Kan min makes skulder påverka mig och kan jag ansöka om skilsmässa utan hans underskrift?

2019-12-21 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Hej!Jag är forfarande gift o min lagvigde och jag har inte levt tillsammans med honom på fem år. Vi levde tillsammans i 40 år.o har två vuxna barn tills. Han lever m en annan mycket yngre kvinna en thailändska o har fått barn m henne också.Han är 64 år.Nu vill han låna en större summa pengar av mig annars kan det bli kronofogden o då kan det drabba mig också säger han , stämmer det? Pengarna skulle vara att betala kvarskatt. Han har företag fortfarande.Jag har skickat efter personbevis för skilsmässa.Kan jag få skilsmässa utan att han skriver på?Jag vill få detta ur mitt liv nu.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du dels veta om det kan drabba dig att din har skulder, dels om du kan få skilsmässa utan att han skriver på ansökan.Makars skulder är personliga men kan påverka i bodelningenBestämmelser för att besvara dina frågor finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Utgångspunkten enligt ÄktB är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det stadgade innebär att skulder är personliga och du är inte betalningsansvarig för eventuella skulder din make har. Däremot kan det ändock till viss del påverka dig. När ett äktenskap upplöses genom bland annat äktenskapsskillnad (skilsmässa) ska en bodelning ske. I bodelningen ska makarnas egendom fördelas dem emellan (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska en skuldtäckning göras, innebärande att det ska avräknas så mycket från en makes giftorättsgods att det täcker de skulder maken hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes (11 kap. 2 § ÄktB). Om din make har stora skulder kommer det således påverka dig på så vis att det kommer att finnas mindre att fördela er emellan.För att exemplifiera det: antag att du har tillgång i giftorättsgods om 200.000 kronor och är skuldfri, medan din make har tillgångar om 100.000 kronor men har skulder om 80.000 kronor. Då kommer du att gå in i bodelningen med 200.000 kronor, medan din make kommer att gå in med 20.000 kronor (100.000 – 80.000 kr). Summorna läggs samman: 200.000 kr + 20.000 kr och delas er emellan = 220.000 kr / 2 = 110.000 kr. I ert fall skulle det innebära att du blir tvungen att ge din make 90.000 kronor i bodelningen för att det ska gå jämnt ut. Om din make skulle ha större skulder än tillgångar kommer han att gå in med 0 kr i bodelningen och fördelningen sker utifrån ditt giftorättsgods. Det innebär att skulder din make har kan påverka dig inför bodelningen.Du kan ansöka om skilsmässa utan din makes underskriftOm du och din make är överens om att äktenskapet ska upplösas har ni rätt till äktenskapsskillnad. Äktenskapsskillnaden ska föregås av en betänketid om sex månader om båda makarna begär det eller om någon av dem varaktigt bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under den makens vårdnad (5 kap. 1 § ÄktB). Om bara en av makarna vill att äktenskapet ska upplösas är huvudregeln att den maken har rätt till äktenskapsskillnad endast efter betänketid (5 kap. 2 § ÄktB). I ert fall finns dock ett undantag som är tillämpligt; om makarna lever åtskilda sedan minst två år har var och en av dem rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid (5 kap. 4 § ÄktB). I ditt fall innebär det att normalt sett hade det krävs en betänketid om sex månader om din make inte vill skiljas. Däremot, eftersom ni levt åtskilda mer än två år, har du rätt till äktenskapsskillnad direkt. Du behöver inte din makes underskrift för ändamålet.Hur du ansöker om skilsmässaFör att ensam ansöka om skilsmässa ska du rent formellt stämma din make till domstol. På Sveriges domstolars hemsida finns det blankett att fylla i för ändamålet. I ansökan räknas du som kärande (sökande) och din make som svarande (motpart).Det kommer sedan att skickas en stämning till din make vari han kan yttra sig. Det finns även en möjlighet för honom att begära att skilsmässan ska föregås av en betänketid varför det är en god idé att du redan i ansökan skriver att ni levt åtskilda minst två år.När domstolen behandlat ansökan och för det fall det är visat att ni levt åtskilda minst två år, kommer domstolen att utfärda en dom. När domen vinner laga kraft (tre veckor senare) är äktenskapet upplöst.I många fall kan det vara en god idé att anlita en jurist till hjälp inför en skilsmässa. Juristen kan hjälpa dig att skriva och ansöka om stämning av din make för skilsmässa. Juristen kan även företräda dig om det blir tvistigt och vara behjälplig inför bodelningen. Om intresse finns kan en jurist på Lawline juristbyrå hjälpa dig med detta, vilket vi kan prata vidare om när jag ringer upp dig.Du har beställt telefonuppföljning varför jag kommer att ringa dig under nästkommande vecka. Veckan är något speciell i och med julhelgen. Jag har tyvärr inte möjlighet att ringa dig den 23 december eller julafton, däremot kan jag, trots helgdagar ringa dig den 25 eller 26 december och i annat fall fredagen den 27 december. Normalt sett brukar jag föreslå en tid att ringa dig, men på grund av julhelgen föreslår jag att du istället skriver till mig och själv föreslår önskemål när du vill att jag ringer. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Skriv förslag på dag och tid så återkopplar jag och vi bokar in ett telefonmöte!Med vänliga hälsningar,

Har vi rätt att häva köpet när det visar sig att bygglov saknas?

2019-12-17 i Bostadsrätt
FRÅGA |I mars 2017 köpte vi en bostadsrätt i en ganska nybildad förening. Pris 1375000 kr. Byggherrarna satt i styrelsen och har förvaltningsavtal med brf. och sålde bostadsrätten till oss. Liksom till ytterligare 4 andra i samma hus. Objektbeskrivningen: ...en smakfullt nyrenoverad bostadsrätt i toppskick. I köpekontraktet Säljaren/byggherrens bolag till Bostadsrättsförenigen 2015 02 27 finns §6. Säljaren garanteraratt samtliga på fastigheterna uppförda byggnader är uppförda med bygglov...att erforderlig mark-, bygg-, och rivningslov lämnats för på tillträdesdagen verkställda eller före avtalsdagen beställda åtgärder på fastigheternas. Bygglov finns från 1949. 2001 gjordes stora ombyggnader, från ett korridorboende för personal, 2 stora lägenheter till 4 permanentbostäder på vardera ca 110 kv meter + en vindsvåning. 26 oktober 2019 får brf en skrivelse från byggnadsnämnden där de skriver att det finns inget bygglov för ombyggnaden eller de nya balkongerna ht 2016. Massor av brister i huset, brandskydd o ledningsbrister nedtagna bärande väggar nya öppningar i bärande väggar, sviktande golv... Ej handikappanpassad toalettdörr mm. §23 Skadestånd. Skulle åsidosättandet av åtagandet vara av väsentlig betydelse, har motparten dessutom rätt att häva köpet. Vid bedömning av denna ersättnings-och hävningsrätt skall beaktas extraordinära omständigheter, varav avtalsparten ej kunnat råda. Är detta ett kontraktsbrott som gör det möjligt för brf att häva köpet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBostadsrätter räknas rent juridiskt som lös egendom innebärande att bestämmelser om fel, hävning, undersökningsplikt m.m. i första hand regleras i avtalet mellan parterna. För det fall att det saknas avtal om något gäller reglerna i köplagen (KöpL).Grundläggande är att lägenhetens skick ska stämma överens med avtalet, samt de uppgifter som säljaren/mäklaren lämnat före köpet (17-18 § KöpL). Det föreligger ett fel om bostadsrättens skick inte stämmer överens med dessa uppgifter, eller om lägenheten i något avseende avviker från vad du som köpare med fog kunnat förutsätta. Om du undersökt bostadsrätten innan köpet kan du inte som fel åberopa sådant som du borde märkt vid undersökningen. Detsamma gäller om säljaren uppmanat dig att undersöka bostadsrätten men att du trots detta inte gjort så (20 § KöpL). Undersökningspliktens omfattning får bedömas från fall till fall. Viktiga faktorer som påverkar är ålder, skick och pris på bostadsrätten. Om bostadsrätten var i dåligt skick och sålts för en låg köpeskilling kan man inte förvänta sig lika mycket som av en bostadsrätt i nyskick med en högre köpeskilling.Som köpare har du alltid en undersökningsplikt efter köpet. Som köpare ska du efter köpet, så snart omständigheterna medger det, undersöka varan (bostadsrätten) i enlighet med god affärssed. Som jag förstår det utifrån det du beskrivit i frågan har säljaren garanterat att det fanns erforderliga bygglov för bostadsrätten. En sådan utfästelse från säljaren minskar din skyldighet för undersökning. Det finns därför mycket som talar för att avsaknaden av bygglov är ett fel du kan göra gällande.Enligt avtalet er emellan har du rätt att häva köpet om felet är av väsentlig betydelse. I bedömningen ska beaktas extraordinära omständigheter. Vad som innefattas i väsentlig betydelse och vad som utgör extraordinära omständigheter är dock öppet för tolkning. Som exempel för vad som kan anses vara av väsentlig betydelse kan hänvisas till ett rättsfall från Svea hovrätt (2012-04-30, mål nr T 322-11). I målet hade säljaren garanterat att våtrum och tättskiktsarbeten var utförda på ett fackmannamässigt sätt. De fel som visade sig vid undersökning efter köpet ansågs av domstolen varit av väsentlig betydelse för köparna som därför hade rätt att häva köpet.Vad som utgör ett väsentligt fel får i regel bedömas i det enskilda fallet från en helhetsbedömning. När det gäller avsaknaden av bygglov kan det åtminstone argumenteras för att felen är av väsentlig betydelse för er, framförallt då säljaren garanterat att sådana fanns. Även begreppet extraordinära omständigheter är ett begrepp som får tolkas och det går göras en helhetsbedömning från omständigheterna i det enskilda fallet.Viktigt att observera är att för det fall att ni anser att det utgör ett fel och att ni vill åberopa påföljd (t.ex. hävning) måste ni reklamera inom skälig tid efter att ni märkt eller borde ha märkt felet (32 § KöpL). Oavsett om ni har för avsikt att häva eller begära annan påföljd (t.ex. skadestånd) måste ni omgående reklamera och göra gällande att ni anser att det finns ett fel på bostadsrätten. Min rekommendation är att reklamationen görs skriftligen så ni kan bevisa att sådan gjorts. Ett vanligt motargument vid tvister som den som kan uppkomma är att reklamation skett för sent varför påföljd inte kan göras gällande.Min rekommendation är att ni (1) reklamerar omgående, om så inte redan skett och (2) anlitar en jurist som företräder er. Juristen kan gå igenom avtalet i dess helhet och beakta övrigt som skett utanför avtalet för att råda er att gå vidare. Utifrån det du beskrivit i din fråga kan det åtminstone argumenteras för att det finns grund för att begära hävning.I ett första skede kan juristen kontakta er motpart med de krav ni har, med förhoppning om att ni kan komma överens. Kan ni inte komma överens kan juristen företräda er i domstol. För detta ändamål kan en jurist på Lawline juristbyrå vara behjälplig. Om ni är intresserade av detta är ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan ett ringa narkotikabrott påverka körkort eller körkortstillstånd?

2019-12-15 i Trafik och körkort
FRÅGA |Hej En anhörig till mig kommer att bli dömd för ringa narkotika brott, innehav 0,81g cannabis och positivt urinprov på THC och har erkänt. Hen är snart 17 år och har tillstånd för att övningsköra. Hur påverkar detta hens möjlighet att ta körkort när hen fyller 18? och kan hen göra något i dagsläget för att det inte ska påverka möjligheten att ta körkort?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag kommer i det följande att inledningsvis redogöra för vilket lagstöd som finns för att återkalla körkort/körkortstillstånd. Därefter redogör jag för förfarandet vid återkallelse av körkort/körkortstillstånd och besvarar slutligen den fråga du ställt.Lagstöd för återkallelse av körkort eller körkortstillståndBestämmelser om återkallelse av körkort och körkortstillstånd finns i körkortslagens 5 kapitel. Bestämmelserna om återkallelse av körkort är desamma som bestämmelserna för återkallelse av körkortstillstånd. Ett körkort eller körkortstillstånd ska bland annat återkallas om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende inte bör ha körkort (5 kap. 3 § p6 körkortslagen). Om det finns anledning att anta att en körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska Transportstyrelsen skyndsamt utreda vederbörandes lämplighet. Transportstyrelsen får höra socialnämnd, Polismyndigheten, Kriminalvården eller någon annan myndighet om nämndens eller myndighetens yttrande har betydelse för ärendet (5 kap. 2 § körkortsförordningen). Vid bedömningen av om en person är opålitlig i nykterhetshänseende ska det göras en helhetsbedömning av personen och den situation som denne befinner sig i. Visar omständigheterna att vederbörande är opålitlig i nykterhetshänseende bör hen inte betros med körkort. Återkallelse av körkort på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende omfattar även andra berusningsmedel än alkohol, till exempel narkotika (se prop. 1975/76:155 s. 77 f). Omständigheten att en körkortshavare dömts för narkotikabrott och även medgett enstaka bruk innebär inte i sig att denne kan anses opålitlig i nykterhetshänseende (jfr RÅ 1992 ref. 1).Körkortet återkallas inte per automatikAtt man döms i domstol för ett brott såsom ringa narkotikabrott innebär inte per automatik att körkort/körkortstillstånd återkallas. Tingsrätten har ingen rätt att återkalla ett körkort eller körkortstillstånd, eventuell återkallelse sker vid ett senare tillfälle. När domen vunnit laga kraft skickas den till Transportstyrelsen som gör en egen bedömning. För det fall att Transportstyrelsen överväger att återkalla körkortet kommer den dömde att få möjlighet att yttra sig varefter myndigheten tar ett beslut. Om man inte är nöjd med beslutet går det att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.Som svar på din fråga kan det ringa narkotikabrottet utgöra ett hinder för att ta körkort när din anhörige fyller 18 år. Även körkortstillståndet kan återkallas, innebärande att hen inte får övningsköra. Normalt sett sätts det en spärrtid om 8-9 månader vid återkallelse på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende (sett till hur domstolarna brukar döma).Som synes enligt redogörelsen inledningsvis ska det inte vara tillräckligt med endast enstaka bruk för att vederbörande ska anses vara opålitlig i nykterhetshänseende. För det fall att beslutet överklagas gör domstolen en helhetsbedömning vari det brukar beaktas dels hur mycket bruk den dömde medgett i t.ex. polisförhör, dels hur mycket som finns dokumenterat vad gäller andra domar, omhändertaganden och yttranden från socialnämnden.Tyvärr kan personen i fråga inte göra mycket i nuläget. Om hen döms återstår det att se om Transportstyrelsen överväger att återkalla körkort/körkortstillstånd. Om så sker har personen en möjlighet att yttra sig innan körkortet eventuellt återkallas. Är personen ostraffad och inte har medgett något ytterligare bruk kan det vara en god idé att nämna det i yttrandet. Om det var en ren engångsföreteelse ska det inte vara tillräckligt för återkallelse av körkortet. Sett till hur domstolarna dömer brukar det dock dessvärre inte krävas speciellt mycket för att den som är dömd för ringa narkotikabrott, och har medgett ett bruk emellanåt, ska få körkortet återkallat.Om din anhörige får sitt körkort återkallat och anser att beslutet är felaktigt är det möjligt att överklaga beslutet för prövning av förvaltningsrätten. För det fall att så blir aktuellt kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa er. Önskar ni sådan hjälp eller om något är oklart är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur mycket har min far rätt till i bodelningen, hur stor är särkullbarnets laglott och hur hanteras förskott på arv?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Min fars fru, ej min mor, har nyligen gått bort. Tillsammans ägde de en fastighet (belånad 1500 tkr (50:50), ett gemensamt bankkonto (120 tkr ) samt var sitt konto (han 20 tkr, hon 10 tkr). I hennes namn står också en större fond (430 tkr). En bil finns i hans namn (100 tkr). Jämte min far finns en dödsbodelägare till, hennes son. Denne har regelbundet under lång tid (+20år) erhållit pengar som "stöd". Det finns dokumenterat i form av bankkvitton och banktransaktioner och uppgår till 220 tkr. Detta finns ej upptaget i bouppteckningen (reg) utan endast som "gåvor har förekommit". Transaktionerna har skett från min fars och deras gemensamma konto, men vad som mer skett från hennes konton vet han inte. Ett testamente finns där den efterlevande önskas bo kvar i orubbat bo och att kvarlåtenskapen efter den sist avlidna sedan skall fördelas till den först avlidnes bröstarvingar med 1/3 av kvarlåtenskapen och den sist avlidnes med 2/3. Sonen har begärt jämkning för utfående av laglott och mäklarvärdering på fastigheten. Det finns kvitton på en renovering av fastigheten (2009-11) på 214 tkr. Vad gäller för bodelningen (gärna siffror i den mån ni kan) - Vad är sonens laglott och vad står kvar hos min far, hur/när får min far med de 217 tkr som gått till sonen innan i bodelningen (är väl att betrakta som "förtida arv" då gåvobrev saknas?) och hur hanteras renoveringskostnaderna? Jag har vänner som förordar boutredningsman men det känns som onödiga kostnader - vad anser ni behövs?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningJag vill redan inledningsvis klargöra att det inte är möjligt att ge några exakta siffror för en bodelning med den lilla inblick jag har i makarnas tillgångar. Jag kommer, utifrån de förutsättningar som finns, att ge ett så tydligt svar som möjligt.Det ska göras en bodelning när makarna avliderNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna.Kortfattat innebär det att de tillgångar din pappa har (bankkonto, hälften av det gemensamma kontot, hälften av fastigheten, bilen) läggs samman. Från det avräknas de skulder han har (hälften av skulden för fastigheten men även andra skulder). Det som blir kvar efter avräkningen av skulder är vad han går in med i bodelningen. Detsamma görs för hans avlidna hustru. Allt som inte är enskild egendom genom t.ex. äktenskapsförord eller gåva med villkor om enskild egendom, utgör giftorättsgods och ska ingå i bodelningen. Om en make har större skulder än tillgångar går hen inte in med ett minusvärde (då det skulle innebära att den andra maken får svara för skulderna) utan med noll kronor. Skulle exempelvis din far ha tillgångar om 100.000 kronor och skulder om 200.000 kronor går han in med noll kronor i bodelningen och det som fördelas är den andre makens tillgångar i form av giftorättsgods. De andelar makarna går in med i bodelningen läggs samman, och delas sedan på hälften; innebärande att den make som gick in med en större andel i bodelningen får dela med sig till den andre maken. Laglotten är hälften av arvslottenEn bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Då inga exakta siffror kan ges kommer jag endast att ge exempel nedan. Om vi antar att kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken, efter bodelning är 500.000 kronor, har särkullbarnet rätt att ärva hela kvarlåtenskapen. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § ÄB). Om det finns testamente som stadgar annat kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet för utfående av laglotten. Om arvslotten (kvarlåtenskapen ovan) är 500.000 kronor är laglotten 250.000 kronor och det som särkullbarnet har rätt till.Gåvor till bröstarvinge utgör som utgångspunkt förskott på arvAllt en arvlåtare gett till en bröstarvinge (dvs. barn) under sin livstid ska avräknas som förskott på arv om inte annat har föreskrivits (6 kap. 1 § ÄB). Det finns således en presumtion att det en förälder skänker till sitt barn, och som inte är hänförligt till barnets uppehälle och utbildning, utgör förskott. Förskottet ska avräknas vid arvsfördelningen. Detsamma gäller vid utfående av laglott, det som erhållits i förskott ska avräknas från denne. Om vi fortsätter med exemplet ovan och utgår från en laglott om 250.000 kronor innebär det att förskottet i form av banktransaktioner om 220.000 kronor ska avräknas och barnet har då rätt till endast mellanskillnaden (30.000 kronor). Om det givits större gåvor än vad laglotten är kommer särkullbarnet inte att få något arv alls, men är samtidigt inte återbäringsskyldig för det som överstiger laglotten. Om laglotten exempelvis skulle vara 250.000 kronor och barnet fått 500.000 kronor i gåvor kommer han inte att få ut något arv alls. Däremot blir han inte skyldig att återbetala det han fått "för mycket".Det ankommer dock på din pappa, som påstår att det givits gåvor, att visa att så skett. Det torde dock vara möjligt med de transaktioner och kvitton du hänvisar till i din fråga. I regel kan din pappa inte ensam begära att få tillgång till vilka transaktioner som skett från hans hustrus konto. Det krävs i regel samtliga dödsbodelägares samtycke för sådan begäran. Alternativet är i sådana fall att begära en boutredningsman som eventuellt kan få ut det (då boutredningsman tar över ansvaret).Renoveringskostnaderna beaktas inteDe kostnader som skett för renovering kommer inte att beaktas i bodelningen. Renoveringar kommer arvingarna till del genom att värdet av fastigheten ökar. Enda gången renoveringskostnaderna kan vara aktuella är vid försäljning av fastigheten och beräkning av eventuell reavinst.Min rekommendation är att din far anlitar en jurist som företräder honom. En boutredningsman kan vara praktiskt att begära utifrån att vederbörande eventuellt kan få ut vilka övriga transaktioner som skett från hustruns konto. Dock bör man ha i åtanke att det kan bli kostsamt med en boutredningsman, vilket kommer att betalas av dödsboet som utgångspunkt. Det finns således en risk att det kostar mer än det ger. Det bör även beaktas att en boutredningsman är opartisk och ska varken företräda din far eller hans hustrus särkullbarn. Om din far anlitar en jurist kommer juristen att företräda honom och se till hans bästa. Om din far vill anlita en av våra jurister är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad blir min självrisk vid skada på annans bil om jag saknar giltigt körkort?

2019-12-17 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Hej! Jag är svensk, har bott i Australien i 15 år och tog där körkort. Har de sista 20 månaderna bott i Sverige och kört här. Jag orsakade en mycket lätt skada på grannens bil vid parkering. Grannen påpekade när hon såg mitt körkort att den inte var giltig om jag bort i över ett år i Sverige. Jag har inbokat min uppkörning senare i februari. Kan mitt försäkringsbolag tvinga mig att stå för kostnaderna? Kan försäkringsbolaget anmäla mig och jag bli fälld för olovlig körning? Om så är fallet föredrar jag att betala ur egen ficka och låta bilen stå tills vidare.Tacksam för svar.MvhEva Svensson
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du orsakat en mindre skada på din grannes bil (däremot inte på din egen), varför det är trafikförsäkringen som ska täcka skadorna. Trafikförsäkringen ersätter inte skador som du själv orsakar på ditt fordon eller på egendom som du har med dig i fordonet. Krockar du till exempel med en annan bil kan du få ersättning från det fordonets trafikförsäkring, men bara om det var den andra förarens fel. Då kan du också få ersättning för skador på saker som du transporterat i ditt fordon. Om det var ditt fel att olyckan inträffade får du ingen ersättning alls från trafikförsäkringen, varken för skador på ditt fordon eller på sakerna i det. Däremot ersätter din trafikförsäkring skadorna på motpartens fordon, samt skador som ditt fordon orsakar på annans egendom.Exakt vad din självrisk är framkommer av ditt försäkringsbesked. I regel försöker försäkringsbolagen hålla självrisken för trafikförsäkring lång (omkring 1.000 kronor). Det finns inte en risk i sig att du får stå för alla skador, däremot kan du räkna med att du får en förhöjd självrisk eftersom du kört bilen utan giltigt körkort. Försäkringsbolagen får som högst begära, och begär därför i regel, en självrisk som motsvarar 1/10 prisbasbelopp om bilen framförts utan giltigt körkort eller om föraren varit berusad (21 § andra stycket trafikskadelagen). Prisbasbeloppet för 2019 är 46.500 kronor vilket innebär att du kan räkna med en förhöjd självrisk om 4.650 kronor.Såvitt jag kan finna har försäkringsbolaget ingen anmälningsskyldighet till polisen att du saknar körkort. Däremot kan jag inte heller finna att det finns något förbud mot det. Det kan således göras en polisanmälan, likväl som att din granne kan göra en polisanmälan. Om det sker en polisanmälan finns det en risk att du fälls för olovlig körning då du kört bil med ett ogiltigt körkort.Som svar på din fråga kan försäkringsbolaget inte begära betalt för hela kostnaden för skadan. Försäkringsbolaget kan som högst kräva åter 1/10 prisbasbelopp genom en förhöjd självrisk, motsvarande 4.650 kronor. Det finns ingen skyldighet att anmäla att du framfört bilen utan körkort, om så dock sker riskerar du att dömas för olovlig körning.Du får helt enkelt göra en kalkyl avseende vad som blir billigast för dig. Kostar parkeringsskadan mindre än 4.650 kronor att åtgärda kan det ju finnas skäl att betala den direkt själv för att inte blanda in försäkringsbolaget. Kostar det mer kan du låta försäkringsbolaget stå för det, med den risk det kan finnas att det kommer till polisens kännedom. Dock får beaktas att en polisanmälan om olovlig körning likväl kan ske av din granne.Hoppas du fick ett svar som gav dig klarhet i det du undrade över. För det fall att något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag häva köp av häst när det inte går att rida ut på den?

2019-12-16 i Köplagen
FRÅGA |Hej För bara 2veckor sedan köpte jag en islandssto utav en som är uppstallad i samma stall som jag. Då jag har blivit rädd och osäker på detta sto. Så skulle jag vilja häva köpet så att hon på nått sätt måste köpa tillbax henne. Dock så står det i kontraktet att förra ägaren har en avtalsrätt på henne, dock så sa hon aldrig att stoet kunde skrämmas genom att sticka eller stegra som hon har gjort med mig, förra ägaren och en annan tjej har bara sagt att "hon är så snäll så". Dock har jag märkt att jag inte kan rida ut eller rida i paddocken själv, i det har hon inte heller nämt. Då förra ägaren har en avelsrätt på henne så skulle jag vilja att förra ägaren köper tillbax stoet för det pris jag gav vid köpdagen. Jag har försökt att fråga om hon vill köpa tillbax henne o det va hon inte så intresserad av att göra och det blir bara svårare för mig att försöka sälja stoet vidare när den förra ägaren har en avelsrätt på stoet. Så nu är min fråga om jag kan ta hjälp av lagen att få förra ägaren att köpa tillbax henne för det pris som jag gav för stoet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBeroende på om köpt hästen i egenskap av privatperson eller i egenskap av konsument av en näringsidkare tillämpas olika lagar. Så som du beskriver din fråga kommer min utgångspunkt vara att du köpt hästen av en annan privatperson och inte an en näringsidkare/företag. Tillämplig lagNär ett köp sker mellan två personer och säljaren säljer i egenskap av privatperson tillämpas köplagen (KöpL). Lagen är dispositiv innebärande att det köparen och säljaren avtalat om gäller framför lagen. Har inget särskilt avtalats tillämpas KöpL. Ert avtal om avelsrätt är exempelvis ett sådant villkor som inte finns lagstadgat, men som är fullt möjligt att avtala om. Det hade även varit möjligt att avtala om t.ex. "öppet köp" och liknande, vilket ni däremot inte verkar ha gjort. Min utgångspunkt i det följande är därför att köplagens bestämmelser om fel i vara och hävning är de som ska tillämpas.Förutsättningar för hävningAtt du vill att säljaren ska "köpa tillbaka" hästen för det pris du betalde är vad som juridiskt benämns som en hävning. Har ni inte avtalat om annat kan hävning bara bli aktuellt om det är ett fel på varan (dvs hästen). Köplagen är egentligen till för att sälja s.k. lös egendom, vilket i regel innefattar "döda ting". Dock tillämpas lagen även när det gäller djur, varför vissa bestämmelser kan förefalla något abstrakta. I lagen omnämns t.ex. varans förpackning m.m. vilket får bortses från ett fall som ditt när det gäller en häst. Bestämmelser om vad som utgör ett fel framkommer i 17-18 § KöpL. Varan (hästen) ska bland annat, om inte annat avtalats, vara ägnad för det ändamål för vilket varor av samma slag i allmänhet används, vara ägnad för det särskilda ändamål för vilket varan var avsedd att användas, om säljaren vid köpet måste ha insett detta särskilda ändamål och köparen har haft rimlig anledning att förlita sig på säljarens sakkunskap och bedömning (17 § KöpL). Som köpare kan man inte som fel åberopa sådant man måste antas ha känt till vid köpet. Om köparen före köpet undersökt varan (hästen) eller utan godtagbar anledning inte följt säljarens uppmaning att undersöka den, får hen inte som fel åberopa vad hen borde märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder (20 § KöpL). I ditt fall innebär det att för det fall att du anser att det utgör ett fel på hästen att du inte kan rida ut med den i paddocken, men att du inför köpet provridit den, blir det svårt att åberopa det som ett fel. Som köpare har du däremot ingen egentlig undersökningsplikt före köpet. Om köparen däremot uppmanat dig att undersöka den och du inte gjort det, kan du inte åberopa sådant du borde ha märkt. Detsamma gäller för sådana fel som du bör ha märkt om du undersökt den före köpet.Du har en undersökningsplikt efter köpetEfter köpet har du som köpare en undersökningsplikt. När varan (hästen) avlämnats ska du som köpare så snart omständigheterna medger det undersöka den i enlighet med god affärssed (31 § första stycket KöpL). När det gäller en häst torde det åtminstone innefatta en okulär besiktning och en provridning av hästen. Om du anser att hästen vid undersökningen är felaktig måste du reklamera inom skälig tid efter att du märkt felet eller borde märkt felet. Sker ingen reklamation, eller sådan sker för sent, kan felet inte åberopas (32 § KöpL).Påföljder vid fel i varaDe påföljder som i första hand gäller vid fel i vara är avhjälpande eller omleverans (34 § KöpL). I ditt fall torde ingen av dessa vara tillämpliga; om det du beskriver är att anse som ett fel torde det vara i princip omöjligt att avhjälpa eller omleverera en annan häst. Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen, får du som köpare kräva prisavdrag eller häva köpet (37 § KöpL). I första hand ska prisavdrag ske. Kraven för hävning är högt ställda; det krävs att avtalsbrottet ska vara av väsentlig betydelse för dig och säljaren ska ha insett (eller bort inse) att avtalsbrottet varit av väsentlig betydelse för dig (39 § KöpL). Som exempel när det gäller en häst skulle det kunna föreligga hävningsgrund om du tävlat i trav, säljaren vetat att du skulle tävla i trav med hästen men att vederbörande sålde en ridhäst som inte är till för trav. I ett sådant fall skulle avtalsbrottet vara av väsentlig betydelse för dig och säljaren borde ha insett det.Knäckfrågan blir om det är ett fel i varan (dvs. ett fel på hästen)Tyvärr blir det väldigt svårt för mig att avgöra huruvida det föreligger ett fel på hästen eller ej. Om säljaren sålt en häst till dig som hon visste att det inte gick att rida ut med själv, men samtidigt sagt att så var möjligt, kan det utgöra ett fel. Samtidigt kan det vara så att säljaren inte haft några problem att rida ut med hästen, men att du har det (utifrån t.ex. vana och kännedom om hästen). I ditt fall kan det således utgöra ett fel på hästen, det finns dock likväl mycket som talar för att det inte är ett fel på hästen.Även om det skulle utgöra ett fel på hästen kan det vara svårt att nå upp till kraven för hävning (dvs. att avtalsbrottet ska vara väsentligt och att säljaren insett eller bort inse det).Min rekommendationMin rekommendation är att du i första hand vänder dig till säljaren och informerar det du informerat om i frågan. Anser du att det är ett fel på hästen ska du reklamera till henne omgående, vilket du bör göra skriftligen för att kunna bevisa att så skett.Kan ni inte komma överens om prisavdrag eller hävning är alternativet att gå till domstol. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att det kan bli kostsamt för det fall att du inte når framgång med din talan. I ditt fall finns det en risk att det kan vara svårt. Då du påstår att det finns ett fel på hästen har du att bevisa att det finns ett sådant. Likväl har du att bevisa att avtalsbrottet varit väsentligt för dig och att säljaren insett eller bort inse att det var väsentligt för dig.Ett annat alternativ är att sälja hästen vidare. Då hästen är såld med en avelsrätt innebär det i regel att du fått köpa den billigare än vad du skulle ha fått göra utan en avelsrätt. Du kan således försöka komma överens med säljaren att du får lösa ut avelsrätten och betala mellanskillnaden mellan vad du betalt och vad du egentligen skulle betalt om den inte sålts med en avelsrätt. Det innebär även att det blir lättare att sälja hästen vidare. Om du säljer hästen vidare utan att ha upphävt avelsrätten finns det en risk att du annars begår att avtalsbrott; en ny ägare som du säljer hästen till blir inte bunden av avelsrätten från den tidigare ägaren medan du fortfarande är bunden av det. Därför kan det vara en god idé att upphäva avelsrätten innan försäljningen.Om du vill gå vidare med ärendet juridiskt eller att en jurist tillsänder den tidigare ägaren ett brev med dina krav för att se om ni kan komma överens, kan en jurist på Lawlines juristbyrå vara behjälplig. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får min BRF förbjuda mig att ladda min elbil i p-stolpen på parkeringsplatsen?

2019-12-12 i Avtal
FRÅGA |Laddning av elbil på p-platsHej, jag bor i en BRF och införskaffade för snart 2 år sedan en laddhybrid-bil.Jag har sedan inköpet laddat den i p-stolpen på min carportplats och det har inte funnits några synpunkter på det - varken att det skulle vara tillåtet eller inte tillåtet.(Det har så vitt jag vet inte funnits några formuleringar öht vad som är tillåtet rörande p-platserna, varken i stadgar eller andra dokument.)Nu kom ett allmänt brev från föreningen till samtliga medlemmar där man anger att laddning i p-stolpe inte är tillåtet och man hänvisar till p-platser med laddstolpe men utan tak.Jag har varit i kontakt med föreningen och de kan erbjuda en sådan p-plats utan tak men det skulle för min del innebära en väsentlig nedgradering, dels för att jag stått i kö till carport i flera år och nu pga ändrade regler skulle tvingas till en sämre lösning.Fråga: Vilka juridiska rättigheter har jag i det här läget när det är förändrade villkor som inte funnits dels när jag tecknade carport-platsen men inte heller när jag skaffade bilen? Jag tolkar det i grunden som ensidigt ändrade avtalsvillkor. Kan jag t ex ställa krav att om jag byter ner så tecknar vi ett avtal där jag får automatisk förtur till carport-plats när dessa väl är uppgraderade till laddplatser?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att kunna besvara din fråga behövs det i princip att avtalet för parkeringsplatsen granskas och eventuellt tolkas. Mitt svar kommer därför att bli någorlunda generellt och endast utifrån det du skrivit i frågan.Att det i avtalet inte finns angivet att man får, eller inte får, ladda en elbil innebär inte per automatik att ni ingått ett avtal om att så får ske. Om det i avtalet hade stått att det i anslutning till parkeringsplatsen finns en p-stolpe vari hyresgästen har möjlighet att ladda elbil vore det avtalat. Finns det inte uttryckligen avtalat innebär det därför inte heller någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. Eventuellt att det kan argumenteras för att det förekommit ett tyst samtycke genom att du fått ladda bilen utan att någon opponerat sig. Det är dock enligt min mening väldigt långsökt att argumentera för ett tyst samtycke i fallet. P-stolpar på parkeringsplatser används i regel till att t.ex. ansluta motorvärmare och liknande, sannolikt har inte syftet när stolparna monterades varit att hyresgäster ska ladda elbilar.Då ni, enligt ovan, inte avtalat om att du ska ha möjlighet att ladda din elbil har det inte skett någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. För att exemplifiera det tydligare; om vi antar att en hyresgäst hyr en parkeringsplats med tillhörande p-stolpe och sedan kopplar in något som drar mycket ström eller belastar uttagen mer än vad syftet varit – då kan hyresvärden utfärda regler om vad användningssyftet för p-stolpen är. Så länge det inte uttryckligen avtalats om annat. Då det enligt den bedömning jag gör inte skett en ensidig ändring av avtalsvillkoren har du inte heller någon rättighet att ställa krav om att du automatiskt ska få förtur till carport-plats när de väl är uppgraderade till laddplatser. Givetvis står det dig fritt att avtala med hyresvärden om sådan förtur, om ni kan komma överens om det. Däremot är inte hyresvärden skyldig att ingå sådant avtal med dig. Ytterligare ett alternativ är att kontrollera med hyresvärden om du själv, mot att du står för kostnaden, får lov att uppgradera med en laddstolpe på din parkeringsplats.Avslutningsvis rekommenderar jag att du kontrollerar vad som står i ditt hyresavtal med hyresvärden. Finns det angivet att du får lov att använda p-stolpen till att ladda din elbil går det att argumentera för en ensidig ändring av avtalsvillkoren. Om det inte står så har det i praktiken inte skett någon ändring av villkoren.För det fall att något är oklart eller du behöver ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur fördelas ensamt lån för gemensamt ägd fastighet vid tillämpning av 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken?

2019-12-11 i Bouppteckning och arvsskifte
FRÅGA |Jag skriver åt min f d svärson och hans bror. Innan deras föräldrar skilde sig bodde i en villa i Skåne och vid skillsmässan behöll pappan villan. Enligt vad vi kan se fanns ingen skuld på villan. Efter några år träffade han en ny kvinna och gifte sig och de står för villan bägge två. För ett par månader sedan gick pappan bort i cancer och strax innan hans bortgång så uttryckte pappan när inte frun var i närheten att T skulle veta att det efter hans död skulle T och hans bror vara med och dela på allt efter honom. Efter att pappan gift om sig så togs det lån på villan och vid pappans bortgång var det ca 800 000 kr men lånet var skrivet på pappan men det har ju använts till att betala renovering av villan som de bägge ägde vid den tidpunkten. Vid bouppteckningen tipsar boutredaren pappans fru om att hon kunde använda sig av paragraf 12:2 i äktenskapsbalken och alla skulder drogs från särkullbarnens del, vilket resulterade i att frun ska få 1,4 miljoner och killarna 19 000 kr vardera, får det verkligen gå till på detta viset? Tacksam för snabbt svarUpprörd f d svärmor
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat genom den ena makens död (1 kap. 5 § ÄktB). Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet har upplösts genom den ene makens död den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom uppkommer bland annat genom äktenskapsförord men även genom gåva från annan än maken med särskilt villkor, eller genom testamente/arv med särskilt villkor (jfr 7 kap. 2 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har. Det som därefter återstår av makarnas giftorättsgods, sedan avdrag gjorts för täckning av skulderna, ska läggas samman. Värdet därav ska delas lika mellan makarna. I normalfallet innebär det att om det hade gjorts en bodelning med anledning av dödsfallet skulle allt giftorättsgods, efter avdrag för skulder, delats mellan makarna. Den efterlevande maken hade fått behålla sin andel, medan den avlidne makens särkullbarn hade haft rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Däremot finns det en möjlighet för den efterlevande maken att åberopa jämkningsbestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB. Syftet med bestämmelsen är bland annat att skydda den efterlevande maken mot att vederbörandes giftorättsgods tas i anspråk för att tillgodose arvsrätten för den avlidnes särkullbarn. Rätten till jämkning enligt 12 kap. 2 § ÄktB tillkommer ensamt den efterlevande maken och det saknar helt betydelse vilken inställning den avlidne makens arvingar har till yrkandet. Möjligheten till jämkning är särskilt fördelaktig för den efterlevande maken om vederbörande har större andel giftorättsgods än den först avlidne. En bodelning enligt huvudregeln skulle innebära att större andel av hennes giftorättsgods skulle fördelats till den först avlidnes särkullbarn.I det fall du beskriver har den efterlevande maken begärt jämkning vilket hon har en rätt till. Som synes enligt ovan har hon rätt till jämkning oavsett vad den först avlidnes arvingar tycker. När 12 kap. 2 § ÄktB aktualiseras innebär det att ingen likadelning sker, utan att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Har den först avlidna maken förvisso haft en stor andel giftorättsgods, men samtidigt haft stora skulder, är det mer fördelaktigt för den efterlevande maken att åberopa jämkning. Att den först avlidna maken uttryckt att hans barn skulle vara med och dela på allt efter honom spelar tyvärr ingen roll i fallet. Den först avlidne maken kan inte påverka den efterlevande makens rätt att begära jämkning. Även för det fall att den först avlidne maken hade haft ett testamente med barnen som förmånstagare, hade den efterlevande maken haft rätt att begära jämkning för att vardera sidan skulle behålla sitt giftorättsgods.Däremot kan det argumenteras för att lånet ska fördelas mellan makarna eftersom att fastigheten var gemensamt ägd. En fördelning av lånet mellan makarna skulle innebära att hela skulden inte belastar den först avlidne makens tillgångar, innebärande att hans arvingar får ett större arv. I rättsfallet NJA 2016 s. 1057 kom Högsta domstolen fram till att ägarna till samägd egendom presumeras svara, var och en i förhållande till sin andel, för kostnader eller åtgärder som någon av dem med övrigas samtycke vidtar för förvaltning eller förbättring av egendomen. I målet hade en av två makar ådragit sig en skuld genom lån, för förbättringsarbeten på en samägd fastighet. Vid bodelning med anledning av den andra makens död ansågs ansvaret för skulden delat då det inte var visat att makarna kommit överens om annat. I fallet åberopades 12 kap. 2 § ÄktB, däremot ansågs att lånet skulle fördelas mellan makarna, trots att endast en av makarna stod på det.Sammanfattningsvis är det möjligt att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB för att vardera sidan ska få behålla sitt giftorättsgods med anledning av en makes död. Rättigheten tillkommer den efterlevande maken ensamt. Det finns dock utrymme att argumentera för att lånet ska fördelas mellan makarna då fastigheten varit samägd. En sådan fördelning innebär att den först avlidne makens arvingar får ett större arv (då hälften av skulden kommer att belasta den efterlevande maken).Min rekommendation är att barnen till den först avlidna maken anlitar en jurist som hjälper dem vidare för att undersöka möjligheterna att klandra eventuell bodelning och arvskifte (om sådant skett). Om de är intresserade av att anlita en av våra jurister hos Lawline är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och fortsatt kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se. Med vänliga hälsningar,