Rätt till prisavdrag vid felaktig bostadsyta vid nyproduktion?

2020-04-30 i Fel i fastighet
FRÅGA |Jag och min sambo har köpt en nyproduktion som byggs i detta nu. Bostadsrätt i form av parhus med inflyttning om ca 3 månader.Enligt köpekontrakt ska boarean uppgå till 143kvm och vi köpte bostaden för 3.990.000kr.Handpenning och bokningsavgift är erlagd på 399.000kr.Husets grund och väggar är klara. Vi kände snabbt att något inte stämde när vi var och besökte bygget och mätte då upp boarean av huset på båda plan. Det visar sig att vi endast får fram 127 kvm. De resterande 16 kvm har tilldelats grannhuset som ett extra sovrum.Vi tog upp detta med byggherren som i sin tur ber oss att häva köpet om vi inte är nöjda och att de även inte kommer att ske någon prisjustering.I avtalet får kvm diffa på ca 4% upp och ner utan justering. I vårt fall diffar det över 11%.Detta känns allt annat än ok. Vad gäller?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!När det kommer till köp av fastigheter regleras detta i jordabalken. Enligt jordabalken kan en köpare hävda dolda fel upp till 10 år. Vid fastighetsköp är jordabalken dispositiv, vilket betyder att bestämmelser om fel i fastighet kan avtalas bort genom friskrivningsklausuler. I ert avtal framgår det att en köpare blir tvungen att acceptera en diff på ungefär 4 procent. Det betyder att om arealen är runt 4 procent i minskning är det något som köparen får infinna sig i. I ert fall är det mer än 4 procent och något som ni köpare absolut inte ska acceptera. Möjligheten till prisavdragEftersom kontraktet anger en annan boarea än det som kommer att vara senare är detta att anse som ett fel i fastigheten, 4 kap 19 § jordabalken. Enligt praxis har en avvikelse på 10 procent av den totala boytan accepterats som ett sådant fel som kan föranleda prisavdrag enligt 4 kap 19 § jordabalken. Denna regel brukar kallas för 10 procent regeln och har bland annat kommit till uttryck i NJA 2002 s. 477. Det ska dock sägas att det är upp till köparen vid köp av fastigheter att verkligen veta hur stor fastigheten är, det är köparens undersökningsplikt. Men eftersom det i erat fall är tal om en nyproduktion är det helt omöjligt att inspektera detta innan, exempelvis under visning. Ett exempel på detta är ett par som köpte ett hus som var 135 kvm enligt beskrivning men som visades vara 121 kvm, då fick ägarna nej till prisavdrag för det låg inom deras undersökningsplikt att kolla om detta verkligen stämmer. I er situation är det ett fel enligt 4 kap 19 § jordabalken och måste inom skälig tid efter ni märkt felet anmäla detta, reklamation, se 4 kap 19 a § jordabalken. Enligt 4 kap 19 c § jordabalken ska prisavdrag göras som så att beräkningen utgår från dagen för tillträdet och fastighetens (marknadsvärde) i avtalsenligt skick, jämförs med vad den är värd i felaktigt skick. Jag tycker absolut att ni ska ta hjälp av en jurist i detta fall eller åtminstone presentera det jag skrivit till er. Jag tycker absolut att ni ska kräva prisavdrag.Vänligen,

Vad kan man göra åt en aggressiv katt?

2020-04-30 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |HejEn katt som bor i mitt villaområde kom hem till mig. Han stod en meter framför mig och hoppade på mitt huvud. Jag fick tasarna på kinden och bakhuvudet. Jag fick djupa så och fick åka in till akuten. Det var nära att jag blev blind. Jag fick penicillin och stelkramsprutan. Jag stannade hemma hela veckan och kunde inte jobba pga skador.Jag har tagit reda på att katten är okastrerad. Jag har pratat med ägaren och han sa att det är inte olagligt att ha en okastrerad katt. Katten rör sig fritt på våran gata. Jag äger två kastrerade hankatter och de beter sig fint. Jag fick ersättning av min försäkring. Jag är rädd för att bli attakerad igen. Katten kommer till min altan ibland.Vad ska jag göra?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!När det kommer till hundar och katter finns det regler för hur husse och matte om vilket ansvar de har för sina djur. I hund och kattlagen framgår det att katter och hundar ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador och avsevärda olägenheter, 1 §. Ett normalt beteende för katter är att gå runt ute och är därmed helt lagligt att ha dem ute. Till skillnad för när det gäller hundar finns det inte ett strikt ansvar för när katten orsakar skador, om ägaren inte agerat vårdslöst. Det som kan sägas är att om detta sker igen att katten är väldigt aggressiv kanske man måste prata med ägaren och förklara att denna katt kan ni inte ha ute. Att skrämma bort en katt som kommer in på tomten där du befinner dig, borde dock vara ett normalt beteende. Om katten kommer igen får du nog skrämma bort den eller prata med dina grannar om det obehag du känner. Vänligen,

Ärver sambor varandra? Vem ärver vem?

2020-04-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har inga gemensamma barn. Jag har en son, min sambo har inga barn. 1989 upprättade vi ett testamente där det står att "kvarlåtenskapen efter min sambo skall tillfalla mig med fri förfoganderätt.Efter min död skall kvarlåtenskapen tillfalla min son". Innebär det att även om jag dör före min sambo ärver då min son kvarlåtenskapen efter min sambo?Jag har en avliden son utan egna barn, kan hans far kräva att få hans laglott?Tack på förhand
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Det ska börja sägas att ni är sambos och inte gifta, vilket ger en väsentlig skillnad i arvsrätten. Sambos ärver inte varandra, men arvsrätten kan ändras med testamente! Jag ska gå igenom hur det hela fungerar.SamboNär två personer stadigvarande lever tillsammans och är i ett parförhållande anses man vara sambor enligt sambolagens mening, 1 § sambolagen. Du och din sambo har ett förhållande och bor tillsammans och är därmed sambor enligt sambolagens regler.SamboegendomSamboegendom är den egendom som är gemensam. Det framgår av 3 § sambolagen att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om denna har förvärvats för gemensam användning och om inte annat följer av paragraferna 4-9 §§ sambolagen.Sambor ärver inte varandraNär du går bort kommer inte din sambo att ärva dig, eftersom sambor inte ärver varandra utan det gör bara maka och make. Om du skulle dö eller din sambo kommer det att ske en bodelning på den egendom som anses vara samboegendom, resterande delar kommer inte att delas hälften på. Den som ärver dig framgår av arvsklasserna i ärvdabalken, det kan vara allt från ditt eventuella barn, syskon eller dina föräldrar om sådana finns i livet.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig?Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner).Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Det betyder att din son kommer att ärva dig. Din som är avliden har inte barn och därmed kan ingen ärva honom, istadarätten. Det betyder att din son som är i livet kommer att ärva dig när du går bort. Ärva med fri förfoganderätt eller full äganderätt?Det är skillnad på att ärva någon med fri förfogande rätt och fulläganderätt. Den fria förfoganderätten är så make och make ärver varandra om inte annat är föreskrivet. Det betyder att om din sambo dör ärver du din sambo med fri förfogande rätt och den dagen du går bort kommer hans legala arvingar att ärva honom. Eftersom du ärvt honom med fri förfoganderätt har du inte rätt att göra stora gåvor eller liknande som kan inverka på hans arvingars rätt till arv. Det du kan göra är att spendera den som vanligt och att det i slutändan inte finns några pengar kvar att ärva. SammanfattningsvisOm du dör före din sambo kommer din son att ärva dig efter bodelning och om din sambo dör innan dig kommer du att ärva denne med fri förfoganderätt. Den dagen du sedan går bort kommer hans legala arvingar att få sitt arv. Vänligen,

Bussar som inte avgår enligt tidtabellen

2020-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns något lagstöd som gör att jag kan kräva ersättning från bussbolag när deras buss avgick ca 7 min förtidigt från min hållplats som gjorde att jag missade den och var tvungen att ta taxi till mitt arbete. Att vänta tills nästa buss var inte möjligt för då skulle jag komma försent och i och med att jag jobbar i butik och hade öppning måste jag vara på plats annars får butiken böter på 4000kr från köpcentret butiken ligger i. Jag har sparat kvittot från min taxiresa och har även en printscreen på vart bussen befann sig vid ett visst klockslag som visar att den hade lämnat hållplatsen alldeles för tidigt. Tacksam för er hjälp och svar!
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Mitt första tips till dig är att gå in och läsa på bussbolagets hemsida, de måste ha allmänna villkor vad det är som gäller vid när en buss får åka från station och vad som händer vid försening. Många bolag har exempelvis att den kan åka från busstationen 4 minuter för tidigt, alltså måste man vara på plats innan avgång. Andra bolag har att man kan behöva räkna med att komma 20 minuter för sent. Men som sagt detta är bara allmänt och jag vet inte hur det är för dig och där du bor. I lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter framgår det av 14 § att om förseningen blir mer än 20 minuter har resenären rätt till ersättning av transportören för skäliga kostnader för annan transport för att nå slutdestination. Av 15 § framgår det att efter 20 minuter är det 50 %, efter 40 min är det 75 % och efter 60 min är det 100 %. Reklamation ska ske inom rimlig tid efter förseningen, 17 §. Som jag förklarade ovan är det många bussbolag som har cirkatider, du får helt enkelt gå in och läsa i deras villkor eller kontakta bolaget. Vänligen,

Avsluta gemensamt bankkonto

2020-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Enligt banken kan jag inte varken säga upp hela mitt bankkonto eller ens säga upp min rättighet till det kontot då det är delat med mitt ex. Exets underskrift krävs för båda modellerna. Nu är det så att exet aldrig kommer kunna ta sig till en bank eller ens ringa banken. Vilket betyder att jag är ihoplänkad med människan för evigt. Har det här bankförfarandet stöd i lagen som de säger? Finns det inget sätt att komma ur det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!När det kommer till gemensamma konton i banken behöver som oftast banken att man kommer in båda två och skriver på att kontot ska avslutas. Allt sådant står i de bankavtal som du skrivit under. Du får helt enkelt gå in till banken och fråga hur ni ska lösa detta. Det kan hända att de kan lösa problemet med att de skickar en blankett till henne om att avsluta konto. Om det inte finns några pengar kan jag tycka att banken borde kunna vara tillmötesgående och hjälpa er. Alternativt att ditt ex faktiskt får åka till banken. Alternativet är att bankkontot kommer finnas kvar i en tid framöver men kommer att tas bort efter den tid som det varit inaktivt. Gå till bankkontoret och prata med din bank!Vänligen,

Amortering och lån

2020-04-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Vi har hyrt ut vår möblerade bostadsrätt till ett av barnen som betalt driftkostnader och lån (amortering och 70 % av räntan).Vi köpte lägenheten då hen inte fick ta lån själv. Har hen rätt att få ut någon ersättning av den del amorteringen som hen betalt när hen flyttar? Vi har betalt all renovering som hen gjort i lägenheten, lägenheten går inte att säljas med vinst i dagsläget, då det är byggt mycket nytt och det blivit ett överskott av lägenheter på orten så vi avser att behålla den.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Detta är inte en juridisk fråga men jag ska försöka svara på vad jag tycker är rimligt. Men det jag ska börja säga är att det beror på vad ni har avtalat sinsemellan innan. Jag kan tycka två olika saker i denna situation. Först om det var meningen att ni köpte lägenhet för att hen skulle bo där, för att hen sedan ska kunna ta över lånet när hen kan ta lån och att ni sedan säljer med vinst i framtiden kan jag absolut tycka att hen ska ha tillbaka de pengar som hen har amorterat, tekniskt sett har hen amorterat på ett lån som ni tagit men i sådana fall inte kommer få någon vinst av det hela. Så schysst som föräldrar är nog om ni sedan när ni säljer kan ge tillbaka de pengar som hen har betalat. Det andra tankesättet är att om ni tänkt det som att hyra i andra hand, då ska ändå en visst hyra tas ut varje månad för att ni ska ha råd att betala alla räkningar som är kopplade till bostaden. Om ni tänker på detta sett ska allt hen betalat ses som en hyra och inte något mer med den saken. Jag kan tycka att föräldrar alltid ska göra det bästa möjliga för sina barn och försöka hjälpa så mycket man kan, det kommer jag göra. Men vilket val som ni tycker är mest rimligt och schysst är dessvärre inte något som jag kan svara på. Ett exempel som man skulle kunna se det är att två personer är sambo och den ena personen äger lägenheter är det inte rimligt att betala amortering på ett lån som man inte kommer få avkastning för vid en eventuell vinst. Men absolut för alla kostnader som är rörliga, dvs ränta på lånet, vatten, el osv. Hoppas det löser sig!Vänligen,

Kan man testamentera bort egendom - ge en gåva

2020-03-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Min farmor sitter i orubbat bo sen maken dog förra året. Nu vill min farmor testamentera eller ge som gåva till ett av sina barn. Är detta lagligt och i så fall hur gör man? Fråga 2. Tillgångar som smycken möbler och även pengar. Hur kan hon göra där.Hon känner att ett av barnen har 'mer ' rätt att få mer när den dagen kommer. Det pga att han bott på samma gård i 17 år och får mycket hjälp av honom. Hur går man till väga?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig hur din farmor kan testamentera en gåva eller inte. Jag kommer först att börja förklara vem som har rätt att taga arv för att sedan förklara hur makes arvsrätt ser ut, vad som menas med särkullbarn och avsluta med en sammanfattning.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen?Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt.Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt).Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner).Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. SärkullbarnOm ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken.Fri förfoganderätt och fulläganderättOm det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort.Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel.Förskott på arvEn gåva till en bröstarvinge ses som ett förskott på arv om inget annat bestämt. Det betyder att ett arv i framtiden kommer i sådana fall räknas av, 6 kap 1 § ärvdabalken. Ett gåvobrev måste tydligt säga att denna gåva ska inte anses vara förskott på arv. LaglottskyddetBarn har ett rättsligt skydd, det förstärkta laglottskyddet. Det betyder att barn har alltid rätt att få ut sin laglott. Om en gåva har givits kan den kränka de andra barnens rätt till sin laglott och då kan den under vissa förutsättningar krävas åter. EfterarvNär den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. Detta aktualiseras kan man säga framförallt om det finns särkullbarn. TestamenteVid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet.SammanfattningDin farmor har ärvt sin man med fri förfoganderätt, det finns ingen juridisk term som heter orubbat bo. Din farmor har rätten att ge en gåva till ett av barnen så länge den inte inskränker övriga barnens rätt till sin laglott. Men farmor kan alltid skriva ett gåvobrev som förklarar att det ska inte gälla som förskott på arv (kan dock ej inskränka på laglotten). Men din farmor har alltid rätten att använda upp alla pengar för sig själv, vilket kan resultera i att det inte finns några pengar alls att ärva. Om du vill ha mer hjälp har vi duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig!Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist - Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Hur kan man bli svensk medborgare?

2020-03-31 i Migrationsrätt
FRÅGA |Hej!Jag är en student vid University of Cambridge och gillar Sverige och vill kontrollera om jag kan du få svenskt medborgarskap grund av etnicitet? Min farfar föddes i Årgjäng (Värmlands län) och var gift med en norsk kvinna när min far ble föddes i 1948. Jag föddes 1986. Är det möjligt att ansöka om medborgarskap baserat på min etnicitet? Kan du hjälpa till med detta? Och circa vad kostar det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga är du inte född i Sverige och ingen av dina föräldrar är svenska medborgare, men din farfar är svensk medborgare. Hur kan man bli svensk medborgare?Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födseln om en förälder är svensk medborgare eller om en avliden förälder till barnet var svensk medborgare vid sin död, 2 § lag om svenskt medborgarskap. Ett barn som inte fyllt tolv år och som adopteras av en svensk medborgare blir vid adoptionen svensk medborgare, 4 § lag om svenskt medborgarskap.En person kan även ansöka om svenskt medborgarskap, 11 § lag om svenskt medborgarskap. För ansökan krävs det att styrka sin identitet, fyllt 18 år, permanent uppehållstillstånd i Sverige, hemvist i landet (2 år om man är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan 4 år om man är statslös eller bedöma som flykting, sedan 5 år för övriga utlänningar) och haft och kan förväntas komma ha ett hederligt levnadssätt. Av 12 § lag om svenskt medborgarskap finns det undantag till 11 §. Att även om 12 § inte är uppfylld kan en person trots det beviljas svenskt medborgarskap. Det kan handla om att en person tidigare varit svensk medborgare, eller den är gift eller sambo med en svensk medborgare eller om det annars finns särskilda skäl. Däremot måste personen kunna visa skäl för att medborgarskap ska beviljas. Ett tips till dig om du vill eller om det är möjligt för dig att bli svensk medborgare är att gå in på dessa hemsidor alternativt kontakta dessa myndigheter. Migrationsverket och skatteverket har bra hemsidor om hur man blir svensk medborgare:https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Bli-svensk-medborgare.htmlhttps://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/medborgarskap.4.3810a01c150939e893f1714f.htmlVänligen,