Hur får vi prövningstillstånd för återkallat körkort?

2020-06-29 i Trafik och körkort
FRÅGA |Vår son blev rapporterad för rattfylleri 30/3 2019 och meddelades då, som han uppfattade det, att hans körkort återkallas på grund av detta. Dock skulle han få besked från Transportstyrelsen hur lång spärrtiden skulle vara. Han uppfattade polisens besked som att han kunde köra tills han fick detta besked från Transportstyrelsen. Han fortsatte därför köra och blev åter stoppad 15/4 2019 och rapporterades då för olovlig körning. Han hade då ett par månaders prövotid kvar på sitt körkort.Han hade vid provtagningen 0,56 promille alkohol i blodet (inte utandningsprovet) och spår av THC.Ett par dagar efter detta fick han besked från Transportstyrelsen att han fått en spärrtid på 18 månader för den ursprungliga förseelsen.I augusti blev han dömd till dagsböter. Efter att domen vunnit laga kraft fick han åter brev från Transportstyrelsen där man ökat hans spärrtid till totalt 32 månader.Denna utökade spärrtid har vi överklagat utan att få gehör för detta. Vi har anfört att han lämnar drogtester hos FMN i Malmö, samt att han går en utbildning till disteributionselektriker, ett arbete som kräver körkort. Denna utbildning har han tvingats göra ett uppehåll från eftersom han inte kan få någon praktikplats utan körkort. Utan praktiken får han inte sin examen. Senaste överklagan till Förvaltningsrätten avslogs då man inte ansåg att det fanns skäl att bevilja prövningstillstånd.Vad kan man anföra för att förkorta spärrtiden då 32 månader känns orimligt långt?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din son på grund av rattfylleri, drograttfylleri och olovlig körning fått sitt körkort återkallat med en total spärrtid om 32 månader. Den ursprungliga spärrtiden på grund av rattfylleri var 18 månader, ytterligare 14 månader påfördes med anledning av den olovliga körningen. Ni överklagade de ytterligare 14 månadernas spärrtid som påfördes. Vid senaste överklagan till förvaltningsrätten avslogs ärendet då man inte ansåg att det fanns skäl att bevilja prövningstillstånd. Du undrar vad man kan anföra för att förkorta spärrtiden då 32 månader känns orimligt långt.Ett beslut om körkortsingripande får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (8 kap. 1 § första stycket körkortslagen). Överklagandet ska ges in till den myndighet som meddelat beslutet, dvs. Transportstyrelsen. Tiden för en enskilds överklagande av Transportstyrelsens beslut är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (43-44 § förvaltningslagen). Vid överklagande till kammarrätten krävs prövningstillstånd (8 kap. 3 § tredje stycket körkortslagen). Prövningstillstånd meddelas endast om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (34 a § förvaltningsprocesslagen).Även om du skriver i din fråga att frågan avslogs på grund av att det inte medgavs prövningstillstånd till förvaltningsrätten tolkar jag det som att du syftar på kammarrätten. Det är kammarrätten det krävs prövningstillstånd till. Jag kan dessvärre inte ge något exakt svar på vad ni bör skriva för att beviljas prövningstillstånd utan närmre insikt i din sons fall. Däremot måste det falla under någon av punkterna 1-4 ovan. Prövningstillstånd aktualiseras således om det t.ex. finns anledning att bevilja riktigheten av vad förvaltningsrätten kommit fram till eller om liknande fall aldrig prövats tidigare och det därför är av ledning för rättstillämpningen att det prövas. Betänk även att ni måste vara inom klagotiden; ett beslut från Transportstyrelsen överklagas inom tre veckor från då din son fick del av beslutet. Förvaltningsrättens dom överklagas i regel inom tre veckor efter att din son tagit del av den.Enligt 5 kap. 11 § körkortslagen får en körkortsåterkallelse eller varning hävas eller spärrtiden kortas eller ersättas med en varning om någon ny omständighet inträffat eller blivit känd sedan ett beslut om återkallelse, varning eller spärrtid vunnit laga kraft. För att så ska vara aktuellt krävs att det finns synnerliga skäl. Av lagkommentarerna till bestämmelsen framkommer att vid långa spärrtider kan förarens personliga förhållanden ändras eller nya omständigheter framkomma så att ett ändrat ställningstagande blir berättigat. Lagakraftvunna beslut kan alltså ändras i mildrande riktning. Att det krävs synnerliga skäl innebär enligt förarbetena att restriktivitet måste iakttas och att det rör sig om en undantagsregel som ska tillämpas endast i speciella fall. I din sons fall kan man argumentera för att det finns synnerliga skäl i och med den utbildning han läser och att han nu tvingas att ta ett längre uppehåll. Samtidigt måste tas i beaktande att kravet om synnerliga skäl är högt ställt och är aktuellt i rena undantagsfall, varför det är svårt att få till en ändring.Min rekommendation om ni fortfarande är inom klagotiden är att ni anför något som faller under punkterna 1-4 ovan för att få prövningstillstånd. Om så inte längre är aktuellt kan ni försöka att åberopa 5 kap. 11 § körkortslagen. Så sker genom en begäran till Transportstyrelsen vari din son förklarar varför det finns synnerliga skäl. Får han avslag har han möjlighet att överklaga ärendet till förvaltningsrätten (och därefter söka prövningstillstånd till kammarrätten). Ni bör vara uppmärksamma på att kravet om synnerliga skäl innebär att det krävs mycket för att en lagakraftvunnen dom ska ändas. Enligt min mening är möjligheterna små. Om ni önskar hjälp av en av våra jurister i processen är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan jag göra när min arbetsgivare bryter mot det utköp vi avtalat om?

2020-06-28 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej,Innan utbrottet av Covid-19 i Sverige så blev jag 'utköpt' av min arbetsgivare där jag varit anställd sedan 2014. Utköpet förhandlades via facket och ledde till ett kontrakt där jag blev arbetsbefriad med lön tills min sista 'arbetsdag' 4 månader senare (2020-06-30). Viktig klausul: "I och med denna överenskommelse och dess fullgörande är samtliga mellanhavanden mellan parterna i anledning av den anställdes anställning i företaget fullständigt och slutgiltigt reglerade. Inga ytterligare fordringar eller krav av vad slag vara må kan således riktas mot någondera parten."Sedan utbrottet av Covid-19 i Sverige så har företaget hamnat i rekonstruktion, och hållit tillbaka mina förhandlade utbetalningar med motiveringen att dessa faller under lönegaranti-systemet, där jag behöver vara inskriven i arbetsförmedlingen och arbetssökande för att ta del av. Det här var inget som fanns med som krav på kontraktet som framförhandlades, och företaget har medgett att dom nu bryter mot kontraktet. Se ovanstående 'viktig klausul' för förtydligande. Min kontakt på facket sa att han skulle titta vidare på saken (detta var för >2 månader sedan), och nya kontakter på facket jag har tagit kontakt med verkar vara omotiverade/osäkra att ta sig ann detta. Företaget som medgett att deras beslut bryter mot kontraktet menar trots detta att alla andra delar av kontraktet fortfarande är giltiga och att jag lämnar företaget 2020-06-30. Det hela känns väldigt märkligt. Hjälp/förslag uppskattas!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga blev du utköpt av din arbetsgivare, innebärande att du ska sluta din anställning den 30 juni. Du blev arbetsbefriad och skulle behålla full lön i fyra månader, fram till din sista arbetsdag. I kontraktet finns bland annat en klausul innebärande att inga krav kan riktas mot någon av parterna. Företaget har sedan pandemin bröt ut hamnat i rekonstruktion och håller tillbaka de utbetalningar ni avtalat om. Företaget har inledningsvis anfört att dessa faller under lönegarantisystemet, men har sedan medgett att de bryter mot kontraktet. Du har varit i kontakt med din fackförening som sagt att de ska titta vidare på det men inget har hänt. Facket har sedan verkat omotiverade/osäkra att ta sig an ärendet. Utgångspunkten enligt svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Det du och din arbetsgivare avtalat om är således det som gäller. Tyvärr kan jag inte ge något tydligt svar på vad som gäller specifikt utifrån ditt avtal, sådant kräver närmre granskning. Som jag förstår din fråga har företaget däremot medgett att det bryter mot avtalet er emellan men fortsätter att bryta mot det. I ett första skede skulle min rekommendation vara att du kontaktar ditt fackförbund. Genom facket har du fri juridisk rådgivning och facket kan hjälpa dig förhandla och även att företräda dig om ni väljer att gå till domstol. Nu har du däremot kontaktat facket utan att det skett någon framgång.Du kan själv väcka talan i en arbetsrättslig tvist. Enligt lagen om rättegången i arbetstvister (LRA) är lagen tillämplig på rättegången i tvister om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, s.k. arbetstvister (1 kap. 1 § LRA). Om du själv väcker talan i tingsrätt och fackförbundet kan föra samma talan vid arbetsdomstolen, ska ditt fackförbund ges tillfälle att uppge om den vill föra talan där (2 kap. 5 § LRA). I ditt fall innebär det att du har rätt att väcka talan mot din arbetsgivare, men att ditt fackförbund kan träda i ditt ställe i vissa fall. I ditt fall finns det vissa risker med att väcka talan mot din arbetsgivare. Utgångspunkten är att den part som förlorar en tvist måste betala båda sina egna och motpartens rättegångskostnader. Det är dock möjligt enligt LRA att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad (5 kap. 2 § första stycket LRA). Det kan således bli kostsamt om du inte når framgång med din talan. Det man även måste ta i beaktande är att om du stämmer din arbetsgivare och når framgång måste det finnas tillgångar för att du ska få betalt. Det finns alltid en risk att det inte finns några tillgångar och att företaget går i konkurs. I det skedet spelar det ingen roll att du fått rätt, då får du ändå inte betalt.Min rekommendation om du inte vill ta hjälp av facket, är att du låter en jurist gå igenom vad som avtalats mellan dig och din arbetsgivare. Juristen kan kontakta din arbetsgivare med ett kravbrev å dina vägnar och även företräda dig om det finns skäl att gå till domstol. Avtalstolkning ingår tyvärr inte i vår expresstjänst, däremot kan givetvis en av våra jurister på vår juristbyrå vara behjälplig med såväl att tolka avtalet som att kontakta din motpart. Om så är intressant slussar jag gärna ditt ärende vidare och en av våra jurister återkommer med en offert till dig.Då du beställt telefonuppföljning kan vi prata vidare om ditt ärende när jag ringer dig. Jag kommer att ringa dig på tisdag, den 30 juni, klockan 10.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för att häva konsumentköp av båtmotor?

2020-06-25 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej !Köpte på båtmässan 2019 en båtmotor. Levererades mycket försenad slutet juli 2019 . Båten var satt till uthyrning vilket jag fick säga nej till. (hade en annan båt då att segla med själv men förlorade hyresinkomster ).Motorn på garantiservice hos försäljaren under vintern. Uthämtad början maj 2020 och monterad - växelreglaget fungerar inte. Transport till säljaren för "garantireparation" - " vi har varit med om detta förut" enligt säljaren. Uthämtad och monterad början juni - samma fel igen ! Motorn nu kvar på båten - obrukbar -och har sänt mejl till säljaren 20 06 20 - ännu inte svar-Jag har nu inte en annan båt att segla med och - har förlorat och förlorar fortsatt delar av denna säsong.-efter erfarenhet hittills vågar jag inte lita på motorn till havs eller i gästhamn - eftersom den går sönder utan att ens vara i bruk.-jag vill alltså häva köpet - konsumentrådgivaren säger att jag ska ge säljaren 7 - 10 dagar att rätta till det hela men det är belastande att vänta av hänsyn till detta - skulle vilja bli av med motorn nuoch köpa något annat och komma ut på sjön - snarast.Hur gör jag för att på ett korrekt sätt komma ur denna situation ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du köpt båtmotorn i egenskap av konsument, varför konsumentköplagen är tillämplig. I ditt fall kan konstateras att det är ett fel på båtmotorn varför det är aktuellt att undersöka vilka påföljder som kan krävas. Om varan är felaktig får du kräva avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller ersättning för att avhjälpa felet eller häva köpet. Dessutom har du rätt att kräva skadestånd (22 § konsumentköplagen). Om du som köpare kräver en annan påföljd än avhjälpande eller omleverans har säljaren trots detta rätt att på egen bekostnad vidta sådan åtgärd, om säljaren efter att reklamation kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta samt åtgärden kan ske inom skälig tid därefter och utan kostnad eller väsentlig olägenhet för dig som köpare (27 § konsumentköplagen). Om avhjälpande eller omleverans inte kommer i fråga eller inte sker inom skälig tid efter reklamationen eller inte kan ske utan väsentlig olägenhet för dig som köpare, har du rätt att kräva prisavdrag som svarar mot felet eller häva köpet (28 § konsumentköplagen). Köpet får hävas om felet är av väsentlig betydelse för dig (29 § konsumentköplagen). Vid eventuell hävning ska ett rättelseförfarande genom avhjälpande eller omleverans i första hand övervägas. Upprepade rättelser kan medföra en sådan väsentlig olägenhet för dig som konsument som medför att näringsidkaren förlorar sin avhjälpanderätt. Enligt förarbetena bör man som konsument normalt kunna vägra att gå med på mer än två avhjälpandeförsök. Är det fråga om olika fel som avhjälps anses det dock ofta rimligt att konsumenten får godta mer än sammanlagt två avhjälpandeförsök (prop. 1989/90:89 s. 122).I ditt fall går det inte att ge ett klart svar på om det föreligger sådant väsentligt fel att du har rätt att häva. Däremot kan du som konsument normalt sett vägra mer än två avhjälpandeförsök av samma fel. Som jag förstår det utifrån din fråga rör det sig om samma fel en tredje gång. Det i kombination med att du inte kan använda båtmotorn under säsongen kan det argumenteras för att utgör sådana fel att det är väsentligt för dig. Vid en tvist om huruvida hävningsrätt föreligger är bevisbördan för felets väsentlighet på dig som konsument. Det är du som ska styrka att förhållandena är sådana att det föreligger hävningsrätt (prop. prop. 1989/90:89 s. 35 och s. 81).Om du vill häva köpet är min rekommendation att du skriftligen informerar säljaren om det. Det är sedan upp till säljaren att antingen medge hävningen eller neka dig hävning. Om säljaren nekar dig hävning kan du antingen vända dig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för en prövning eller välja att gå till domstol för att få fastställt att du har rätt att häva. Om du vill ha hjälp av en av våra jurister att sända en begäran om hävning och att företräda dig för det fall att det uppkommer en tvist är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan ett avtal rivas upp för att ändringar inte nedtecknats och undertecknats?

2020-06-24 i Avtal
FRÅGA |Undrar om ett Samarbetsavtal som i paragraf säger: Ändring av och tillägg till avtalet ska för att vara bindande vara skriftligen författade och undertecknade av parterna.Rivs hela avtalet upp & räknas avtalet som icke bindande då flertalet ändringar i avtalet ägt rum sedan tecknande & aldrig har skrivits ner & undertecknats?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga finns det mellan två parter ett samarbetsavtal. Enligt avtalet krävs det skriftlighet och undertecknande av parterna för att dessa ska vara bindande. Sedan avtalet skrevs har det skett flertalet ändringar, dock har dessa aldrig skrivits ner och undertecknats. Du undrar om hela avtalet därmed kan rivas upp och avtalet kan räknas som icke-bindande.Utgångspunkten för avtal är att sådana ska hållas. I ert fall innebär det att utgångspunkten är att det krävs skriftlighet och undertecknande för att ändringar och tillägg ska vara bindande. Om det görs ändringar/tillägg och dessa inte skrivits ner eller undertecknats är ändå huvudavtalet i sig bindande; dvs. hela avtalet rivs inte upp på grund av att det saknas nedskrivet och undertecknat gällande ändringar och tillägg. Trots klausulen om skriftlighet och undertecknande kan det argumenteras för att ändringarna ändå är bindande. Om det blir en tvist i domstol om vad som avtalats kan klausulen vara användbar ur bevissynpunkt för den part som anser att eventuella ändringar inte är bindande då de inte nedtecknats och undertecknats. Samtidigt kommer domstolen att göra en helhetsbedömning utifrån vad parternas intentioner verkligen varit (partsviljan). Om det betalats fakturor som avser tillägg kan det tala för att parterna haft en intention att göra tillägg till avtalet. Om båda parterna infogat sig efter ändringen kan det argumenteras för en bundenhet genom konkludent handlande.I ditt fall går det inte för mig att ge ett svar på hur det eventuella avtalet ska tolkas. Däremot, som svar på din fråga, kommer inte avsaknaden av skriftlighet och undertecknande att innebära att hela avtalet rivs upp. Min rekommendation är att du anlitar en jurist som företräder dig för det fall att det uppstått en tvist om vad som avtalats. Juristen kan vara behjälplig med att tolka avtalet och att företräda dig och din ståndpunkt. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag behålla min andel av samägd fastighet vid tvångsförsäljning?

2020-06-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi är sex syskon som är delägare i ett dödsbo, dödsboet är registrerad som lantbruksenhet. Dödsboet har varit oskiftad i 19 år. Min avsikt är att enligt samäganderättslagen tvinga fram en försäljning. Jag har lagfart på 3/47 andel i lantbuksenheten - resterande andelar tillhör dödsboet efter vår far. Min fråga är om jag kan behålla min andel i nämnda lantbruksenhet även om jag tvingar fram en försäljning av vår fars andel i lantbruksenheten, Ingår lösöret i tvångs försäjnigen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningOm lantbruksfastighet ägs gemensamt av minst tre delägare gäller lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter istället för 2-6 § samäganderättslagen. Ägs fastigheten gemensamt av endast två delägare gäller samäganderättslagen. När det gäller tvångsförsäljning på offentlig auktion är dock reglerna desamma; varje delägare har en möjlighet att för gemensam räkning begära tvångsförsäljning på offentlig auktion. Rätten ska inte besluta om försäljning om någon av de andra delägarna visar synnerliga skäl för anstånd (13 § lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter, jfr 6 § samäganderättslagen). I praxis har rekvisitet "synnerliga skäl" tolkats strängt och det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga för att skjuta upp/få anstånd med försäljningen.Eftersom lagen bara ersätter 2-6 § i samäganderättslagen är övriga lagrum i den lagen tillämpliga i ert fall. För det fall att ni endast är två delägare gäller samäganderättslagen fullt ut, om inte annat avtalats. Om någon av delägarna begär det, ska domstolen besluta om ett minimipris som fastigheten inte får säljas under (9 § SamägL). Minimipriset har funktionen av ett minimiskydd för att fastigheten inte ska säljas så billigt att det blir oförmånligt för delägarna. Minimipriset får inte sättas så högt att det i praktiken förhindrar eller försvårar en försäljning. Högsta domstolen har i praxis uttalat att när en fastighet utbjuds till försäljning enligt samäganderättslagen är utgångspunkten för minimipriset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om en utredning i det särskilda fallet ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer att avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för försäljningen, ska minimipriset sättas till tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris (NJA 2012 s. 757). Om delägarna är närvarande under auktionen och överens om att anta eller förkasta ett anbud gäller det beslutet (12 § första stycket SamägL). Är delägarna inte ense gäller det högsta budet, så länge det inte understiger eventuellt beslutat minimipris (12 § andra stycket SamägL). Under auktionen kan såväl du som andra intressenter lägga bud på fastigheten. I ditt fall innebär tvångsförsäljningen (oavsett vilken av ovan presenterade lagar som är aktuella) en försäljning av hela fastigheten. Du kan således inte tvinga fram en tvångsförsäljning av endast din fars/dödsboets andel. Det innebär att du inte får behålla din andel av fastigheten utan att vem som helst har rätt att lägga bud under auktionen. Tvångsförsäljning är till just för att ha möjlighet att sälja sådant som är samägt och att man inte ska vara tvungen att äga något gemensamt.Lösöret ingår inte i fastigheten i sig, däremot kan det (och lär det) föreligga ett samägande även för det varför det är möjligt att begära tvångsförsäljning även av lösöret. Antingen av endast lösöret eller av lösöret tillsammans med fastigheten.Om du önskar hjälp av en av våra jurister med att begära tvångsförsäljning är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör jag för adoptera min frus son?

2020-06-26 i Adoption
FRÅGA |Hej jeg er dansker men har boet i Sverige i en årrække. Jeg har nu fundet en ny partner. Hun er enke og har en 2 år gammel søn. Vi ønsker at jeg skal adoptere ham i forbindelse med ægteskab. Min nye partnere er fra Columbia. Hvad kræves det for at jeg kan adoptere sonen. Og hvilke dokumenter skal hon skaffe i Columbia inden hun kommer.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDå du skriver på danska men varit bosatt i Sverige i flera år är min utgångspunkt att du förstår skriven svenska till den grad att det går bra att jag besvarar dig på svenska. Om något skulle vara oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig enligt kontaktuppgifter sist i svaret.Det finns enligt svensk lag inget krav på att man ska vara svensk medborgare för att adoptera i Sverige. Huvudregeln är att man behöver vara bosatt i Sverige, vilket jag förstår du är. Eftersom du är bosatt i Sverige gäller reglerna i 4 kap. föräldrabalken (FB). Vid alla frågor som rör adoption ska barnets bästa ges största vikt (4 kap. 1 § FB). Ett barn får adopteras endast om det med beaktande av samtliga omständigheter är lämpligt (4 kap. 2 § FB). Makar och sambor får endast adoptera gemensamt. En make eller sambo får dock med sin makes eller sambos samtycke adoptera hans eller hennes barn (4 kap. 6 § FB). Om den som sökanden vill adoptera inte är svensk medborgare och inte heller har permanent uppehållstillstånd i Sverige, ska rätten inhämta ett yttrande från Migrationsverket om det inte är obehövligt (4 kap. 17 § FB). Rätten ska ge den som är förälder till den som sökanden vill adoptera tillfälle att yttra sig inom en viss tid (4 kap. 18 § FB). För att du och din blivande fru ska kunna gifta sig krävs att det görs en hindersprövning innan ni gifter er. Hindersprövningen innebär att det måste kontrolleras att det inte föreligger något hinder för er att ingå äktenskap. Om någon av er är under 18 år, ni är nära släkt med varandra eller någon av er redan är gift eller i registrerat partnerskap utgör det ett hinder för att ingå äktenskap. När hindersprövningen är klar och godkänd kommer ni att få ett intyg om hindersprövning och ett vigselintyg. Intygen gäller i fyra månader och ska lämnas till vigselförrättaren när ni ingår äktenskap. Ansökan om hindersprövning sker genom att ni fyller i Skatteverkets blankett 7880 och skickar in eller lämnar in den till myndigheten. Eftersom din blivande fru inte är folkbokförd i Sverige måste hon styrka sin identitet med ett pass eller en giltig resehandling vid ett personligt besök på ett av Skatteverkets kontor. Det krävs även att hon lämnar in ett intyg med sitt aktuella civilstånd. Intyget ska vara utfärdat av en behörig myndighet i det land hon nu bor i och får inte vara äldre än fyra månader.För att det ska vara möjligt att adoptera din blivande frus barn krävs det att hon kan visa att hon är vårdnadshavare till barnet. Det krävs även att hon och barnet får rätt att flytta till Sverige. Om din blivande fru och hennes son får komma till Sverige och ni gifter er eller blir sambo kan du ansöka om att adoptera hennes son. Det kommer då att göras en adoptionsutredning enligt vilken Migrationsverket kommer att kontaktas för ett yttrande och även barnets föräldrar får möjlighet att yttra sig. Tyvärr kan jag inte ge någon prognos om vilka möjligheter du har att få godkänt en adoption eller ej. Sammanfattningsvis krävs att din blivande fru har med sig pass för sig och sonen, ett intyg från en behörig myndighet i Colombia om hennes civilstånd samt det kan vara en god idé att även inneha intyg om att hon är ensam vårdnadshavare för sin son.Om du behöver hjälp av en av våra jurister inför adoption eller äktenskap är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad ska vi tänka på när vi som sambor gemensamt köper fastighet men bara en betalar kontantinsats?

2020-06-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hejsan! Jag och min sambo letar ett hus att köpa. Jag undrar vad vi ska tänka på då jag kommer stå för kontantinsatsen och kostnad av lagfart. Detta ska ju då stå med i avtalen för husköpet, är det något som mäklaren fixar ? Vad är det som ska stå med för att jag ska ha rätten till min del om huset säljs ? Hur fördelas ägande procenten när ena personen står för kontantinsats?Sen ska vi också skriva ett samboavtal, är det några speciella punkter eller andra avtal vi ska ha i åtanke? Tacksamma för alla tips vi kan få :)
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga ska du och din sambo köpa en fastighet. Du kommer att stå för kontantinsatsen och för lagfartskostnaden. Du undrar vad som ska stå med i köpeavtalet för att du ska ha rätten till din del om fastigheten säljs. Du undrar även om det är något speciellt ni ska ha med i ett samboavtal.Då ni är sambor regleras det i sambolagen om vad som gäller för det fall att samboförhållandet upphör. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna gifter sig med varandra ska samboegendomen fördelas mellan samborna genom en bodelning, om någon av samborna begär det (8 § sambolagen). Till samboegendom räknas bland annat sambors gemensamma bostad om den förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). I ert fall innebär det att om ert samboförhållande i framtiden upphör ska fastighetens värde (efter avdrag för skulder) fördelas er emellan. Det tas ingen hänsyn till vem som betalt för lagfarten, vem som betalt kontantinsatsen eller vem som betalt fastigheten. Även om en av er betalt för hela fastigheten ska dess värde ändå fördelas er emellan.Min rekommendation i ert fall är att ni upprättar ett skuldebrev mellan dig och din sambo enligt vilket han blir skyldig dig en viss summa (exempelvis det du betalt i kontantinsats). Det går att göra skuldebrevet villkorat innebärande att det går att skriva in som villkor att skuldebrevet förfaller först när fastigheten säljs eller när ert samboförhållande upphör. På det viset garanterar du att du har rätt att få tillbaka den kontantinsats du lagt in. Därutöver bör ni skriva ett samboavtal enligt vilket ni avtalar om att bodelning inte ska ske om ert samboförhållande upphör. Det bör dock uppmärksammas att det i det fallet är viktigt att ni vid köpet av fastigheten skriver in så ni äger hälften var. Om samboförhållandet upphör kommer ni ändå att äga halva fastigheten var och vid försäljning kommer ni att ha rätt till halva vinsten utifrån er ägarandel (hälften var). Därutöver kommer du samtidigt att ha rätt att få tillbaka den kontantinsats du lagt in genom att du har ett skuldebrev. Det är viktigt att ni upprättar ett samboavtal, i annat fall finns det en risk att din sambo kan få dra av för den skuld han har till dig innan fördelningen av egendomen sker.Sammanfattningsvis:- Se till att ägandet av fastigheten fördelas 50/50. - Skriv ett samboavtal om att det inte ska ske någon bodelning om samboförhållandet upphör. - Skriv ett skuldebrev med hur mycket din sambo är skyldig dig. Skuldebrevet kan villkoras med att du endast har rätt att begära in betalning för skulden om samboförhållandet upphör, eller om fastigheten säljs.Det kan vara en god idé att anlita en jurist för att få hjälp med upprättande av skuldebrev och samboavtal. Det är inget mäklaren kommer att vara behjälplig med. Om ni är intresserade av hjälp av en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att jobba kvar på min 100%-iga tjänst eller kan arbetsgivaren omorganisera fritt?

2020-06-23 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag jobbar som kirurg på en privat enhet sedan 2011. Februari 2012 fick jag 100% tjänst tills vidare enl LAS. 2015 anställdes en kollega 50 el 60 % med lika arbetsuppgifter som jag. Hon blev i mars 65 år. För två år sedan fick vi minskat patientinflöde efter att enheten fick ett nytt avtal med landstinget här. Under två år gick jag ned i tjänst så kollegan kunde jobba 60 %. Efter årsskiftet vill jag nu jobba 100% då barnen har flyttat hemifrån och min kollega har möjlighet att ta ut pension. Hon vill dock jobba vidare minst 50%, vilket det inte finns utrymme för. Arbetsgivaren vill nu göra en "omorganisation" av vår sektion så att vi ska jobba 60% vardera. Ett möte ska hållas där fackliga företrädare ska vara med men inte jag eller min kollega. Har jag inte rätt att få jobba vidare på min tjänst 100%?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningArbetsgivaren har en i princip oinskränkt rätt att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen. I arbetsledningsrätten finns även en rätt att omorganisera arbetsplatsen så som arbetsgivaren finner lämpligt. En arbetsgivare kan därmed besluta att det inte längre ska finnas tjänster om 100% på arbetsplatsen utan endast exempelvis 50%-iga tjänster.För att arbetsgivaren ska få säga upp en arbetstagare krävs det saklig grund. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren erbjuder arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § första och andra stycket LAS). Uppsägning kan ske dels av personliga skäl, dels av arbetsbrist. Personliga skäl är sådant som är hänförligt till arbetstagaren (misskötsamhet, samarbetssvårigheter osv.). Arbetsbrist är negativt definierat och är allt som inte är personliga skäl.I ditt fall kan arbetsgivaren besluta sig för att omorganisera arbetsplatsen och inte längre erbjuda 100%-iga tjänster. Om så är fallet föreligger det arbetsbrist vad gäller 100%-iga tjänster. Arbetsbristen är i sig en saklig grund för uppsägning, men inte om det är skäligt att erbjuda dig annat arbete. Detta kan arbetsgivaren göra genom att omplacera dig till en annan tjänst, t.ex. en 50- eller 60%-ig tjänst.Som svar på din fråga kan arbetsgivarens beslut att omorganisera arbetsplatsen innebära att du inte har rätt att arbeta kvar på 100%. Innan sådan omorganisation sker ska arbetsgivaren på eget initiativ kalla till förhandling med fackföreningar (jfr 11 § medbestämmandelagen). Så har jag förstått att även skett. Förhandlingen innebär däremot inte att arbetsgivaren inte har rätt att omorganisera sin verksamhet och dra ner på tjänsterna.Hoppas du fick svar på det du undrade över. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,