er, i händelse av skilsmässa eller för det fall att någon av er avlider. Du undrar även om ni bör skriva ett inbördes testamente och vad konsekvenserna av ett sådant blir i händelse av skilsmässa eller för det fall att någon av er avlider.Den ekonomiska skillnaden mellan äktenskap och samboförhållandeRegler om vad som gäller när ett samboförhållande upphör finns i sambolagen. Skillnaderna i förhållande till ett äktenskap är omfattande; i nuläget för det fall att ni skulle upplösa ert samboförhållande ska det endast göras en bodelning om någon av er begär det. I en bodelning mellan sambor ska endast samboegendom ingå. Till samboegendom räknas sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Det innebär att skulle ni upplösa ert samboförhållande skulle varken bostaden (då din sambo ägde den redan innan samboförhållandet) eller dina tillgångar i form av aktier, fonder och kontanter ingå.Reglerna om äktenskap finns i Äktenskapsbalken (ÄktB). Enligt äktenskapsbalken råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Däremot blir varje makes egendom giftorättsgods. En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom att makarna upprättat ett äktenskapsförord därom, eller att en make fått egendom i arv eller gåva, med villkoret att egendomen ska vara makens enskilda (7 kap. 2 § ÄktB). Giftorätten innebär ett latent anspråk på halva värdet i respektive makes egendom vid en framtida bodelning.I en bodelning ska allt giftorättsgods ingåNär ett äktenskap upplöses ska en bodelning ske (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Ett äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (1 kap. 5 § ÄktB). Till skillnad från när ett samboförhållande upplöses varvid bodelning är frivillig, är utgångspunkten att sådan ska ske när ett äktenskap upplöses. Undantaget är om makarna endast har enskild egendom och ingen av makarna begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken.I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Om ni skiljer er innebär det att såväl fastigheten som de tillgångar du nämner ska ingå. Vid bodelning beräknas först makarnas andelar i boet, innebärande att vardera makens tillgångar läggs samman (jfr 11 kap. 1 § ÄktB). Från det giftorättsgods en make går in med ska vederbörande skulder räknas bort, en s.k. skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Det som återstår av makarnas giftorättsgods, efter skuldtäckningen, ska läggas samman och värdet delas därefter lika mellan makarna. Utgångspunkten är således en likadelning och att makarna ska gå ur äktenskapet med lika stora tillgångar.Reglerna om bodelning är i princip desamma vid äktenskapsskillnad som vid dödsfall. Om den ena maken har större tillgångar (antingen reella sådana, eller att den andre maken har större skulder), riskerar den mer förmögna maken att få dela med sig av sina tillgångar.Konsekvenserna av ett inbördes testamenteI ett inbördes testamente kan ni reglera de ekonomiska förhållandena er emellan för det fall att någon av er avlider. Enligt ovan ska en bodelning ske om någon av er avlider. Det den avlidne maken får som sin andel i bodelningen är kvarlåtenskapen som ska fördelas till arvingarna. Närmsta arvingar är den avlidnes barn, s.k. bröstarvingar (2 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Efterlevande make kan, om det finns gemensamma barn, ärva den avlidne maken. I ett sådant fall ärver de gemensamma barnen när den efterlevande maken avlider. Barn utom äktenskapet, s.k. särkullbarn, har dock alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta aktualiseras i ert fall då ni inte har några gemensamma barn, men båda har barn utom äktenskapet.Om exempelvis du skulle avlida och din kvarlåtenskap uppgår till en miljon kronor, har dina barn rätt att ärva det direkt. Om du har två barn ärver de 500.000 kronor var. I ett inbördes testamente kan ni testamentera er kvarlåtenskap till varandra istället. Det är dock inte möjligt att göra bröstarvingar helt arvlösa. Om du skulle testamentera all din kvarlåtenskap till din fru kan dina barn påkalla jämkning av testamentet och har rätt att få ut hälften av det de skulle ärvt, den s.k. laglotten (7 kap. 1 § ÄB). Om vi återigen utgår från att kvarlåtenskapen efter dig skulle uppgå till en miljon kronor och du har två barn, hade barnen haft rätt att ärva 500.000 kronor var. Om du testamenterat bort dina tillgångar till din fru, kan barnen påkalla jämkning och har då rätt till 250.000 kronor var (500.000 kronor / 2). Ett inbördes testamente är således en möjlighet för er att i åtminstone viss utsträckning se till att ni ärver varandra. Skulle ni istället skilja er kommer testamentet inte att aktualiseras. Testamente aktualiseras endast vid dödsfall. Ett testamente en make gjort vari den andra maken är tillförordnad är utan verkan vid pågående skilsmässa eller om äktenskapet upplösts genom skilsmässa (11 kap. 8 § ÄB).Sammanfattningsvis är skillnaderna mellan ett samboförhållande och äktenskap stora. All egendom, som inte gjorts till enskild, ska ingå i en bodelning. Bodelning ska ske såväl vid skilsmässa som om någon av er avlider. Ett inbördes testamente ger er möjlighet att fördela er kvarlåtenskap för det fall att någon av er avlider. Det är dock inte möjligt att göra era barn helt arvlösa. Utan testamente ärver barn allt efter sina föräldrar. Barn utom äktenskapet har rätt att få ut sitt arv direkt, medan barn inom äktenskapet ärver sin avlidna förälder den dag den efterlevande avlider. Om ni testamenterar all er kvarlåtenskap till varandra i ett inbördes testamente har barnen till den avlidne rätt att påkalla jämkning av testamentet och kan få ut sin laglott, hälften av det hen egentligen skulle ärvt. Testamentet aktualiseras inte om ni skiljer er, om någon av er avlider under pågående skilsmässa eller om någon av er avlider efter att skilsmässan gått igenom.Om ni vill reglera egendomen er emellan och att viss, eller all, egendom inte ska ingå i en bodelning kan ni upprätta ett äktenskapsförord. Äktenskapsförordet gör att all egendom som är enskild inte ska ingå i en bodelning. Om ni skiljer er innebär det att ni inte behöver dela med er av er egendom till varandra. Ett äktenskapsförord kan dock kombineras med ett inbördes testamente. Äktenskapsförordet aktualiseras om ni skiljer er, medan det inbördes testamentet aktualiseras om någon av er avlider. Om ni vill skapa äktenskapsförord till ett konkurrenskraftigt pris kan jag varmt rekommendera vår avtalstjänst. I tjänsten fyller ni era uppgifter och får efter betalning äktenskapsförordet författat juridiskt korrekt. Vill ni hellre ha mer personlig hjälp kan givetvis en av våra jurister vara behjälpliga med att upprätta såväl äktenskapsförord som inbördes testamente. Om ni är intresserade av detta, eller om något i svaret oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för ett kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är min fullmakt giltig när boutredningsman utsetts?

2020-01-08 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Tre syskon skall ärva ( bl.a. borätt ) moder som avled nov-2019. Ett syskon har begärt boutredningsman (ej nedan fullmaktsinnehavare).Boutredningsmannen skulle kunna sälja borätten utan att konsultera arvingarna.En av arvingarna fick 2016 en fullmakt ( fullmaktsgivare änka, ej dement ) specificerad till försäljning och rätt att kvittera köpeskilling + pappersexercis i samband med ev försäljning av borätten medans moder fortfarande var i livet. Fullmakten gällande borätten ej utnyttjad under moders levnad.Fråga : Skulle denna fullmakt tänkas kunna "gå före" en ev. rättighet för boutredare att sälja lägenhet. = Fullmaktsinnehavaren/ dödsbodelägaren innehar fortfarande en giltig fullmakt att enväldigt/efter bästa förmåga sälja borätten åt dödsboet ?OM så skulle vara fallet, kan boutredare eller dödsbodelägare med framgång begära att fullmakten genast återkallas eftersom den som givit fullmakten faktiskt är död ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtgångspunkten är att dödsbodelägare (efterlevande make, sambo, arvingar och universella testamentstagare) gemensamt ska förvalta den dödes egendom under boets utredning. Dödsbodelägarna företräder gemensamt dödsboet mot tredje man samt har rätt att tala och svara i mål som rör boet. Däremot gäller detta endast om inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. Ärvdabalken, ÄB (18 kap. 1 § ÄB). Med särskild dödsboförvaltning avses bland annat utseende av boutredningsman. När boutredningsman utses träder vederbörande i dödsbodelägarnas ställe, innebärande att dessa inte längre företräder boet (jfr 19 kap. 1 § ÄB).Fullmakter är i sig giltiga efter fullmaktsgivaren avlidit (21 § Avtalslagen). Att boutredningsman utsetts innebär däremot att dödsbodelägarna (eller du som har en fullmakt) inte längre företräder boet och inte heller med hjälp av en fullmakt kan sälja fastigheten. Boutredningsmannen skulle i princip kunna begära återkallelse av fullmakten, däremot är det tveksamt om så ens är behövligt då du inte har rätt att företräda dödsboet med den.Vid försäljning av fast egendom är utgångspunkten att dödsbodelägarna skriftligen ska lämna sitt samtycke till försäljning. I annat fall krävs att boutredningsmannen får rättens tillåtelse till försäljning (19 kap. 13 § första stycket ÄB). Reglerna är dock annorlunda när det gäller bostadsrätt; boutredningsmannen kan utan dödsbodelägarna samtycke och utan medgivande från rätten sälja bostaden. Kommer boutredningsmannen fram till att bostadsrätten ska säljas kan försäljningen alltså genomföras även om ni som dödsbodelägare inte tycker det.Sammanfattningsvis träder boutredningsmannen i dödsbodelägarnas ställe. Du eller någon av de andra har inte rätt att företräda dödsboet eller att sälja egendom ens om ni är överens; allt det har flyttats över till boutredningsmannen. Du har inte heller rätt att sälja egendom med den fullmakt du har då det är boutredningsmannen som tagit över ansvaret.För det fall att du behöver en jurist som företräder dig i eventuell tvist kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå hjälpa dig. Är du intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Hur stor rätt har min pappa att fördela arvet jämnt mellan tre helsyskon och vår halvsyster?

2020-01-08 i Testamente
FRÅGA |Hej.jag skriver för att det uppstått meningsskiljaktigheter i min familj angående framtida fördelning av arvslotter.Min pappa och mamma har tre söner tillsammans varav jag är en av dom.Dessutom har min pappa en dotter tillsammans med en annan kvinna.Min mamma gick bort för snart fem år sedan.Nu önskar min pappa att vi bröder ska acceptera att den dagen han går bort ska arvet efter honom och mamma fördelas lika på oss bröder och vår halvsyster.Jag har motsatt mig det eftersom min halvsyster ju faktiskt ärver sin mamma också den dagen hon går bort.Pappa säger då att han får "ordna det" på annat sätt så att det blir som han vill.Jag förstår det som att han har för avsikt att skänka tillgångar till min halvsyster innan han själv går bort så att han därigenom tvingar fram arvsfördelningen så som han vill se den.Nu undrar jag om han får göra på det sättet.Måste inte alla gåvor tas upp i den framtida bouppteckningen?Jag vill att rätt ska vara rätt och jag känner att detta kommer orsaka svåra slitningar i familjen.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär din mamma gick bort ärvde din pappa hennes del i boet med fri förfoganderätt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Den fria förfoganderätten innebär att din pappa får disponera egendomen under tiden han lever; han får förbruka den, sälja den och skänka bort den. Däremot får han inte testamentera bort den. Den dag din pappa avlider har du och sina syskon rätt att ärva er mamma genom efterarv. Hälften av boet efter din pappa ska då fördelas mellan dig och dina bröder (jfr 3 kap. 2 § ÄB). Den andre hälften som är hänförlig till din pappa ska fördelas mellan hans barn, dvs. dig, dina bröder och din halvsyster. Förenklat innebär det att om vi antar att det finns en miljon kronor i tillgångar när din pappa avlider, ska hälften fördelas mellan er bröder (167.000 kronor var) och den andra hälften mellan er bröder och din syster (125.000 kronor var). I en sådan situation skulle ni bröder erhålla 292.000 kronor var, medan din halvsyster skulle erhålla 125.000 kronor. Enligt ovan kan din pappa inte testamentera bort den delen han ärvt med fri förfoganderätt, däremot står det honom fritt att testamentera av den hälft som är hänförlig till honom själv. Det går inte att göra sina barn, s.k. bröstarvingar, arvlösa. Däremot går det att påverka så bröstarvingar ärver mindre än vad de skulle gjort än om testamente inte funnits. En bröstarvinge har rätt till sin laglott vilket är hälften av arvslotten, det arvingen skulle ärvt annars (7 kap. 1 § ÄB). För att bröstarvinge ska få ut sin laglott krävs att vederbörande påkallar jämkning av testamentet (7 kap. 2 § ÄB). I ert fall; om vi för enkelhetens skull utgår från att det finns en miljon kronor i boet när din pappa avlider går det att genom testamente, juridiskt riktigt, fördela så ni fyra barn får lika mycket. Antag att din pappa testamenterar bort all sin egendom till din halvsyster (dvs. den hälft som är hänförlig till honom). Efter begäran om jämkning skulle ni tre bröder i sådana fall ha rätt till hälften av vad ni annars skulle ärvt, dvs. 62.500 kronor var (125.000/2). Ni har givetvis även rätt till arvet efter er mamma. Enligt en sådan fördelning skulle ni bröder ärva 167.000 kronor + 62.500 kronor (229.500 kronor var). Din halvsyster skulle då ärva allt efter er pappa, utöver er laglott, 312.500 kronor. Det är således fullt möjligt för din far att testamentera av sin andel i boet, innebärande att det i praktiken gör att ni tre bröder och er halvsyster får en lika stor summa (i denna utredning får din halvsyster till och med mer, men det går att justera genom testamente så ni får lika stor del ekonomiskt).När det gäller givande av gåvor är utgångspunkten att allt det en arvlåtare under sin livstid gett bort till en bröstarvinge ska räknas som förskott på arv, om inte annat har föreskrivits eller det med hänsyn till omständigheterna måste antas ha varit avsett (6 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om din pappa skänker något till din halvsyster finns en presumtion att det utgör förskott på arv. Om han däremot skriver ett gåvobrev att det inte ska utgöra förskott på arv ska det inte heller göra det. I 7 kap. 4 § ÄB finns bestämmelser om det förstärkta laglottsskyddet. Det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras om en arvlåtare under sin livstid gett bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente. I regel blir bestämmelsen aktuell för gåvor som givaren gjort på sin dödsbädd för att ordna med successionen eller gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. när en fastighet bortskänkes som givaren fortsätter att nyttja). Bestämmelsen är dock bara aktuell om givandet har inkräktat på laglotten en bröstarvinge har rätt till (se ovan, hälften av det som bröstarvingen skulle haft rätt till om testamente inte funnits).Sammanfattningsvis har din pappa förhållandevis stora möjligheter att styra så du, dina bröder och din halvsyster får lika stor del ekonomiskt när han avlider. Din pappa får inte testamentera bort den del av boet han ärvt med fri förfoganderätt. Däremot kan han genom testamente styra över den hälft som är hans. Ni tre bröder har alltid rätt till er laglott, vilket är hälften av vad ni skulle ärvt om inget testamente funnits. Därför är det fullt möjligt att genom ett testamente se till att ni tre ärver mindre från er pappa, och att din halvsyster ärver mer, samtidigt som ni bröder ärver er mamma. Rent ekonomiskt skulle det således vara möjligt att ni får lika mycket pengar den dagen han avlider.Om din pappa skänker bort av sin egendom till din halvsyster finns det en presumtion att det utgör förskott på arv. Däremot går det att skriva att så inte ska ske. Om det skulle gå att argumentera för att gåvorna skett för att ordna med successionen kan det hävdas att det ska likställas med testamente. I ett sådant skede kan det förstärkta laglottsskyddet aktualiseras, men även då är det endast upp till utfående av din laglott.Tyvärr kan du oavsett inte göra något i nuläget. Under tiden din pappa lever står det honom fritt att göra vad han vill med sin egendom och han kan disponera egendomen efter er mamma fritt. Eventuell tvist om gåvor och påkallande av jämkning vid testamente blir aktuell först den dag din pappa avlider. Om ni då behöver hjälp av en jurist är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi för att sälja min sjuka mammas bostadsrätt?

2020-01-06 i God man & förvaltare
FRÅGA |Min mamma bor i en bostadsrätt, men hennes närminne har försämrats sista tiden. Hon har haft hemtjänst 6 gånger per dag, men flera gånger har hon gått hemifrån packad kasse med kläder och andra prylar. Senast gick hon ut på kvällen och polisen körde hem henne till bostaden där jag mötte upp. Jag tog hand om henne och gav henne varm dryck. Nästa morgon får jag telefonsamtal kl.7.30, det kommer från X sjukhus akuten.En ambulans hittade henne nerkyld i regnet tidigt på morgonen. Hon placerades på geriatriken där hon stannade några dagar. Nu har hon placerats på ett hem söder om stan. Hon har sin ordinarie bostad i Y. Jag anser själv att hon bör stanna på hemmet där hon nu är. Men vad gör vi med hennes bostadsrätt.Vi är tre bröder och vi anser att hon inte kan betala dubbla bosättningar. Hur gör man på rätt sätt för att avveckla bostadsrätten?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga äger din mamma och bor i en bostadsrätt. På grund av hennes sjukdom och placering på sjukhem är du av uppfattningen att bostadsrätten bör avvecklas; dvs. den bör säljas. Du undrar hur du går till väga för att så ska ske korrekt.Som anhöriga har ni om det är uppenbart att er mamma på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter, rätt att vidta ordinära rättshandlingar med anknytning till hennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). Det kan avse betalning av periodiska utgifter som utgör en förutsättning för att din mamma ska kunna upprätthålla sin levnadsnivå och sina levnadsförhållanden även sedan hon förlorat sin beslutsförmåga. I förarbetena till bestämmelsen nämns som exempel betalningar för boende, transporter, sociala tjänster, telefonabonnemang, försäkringar m.m. (prop. 2016/17:30 s. 136). Vad som i det konkreta fallet har betydelse för den enskildas dagliga livsföring skiftar från individ till individ varför anhörigas insatser måste utgå från den livssituation och de behov som den enskilda har. Om behoven förändras måste även insatserna förändras men hela tiden falla inom anhörigbehörigheten, dvs avse rättshandlingar med anknytning till den enskildas dagliga livsföring. Anhörigas behörighet omfattar däremot inte större och mer sällan förekommande rättshandlingar, såsom köp eller försäljning av t.ex. en fastighet, bostadsrätt eller bil. I nuläget är således endast din mamma som har rätt att sälja bostadsrätten.Min rekommendation är därav att ni hos domstol ansöker om en god man eller förvaltare. God manskap och förvaltarskap skiljer sig åt en del och då jag inte vet hur sjuk din mamma är kommer jag att redogöra för båda. God manskap är mindre inskränkande än förvaltarskap varför god man är vad som i första hand ska utses. En god man ska utses av rätten om det behövs om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. För anordnande av god man krävs det att din mamma samtycker till det, om inte hennes tillstånd hindrar att sådant inhämtas (11 kap. 4 § FB). Utgångspunkten vid godmanskap är att en god man bör ses som ett biträde åt huvudmannen och inte kan handla utan huvudmannens samtycke. För handlingar som berör den dagliga hushållningen behöver samtycke dock inte inhämtas. Samtycke krävs inte heller när huvudmannen på grund av hälsotillstånd saknar förmåga att uttrycka sin vilja (11 kap. 5 § FB). Om god man utses till din mamma har hon kvar sin rättshandlingsförmåga och ska i princip tillfrågas inför alla större beslut som tas (t.ex. försäljning av bostadsrätten).Det finns även möjlighet att ansöka om en förvaltare åt din mamma. Ett förvaltaruppdrag innebär att förvaltaren kan handla utan huvudmannens samtycke. Om din mamma på grund av hälsotillstånd inte är kapabel till att ta hand om sig själv eller om sin egendom och godmanskap inte är tillräckligt kan en förvaltare förordnas (11 kap. 7 § FB). Om en förvaltare utses förlorar din mamma sin rättshandlingsförmåga och kan inte ta beslut själv som omfattas av förvaltarskapet.Oavsett om god man eller förvaltare anordnas finns det dock speciella regler avseende försäljning av bland annat bostadsrätt. God man eller förvaltare får endast sälja sin huvudmans fastighet eller bostadsrätt om överförmyndaren samtycker till försäljningen. Det är endast god man eller förvaltare som är behörig att ansöka om överförmyndarens samtycke. Överförmyndaren ska lämna samtycke till försäljningen endast om åtgärden är lämplig med hänsyn till egendomens natur samt huvudmannens behov och samlade tillgångar (14 kap. 11 § FB). Därför är det viktigt att man som god man eller förvaltare i ansökan förklarar skälet till försäljningen, hur huvudmannen ska lösa sin boendesituation framöver och att man lämnar in handlingar som styrker att försäljningen sker till gällande marknadspris. Försäljning bör ske på den öppna marknaden, med hjälp av mäklare.Sammanfattningsvis är min rekommendation att ni ansöker om en god man eller förvaltare till er mamma. Jag kan dessvärre inte ta ställning till vilket av alternativen som bör väljas. Dock är förvaltarskap mer ingripande och förvaltare ska endast anordnas om det inte är tillräckligt med god man. God man kan eller förvaltare kan ansökas om av den enskilde själv (din mamma) men även nära anhöriga (ni barn) och överförmyndaren är behörig att ansöka.För att ansöka om god man eller förvaltare kan du antingen vända dig till domstol eller till kommunens överförmyndare. Det enklaste torde vara att du vänder dig till överförmyndaren i kommunen. Överförmyndaren är van att handskas med ärenden som ert och kan bistå med de handlingar som behövs till domstolen. Att ansöka om god man eller förvaltare kostar ingenting. I ansökan kan du ge förslag på god man eller förvaltare, innebärande att du eller något av dina syskon kan föreslås och godkännas för uppdraget. Den som sedan utses som god man eller förvaltare kan därefter, enligt ovan, ansöka hos överförmyndaren om försäljning av bostadsrätten.Du kan läsa mer om god manskap och förvaltarskap på Sveriges domstolars hemsida. För att komma i kontakt med överförmyndaren i kommunen går det bra att ringa till kommunens växel och be att få bli kopplad. För det fall att ni behöver ytterligare hjälp i ärendet av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem kommer att ärva när min farbror går bort om testamentet inte kan verkställas?

2020-01-03 i Arvsordning
FRÅGA |Jag är uppvuxen med min biologiska mor och min fosterfar, som dog 2016. Han har testamenterat allt till min mor och därefter till mig. Min mor är fortfarande i livet. Min fosterfar fick inga egna barnPappas bror ligger nu på sin dödsbädd. Han har inga egna barn. Han skrev först testamente till mig, men sedan gifte han sig på äldre dar och han ändrade då testamentet med sin fru som arvtagare. Hans fru är död sedan 1 år. Hon har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap som var vuxna redan när min farbror och hon gifte sig.Vem ärver min farbror nu när både pappa och hans fru är döda?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga undrar du över arvsordningen för din farbror. Din farbror ligger nu på sin dödsbädd och har inga egna barn. Han skrev först ett testamente till dig, men ändrade sig sedan då han gifte sig och testamenterade sin kvarlåtenskap till sin hustru. Hans hustru är dock avliden sedan ett år. Det du undrar över är vem som ärver din farbror när både din pappa och hans hustru är avlidna.Utgångspunkten i svensk arvsrätt är den legala arvsordningen, som är uppdelad i tre arvsklasser (mer om det nedan). Det går dock att i stor utsträckning frångå den legala arvsordningen genom testamente. Testator (den som upprättar testamente) kan fritt välja vem den ska testamentera till, med undantag för bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn) som alltid har rätt till sin laglott (vilken är hälften av arvslotten).När din farbror upprättade ett testamente hade du rätt att ärva honom utifrån det. Ett nytt testamente har i praxis ansetts som ett återkallande av ett äldre testamente, och ersätter då det. Det testamente som din farbror upprättade till dig återkallades således när ett nytt testamente upprättades och du är inte arvsberättigad utifrån det (jfr 10 kap. 5 § Ärvdabalken, ÄB). Som jag tolkar det finns det ett testamente från din farbror till hans avlidne hustru. Eftersom hon är avliden kan hon av förklarliga skäl inte ärva honom. Det finns enligt 11 kap. 6 § ÄB en möjlighet att en istadarätt i vissa fall kan aktualiseras om testamentstagaren är avliden. Istadarätten innebär att den avlidne testamentstagarens arvingar kan träda i dennes ställe (i ditt fall, den avlidna hustruns barn). För en tillämpning av 11 kap. 6 § ÄB krävs dock att testator testamenterat till någon som annars ändå skulle haft arvsrätt efter denne. Din farbrors hustru har ingen egentlig arvsrätt varför utgångspunkten är att någon istadarätt inte aktualiseras och hennes barn kommer inte att träda i hennes ställe. Kan testamentet inte verkställas, som i detta fallet, kommer arvet istället att fördelas enligt den legala arvsordningen.Den legala arvsordningen är indelad i tre arvsklasser. Enligt första arvsklassen ärver den avlidnes bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn). Om ett barn är avlidet träder dess barn i dess ställe enligt istadarätten, dvs. barnbarnen till den avlidne ärver istället för sin avlidne förälder (2 kap. 1 § ÄB). Finns det ingen arvsberättigad i första arvsklassen går man över till andra andra arvsklassen. Enligt andra arvsklassen ärver den avlidnes föräldrar hälften var av arvet. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess barn i dess ställe, enligt istadarätten. Om föräldrarna är döda ärver således den avlidnes syskon. Är syskonet dött kommer vederbörandes barn istället att ärva (jfr 2 kap. 2 § ÄB). Finns det ingen i andra arvsklassen (dvs. arvlåtarens föräldrar, syskon eller dess barn) ärver farföräldrar och morföräldrar. Om dessa är avlidna ärver den avlidna far- eller morförälderns barn i dess ställe, dvs. den avlidnes fastor, farbror, moster eller morbror (2 kap. 3 § ÄB). Finns det inget testamente och ingen arvinge enligt den legala arvsordningen, tillfaller arvet allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB).Arv kan ofta bli komplicerade och för det fall att du behöver vidare hjälp av en jurist från Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,