Är scannat avtal om bostadsrättsförsäljning giltigt?

2019-11-11 i Köpavtal
FRÅGA |Hej, jag besökte ett mäklarkontor och jag signerade min underskrift 3 exemplar på överlåtelseavtal, objektbeskrvning, despositionavtal och ansökan om medlemskap. Säljaren var aldrig på plats och la sin underskrift vilket ledde till att mäklaren gav mig en kopia utan säljarens underskrift och säljaren la sin underskrift dagen efter på mäklarkontoret. Mäklaren sa att han hade postat 1 samling på avtalen som jag skrev ovan på posten. Men jag tror att avtalen som jag skrev under har försvunnit för det har gått 5 dagar sedan han skickade iväg dom. Jag frågade om mäklaren kunde scanna in dom och skicka dom till min E-post och det gjorde han men min fråga är om dessa avtalen om bostadsrätten jag har i min E-post är juridiskt bindande?. Eller måste det vara äkta signiering utan att ha blivit kopierat?.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga skrev du under de aktuella avtalen på mäklarkontoret och fick med dig en kopia av dem (fast utan säljarens underskrift). Säljaren skrev istället under de aktuella avtalen på mäklarkontoret dagen efter. Min utgångspunkt för svaret till dig är att avtalen avser försäljning av en bostadsrätt. Principen avseende skriftlighet och när ett avtal anses ingånget är dock desamma för fastigheter som för bostadsrätter. För bostadsrätter finns det ett formkrav avseende försäljning, innebärande att avtalet om överlåtelsen ska upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen (6 kap. 4 § bostadsrättslagen). För fastigheter finns formkravet i 4 kap. 1 § Jordabalken.Högsta domstolen har prövat frågan om när avtalsbundenhet uppstår om köpare och säljare undertecknar ett köpekontrakt vid två olika tillfällen (jfr NJA 2000 s. 747 I och II). Det ena fallet gällde köp av fast egendom där köparna undertecknade köpekontraktet hos mäklaren sju dagar innan säljaren undertecknade samma handling. Efter att säljaren skrivit under köpekontrakt skickade denne tillbaka kontraktet till mäklaren. En tid senare fick köparna veta att det fanns planer på att anlägga en väg nära fastigheten och ville inte längre köpa den. Cirka fyra månader senare meddelade köparna säljaren att de inte ansåg att något avtal kommit till stånd, eftersom de inte fått något undertecknat kontrakt från säljaren. Köparna återkallade därför sitt anbud att köpa fastigheten.Tvisten gick i slutändan till Högsta domstolen som slog fast att avtalsbundenhet, när två parter undertecknar samma handling vid olika tillfällen, inträder först när den första undertecknaren mottagit det undertecknade kontraktet från den senare parten med dennes underskrift. Den senast undertecknade parten ska dessutom ha tillkännagett sitt undertecknande på ett tydligt sätt och möjliggjort för motparten (den som först undertecknat handlingen) att ta del av underskriften. Om en fastighetsmäklare, som i det aktuella fallet, är involverad är det tillräckligt att den part som senast undertecknat kontraktet återlämnar det till den förmedlande mäklaren. I det refererade fallet ansågs ett giltigt avtal ha kommit till stånd eftersom säljaren hade undertecknat köpekontraktet och därefter återsänt det till fastighetsmäklaren, hos vilken köparen hade kunnat få veta om köpet hade blivit av eller ej.I ditt fall tolkar jag det, som uppgetts inledningsvis, som att du skrev under kontrakten hos mäklaren och att säljaren dagen efter skrev under och återlämnade det till mäklaren. I det fallet har det skett ett bindande avtal er emellan.Högsta domstolen har i NJA 2012 s. 1095 prövat frågan om just kontrakt som är scannade eller kopierade. Om du hade haft originalet som du undertecknat, scannat det och mailat det till säljaren (eller till mäklaren) för säljarens underskrift hade det inte varit ett giltigt kontrakt. Då hade det istället varit två separata dokument som vardera försetts med ena partens underskrift i original. Enligt Högsta domstolen är det inte tillräckligt att en köpehandling, sedan den undertecknats av sista parten, lämnas i kopia till motparten (eller till mäklaren) för att parterna ska vara bundna av uppgörelsen. För att bundenhet ska föreligga rent juridiskt krävs att handlingen i original mottas av mäklaren eller motparten själv.Eftersom det finns ett kontrakt i original hos mäklaren, först undertecknat av dig, sedan av säljaren, finns det ett bindande avtal er emellan. Bundenhet uppstod när säljaren dagen efter skrev under det.Om jag missförstått något i din fråga, något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Är muntligt avtal om lönetillägg bindande?

2019-11-09 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej där.Jag undrar? Om jag ingått ett muntligt avtal med min rektor om ett lönetillägg, och haft detta löpande i flera år.detta intygas av dåvarande rektor.Sedan kom det en ny rektor som tog bort lönetillägget, men jag gör fortfarande samma jobb.Är detta rätt..
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du ingått ett muntligt avtal med din rektor om ett lönetillägg. Tillägget har du haft löpande i flera år, däremot har det nu tillträtt en ny rektor som tagit bort det. Du undrar om detta är rätt.Inom svensk rätt är huvudregeln att avtal kan ingås formlöst om det inte i speciallag finns krav på att avtalet ska ingås skriftligen. Anställningsavtal reglerar i lagen om anställningsskydd (LAS) som inte ställer något skriftligt krav på anställningsavtal eller överenskommelser om lön.I ditt fall innebär det att ett muntligt avtal om lönetillägg är lika bindande som ett skriftligt; ett ingånget avtal ska följas. Nackdelen med muntliga avtal är att det kan vara svårt att visa att avtalet har ingåtts och exakt vad som avtalats. Utifrån det du berättar i din fråga verkar det dock finnas sådant som talar till din fördel; dels att du faktiskt fått utbetalt lönetillägget, dels att föregående rektor kan intyga lönetillägget.Min rekommendation är att du i första hand vänder dig till din rektor och förklarar att även ett muntligt avtal är bindande. Om din föregående chef (rektorn) för arbetsgivarens räkning ingått ett avtal med dig om lönetillägg ska du ha sådant tillägg även fortsättningsvis. Avtalet förfaller inte bara för att det tillträder en ny rektor.Om rektorn vägrar att ändå ge dig lönetillägget rekommenderar jag dig att vända dig till ditt fackförbund, om du är medlem i sådant. Fackförbundet kan hjälpa dig att förhandla med rektorn och även hjälpa dig att vända dig till domstol. Är du inte medlem i ett fackförbund finns det även möjligheten att du själv vänder dig till domstol. För det fall att du väljer att väcka talan i domstol handläggs det enligt lagen om rättegången i arbetstvister, LRA (43 § LAS). Om ditt fackförbund väcker talan är Arbetsdomstolen första instans (2 kap. 1 § LRA). Om du inte är med i ett fackförbund och själv väljer att väcka talan är fösta instans tingsrätten (2 kap. 2 § LRA).Det är ofta svårt att själv föra talan och att veta hur man processuellt bör lägga upp målet, varför det kan vara en god idé att anlita en jurist som företräder dig. I målet kan du t.ex. kalla din före detta rektor som kan vittna om vad som överenskommits er emellan. Tyvärr är det omöjligt att ge en prognos om hur domstolen kommer att döma och vilken värdering som kommer att göras av den bevisning du åberopar. Så som du beskriver din fråga torde det dock finnas sådant som talar till din fördel.Om du inte är medlem av ett fackförbund och önskar vidare hjälp av en jurist på Lawlines juristbyrå är du varmt välkommen att återkomma till mig för en offert och vidare kontakt. Du får mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har min f.d. sambo rätt till halva bostadens värde flera år senare och hur delar vi upp ekonomin?

2019-11-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Mitt ex flyttade i september 2011. Han betalade för barn och del av bostad fram till 2016. De flesta månaderna. 2016 2017 2018 och nu 2019 är det endast jag som betalar. Hur ska man kunna dela upp ekonomin? Vi var sambor.Jag har hört att han inte längre har rätt till 50 % av bostadens värde. Det var på en pensionrådgivning som jag fick reda på dettaJag gjorde en värdering 2016 nu har priserna förändrats betydligt under tiden som han inte betalar något.Hur gör man i detta fallet?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga var du tidigare sambo och ni hade då en gemensam bostad. Det framgår dock inte av din fråga huruvida ni båda äger den, bara du äger den eller bara din f.d. sambo äger den.Om endast en av er äger bostadenFör det fall att bara du äger bostaden kan den enligt sambolagen ändå utgöra samboegendom. Till sambors egendom hör sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen, SamboL). Att egendomen förvärvats för gemensam användning kan t.ex. innebära att bostaden köptes för att ni skulle bli sambo och bosätta er i den gemensamt, eller att ni under samboförhållandet köpte bostaden för att flytta dit från tidigare bostad. Om bostaden utgör samboegendom gör det ingen skillnad vem som faktiskt betalt för den eller vem som äger den på papperet; utgångspunkten är att bostaden ska delas mellan samborna i en bodelning. Bodelning ska göras när ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra. Till skillnad från i äktenskap är bodelning inte obligatorisk när ett samboförhållande upphör utan ska ske om någon av samborna begär det. Sådan begäran måste ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § SamboL). I ditt fall innebär det att om du ensam äger bostaden och ingen bodelning skedde är det för sent att begära en bodelning och bostaden ska inte fördelas mellan er alls. Då är utgångspunkten att din f.d. sambo inte har någon rätt till bostaden alls. Principen blir som utgångspunkt densamma om det är endast din f.d. sambo som äger den, fast då till din nackdel.Om ni äger bostaden gemensamtOm ni däremot äger bostaden gemensamt och ingen bodelning skedde inom ett år från samboförhållandet upphörde regleras ert ägande istället enligt lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (SamägL). Utgångspunkten enligt samäganderättslagen är att ni äger hälften var i bostaden, om inget annat förhållande kan visas (1 § SamägL). Annat än ett 50/50-ägande kan visas om det t.ex. finns inskrivet att den ena av er äger 2/3 och den andre 1/3. Är ni samägare enligt samäganderättslagen krävs det att ni båda är överens vid förvaltningen av bostaden, likväl som vid försäljning av fastigheten, uthyrning av den m.m. (jfr 2 § SamägL). Motsatsvis innebär bestämmelsen att den ene av er kan sälja sin andel i fastigheten utan den andres samtycke. Däremot är det inte möjligt att sälja hela fastigheten om ni inte är överens. För att få till stånd en försäljning går det dock att vända sig till domstol med en begäran om tvångsförsäljning på offentlig auktion (jfr 6 § SamägL). Vid försäljning på offentlig auktion ska försäljningssumman delas mellan delägarna. Delägarna ska även betala lön och kostnader för den gode man domstolen utser till att sköta försäljningen (jfr 15 § SamägL).För dig innebär det att om du ensam äger bostaden är utgångspunkten att din f.d. sambo inte längre har rätt till halva bostadens värde. Om bostaden utgjorde samboegendom (se redogörelse inledningsvis) hade din f.d. sambo haft rätt till halva dess värde i en bodelning. Eftersom det är mer än ett år sedan ert samboförhållande tog slut är det numera för sent att begära en bodelning.Om ni istället äger bostaden gemensamt har ni ett samägande av den. I det fallet, om inte annat framgår, äger ni 50/50. Då har din sambo även rätt till hälften av vinsten vid en försäljning. Om ett samägande är aktuellt ska ni betala kostnader för förvaltningen av bostaden utifrån er del. Äger ni hälften var ska ni betala hälften var. Förvaltning innebär t.ex. reparationer och underhåll som ni är överens om (det krävs enligt redogjort för ovan att samtliga delägare är överens rörande förvaltningen av det samägda). Om du själv stått för förvaltningskostnader och ni är samägare har du i princip en fordran på din f.d. sambo som du kan begära att få betalt för. Däremot torde din f.d. sambo inte vara skyldig att betala för driftskostnaderna (då de i praktiken är hänförliga till dig som boende i fastigheten).När det gäller hur ni ska "dela upp ekonomin" har din f.d. sambo inga direkta skyldigheter mot dig. Om ni är samägare till bostaden kan han vara skyldig att betala för förvaltningskostnader ni varit överens om. Om han är förälder till dina barn är han däremot underhållsskyldig i förhållande till barnen. En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor med det, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal (7 kap. 2 § Föräldrabalken). Ni kan således komma överens om hur mycket din f.d. sambo ska betala i underhåll till barnen. Kan ni inte komma överens är det möjligt att du vänder dig till domstol för att få beslutat hur stort underhållsbidrag som han ska betala.Om något är oklart eller du behöver hjälp av en jurist på Lawlines juristbyrå med att upprätta ett förslag till avtal om underhållsbidrag eller för det fall att ni hamnar i en tvist om bostaden är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Blir jag efterlyst om jag döms till 1-2 månaders fängelse?

2019-11-04 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag döms till en eller två månaders fängelse för misshandel av normalgraden, kan jag då bli internationellt efterlyst?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAtt du döms till fängelse kommer inte per automatik att innebära att du blir internationellt efterlyst. Däremot, den utgångspunkt jag har för mitt svar, är huruvida du kan bli internationellt efterlyst om du väljer att inte inställa dig för att avtjäna det utdömda fängelsestraffet.Eventuell efterlysning och begäran om utlämning är i stort beroende av vilket land du väljer att befinna dig i. Om du befinner dig i ett nordiskt land aktualiseras bestämmelserna i förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arresteringsorder. Enligt 4 § i förordningen får en nordisk arresteringsorder för verkställighet av en frihetsberövande påföljd i Sverige utfärdas på begäran av Kriminalvården för verkställighet av fängelse. Den nordiska arresteringsordern uppställer enbart krav på att det ska röra sig om ett fängelsestraff eller annan frihetsberövande åtgärd. Påföljdens längd spelar ingen roll vilket innebär att personer kan begäras överlämnade för relativt lindriga brott inom Norden.Befinner du dig i ett EU-land aktualiseras bestämmelserna i förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Enligt förordningens 4 § får en svensk arresteringsorder för verkställighet av en frihetsberövande påföljd utfärdas på begäran av Kriminalvården för verkställighet av fängelse. En arresteringsorder får utfärdas för en dom som har fått laga kraft, om en frihetsberövande påföljd i minst fyra månader eller utan tidsbegränsning har dömts ut.För det fall att du befinner dig i ett land utanför EU/Norden (tredje land) gäller förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott i Sverige. Enligt förordningens 3 § görs en framställning om utlämning för verkställighet av fängelsestraff av Kriminalvården. Framställningen ska överlämnas till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den främmande staten. När det gäller tredje land varierar det utifrån vilken överenskommelse som skett med varje land. Som exempel kan nämnas att i den överenskommelse Sverige har med USA respektive Kanada ska utlämning beviljas om minst sex månader återstår att verkställa. Som svar på din fråga innebär det att risken för en internationell efterlysning med krav att du ska arresteras och utlämnas är väldigt liten om du inte inställer dig för en verkställighet om 1-2 månaders fängelse. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet för uppföljning. Jag kommer att ringa dig på onsdag, den 6 november klockan 14.00. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post så bokar vi en annan tid. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur driver jag en process om avtalsbrott?

2019-11-09 i Domstol
FRÅGA |Enigt skriftlig och muntlig överenskommelse skulle jag arbeta fem veckor under nästa år inom ett större företag (via mitt aktiebolag). När jag två månader innan förhörde mig om detta visade det sig att de anställt en annan på heltid och att mina tjänster därför inte behövdes. Är detta ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd för förlorad inkomst? Hur driva en sådan process i så fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår din fråga har det avtalats med ett större företag om att du ska arbeta inom det fem veckor under nästa år. När du två månader innan förhörde dig om det uppdagades att företaget anställt en annan på heltid och att dina tjänster inte behövdes. Du undrar därför om detta är ett avtalsbrott som kan ersättas med skadestånd avseende förlorad inkomst.Som jag tolkar det utifrån hur du ställt din fråga skulle du arbeta på företaget via ditt aktiebolag, innebärande att det inte är en arbetsrättslig fråga enligt vilken du är att räkna som arbetstagare utan en avtalsrättslig mellan era två företag. Att inte fullfölja ett ingånget avtal kan innebära ett avtalsbrott, vilket ditt företag kan ha rätt till ersättning för. Utgångspunkten är att avtal ska hållas. När det gäller avtalsbrott på grund av avtalsbrott brukar man prata om det negativa respektive det positiva kontraktsintresset. Det negativa kontraktsintresset innebär att den skadelidande har rätt till ersättning för de direkta kostnader som den orsakats av genom avtalsbrottet. Det positiva kontraktsintresset innebär däremot att man ska få ersättning i den grad att man hamnar i samma situation som om avtalet skulle ha fullgjorts, dvs. dels ersättning för de direkta förluster du lidit, dels ersättning för den vinst du hade fått genom ett fullgjort avtal. Vilket av beräkningssätten som är tillämpligt avgörs från fall till fall och är beroende av hur avtalet är utformat och vilka parterna är. I ditt fall torde det dock gå att argumentera för ersättning enligt det positiva kontraktsintresset.För att driva processen ska du stämma det andra företaget i domstol. Den domstol du ska vända dig till, om ni inte avtalat annat, är rätten i den ort där din motpart har sin hemvist. För ett företag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Din stämningsansökan ska vara skriftlig och innehålla ett bestämt yrkande (det du begär), en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för yrkandet (varför du begär det), uppgift om de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis samt uppgift om vad som gör rätten behörig om inte behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt (42 kap. 1-2 § RB). Din stämningsansökan ska även innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, personnummer eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer och e-postadress (33 kap. 1 § RB).Det är ofta svårt att skriva en stämningsansökan och att veta hur man bör lägga upp sitt ärende processuellt, varför det är en god idé att anlita en jurist som hjälper en. Min rekommendation är därav att du anlitar en jurist som går igenom ditt ärende och undersöker dina möjligheter till framgång. Juristen kan i ett första skede tillställa din motpart ett krav om skadestånd, om företaget inte godtar det och ni inte kan komma överens om annat belopp, kan juristen lämna in en stämningsansökan och företräda dig. En jurist på Lawlines juristbyrå kan hjälpa dig vidare med detta. Om du är intresserad är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur gör vi med lägenheten när jag separerar från min sambo?

2019-11-06 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Äger en bostadsrätt tillsammans med min sambo (50% var) som vi bor tillsammans med vår son.Funderar på att separera. Om jag ordnar en andra hands hyres lägenhet till mig själv och hyr ett tag och flyttar från bostadsrätten och låter min sambo bo kvar tills hon ordnat ny lägenhet (dock tidsbegränsat kanske 6 månader max, för jag har inte råd att köpa ny lägenhet tills den är såld). Kan jag då hamna i en situation där hon vägrar flytta och jag inte får sälja den?Vilka regler gäller i dessa situationer?Tanken är att barnet kommer bo 50% hos vardera förälder.Tror hon får svårt att få råd att köpa loss mig, men om hon löser de med hjälp av sin familj, kan jag då kräva att den säljs med budgivning så hon får själv vara med och buda? Jag behöver ju max betalning för den för att ha råd att köpa något nytt.Om hon inte kan köpa den själv kan jag tvinga till en försäljning tillslut?Vill inte flytta och riskera att jag sitter med en bostadsrätt jag inte kan sälja eller bo i men äger. Vi har barn tillsammans så vill givetvis inte "kasta" ut henne. Men känns som 6 månader är det jag kan tänka mig vänta.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEftersom du äger bostadsrätten tillsammans med din sambo regleras vad som gäller er emellan i sambolagen (SamboL). När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra, ska på begäran av någon av samborna samboegendomen fördelas dem emellan genom bodelning. Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § SamboL). Till samboegendom som ska ingå i bodelningen hör sambors gemensamma bostad och bohag, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). En bostad ni varit boende i tillsammans under samboförhållandet utgör som utgångspunkt samboegendom. Till sambors gemensamma bostad räknas bland annat bostadsrättslägenhet (5 § första stycket p3 SamboL). Vid bodelningen ska sambornas andelar i samboegendomen beräknas (12 § SamboL). Den sambo som bäst behöver bostaden eller bohaget har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott. Är bostaden belånad är en förutsättning att den sambon löser ut den andra sambon (16 § andra och tredje stycket SamboL). Kan ni inte komma överens måste det således göras en bedömning om vem av er som bäst behöver bostaden. Det finns givetvis en risk att din sambo kan anses bäst behöva bostaden, framförallt om du ordnat annat boende under tiden.Vid bodelning finns det ingen rätt för dig att begära att bostaden ska säljas på den öppna marknaden för en budgivning. Bostaden ska fördelas er emellan vilket innebär att din sambo kan ha rätt att ta över bostaden om hon kan lösa ut dig ur den (och även det motsatta). När man köper ut en sambo brukar man i regel utgå från (om man inte kommer överens om annat) marknadspriset, med avdrag för den latenta skatteskulden. Avdraget innebär att om din sambo köper ut dig ur bostadsrätten kommer hon att överta ansvaret för att betala eventuell vinstskatt den dag hon säljer. Därför görs det en fiktiv försäljning och man räknar ut vad vinstskatten skulle varit vid en försäljning idag, så kompenserar du henne för det. Givetvis finns det inget som hindrar er från att komma överens om att ingen av er ska bo kvar och att ni säljer bostaden på den öppna marknaden med budgivning, för att ni båda ska få så mycket som möjligt.Kan ni inte komma överens i bodelningen är det möjligt att begära en bodelningsförrättare (26 § SamboL med hänvisning till 17 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Bodelningsförrättaren kan då upprätta en bodelning i princip mot er vilja. Bodelningen kan dock klandras av den av er som eventuellt blir missnöjd (17 kap. 8 § ÄktB). För det fall att bodelningsförrättaren tilldelar er halva bostadsrätten var kommer ni att bli samägare till den enligt samäganderättslagen. Enligt samäganderättslagen kan en delägare i det som är samägt (bostadsrätten i ert fall) begära tvångsförsäljning av det samägda på offentlig auktion. Domstolen utser i sådana fall en god man som ska sköta försäljningen och lägenheten säljs genom budgivning. Det innebär att vem som helst kan lägga bud på lägenheten, och likväl den av er som eventuellt vill bo kvar. Jag vill dock göra dig uppmärksam på att det kommer att bli kostsamt att gå så långt för att få till en budgivning. Till bodelningsförrättare och god man utses ofta en advokat. Vederbörande ska ha lön och betalt för sina kostnader, vilket kommer att innebära att det blir kostsamt för er. Det bästa är helt enkelt om ni kan komma överens; antingen om att sälja bostadsrätten på den öppna marknaden, eller att en av er köper ut den andre. Det kan ofta vara en god idé att anlita en jurist som företräder en när man är i situationer som din. Det är bra att ha någon som ser objektivt på situationen och inte är färgad av de eventuella känslor och motsättningar som kan finnas vid en separation men ändå ser till ens eget bästa. En av våra jurister på Lawlines juristbyrå hjälper dig gärna vidare om du är intresserad. Juristen kan upprätta ett förslag till bodelning och tillsända din sambo den med förhoppning om att ni kan komma överens i ett tidigt skede. Om du är intresserad av detta är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan testamente ogiltigförklaras om vittnena inte var samtidigt närvarande?

2019-11-04 i Testamente
FRÅGA |Kan ett testamente ogiltigförklaras pga. att ett av vittnena inte var närvarande när testamentet skrev under utan "bevittnat" namnteckningen 4 dagar senare ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelser om upprättande av testamente finns i ärvdabalkens (ÄB) 10 kapitel. Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. Den som upprättar testamentet ska skriva under testamentet, eller vidkänna sin underskrift, i vittnenas samtidiga närvaro (10 kap. 1 § ÄB). Det är enligt Ärvdabalkens lydelse viktigt att vittnena är samtidigt närvarande. Så har även fastställts i praxis. I rättsfallet NJA 1978 s. 189 hade testator fått testamentet undertecknat på en arbetsplats av två vittnen. Vittnena hade var för sig undertecknat testamentet på sina arbetsrum. Testamentet var därför ogiltigt.Ett testamente som inte är upprättat i laga form (dvs. enligt kraven i 10 kap. ÄB) är ogiltigt och kan klandras av arvinge (13 kap. 1 § ÄB och 14 kap. 5 § ÄB).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur gör jag om min svåger gjort ett falskt gåvobrev med sin frus namnteckning?

2019-11-04 i Övriga brott
FRÅGA |Misstänker att mannen har skrivit hustruns namn på ett gåvobrev som han skälv tecknat sitt godkännande. Hans hustru är med stor sannolikhet dement. hur att göra? (mannen år tyvärr min svåger).
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningDen som obehörigen, genom att skriva eller på liknande sätt anger en annan persons namn eller på annat sätt, framställer en falsk urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år (14 kap. 1 § Brottsbalken, BrB). Huvudfallet av förfalskning är att man genom att skriva eller på liknande sätt ange en annan persons namn framställer en falsk urkund. Det är då i regel fråga om urkunder som enligt lag eller på grund av vedertaget bruk är försedda med underskrift eller annan namnteckning av utställaren. Den person vars namn anges kan vara antingen verklig eller påhittad. Även skrivande av avliden persons namn kan utgöra straffbar urkundsförfalskning. Ett praktiskt viktigt fall är att en annans namn anges med dennes samtycke. Det hör visserligen till god ordning, och uppställs i många sammanhang som ett formligt krav, att då någon på grund av bemyndigande eller annan form av samtycke skriver en annans namn detta anges genom utsättande av hans eget namn eller på annat sätt. Fullmakt eller annan bevisning om företrädandeförhållandet brukar krävas. En urkund är däremot inte att anse som oäkta för att den har tillkommit genom att någon tecknat en annans namn, förutsatt att detta skett med namnbärarens samtycke. Denna ståndpunkt framgår av att det i brottsbeskrivningen införts ordet obehörigen. Urkundsförfalskning brukar ofta kombineras med andra brott, innebärande att gärningspersonen även begår andra brott som är hänförliga till förfalskningen. Ett vanligt brott som kombineras med urkundsförfalskning är brottet bedrägeri (9 kap. 1 § BrB).I ditt fall är din fråga ganska kortfattat ställd, men som jag förstår det vill du veta vad du kan göra, om det är så som du misstänker; att din svåger förfalskat sin hustrus namnteckning på ett gåvobrev. Det du kan göra är en polisanmälan. Eftersom urkundsförfalskning är ett brott som faller under allmänt åtal ska det inledas en förundersökning så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott förövats (23 kap. 1 § första stycket Rättegångsbalken). Det anförda innebär att det inte krävs att mannens hustru gör en polisanmälan, det är tillräckligt att det kommer till polis eller åklagares kännedom. Att en förundersökning inleds kan innebära att det fås fram sådan bevisning att en åklagare väljer att väcka åtal för brottet. Förundersökningen kan däremot även resultera i att den läggs ned i brist på bevis. För att svågern ska dömas för brottet krävs det att åklagaren kan frambringa sådan bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att han begått brottet. För det fall att du väljer att göra en polisanmälan kan det vara en god idé att berätta om och lämna in sådant som kan vara av bevisvärde och polis/åklagare kan ha nytta av i utredningen.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig för att följa upp ärendet. Jag kommer att ringa dig imorgon, tisdagen den 5 november, klockan 12.00. Om tiden inte fungerar för dig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan för att boka en annan tid. Du når mig för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,