Vad kan vi avtala om i servitut och kan ett servitut skrivas in?

2020-06-07 i Servitut
FRÅGA |Hej,Vi håller på att överlåta en jordbruksfastighet till en släkting/delägare av fastigheten. Från fastigheten har vi övriga delägare tidigare avstyckat ett antal fritidsfastigheter. Några av oss skulle nu, i samband med överlåtelsen, vilja skriva ett servitut med innebörden att ett visst skogsområde på jordbruksfastigheten inte får kalhuggas, att några mindre åkerlappar inte planteras med träd, då fritidsfastigheternas sjöutsikt skulle fördärvas, samt att en annan åker inte kommer att bebyggas. Vi misstror inte på något vis vår släkting, men det kommer ju nya ägare i framtiden efter hen. Kan ett sådant avtal vara servitut eller blir det någon form av nyttjanderätt? Kan det skrivas in i fastighetsboken?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningServitut och nyttjanderätt är när en fastighet eller person har rätt att på ett visst bestämt sätt använda någon annans fastighet. I fråga om servitut finns två typer; avtalsservitut och officialservitut. Ett servitut är knutet till en viss fastighet och gäller oavsett vem som äger fastigheten. Ett officialservitut bildas genom en lantmäteriförrättning och kan bara skrivas in och tas bort ur fastighetsregistret av en lantmätare. Avtalsservitut skrivs mellan två fastighetsägare. Kravet för officialservitut är något högre då det beslutas genom myndighetsbeslut och även kan beslutas om utan fastighetsägarens samtycke. En nyttjanderätt är när en person, ett företag eller en kommun har rätt att på ett visst bestämt sätt använda någons fastighet, t.ex. genom att nyttja en bostad, ett område av fastigheten eller genom arrende. Som jag tolkar din fråga är syftet med det avtal som ska skrivas bland annat att utsikten inte ska försämras för grannfastigheterna. Så är möjligt genom ett avtalsservitut. Ett servitut kan vara både positivt och negativt. Ett positivt servitut innebär en rättighet att exempelvis nyttja en väg, en brunn eller att dra t.ex. kraftledningar eller vattenledningar över en fastighet. Ett negativt servitut innebär ett förbud om att utföra en viss handling, t.ex. att fastigheten som omfattas av det negativa servitutet inte får plantera träd på en plats som skymmer utsikten för den andra fastigheten.Bestämmelser om upprättande av avtalsservitut finns i 14 kap. jordabalken (JB) och det krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. En rätt i en fastighet (den tjänande fastigheten) får upplåtas till förmån för ägaren i en annan fastighet (den härskande fastigheten) under vissa förutsättningar. Ett första krav är att rätten är ägnad att främja en ändamålsenlig markanvändning från allmän synpunkt. Det krävs däremot inte att servitutsupplåtelsen i det enskilda fallet ska främja ett ändamålsenligt utnyttjande av marken. Ett andra krav är att upplåtelsen innebär en rätt att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten. Det får därmed inte vara fråga om ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten. Servitutet får endast avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten, innebärande att servitut inte kan användas för rätt till en mer tillfällig anordning på den tjänande fastigheten (14 kap. 1 § JB). För upplåtelse av avtalsservitut finns vissa formkrav som måste vara uppfyllda; servitutet ska upplåtas skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen ska anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen. Följs inte formkravet är det inte giltigt som servitut (14 kap. 5 § JB).Det är möjligt att ansöka om inskrivning av ett avtalsservitut i fastighetsregistret, vilket jag även rekommenderar att ni gör. Ett inskrivet avtalsservitut blir offentligt genom ansökan om inskrivning hos Lantmäteriet och gäller då automatiskt mot ny ägare av fastigheten. Vid inskrivning redovisas servitutet i fastighetsregistret och syns i fastighetsbeviset. Du kan läsa närmre om ansökan om inskrivning på Lantmäteriets hemsida.För det fall att du/ni önskar hjälp av en jurist att skriva ett avtalsservitut är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert från någon av våra jurister. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag åberopa det förstärkta laglottsskyddet?

2020-06-06 i Laglott
FRÅGA |Jag är ett särkullsbarn som anser att storleken på min laglott kränkts. Min far avled i januari 2020 och hade då enligt min mening, genom äktenskapsförord och gåvobrev ordnat successionen med avsikten minimera mitt arv. Jag vill därför gällande detta åberopa förstärkt laglott enligt ÄB 7:4. Vad tror ni om den möjligheten?När min far ingick sitt andra gifte om skrevs äktenskapsförord mellan honom och hans nya fru där det framgår att vars och ens egendom ska vara enskild. 1970 får min far hälften av en större gård som enskild egendom i ett gåvobrev. Dock får han rätt att genom äktenskapsförord göra om gåvan till giftorättsgods. 1995 i november görs detta, vilket innebär att hälften av det han äger övergår till hans hustru. I och med detta försvinner hälften av hans tillgångar från min laglott. 1999 skänks gården till mina halvsyskon. Då framgår bl a att om en gåvotagare skulle avlida utan bröstarvinge ska gåvan återgå till helsyskon. Denna skrivning upphör dock att gälla genom ett tillägg som skrivs 2009. 2016 avlider min fars hustru. I hennes bouppteckning står det att hennes tillgångar är enskild egendom medan det för min far står att hans del är giftorättsgods trots gåvobrevet från 1995.De bodde på gården hela sina liv. Min far var vid gåvotillfället 66 år och jordbruket var redan utarrenderat. De stora gåvor av konst och lösöre som sedan ägde rum 2011 tyder också på att gåvan av gården inte hade någon större betydelse för deras privatekonomi.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet förstärkta laglottsskyddet framkommer, precis som du själv anför, av 7 kap. 4 § ärvdabalken (ÄB). Skyddet innebär att om arvlåtaren skänkt bort egendom under sådana förhållanden att gåvan är att likställa med testamente, kan det begäras att den ska gå åter i den mån att bröstarvinge får ut sin laglott.En förutsättning för att det förstärkta laglottsskyddet ska aktualiseras är att arvlåtaren "bortgivit" egendom. Sett till förarbeten och praxis rör det sig inte enbart om gåvor utan även om benefika dispositioner. Utöver kravet om bortgivande krävs att det sker för att ordna med successionen, dvs. syftet ska vara att jämställa med testamente. Det förstärkta laglottsskyddet träffar typiskt sett två typer av gåvor:(1) Gåvor givaren gör när den ligger för döden (eller tror att döden är nära förestående) (2) Gåvor där gåvogivaren fram till sin död behåller den huvudsakliga nyttan av det som bortskänkes (t.ex. genom att behålla nyttjanderätten och bo kvar i en fastighet som bortskänkts)I ditt fall tolkar jag det som att eventuell kränkning av laglotten inte skett när din far legat för döden eller trott att den var förestående, utan eventuellt utifrån att han skänkt bort tillgångar och därefter ändå behållit den huvudsakliga nyttan av egendomen. Om så är fallet, och det inkräktar på din laglott, kan gåvomottagaren vara skyldig att återbära så mycket av egendomen att du får ut din laglott. För det fall att du vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet måste du väcka talan därom inom ett år från att bouppteckningen avslutades.Tyvärr går det för min del, och utifrån den information du delgett oss i frågan, inte att göra någon bedömning om huruvida du har möjlighet att nå framgång med talan om kränkning av din laglott och ett åberopande av det förstärkta laglottsskyddet. För en sådan bedömning krävs att bouppteckningen gås igenom, hur stor din laglott är samt att det granskas vilka gåvor som skett och under vilka förutsättningar. Min rekommendation om du vill undersöka dina förutsättningar för att väcka talan är att du anlitar en jurist som går igenom allt detta och råder dig vidare. Om du är intresserad av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan bostadsrättsföreningen bestämma hur hög häck vi får ha?

2020-06-04 i Bostadsrätt
FRÅGA |Hej vi bor i brf i markplanet med uteplats. Runt uteplatsen finns en plantering som ör ca 99 cm djup. Vi har skött om planteringen under de drygt 10 år som vi har bott i föreningen. Nu har styrelsen startat ett skötselprogram av växtligheten på gårdarna som innebär sk radikal nedskärning av buskar vart 6:e år. Vi har underhållsbeskurit våra buskar vilket innebär att man beskär buskarna årligen genom att ta bort de äldsta grenarna nerifrån buskens fot. Radikal beskärning innebär att man tar ned bäxten till ca 19cm höjd över marken. Sedan tar det minst två år förmodligen mer, innan busken är uppe i en höjd som skymmer insyn igen. Vi har vår matplats på uteplatsen aldrles intill där folk passerar. Den skärmas av en ca 3m lång vöxtskärm med spirea, som nu har beordrats nedskärning. Vi är olyckliga och har kontaktat styrelsen för att be dem tillämpa underhållsbeskärning på vår buske istället. Vad har vi för juridiska möjligheter? I vårt köpesvtal står det i objektsbeskrivningens rumsbeskrivning "stor grönskande gård om ca 15 kvm i söderläge".Har vi något att säga till om här?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAvgörande i ert fall är på vilket sätt marken ("gården") är upplåten. För det fall att marken är upplåten med bostadsrätt har bostadsrättshavaren ansvar för att sköta trädgården och då även en rätt att bestämma över exempelvis hur buskar eller häck ska klippas. För att avgöra om marken är upplåten med bostadsrätt bör du kontrollera ert upplåtelseavtal. Har du inte tillgång till avtalet så fråga föreningen och begär ett utdrag från lägenhetsförteckningen. Rent generellt är det förhållandevis ovanligt att marken är upplåten med bostadsrätt, men så sker emellanåt.Marken kan även vara upplåten med ett separat nyttjanderättsavtal som ger bostadsrättshavaren rätt att nyttja marken utanför lägenheten. I nyttjanderättsavtalet regleras hur marken får nyttjas; t.ex. hur höga buskar får vara, om det får byggas trädäck m.m. För att veta om marken är upplåten med ett separat nyttjanderättsavtal och vad som i det stadgas, kan du kontakta föreningen. Om det däremot inte finns något alls reglerat mellan er och föreningen om marken nyttjas den med s.k. "allmän nyttjanderätt". Den allmänna nyttjanderätten innebär att bostadsrättshavaren genom att nyttja marken med bostadsrättsföreningens kännedom erhållit en viss rätt att nyttja marken. Finns det ingen särskild överenskommelse med föreningen är det som utgångspunkt föreningen som bestämmer över marken och har rätt att beskära buskar/häckar och göra vissa förändringar av marken. Sammanfattningsvis blir det avgörande i ert fall för om marken är upplåten med bostadsrätt eller ej och vad som eventuellt avtalats med föreningen. Enkom att marken finns utanför er bostadsrätt innebär inte med säkerhet att ni har rätt att bestämma vad som ska göras med buskar och häckar. Min rekommendation är dels att ni kontrollerar eventuella avtal, dels att ni försöker föra en dialog med föreningen. För det fall att ni önskar vidare hjälp med en av våra jurister i ärendet är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. En av våra jurister kan dels gå igenom de eventuella avtal som finns, dels vara behjälplig i kommunikationen med föreningen. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till ersättning på grund av min astma?

2020-06-02 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej. jag har gått en 3 årig utbildning för personbilsmekaniker i gymnasiet mellan 2013-2016. Fick veta nån gång runt 2010 att jag har astma (Några år innan jag påbörjade personbils linjen)Nu när den studien är slutförd och jag jobbat i 3-4 år får jag bekräftat att jag ej är tjänstbar som personbilsmekaniker p.g.a min astma. Jag får jobba som personbilsmekaniker men jag får inte utsättas för isocyanater. Varken jobba själv med uppgifter som innefattar detta eller vara i samma lokal som kolleger gör detta. Det innebär att jag kommer vara väldigt oattraktiv på arbetsmarknaden. Jag känner mig i grund och botten blåst från skolan då det här i värsta fall kommer innebära att jag tvingas skola om mig till något helt annat. Så min fråga är väll kortfattat om det finns nån typ av hjälp eller ersättning för detta att hämta på något sätt. Offrade även en fotbolls gymnasie utbildning jag kom in på p.g.a det ej gick att kombinera personbils linjen med fotbollen. Är i vilket fall rätt less/orolig p.g.a detta och vet inte vart jag ska vända mig
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du konstaterats lida av astma, innebärande att du inte kan arbeta med det du utbildat dig till på gymnasiet. Då du inte kan arbeta med det du utbildat dig till undrar du om du kan få någon hjälp eller ersättning.Den möjlighet du har till, att i vissa fall, erhålla ersättning är om du har en sjukförsäkring. En förutsättning för att du ska ha möjlighet till ersättning via din försäkring är att den tecknades innan allergin upptäcktes. För att du ska ha möjlighet till ersättning vid astma krävs att astman är allvarlig och räknas som medicinsk invaliditet. I ditt fall finns det dessvärre en risk att din möjlighet att få ersättning är preskriberad. Preskription innebär att det inte längre är möjligt att begära ersättning. Enligt gällande regler är preskriptionstiden tio år från tidpunkten när det förhållande som enligt försäkringsavtalet berättigar till skydd inträffade (7 kap. 4 § försäkringsavtalslagen). Då du diagnostiserats med astma innan den 1 januari 2015 gäller dessvärre andra regler. Enligt äldre regler måste skadeanmälan till försäkringsbolaget ske inom tre år. För din del innebär det att du skulle gjort en skadeanmälan senast år 2013.Om du gjort en anmälan i tid är det eventuellt möjligt att du kan ha rätt till ersättning från ditt försäkringsbolag, beroende på hur illa din astma är. Har det inte gjorts någon skadeanmälan är dina möjligheter till ersättning dessvärre preskriberade. Min rekommendation är att du kontaktar dig försäkringsbolag och för en dialog med bolaget. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När måste jag betala efterlevande arvingar till min sambo?

2020-06-06 i Sambo
FRÅGA |Efterlevnad sambo har BODELNING. Har 483 000 kr att betala till enskild arvtagare, sin 32 år dotter med ok ekonomi. Hur snart måste det betalas efter godkänd bouppteckning? Har svårt att få ihop 483 000kr, när måste detta betalas SENAST?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTill skillnad från äkta makar ärver inte sambor varandra när den ena sambon avlider. Så utgår jag från att du på grund av din fråga är medveten om. Rätt till arv, för det fall att inte testamente finns, har i första hand den avlidnes bröstarvingar (dvs. barnen). Min utgångspunkt i mitt svar är att det på din begäran skett en bodelning i samband med din sambos frånfälle och att du istället för att lämna egendom till dödsboet vill betala pengar (483.000 kronor). Enligt 17 § sambolagen har en sambo rätt att istället för att lämna egendom till den andra sambon (i ditt fall dödsboet) betala motsvarande belopp i pengar. Beloppet ska i princip erläggas kontant vid bodelningen. Det finns däremot inget som hindrar parterna att komma överens om att bodelningslikviden ska erläggas genom avbetalning. Om en sambo inte kan betala omedelbart finns det enligt samma lagrum en möjlighet att få skäligt anstånd med betalningen under förutsättning att godtagbar säkerhet ställs för betalningen. Enligt förarbetsuttalanden bör längre tid än sex månader inte komma i fråga. Vidare framkommer att det ofta kan framstå som oskäligt att medge så lång anståndstid som sex månader, t.ex. om sambon lätt skulle kunna få lån i bank för betalningen (prop. 1986/87:1 s. 182 och s. 390). I första hand är det samborna själva som har att komma överens om vad som är godtagbar säkerhet. Kan de inte komma överens bör i vart fall pant eller borgensförbindelse godtas. När det gäller en borgensförbindelse bör denna ställas som för egen skuld. Om den ingås av två eller flera personer bör den vara solidarisk. Även en garantiförbindelse av en bank eller ett annat kreditinstitut bör anses vara en godtagbar säkerhet.Är det så att det inte skett en bodelning mellan dig och din sambo utan enbart att du vill ta över egendom som din sambo ägde rör det sig helt om ett avtal mellan dig och arvingen. Då har arvingen rätt att få egendomen i arvskiftet, men ni kan komma överens om att du ska ta över den mot betalning. I det fallet finns det ingen bestämmelse som ger dig någon respit. Däremot är det givetvis fullt möjligt för dig och arvingen att komma överens om senare betalning eller en avbetalningsplan. Att arvingen har ok ekonomi är inget det tas hänsyn till.Sammanfattningsvis kan du för det fall att du vill behålla egendom i bodelningen ha rätt till skäligt anstånd med betalning under förutsättning att du kan ställa godtagbar säkerhet för betalningen. Godtagbar säkerhet kan vara t.ex. pant eller borgensförbindelse. Har det inte skett någon bodelning utan det enkom rör sig om att du vill behålla egendom tillhörig din sambo har hens arvingar rätt att få ut egendomen i arvskiftet. Vill du behålla egendomen måste du lösa ut den. I det fallet finns det ingen skyldighet för arvingarna att låta dig köpa ut egendomen och inte heller att ge dig någon respit. Det är i sådana fall om ni kan komma överens om eventuell senare betalning eller avbetalningsplan.Om du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad kan vi använda i vår Facebook-grupp utan att det ska röra sig om varumärkesintrång?

2020-06-06 i Immaterialrätt
FRÅGA |Hej! Vi är grupp som har startat en facebook-grupp som vi kallar Konsum xxx. Avsikten är att styrelsen för affären inte är mottaglig för medlemmarnas förbättringsförslag. Så t ex har man behandlat medlemmarnas motioner på ett sätt som är under all kritik.Har nu fått ett brev från styrelsen där vi anklagas för varumärkesintrång i och med att vi har ordet Konsum i rubriken och att vi publicerar ett foto där ordet Coop syns. De kräver nu att vi ska stänga ner Facebook gruppen och alla inlägg.Frågan är nu: är detta varumärkesintrång? Tacksam för snart svar.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om varumärken finns i dels svenska varumärkeslagen (VML), dels Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (CTMR). Ett varumärke kan bestå av alla tecken som har särskiljningsförmåga och som tydligt kan återges i Patent- och registreringsverkets varumärkesregister (1 kap. 4 § VML). Ett EU-varumärke kan utgöras av alla tecken, särskilt ord, inbegripet personnamn, figurer, bokstäver, siffror, färger, formen på en vara eller dess förpackning, eller ljud, förutsatt att tecknen i fråga kan särskilja ett företags varor eller tjänster från andra företags, och återges i registret över EU-varumärken (art 6 CTMR). Ensamrätten uppkommer i Sverige genom registrering (1 kap. 6 § VML) eller inarbetning (1 kap. 7 § VML). Skydd som EU-varumärke uppkommer genom registrering, inarbetning som i svenska varumärkeslagen är inte möjlig (jfr art 6 CTMR).Ensamrätten som varumärkesinnehavare enligt svenska varumärkeslagen innebär att ingen annan än innehavaren, utan dennes tillstånd, i näringsverksamhet får använda ett tecken för varor eller tjänster, om tecknet är: (1) identiskt med varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma slag, (2) identiskt med eller liknar varukännetecknet och används för varor eller tjänster av samma eller liknande slag, om det finns en risk för förväxling, inbegripet risken för att användningen av tecknet leder till uppfattningen att det finns ett samband mellan den som använder tecknet och innehavaren av varukännetecknet, eller (3) identiskt med eller liknar ett varukännetecken som här i landet är känt inom en betydande del av omsättningskretsen, om användningen utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till skada för varukännetecknets särskiljningsförmåga eller anseende, oavsett om användningen avser varor eller tjänster av samma, liknande eller annat slag (1 kap. 10 § VML). Innehavaren av ett EU-varumärke har rätt att förhindra tredje man som inte har hans medgivande att i näringsverksamhet, för varor eller tjänster, att: (1) använda ett tecken om tecknet är identiskt med EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med dem för vilka EU-varumärket är registrerat, (2) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket och används för varor eller tjänster som är identiska med eller liknar de varor eller tjänster för vilka EU-varumärket är registrerat, om detta kan leda till förväxling hos allmänheten, inbegripet risken för association mellan tecknet och varumärket, (3) tecknet är identiskt med eller liknar EU-varumärket oavsett om det används för varor och tjänster som är identiska med, liknar eller inte liknar dem för vilka EU-varumärket är registrerat, om det senare är känt i unionen och om användningen av tecknet i fråga utan skälig anledning drar otillbörlig fördel av eller är till förfång för EU-varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé (art 9 CTMR). Som synes är reglerna för ett svenskt varumärke och ett EU-varumärke väldigt lika.COOP är ett varumärke som är registrerat både som figurvarumärke och som ord. Ensamrätten innebär att varumärkesinnehavaren kan hindra andra från att använda varumärket. Huruvida er användning är sådan att det är att bedöma som "näringsverksamhet" går dock att diskutera. Därutöver bör beaktas att COOP:s logotyp även kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd, innebärande att ni även kan hindras att använda tecknet därom (i det fallet krävs det inte att det rör sig om näringsverksamhet). Vid en snabb sökning kan jag däremot inte finna att ordet "Konsum" är varumärkesskyddat. Min rekommendation är att ni överväger att ta bort bilden ni använder och eventuellt även ordet Konsum ur rubriken. Jag kan som sagt inte finna att Konsum är varumärkesskyddat vid en sökning, men garderar mig utifrån att jag inte vet vad som skrivits i varningsbrevet till er. Vill ni hellre bemöta er motparts krav och inte ta bort varken logotypen eller ordet (exempelvis för att ni anser att ni ändå har rätt att använda varumärket) är min rekommendation att ni anlitar en jurist som företräder er. För det ändamålet kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälplig och gå igenom ärendet och det varningsbrev ni erhållit. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Ni kan å min mening eventuellt förhindras att använda COOP:s varumärke vilket kan resultera i bland annat skadestånd. Däremot kan det inte krävas att ni ska stänga ned er Facebook-grupp och inläggen i den. För att ni inte ska riskera att göra intrång och för att undvika eventuell rättslig tvist är min rekommendation att ni tar bort det som kan utgöra varumärkesintrång. Utifrån den information du delgett oss i din fråga kan jag därutöver inte finna att det är något problem att driva Facebook-gruppen vidare.Med vänliga hälsningar,

Har särkullbarn rätt till dold andelsrätt i fastighet?

2020-06-04 i Särkullbarn
FRÅGA |Hur ser Lawline på följande dom?En god vän synes ha råkat ut för rättsövergrepp i fråga om särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Målet vanns i Tingsrätten, men överklagades av käranden till Hovrätten.Den avlidne var en känd fastighetsmagnat, säkert med största förtroende i bankerna.Hovrättsdomen byggde på att den avlidne tillsammans med makan signerat ett lån, vars syfte ej framgår, men som enligt min övertygelse avsåg ombyggnad av en del av fastigheten från bageri till privatboende. Den avlidnes son gjorde ombyggnaderna. Ingen bevisföring finns som skulle motsäga att hustrun i övrigt övertog lån om 1 Miljoner kr på egen kreditvärdighet.I Tingsrättens förundersökning framgår klart att den avlidne innan fastighetsförvärvet hade mångmiljonskulder, som kvarstod till hans död 24 år senare. Det innebär enligt min mening att alla den avlidnes eventuella tillgångar tillhörde hans borgenärer och inte kan utgöra grund för särkullbarns dolda andelsrätt i fastighet. Dessutom är hans kreditvärdighet = 0, varför hans namnteckning på sagda lån inte kan ligga till grund för särkullbarns dolda andelsrätt i aktuell fastighet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningTyvärr blir det väldigt svårt att ge ett heltäckande svar på din fråga utifrån den information som delgivits oss i frågeställningen. Genom att titta på den aktuella hovrättsdomen hade vi eventuellt kunnat förklara hur domstolen resonerat i dess dömande. Vid tvister som den du beskriver handlar det inte enkom om att ha rätt utan även om att få rätt. Distinktionen mellan att ha rätt och få rätt handlar om vad man som part kan bevisa om det åläggs en bevisbörda.I det fall du beskriver förefaller det som att din vän (särkullbarn till den avlidne maken) anser sig ha, som du beskriver det, "dold andelsrätt" i fastigheten. Min tolkning är att du med det åsyftar s.k. "dold samäganderätt". Utgångspunkten för att dold samäganderätt ska uppkomma är att (1) egendomen ska ha förvärvats för gemensamt bruk, (2) den som inte utåt agerar som avtalspart ska ha lämnat ett ekonomiskt bidrag vid förvärvet och (3) det ska ha förelegat en gemensam partsavsikt om gemensamt ägande. Dold samäganderätt aktualiseras i regel främst mellan sambor eller makar varvid den ena maken utåt sett står för t.ex. en fastighet.Huruvida dold samäganderätt kan uppkomma även efter förvärvet är omstritt. I doktrinen har framförts uppfattningen att det redan av den dolda samäganderättens obligationsrättsliga natur måste följa att en sådan rätt kan uppstå på vilket stadium som helst och att ett samäganderättsanspråk grundat på ekonomiska bidrag i tiden efter förvärvet också kan vara välgrundat ur rimlighetssynpunkt (jfr Walin, Samäganderätt, s. 63 ff med hänvisningar). I doktrinen har även det motsatta framförts; dvs. att en dold samäganderätt inte kan uppkomma efter förvärvstidpunkten (se bl.a. Brattström, JT 2011/12, s. 313).Som anfört ovan aktualiseras samäganderätt i regel mellan sambor eller makar. Tyvärr kan jag inte ge vidare besked om riktigheten i de resonemang som framförts avseende särkullbarnets rätt till (andel av) fastigheten utan det får hänvisas till de skäl domstolen redovisat i domen. Som redogjort för inledningsvis finns det en distinktion mellan att ha rätt och att få rätt.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag fått felaktigt krav från ett lotteriföretag?

2020-06-02 i Inkasso
FRÅGA |2020-03-27. Uppringd av Lotteriföretag. Uppmanas att gå med i lotteri. Skyhöga vinster utlovas. Tackar nej. Får ett mejl 09:30 där man hälsar mig välkommen som deltagare. Tackar nej på nytt.2020-03.31. Nytt mejl: Att "jag ska fylla i bifogade blankett". Får en varning: "Skyddad vy: Akta! Kan innehålla virus". Avstår (har ju redan tackat nej 2 gånger!2020-04-02: Mejl 09:00 Faktura från X-företaget avseende köp hos Lotteriföretaget. "Tack för att du väljer Lotteriföretaget". 09:55. Mitt mejl-svar: "Tack, men jag har valt bort Lotteriföretaget".2020-04-03: Får information om att kreditupplysning hämtats ut X-företaget. Ifrågasätter!! Det här handlar INTE om krediter. X-företaget begär att jag ska rekvirera en ångerblankett för att makulera abonnemanget. Vägrar, då varken abonnemang eller avtal har tecknats.2020-04-22. Påminnelsefaktura. Beloppet har stigit från 428,00 till 489,09.2020-04-22, 22, 29 + 1/5: Påminnelsefakturor .2020-05-07: Inkassokrav, vecka 19 och 20: Beloppet höjt till 672,37. Klara hot: Kronofogde, Stämning hos Tingsrätten. Indrivning, Betalnings-förelägganden samt Betalningsanmärkningar!2020-05-11: Skickat Bestridande av fakturor till samtliga 6 inblandade företag.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det av din fråga har du blivit kontaktad av ett lotteriföretag (i det följande, 'Lotteriföretaget') med förfrågan om att gå med i Lotteriföretagets lotteri. Du har tackat nej och inte ingått något avtal. Det till trots har du nu fått ett antal betalningspåminnelser och inkassokrav. Utgångspunkten enligt svensk avtalsrätt är att avtal ska hållas. Har du inte ingått något avtal är du därmed inte heller betalningsskyldig. Min rekommendation är att du, precis som du gjort, bestrider eventuella fakturor du erhåller. Bestridande bör alltid ske skriftligen så det är möjligt att bevisa att så skett. Enkom ett krav med begäran om betalning innebär inte att du är betalningsskyldig. Många inkassoföretag undersöker inte kravet för fordran de sänder ut, de utför endast en tjänst för den som anlitat företaget. Om du bestridit fakturan med en saklig invändning (t.ex. att avtal inte ingåtts) ska ett seriöst inkassoföretag, enligt god inkassosed, inte ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Skulle det ändå ansökas om betalningsföreläggande (antingen av inkassoföretaget eller av Lotteriföretaget) måste du bestrida även det. Tycker du ansökan om betalningsföreläggande är felaktig bestrider du det genom att till Kronofogden skriftligen förklara vad som är felaktigt med kravet (att inget avtal finns er emellan), uppge ditt namn, personnummer och det målnummer som står i brevet. Du kan läsa mer på Kronofogdens hemsida om hur du bestrider en ansökan om betalningsföreläggande som du anser att är oriktig. Bestrider du en ansökan om betalningsföreläggande får du ingen anmärkning och Kronofogden går inte vidare med ärendet. Ärendet överlämnas istället till Lotteriföretaget som har att välja om det vill gå till domstol. Då det är Lotteriföretaget som påstår att det finns en fordran utifrån ett avtal er emellan kommer det att vara upp till Lotteriföretaget att bevisa att det föreligger ett sådant. Har du inte tackat ja och ingått något avtal torde det vara svårt att bevisa så.Sammanfattningsvis rekommenderar jag dig att, precis som du gjort, bestrida de krav du får och att i bestridandet uppge att det inte ingåtts något avtal. Att det inte finns något avtal är en saklig invändning innebärande att ett seriöst inkassobolag inte ansöker om betalningsföreläggande. Skulle det ändock ansökas om betalningsföreläggande bör du bestrida även det. I slutändan blir Lotteriföretaget tvunget att gå till domstol för att få fastställt att du är betalningsskyldig. Du har enligt egen uppgift inte ingått något avtal, varför Lotteriföretaget inte heller lär kunna bevisa att så skett. För det fall att Lotteriföretaget är medvetet om att det inte kan styrka att något avtal finns är det sannolikt långsökt att du ens kommer att stämmas till domstol.Om du behöver vidare hjälp av en av våra jurister eller om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,