Hur räknas arv som är enskild egendom i en bodelning?

2019-11-21 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej!Min svärmor planerar att skriva att ett arv från henne (pengar), ska bli min makes enskilda egendom.Jag har inget emot detta, och har inget behov av att få hennes pengar.Jag undrar dock vad det kommer att innebära för min och min makes gemensamma ekonomi.I dagsläget så skiljer vi inte på något, utan räknar att vi äger allt tillsammans. Vi har inga planer på att skilja oss, men jag vill ändå veta vad som skulle hända om vi ändå skulle göra det.Säg att min man ärver 1 miljon kronor. Kommer han alltid att ha rätt till en miljon mer än mig vid en bodelning?Skulle det kunna innebära att han har rätt till mer än halva huset om vi skulle använda pengarna till en renovering?Kommer vi bli tvungna att redovisa vilka pengar som gått vart. T.ex om han köper en bil till sig själv för dem, så måste det ju minska andelen som han har rätt till vid en bodelning. Eller tänker jag fel?Just nu känns det som jag bara vill stoppa in pengarna på ett konto, och låta dem sitta där och i framtiden ge dem till våra barn.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt Äktenskapsbalken (ÄktB) är en makes egendom giftorättsgods i den mån den inte är särskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är bland annat egendom en make fått genom testamente eller arv med villkoret att egendomen ska vara enskild. Även det som träder i stället för egendomen är enskild (7 kap. 2 § ÄktB).För er innebär det att om din man ärver 1 miljon kronor kommer de pengarna att vara hans enskilda egendom. Skulle han ha pengarna insatta på sitt eget bankkonto och ni skiljer er ska de pengarna inte ingå i bodelningen, utan faller utanför. Om han köper en bil för pengarna har den trätt istället för egendomen, innebärande att bilen är hans enskilda egendom och inte ska ingå i en bodelning er emellan.I vissa fall kan däremot enskild egendom sammanblandas med giftorättsgods, vilket gör att den förlorar sin karaktär av enskild egendom. Så kan vara t.ex. fallet om han skulle använda pengarna för att renovera er gemensamt ägda bostad. Då har pengarna förlorat karaktären av enskild egendom och är inget som tillgodoräknas honom. Detsamma kan gälla om han skulle sätta in pengarna på ett gemensamt konto ni redan har pengar på. Även i det fallet finns det en risk att pengarna förlorar sin karaktär av enskild egendom och ska ingå i en eventuell bodelning.Din man kommer således inte att alltid ha rätt till en miljon mer än dig vid en bodelning. Om han sätter in pengarna på ett eget konto och t.ex. köper en bil för 500.000 kronor. Då är kvarvarande pengar och bilen hans enskilda egendom. Om han använder en del av pengarna för att renovera huset kommer de att sammanblandas och bli giftorättsgods som ska ingå i bodelningen (medan det som är kvar på hans konto är hans enskilda). Om han förbrukar pengarna – vi antar att han t.ex. förbrukar 700.000 kronor på resor och nöjen och det finns 300.000 kronor kvar på kontot; då är det bara de kvarvarande 300.000 kronorna som är hans enskilda egendom och inte ska ingå i bodelningen.Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Hur gör vi för att avskeda en anställd som startat konkurrerande verksamhet?

2019-11-21 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej, Vi har idag upptäckt att en medarbetat startat konkurrerande verksamhet i juli i år och börja marknadsföra sitt bolag under arbetstid och hos våra kunder. Ska vi underrätta samtliga fack förbund innan vi underrätta honom om avsked eller ska man kan till överläggning? ska vi kalla in medarbetaren till kontoret och låta hen förklara eller bara agera enligt lagen? Hur ska vi agera och tänka för att inte hamna i en dålig situation?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har ni nyligen upptäckt att en medarbetare i ert företag startat en konkurrerande verksamhet under juli månad. Vederbörande har under arbetstid börjat marknadsföra sitt bolag under arbetstid och till era kunder.Det ni vill veta är hur ni ska agera för att det ska vara juridiskt riktigt, om ni ska kalla in medarbetaren till kontoret och låta vederbörande förklara samt om ni ska underrätta samtliga fackförbund innan ni underrättar honom om avsked eller om ni ska kalla till överläggning.I mitt svar kommer jag att redogöra för bestämmelserna utifrån lagen om anställningsskydd (LAS) och medbestämmandelagen (MBL). Jag vill göra er uppmärksam på att det kan finnas bestämmelser i kollektivavtal att ta ställning till också.Förutsättningar för uppsägning och avskedFör att uppsägning ska ske krävs att det finns saklig grund. En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren omplacerar arbetstagaren annat arbete hos sig (7 § första och andra stycket LAS).Ett avskedande får ske om arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Utgångspunkten är att avskedande inte får grundas enbart på omständigheter som arbetsgivaren har känt till antingen mer än två månader innan underrättelse lämnats eller, om någon underrättelse inte lämnats, två månader före tidpunkten för avskedandet (18 § LAS). Avskedandet ska vara skriftligt och det ska i beskedet anges vad arbetstagaren ska iaktta för det fall att arbetstagaren vill göra gällande att avskedandet är ogiltigt eller yrka skadestånd med anledning av avskedandet. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften ska vara skriftlig m arbetstagaren begär det (19 § LAS). Beskedet om avskedande ska lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva det får beskedet istället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet (20 § LAS).En arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av omständigheter som hänför sig till arbetstagaren ska underrätta arbetstagaren om detta i förväg. Gäller underrättelsen uppsägning som hänför sig till arbetstagaren personligen ska arbetstagaren underrättas minst två veckor i förväg. Gäller den avskedande ska den lämnas minst en vecka i förväg. Är arbetstagaren fackligt organiserad, ska arbetstagaren samtidigt med underrättelsen varsla den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör. Arbetstagaren och den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör har rätt till överläggning med arbetsgivaren om den åtgärd som underrättelsen och varslet avser. En förutsättning är dock att överläggning begärs senast en vecka efter det att underrättelsen eller varslet lämnades. Om överläggning begärts får arbetsgivaren inte verkställa uppsägning eller avskedande innan överläggningen har avslutats (30 § LAS). Vad innebär det att grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren?Som synes av lagtexten framkommer endast att för att avskedande ska vara för handen krävs det att arbetstagaren grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska avskedande begränsas till de flagranta fallen, dvs rena undantagsfall. Det ska vara fråga om avsiktliga eller grovt vårdslösa förfaranden som inte ska behöva tålas i något kontraktsförhållande (SOU 1973:7 s. 184 och prop. 1973:129 s. 149). Utmärkande för ett anställningsförhållande anses vara bl.a. att arbetstagaren skall vara lojal mot arbetsgivaren. Med detta avses att arbetstagaren inte får vidta åtgärder som är ägnade att skada eller på annat sätt försvåra arbetsgivarens verksamhet (se bl.a. AD 1989 nr 90). Vilka krav som är rimliga att ställa måste av naturliga skäl variera beroende bl.a. på förhållandena inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsuppgifternas art, arbetstagarens ställning i företaget och om arbetstagaren på något sätt äventyrat arbetsgivarens kundrelationer. Självfallet kan man inte med någon enkel formel beskriva vad som åvilar arbetstagaren i normalfallet, men en gemensam synpunkt på dennes förpliktelser har angivits vara att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han eller hon kan komma i en pliktkollision. En anställd som under sin anställningstid bedriver en verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens i allmänhet på ett allvarligt sätt bryter mot den lojalitetsplikt som gäller mot arbetsgivaren (se t.ex. AD 1977 nr 118). Det bör dock framhållas att inte all konkurrens kan anses utgöra ett sådant lojalitetsbrott. Normalt sett måste det röra sig om sådan konkurrens som tillfogar arbetsgivaren mer påtaglig skada eller som är att uppfatta som illojal mot arbetsgivaren (se t.ex. AD 1980 nr 82). Illojal konkurrens är ett typexempel för när avsked kan vara aktuellt. I rättsfallet AD 1999 nr 144 hade en försäljare hos ett företag i säkerhetsbranschen under pågående anställning tillsammans med en installationstekniker registrerat ett handelsbolag med en verksamhetsinriktning som delvis sammanföll med arbetsgivarens. Försäljaren påbörjade dock ingen verksamhet i handelsbolaget under anställningstiden. Domstolen uttalade i fallet att bolaget hade skäl för att avskeda försäljaren då han åtminstone avsett att driva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Enligt tidigare praxis var det tillräckligt att den anställde förberett en konkurrerande verksamhet för att handlandet skulle vara illojalt.Arbetsgivarens bevisbördaDet är viktigt att påminna om att det finns en distinktion mellan att ha rätt och att få rätt. LAS är uppbyggd så att arbetstagaren ses som den svagare parten och arbetsgivaren den starkare. Som arbetsgivare har ni hela bevisbördan för att det finns skäl att avskeda arbetstagaren. Ni måste kunna bevisa att det som påstås ha hänt, faktiskt har hänt och att det som hände är så allvarligt att man juridiskt sett kunde avskeda. Min rekommendation är därav att ni noga går igenom allt och gör en utredning innan ni beslutar om ett avsked. Kontrollera om någon sett vad som skett, prata med eventuella vittnen, om det finns skriftliga bevis ta fram dessa och spara. Vad ska ni som arbetsgivare göra?När ni som arbetsgivare bestämt er för att avskeda arbetstagaren måste ni, som framkommer inledningsvis, följa en given procedur. Ni måste först tala om att ni tänker avskeda arbetstagaren och därefter vänta en viss tid innan ni kan avskeda vederbörande.Minst en vecka före avskedandet måste det lämnas varsel till den lokala klubben/fackliga organisationen om arbetstagaren är medlem i facket. Även den anställde måste underrättas minst en vecka före avskedandet.Den fackliga organisationen och den anställde har rätt att överlägga med er som arbetsgivare om det planerade avskedandet. Överläggning innebär att ni som arbetsgivare, facket och den anställde träffas för att diskutera vad som hänt. Facket ska begära överläggning med er inom en vecka från varsel/underrättelse. Avskedandet får inte ske förrän eventuell överläggning har avslutats.Efter varsel/underrättelse och eventuell överläggning kan avskedande ske. Avskedandet ska vara skriftligt och innehålla information om vad den avskedade måste göra om vederbörande vill klaga på avskedandet och/eller begära skadestånd. Som arbetsgivare är ni vid denna tidpunkt skyldig att, om arbetstagaren begär det, uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften ska vara skriftlig om arbetstagaren begär det. När beskedet om avsked överlämnats upphör anställningen.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet imorgon, fredagen den 22 november, klockan 9.30. Om du inte har möjlighet den föreslagna tiden är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka en annan tid. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Nedlagd polisanmälan bedöms som civilrättsligt ärende, vad innebär det?

2019-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är registrerad ägare av en husbil. Min mamma har använt husbilen och vägrar nu att lämna tillbaka den till mig, för att hon anser sig ha rätt till den. Jag har försökt att diskutera med henne, men hon är oresonlig. Därmed så polisanmälde jag händelsen, i hopp om att få hjälp att få tillbaka den. Det inleddes dock inte ens en förundersökning då "det är uppenbart att brottet inte går att utreda." Och: "Ärendet bedöms vara civilrättsligt".Vad menas med detta? Ska min mamma kunna bete sig hur som helst, ta vad hon vill av mig utan konsekvenser? Är stöld/olovligt förfogande inte ett brott pga att vi har blodsband?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott kan begås även om det finns blodsband mellan personerna i fråga. Däremot är i ditt fall inte rekvisiten för stöld uppfyllda. För att stöld ska vara för handen krävs att någon olovligen tar det som tillhör någon annan, med uppsåt att tillägna sig det och om det innebär en skada. Eftersom din mamma inte olovligen tagit husbilen (utan den t.ex. lånats ut) rör det sig inte om stöld. Att ärendet bedöms vara civilrättsligt innebär att du själv får väcka talan i domstol och hävda bättre rätt till husbilen. Om du anser att du kan bevisa att husbilen är din kan du väcka en fullgörelsetalan med yrkande om att din mamma ska lämna tillbaka husbilen till dig.För det fall att du behöver hjälp med att vända dig till domstol kan en jurist på Lawlines juristbyrå hjälpa dig vidare. Om detta är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och tidsbokning.Vänligen,

När börjar preskriptionstiden för arv att löpa?

2019-11-12 i Efterarv
FRÅGA |Min bror var trolovad med V i början av 50-talet. Han gifte sig med Li 1956. Äktenskapet blev barnlöst och han avled 2002. Något år innan uppsöktes han av en kvinna F, som var dotter till V och undrade om han kanske var far till henne. Han nekade detta.Nu har F kontaktat mig och vill göra DNA-test. Jag är ende kvarvarande av L's syskon. Frågan blir då, kan hon göra anspråk på arvet efter min bror? Li avled 2009.Det finns ju en tioårsregel men när börjar man räkna? Om det är från att släktskapet blir klarlagt via DNA-testet får vi kanske problem.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om preskription om arv finns i Ärvdabalkens (ÄB) 16 kapitel. Den yttersta preskriptionstiden för att göra anspråk på arvet är, precis som du själv nämner, tio år. Preskriptionstiden börjar löpa när arvlåtaren avlider eller om rätten inträder vid senare tidpunkt från den (16 kap. 4 § ÄB). Som jag tolkar det rör din fråga efterarv varför preskriptionstiden började löpa när L avled (2009). Preskriptionstiden är därmed tio år från att L avled. För att F ska kunna göra anspråk på arvet krävs det dock att det är fastställt att din bror var far till henne innan något anspråk kan göras.Det bör dock nämnas att du inte är skyldig att ställa upp på ett DNA-prov för att avgöra om din bror var far till F eller inte. Det är inte möjligt att tvinga släktingar att lämna prov enligt lagen om blodundersökning m.m. Enligt lagen kan rätten förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper. Förordnandet kan avse modern och barnet samt, i mål om förklaring att en viss man inte är far, mannen i äktenskapet och, i mål om fastställande av faderskap, man mot vilken talan förs. Av bestämmelsen följer också att om det finns anledning att anta att någon annan man har haft samlag med modern under den tid då barnet kan vara avlat, får förordnandet även avse denne (jfr 1 §). Däremot ger lagen inte möjlighet att förordna om undersökning avseende annan person än de i lagen uppräknade. Så har även fastställts av Högsta domstolen i NJA 1997 not c 46.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga börjar preskriptionstiden om tio år normalt sett löpa när arvlåtaren avlider. Rör det sig om efterarv börjar den däremot löpa när den efterlevande maken avled. I ditt fall torde det innebära att preskriptionstiden började löpa när din brors fru avled 2009. Däremot har du ingen skyldighet att ställa upp på DNA-prov för att F ska ha möjlighet att avgöra faderskapet eller inte. Lagen ger rätten vissa möjligheter att förordna om bland annat DNA-prov, däremot är du inte en av de som är uppräknade i lagtexten. Att ställa upp på ett blodprov för att utreda faderskapet är således frivilligt för dig.Hoppas du fått svar på din fråga! Om något är oklart eller du behöver hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli uppsagd från min övernattningslägenhet?

2019-11-21 i Hyresrätt
FRÅGA |För enkelhets skull skriver jag detta i jagform, men frågan gäller egentligen en närstående:"Jag bor och är skriven i en stad 15-20 mil från Stockholm. Jag arbetar 2-3 dagar/vecka kvällstid i Stockholm och behöver då oftast sova över innan jag åker hem. Därför hyr jag sedan 2005 en liten lägenhet för att kunna övernatta. Min son har börjat plugga på KTH och bor i lägenheten med mig.Nu säger hyresvärden att jag inte behöver kunna övernatta och att min inneboende son betraktas som att han hyr i andra hand och därför säger hyresvärden upp kontraktet. Jag har inte blivit tillfrågad och fått visa hur min arbetssituation ser ut innan ett uppsägningsbrev kommer från hyresvärden.Är det rätt? Hur lång tid har man på sig att svara hyresvärden? Behöver inte hyresvärden ge någon förvarning innan uppsägning? Skall man gå till hyresnämnden direkt eller försöka prata med hyresvärden först."
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har din hyresvärd sagt upp lägenheten du hyr för att det inte längre finns ett behov av den (12 kap. 46 § p10 Jordabalken, JB) eller för att det sker en otillåten andrahandsuthyrning (12 kap. 46 § p2 JB).Du undrar huruvida detta är riktigt, hur lång tid man har på sig att svara hyresvärden och om hyresvärden behöver ge någon förvarning innan uppsägning. Du undrar även om man ska gå till hyresnämnden direkt eller försöka prata med hyresvärden först.Besittningsskyddet för övernattningslägenhetEn bostadshyresgäst har ett direkt besittningsskydd och innebär att hyresförhållandet i regel förlängs, utom för det fall när någon av punkterna i 12 kap. 46 § JB är uppfyllda. Som jag tolkar din fråga har hyresvärden anfört att det inte finns något behov av en lägenheten varför punkten 10 är aktuell (dvs. att hyresgästen inte har rätt till förlängning av avtalet om det i annat fall inte strider mot god sed i hyresförhållanden eller av någon annan anledning är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör). Behovet av en övernattningslägenhet anses i vissa fall vara ett skyddsvärt intresse men besittningsskyddet är svagare än för en permanentbostad. Då det rör sig om en lägenhet som inte används som permanentbostad får det göras en bedömning om lägenheten är ett nödvändigt komplement till den fasta bostaden. Frågan om vilka kriterier som krävs för att behovet av en kompletterande lägenhet till sin ordinarie bostad ska vara skyddsvärt har prövats i flertalet fall.I ett avgörande av Svea Hovrätt (ÖH 337/2002) uttalade domstolen att det enligt praxis krävs att komplementbostaden normalt sett används 2-3 gånger i veckan alternativt 80- 100 dagar om året, men det finns exempel på att en lägre frekvens har godtagits. För att lägenheten ska anses vara ett nödvändigt bostadskomplement har hovrätten dessutom uttalat att användningen av lägenheten ska ske i samband med studier eller arbete. I ÖH 9920-05 hade en hyresgäst en övernattningslägenhet i Stockholm och en permanentbostad i Ronneby. Hovrätten konstaterade att uppgifter i målet tydde på ett kontinuerligt behov av lägenheten och att den fick anses vara ett nödvändigt komplement till permanentbostaden. I fallet godtogs syftet med användning av lägenheten, hur frekvent den användes samt hur långt pendlingsavståndet var. I rättsfallet ÖH 2755-05 ansågs pendlingsavståndet däremot inte vara tillräckligt långt då det rörde sig om en bilresa på 10 mil (ca 1 timme och 20 minuters bilfärd). Enligt praxis är alltså intresset av att behålla hyreskontraktet skyddsvärt om lägenheten kan anses utgöra ett nödvändigt bostadskomplement. Hur omfattande användningen är av övernattningslägenheten är det första kriteriet att ta hänsyn till, det andra är pendlingsavståndet och vilket syfte behovet av övernattningslägenhet tillgodoser. Att du har en så pass lång resväg som du beskriver, att du nyttjar den 2-3 dagar per vecka och att du använder den för ditt arbete talar för att du kan ha ett skyddsvärt intresse av att behålla lägenheten.Otillåten andrahandsuthyrning?Hyresrätten är förverkad och kan sägas upp om du utan samtycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand och inte kan visa någon giltig ursäkt (12 kap. 42 § första stycket p3 JB). Tidigare var det tillräckligt att du vidtog rättelse vid tillsägelse från hyresvärden alternativt att du sökte och beviljades tillstånd av hyresnämnden. Reglerna ändrades dock den 1 oktober i år och det krävs inte längre att hyresvärden uppmanar dig till rättelse (dvs. att den påstådda andrahandshyresgästen flyttar ut) eller att du ansöker om tillstånd av hyresnämnden. Om det rör sig om en upplåtelse utan tillstånd i andra hand rör det sig om en besittningsbrytande grund innebärande att du kan sägas upp (12 kap. 46 § första stycket p2 JB).För uthyrning i andra hand krävs således tillstånd, medan det för att ha en inneboende inte krävs något. Avgränsningen mellan inneboende och andrahandsuthyrning är i många fall svår att dra. I regel krävs det att du kan använda hela lägenheten och att du är boende i den. Sådant som tas med i bedömningen huruvida det rör sig om inneboende eller andrahandsuthyrning är om du kan komma och gå i lägenheten som du vill och om du kan nyttja lägenheten självständigt (jfr RH 2007:18). I ditt fall talar det till din fördel som jag förstår det utifrån hur din fråga är ställd.Det som dock talar till din nackdel är att lägenheten är en övernattningslägenhet och inte din permanentbostad. Du är i princip inte boende i lägenheten och du har inte ett lika starkt besittningsskydd. Domstolen uttalade i ett äldre fall (BD 287/1990) att en hyresgäst inte hade rätt till förlängning. Hyresgästen hade under tiden september 1982–november 1988 haft sin fasta bostad på annat håll och endast använt den omtvistade lägenheten för övernattning någon gång per vecka. Under samma tid hade en annan person med hyresgästens medgivande haft sin permanenta bostad i lägenheten. Vid angivna förhållanden fick hyresgästen anses ha upplåtit lägenheten i andra hand. Vad du kan göraOm du inte håller med hyresvärden kan du vägra att godta uppsägningen. Om du vägrar att godta uppsägningen är den utan verkan om inte hyresvärden senast en månad efter hyrestidens utgång hänskjuter tvisten till hyresnämnden (12 kap. 49 § första stycket JB). I ditt fall innebär det att du kan vägra uppsägningen och att det är hyresvärdens ansvar att ta ärendet till hyresnämnden som får avgöra om du får bo kvar eller inte.Min rekommendation är därför att du direkt kontaktar hyresvärden, och vägrar att godta uppsägningen. Du bör göra det skriftligt och ta kopia på det du skickar. Det är sedan upp till hyresvärden huruvida den vill gå vidare till hyresnämnden eller ej. Går hyresvärden inte vidare till hyresnämnden är uppsägningen utan verkan.Givetvis kan en av våra jurister hjälpa dig att skriva till hyresvärden för att vägra uppsägningen. För det fall att det går vidare till hyresnämnden kan en av våra jurister företräda dig inför nämnden. Vi kan prata vidare om detta när jag ringer dig då du beställt telefonuppföljning. Jag kommer att ringa dig imorgon, fredagen den 22 november, klockan 10.30. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Måste man flytta direkt om hovrätten ändrar hyresnämndens beslut?

2019-11-15 i Hyresavtal
FRÅGA |En väns sambo avled hastigt i december 2016. Deras samboförhållande var ganska nytt och hyresvärden i Stockholm sade upp min vän från lägenheten. Min vän överklagade detta till hyresnämnden och fick möjlighet att lägga fram sin sak för nämnden. Hyresnämnden gick på min väns linje och hon skulle få bo kvar i lägenheten enligt deras beslut. Hyresvärden överklagade då till Hovrätten som idag lämnat besked om att kontraktet ska sägas upp. Man skriver: Med ändring av hyresnämndens beslut bifaller hovrätten hyresvärdenstalan om att hyresavtalet ska upphöra. Hyresavtalet har därförupphört den 30 november 2018. Dödsboet efter XXXXXXXX ärskyldigt att flytta genast.Kan man göra så efter så lång tid? Nästan tre år. Och kan man i så fall göra det utan någon egentlig uppsägningstid för att ordna allt praktiskt? Till saken hör att min vän inte har någon annan bostad. Kan hon ånyo vädja till hyresvärden, eller få annan hjälp?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att besvara din fråga har jag begärt ut, och läst igenom, beslutet från hovrätten. Som jag tolkar beslutet har det varit frågan om en överlåtelse enligt 12 kap. 34 § Jordabalken (JB). Det domstolen hade att pröva var huruvida din vän varaktigt sammanbott med den avlidne. Som du sannolikt är medveten om fann domstolen vid en sammantagen bedömning att det som framkommit inte var tillräckligt för att visa att det förelegat ett sådant sammanboende som förutsätts för en överlåtelse.Som du själv beskrivit i din fråga, och utifrån det jag läst i beslutet, ändade hovrätten hyresnämndens beslut till din väns nackdel. Hovrättens beslut innebär att hyresavtalet upphörde den 30 november 2018 och att dödsboet är skyldig att flytta genast.Som svar på din första fråga, om man kan göra så här efter så lång tid som nästan tre år, så är det tyvärr fullt möjligt. Anledningen enligt Hovrättens beslut är att det inte fanns någon rätt att överlåta hyresrätten inledningsvis, varför hyresavtalet upphörde den 30 november när hyresvärden sa upp dödsboet för avflyttning. En prövning av hyresnämnden (och sedermera Hovrätten) ger en möjlighet att få giltigheten av uppsägningen prövad. Då Hovrätten kommit fram till att det inte förelåg ett sådant sammanboende som krävs finns det tyvärr ingen rätt att stanna kvar i lägenheten. Dödsboet har rätt att ha kvar lägenheten under prövningen, om det inte når framgång i en prövning måste det däremot flytta direkt. Det finns ingen uppsägningstid då den redan löpt ut (den 30 november 2018).Hovrättens beslut går inte att överklaga varför din vän tyvärr uttömt de möjligheter som finns till prövning.Avseende din andra fråga, huruvida din vän kan vädja till hyresvärden eller få annan hjälp; givetvis kan hon vädja till hyresvärden. Däremot har värden ingen skyldighet att hjälpa henne. Om din vän och hyresvärden kommer överens om det kan de avtala om ett senare datum för utflyttning. Likväl kan hon vädja om att hon ska få hyra en annan lägenhet. Om din vän inte flyttar ut kan hyresvärden inte själv handgripligen "kasta ut" henne ur lägenheten. För att få ut en hyresgäst som inte flyttar måste hyresvärden vända sig till Kronofogden med en begäran om handräckning. Därefter är det Kronofogden som verkställer avhysningen.Om din vän inte har någon bostad och inte kan komma överens med hyresvärden är hennes sista alternativ att vända sig till socialtjänsten. Det är dock inte säkert att socialtjänsten kommer att vara behjälplig med att ordna bostad. Hur praxis tolkas varierar något mellan kommunerna. Utgångspunkten är att socialtjänsten inte ansvarar för att ordna bostad, men kan däremot vara behjälplig med ekonomiskt bistånd för att betala hyra för den som är helt utblottad.Socialtjänsten har dock det yttersta ansvaret då det föreligger en akut nödsituation. När det gäller en person som är helst bostadslös, genom att tillhöra en särskilt utsatt grupp, och har mycket svårt att ordna bostad på egen hand kan socialtjänsten vara skyldig att ordna bostad tillfälligt (RÅ 1990 ref 119 och RÅ 2004 ref 130). Det kan under en övergångsperiod vara godtagbart att det erbjuds ett boende av lägre standard. Därefter ska kommunen vara behjälplig med att erbjuda ett boende av högre standard på en mer rimlig nivå (RÅ 1994 not 574). Sådana boenden det handlar om då är tillfällig inhysning på härbärgen, vandrarhem m.m. Boenden som den enskilde kan bo på under en kortare eller längre tid men som vanligen inte kan omvandlas till ett mer stadigvarande boende.Sammanfattningsvis har din vän en skyldighet att flytta från lägenheten. Gör hon inte det kan inte hyresvärden själv få ut henne ur lägenheten utan måste vända sig till Kronofogden med ansökan om handräckning.Din vän kan försöka komma överens med hyresvärden. Antingen att hon får stanna kvar något längre eller om den eventuellt kan erbjuda annan lägenhet. Däremot har hyresvärden ingen sådan skyldighet. Kan din vän inte komma överens med hyresvärden är sista möjligheten (om hon inte kan få hjälp av släkt eller vänner) att hon vänder sig till socialtjänsten. Socialtjänsten är som utgångspunkt inte skyldig att ordna boende. Däremot kan socialtjänsten vara behjälplig med akut boende i vissa situationer. Dock rör det sig i regel om tillfälliga lösningar och mer eller mindre bara "tak över huvudet".Hoppas du fick klarhet i vad som gäller. Tyvärr finns det inte mer hjälp att tillgå än vad som nämnts ovan och hyresvärden har, med Hovrättens beslut som underlag, rätt att begära att din vän ska flytta. Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Finns det möjlighet att fastställa att jag inte är far till ett av mina barn?

2019-11-13 i Faderskap
FRÅGA |Hej Lawline! Jag undrar om det finns någon laglig möjlighet att tvångsmässigt fastslå om jag är far till ett av våra fyra gemensamma barn eller ej? Jag är pensionär och det aktuella barnet är i 30-årsåldern och jag har en bra relation till modern, men en långvarig och mycket dålig relation till det aktuella barnet. Mina relationer till de andra 3 barnen är goda och normala. Jag och modern har varit skilda i 20 år. I förrgår frågade jag modern och hon förnekade att någon annan än jag är far till barnet. Men vad som gjorde mig synnerligen misstänksam var hennes milda, harmlösa och närmast menlösa reaktion över den synnerligen känsliga frågan. Hon kan i andra sammanhang nämligen hetsa upp sig ordentligt, om hon anser sig illa behandlad över något.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDet du efterfrågar i din fråga är en ett hävande av faderskap eller en negativ faderskapstalan. En negativ faderskapstalan innebär att man för talan vid domstol med yrkande att man inte ska vara far till ett barn.Faderskap kan uppkomma antingen genom presumtion, bekräftelse eller dom. En man som är gift med barnets mor vid födseln, ska som utgångspunkt anses som barnets far (1 kap. 1 § Föräldrabalken, FB). Det finns dock sådant som bryter presumtionen och rätten ska förklara att mannen i äktenskapet inte är far till barnet om någon av omständigheterna i 1 kap. 2 § FB är uppfyllda. Är mannen och kvinnan inte gifta vid barnets födsel finns det möjlighet att skriftligen bekräfta faderskapet (1 kap. 4 § FB) eller genom att domstolen genom dom fastställer att mannen är far till barnet (1 kap. 5 § FB). För det fall att det finns ett faderskap genom bekräftelse är det möjligt att föra en negativ faderskapstalan. I de fall faderskapet är fastställt genom dom krävs det däremot att det beviljas resning av domen. Som jag tolkar din fråga har du presumerats vara far till barnet då du och modern var gifta när det föddes (jfr 1 kap. 1 § FB). Du har då möjlighet väcka talan mot barnet om att du inte är dess far. Talan ska väckas mot barnet vid rätten där barnet har sin hemvist (3 kap. 1 § och 3 § FB). För att du inte ska anses vara far till barnet krävs att någon av omständigheterna i 1 kap. 2 § FB är uppfyllda. De omständigheter som är för handen är om det är utrett att modern har haft samlag med annan än mannen under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre, det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej är barnets fader, eller barnet har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt att makarna ha haft samlag med varandra under tid då barnet kan vara avlat.Det är möjligt att begära att domstolen ska förordna om blodundersökning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper som kan ske utan nämnvärt men (t.ex. DNA). Förordnandet kan avse såväl modern som barnet (1 § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap). Om faderskapet fastställts genom en dom krävs det att resning beviljas för att rätten ska förordna om en blodundersökning. Har faderskapet fastställts genom bekräftelse kan rätten förordna om blodundersökning först om det framkommit omständigheter som ger anledning till antagande att någon annan man än den som fastställs vara far har haft samlag med modern under tid då barnet kan vara avlat (1 a § lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap). Som svar på din fråga finns det således vissa möjligheter att fastställa att du inte är far till barnet, dock lite beroende på hur faderskapet är fastställt. Som jag tolkar din fråga utifrån hur den är ställd har du presumerats vara far till barnet eftersom du var gift med modern vid dess födsel. Det är då möjligt att väcka talan om hävande av faderskapet och att rätten ska förordna om blodundersökning.Om du vill ha hjälp av en jurist från Lawlines juristbyrå med att vända dig till domstol är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har ett leasingföretag återtaganderätt om leasingtagaren inte betalar?

2019-11-11 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi läser affärsjuridik på gymnasiet och har en fråga angående leasingavtal. Har ett leasingföretag återtaganderätt om personen inte betalat och hur går det isåfall till?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag nämna att vi på Lawline inte besvarar skolfrågor, vilket er är att kategorisera som. Jag kan dock ge lite generella riktlinjer åt er.För att en säljare som säljer på avbetalning eller en leasinggivare ska vara skyddad vid utmätning och om leasingtagaren inte betalar finns det möjlighet att upprätta ett återtagandeförbehåll. Förbehållet ger leasinggivaren rätt att återta varan om leasingtagaren inte betalar i enlighet med avtalet och det ger säljaren ett sakrättsligt skydd till egendomen vid konkurs och/eller utmätning.För att ett återtagandeförbehåll ska vara giltigt måste det avtalas om det senast i samband med köpet eller ingåendet av leasingavtalet. Det går inte att ställa upp ett återtagandeförbehåll efter att leasingtagaren eller köparen fått egendomen i sin hand.Min rekommendation är att ni letar vidare i vår databas, ni kommer sannolikt att hitta svar på er fråga genom att söka. Förslagsvis letar ni efter återtagandeförbehåll och sakrätt.Lycka till!