Vad är normalt slitage?

2019-11-30 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Vi har hyrt en lägenhet av ett par som äger en bostadsrätt. Under tiden vi bodde där så har det blivit en repa på spisen som enligt dom gör att spisen måste bytas ut. Vi hade såklart en försäkring som hade täckt detta men det visar sig att paret vi hyrde av inte hade någon som helst försäkring utom bostadsrättsförsäkring. Vi har dessutom betalat in en deposition på 8000kr och denna kommer dom då hålla inne för att kunna byta ut spisen. Min fråga är då om dom verkligen kan göra såhär, vi har tagit vårt ansvar att ha försäkring för att kunna ta ansvar för en skada om det skulle uppstå (som det nu gjort) men dom har varit väldigt oansvarsfulla genom att inte ha någon försäkring. Känns väldigt orimligt att vi ska betala 8000kr istället för vår självrisk (1200kr) bara för att dom varit "klantiga" och inte haft någon försäkring. Tacksam för guidning och svar.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!PrivatuthyrningslagenNär man hyr ut sin bostadslägenhet (bostadsrätt) för annat än fritidsändamål är det lagen om uthyrning av egen bostad som gäller (privatuthyrningslagen). Av 1 § privatuthyrningslagen framgår det att 12 kap jordabalken gäller om inget annat framkommer i privatuthyrningslagen. 12 kap jordabalken (även kallad för hyreslagen) reglerar hyresförhållanden och behandlar en rad olika situationer som kan förekomma.VårdnadspliktI 12 kap 24 § jordabalken framkommer det att hyresgästen ska vårda lägenheten med vad därtill hör. Denna paragraf beskriver nämligen en vårdnadsplikt för hyresgästen. Hyresgästen ska ersätta skada som uppkommit i lägenheten genom vårdslöshet, försummelse eller vållande. Skador som är att anse som normalt bruk eller vanligt slitage omfattas inte. Därmed är hyresgästen endast skyldig för sådana skador som inte är inom detta. Det så kallade culpaansvaret är långtgående för hyresgästen, som ansvarar för sig själv men även för de gäster som kommer in i lägenheten och som vållar skada på lägenheten. Hyresgästen är dock inte ansvarig för rena olyckshändelser. Hyresvärden är den som har bevisbördan. Det betyder att hyresvärden ska bevisa att skadan uppkommit under hyrestiden.Normalt slitage?Vad är det då som kan anses vara normalt slitage? Detta är något som får diskuteras ifrån fall till fall men normalt är det exempelvis hål i väggar efter tavlor, eller repor i golvet efter möbler osv. När det kommer till spishällen är det omöjligt för mig att säga om det är normalt slitage eller inte med den information som jag har, men jag kan tycka att det högst troligen är det. Det finns ett fall som kom till hyresnämnden, där fick hyresvärden faktiskt infinna sig i lite slitage och en missfärgning på spishällen. Om det rör sig om en repa, kan jag tycka som fallet uttrycker får anses vara normalt slitage och något som bostadsrättshavaren får leva med. Du kan läsa artikeln här: https://www.hemhyra.se/nyheter/hyresgastens-bild-pa-spis-lonade-sig/Bostadsrättslagen - bostadsrättshavarenDet ska även nämnas att bostadsrättshavaren har det största ansvar för sin lägenhet. Detta framkommer av 7 kap 12 § bostadsrättslagen. Där står det att bostadsrättshavaren ska på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick. Därmed får bostadsrättshavaren själv bekosta skador och slitage som uppkommer på grunda av uthyrning i andra hand.SammanfattningFörmodligen kan det röra sig om normalt slitage men svårt för mig att avgöra. Det jag kan säga är att om det är det så ska bostadsrättshavaren bekosta denna skada själv och inte ni, därmed ska du ha tillbaka dina 8000 kr. Om de är smarta accepterar de er försäkring och betalar självrisken som ni har, så de slipper betala en helt ny. Om du behöver mer hjälp är det bara att ta kontakt igen, hoppas allt löser sig. Vänligen,

Hur fördelas arvet - och makes arvsrätt

2019-11-30 i Efterarv
FRÅGA |Hej!Jag undrar följande: Ett par är gifta varav maken har två särkullbarn. Makan dör först vilket gör att maken ärver henne. När sedan maken dör, ärver särkullbarnen 50% var då eller har makans släkt någon arvsrätt på den del som var hennes som maken ärvde (t.ex. pengar som fanns på hennes bank och maken ärvde)? Vi trodde att maken ärvde allt och att barnen sedan fick dela på detta men nu verkar det som om makans släkt har arvsrätt också. Stämmer det?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag ska förklara hur arvsrätten ser ut, det kan vara lite klurigt ibland vem som faktiskt ärver vem. Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig, vem det är som ärver dig den dagen du går bort.Rätten att få arvDen som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget.ArvsklassernaI svensk rätt är alla personer som ärver indelade i olika arvsklasser, av dessa framgår det vem som ärver dig den dagen du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig? Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder helt enkelt att den dagen du går bort om du har barn är de dem som ärver dig. Men om ett barn exempelvis har dött men har barn ärver dessa dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt. Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om första arvsklassen inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, även dem har så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt). Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart! Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken.Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken. SärkullbarnOm ett par är gifta och exempelvis har ett gemensamt barn och någon av makarna har ett barn sedan tidigare förhållande kallas detta barn för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt, vilket står i 3 kap 1 § ärvdabalken. Fri förfoganderätt och fulläganderättOm det inte finns ett testamente som anger att den efterlevande maken ska ärva denne med full äganderätt är huvudregeln i svensk rätt att den efterlevande maken ärver denne med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken kan fritt disponera över egendomen som denne själv vill, men med vissa restriktioner. Den efterlevande maken kan inte ge en gåva, eftersom det är att likställa med testamente, man får inte testamentera bort egendom 3 kap 3 § ärvdabalken. Men man som efterlevande kan helt enkelt fritt spendera egendomen i övrigt, exempelvis äta ute varje dag. Det kan vara så att det inte finns några pengar kvar den dagen man går bort. Viktigt rättsfall att ha i åtankeMen enligt rättsfall 2013 s. 736, fastställer Högsta domstolen att för att en efterarvinge ska ha rätt till ersättning för den gåvan som är gjord, ska egendomens värde normalt ha minskat med vart fall en fjärde del. Det ska därmed ha skett en väsentlig minskning av värdet av egendomen och en väsentlig minskning av värdet anser HD är en fjärdedel. EfterarvNär den efterlevande maken dör har den förste avlidnes makens arvingar rätt att få sin arvslott, vilket kallas för efterarv, 3 kap 2 § ärvdabalken. TestamenteVid skrivande av testamente kan man alltid testamentera hur man vill att egendomen ska fördelas efter det att man dör. Det betyder att man kan välja att testamentera sin egendom till exempelvis katthemmet. Det enda som man inte kan göra är att testamentera bort sina barns arvsrätt, eftersom de alltid har rätt till sin laglott som utgör halva arvslotten. Laglotten är ett starkt skydd i svensk rätt, som gör att ens barn alltid har rätt till att få ut sin laglott efter sina bortgångna föräldrar. Men du kan givetvis testamentera bort resterande del. Genom testamente kan man testamentera bort övriga arvsklasser, de är inte skyddade under laglottsskyddet. SammanfattningI ert fall blir det så att du kommer att ärva din avlidne fru med fri förfoganderätt, det betyder att du fritt kan disponera över egendomen som du själv vill med restriktionen att du inte kan ge bort stora gåvor eftersom det inskränker efterarvingarnas arv. Den dagen du går bort ärver dina barn dig men inte din avlidna fru för det gör hennes familj som framgår av första, andra eller tredje arvsklassen. Ni kan ju självklart skriva testamente som kan ändra arvsfördelningen, det vill säga att du ska ärva henne helt och hållet eller att dina barn, som är hennes särkullbarn ska ärva henne den dagen hon går bort. Det är därmed helt riktigt det du säger, makans familj har rätt till efterarv om det inte framgår något annat av ett testamente.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att kontakta mig igen!Vänligen,

arv - barn

2019-11-30 i Laglott
FRÅGA |Ang arv.Jag och min syster har ärvt en lägenhet som så småningom ska säljas. Jag är gift och har barn och särkullbarn. Kan arvet bli min enskilda egendom utan att särkullbarnen får ta del av dem den dagen om/när den blir aktuell?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Rätt att taga arvDet framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken för att man ska ha rätt till att få arv måste man vara vid liv. Det betyder att när du dör ska dina barn vara vid liv för att få ärva dig. Vem ärverDe som ärver sig är dina barn först och främst, vilket står i 2 kap 1 § ärvdabalken. Dina barn ingår i första arvsklassen och ärver lika lott. Om du har 100 kr när du får bort och har två var, ärver de alltså 50 kr var. Om ett av dina barn är dött men detta barn har barn, alltså dina barnbarn ärver de istället för sina föräldrar, detta kallas för istadarätt. Istadarätten är obegränsad och fortsätter neråt i ledet, det betyder att även barnbarns barn kan ärva. Laglott och arvslottDet står i 7 kap 1 § ärvdabalken att hälften av arvslotten utgör laglotten. Laglotten har alltid dina barn rätt till, den kan man inte avtala bort exempelvis genom testamente. Dina barn kommer alltid ha rätt till denna laglott oavsett vad du gör. Den dagen du dör kommer alla dina barn att dela på det arv som du efterlämnar dig, men du kan givetvis genom testamente där du kan skriva in att några av dina barn enbart har rätt till sin laglott. SärkullbarnDet ska poängteras att om det är din mans särkullbarn är det inte dina barn och ärver inte dig. Men kan indirekt ärva dig eftersom din man och du äger hälften var. Det ni kan göra är att skriva in lägenheten som enskild egendom, det framkommer i 7 kap 2 § äktenskapsbalken.Enskild egendomEnskild egendom är något som förhåller sig mellan par som är gifta och har ingenting med dina barn att göra. Vänligen,

Vem ärver? - Arvsklasserna

2019-10-31 i Alla Frågor
FRÅGA |Hej, Jag är skild och jag och min förre detta man har söner barn tillsammans. En av vår söner avled när han var 20 år och han hade inga barn. Vad händer om jag avlider. Ärver min son som är i livet allt eller ärver mina söner hälften var, och iom att en son är avliden ärver då hans far hans del? Dvs ärven min ex-man då i praktiken hälften?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vem ärver egentligen en när man går bort?Det finns ofta många frågetecken kring vad som sker den dagen vi går bort och vad händer med mina pengar och vad händer med mitt arv osv. Jag ska förklara för dig, vem det är som ärver dig den dagen du går bort. Den som har rätten att få arv är den som är vid liv, vid den tidpunkten du går bort. Detta framkommer av 1 kap 1 § ärvdabalken, en person som ska få arv måste helt enkelt vara vid liv när du dör, om man inte är det så ärver man inte. Detta är det första steget. Arvsklasserna Du har barn, men ett barn har tyvärr avlidit och efterlämnade sig inga barn. Det andra barnet är fortfarande vid liv och kan ärva dig den dagen du går bort, förutsatt att denne är vid liv vid den tidpunkt du går bort. Hur ser då arvsklasserna ut, vem ärver egentligen dig? Huvudregeln i svensk rätt är att ens barn ärver en när man går bort. Detta står i 2 kap 1 § ärvdabalken, den första arvsklassen är arvlåtarens barn. Det betyder att ditt ena barn som fortfarande är i livet kommer fullt att ärva dig, den dagen du går bort. Om exempelvis din bortgångna son hade haft barn, hade dessa också ärvt dig (eller om det finns barnbarn, eller barnbarnsbarn). Detta kallas för istadarätt och den är obegränsad i riktning neråt. Andra arvsklassen aktualiseras enbart om det inte finns några arvingar i första arvsklassen. Om dessa inte finns så förklarar 2 kap 2 § ärvdabalken att föräldrarna ska ärva. Men om föräldrarna inte heller finns kvar i livet går arvet till syskonen, de har även dem så kallad istadarätt (barnens syskon har istadarätt). Om dessa inte finns är det tredje arvsklassen som ärver (detta är inte särskilt vanligt). I den tredje arvsklassen, 2 kap 3 § ärvdabalken, om inte av dessa ovan är i livet, är det far- och morföräldrar som ärver (inkluderar fastrar, farbröder, mostrar, morbröder men inte kusiner). Men om det inte finns några av dessa tre arvsklasser så ärver ingen, se 2 kap 4 § ärvdabalken, om annat inte framgår av ett testamente självklart. Om det inte finns någon arvinge eller att testamente inte fördelat arvet, går arvet till den allmänna arvsfonden, 5 kap 1 § ärvdabalken. Makes arvsrättI tredje kapitlet ärvdabalken framgår det om makes arvsrätt. Om arvlåtaren var gift, gäller 3 kap 1 § ärvdabalken och då ska den överlevande maken ärva allt från den avlidne maken. Det betyder att all kvarlåtenskap tillfaller den överlevande maken. Det betyder att om man fortfarande är gift ärver den efterlevande maken. OBS! Ni är inte längre gifta, och som du ser ovan ingår inte han i någon av de arvsklasserna, vilket betyder att han inte ärver dig. Det är enbart din son som kommer att ärva dig, alternativt någon i de andra arvsklasserna om han inte är kvar i livet den dag du går bort. SammanfattningDen person som kommer att ärva dig är din son, alternativt någon av de andra som framkommer i andra eller tredje arvsklasserna. Din ex-man har ingenting med ditt arv att göra, ni är inte längre gifta.Vänligen,

Fel i fastighet och lös egendom

2019-11-30 i Fel i fastighet
FRÅGA |Hej, Vad är abstrakt och konkret standard, abstrakt fel och konkret fel gällande köp av fast respektive lös egendom samt vilka påföljder köparen kan göra gällande vid faktiska fel? Uppskattar verkligen svar!
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Abstrakt och konkret standardNär det kommer till fel i fastigheter och vilka påföljder som köparen kan göra gällande mot säljaren regleras av jordabalken. Det framkommer inte i jordabalken vad som avses med begreppet fel, utan det är en bedömningsfråga och bedöms från fall till fall om fastigheten avviker från den standard som köparen har rätten att kräva. Det finns två sätt att fastställa standard och det görs med konkret respektive abstrakt standard. Med konkret standard avses betyder med andra ord avtalad standard, det är inte bara vad parterna uttryckligen avtalat, skriftligen eller muntligen, som ska tillmätas betydelse utan även andra typer av uppgifter om fastigheten. Det kan exempelvis vara uppgifter som framkommer i annonser och skriftväxling, muntliga uppgifter som lämnats vid en undersökning av fastigheten eller under förhandlingarna. De uppgifter som säljaren lämnar kan vara allt möjligt, exempel är att fastigheten är uppförd enligt särskilda branschregler. Men det krävs att de uppgifter som säljaren lämnar är någorlunda precisa. När det istället kommer till abstrakt standard, om det är så att det inte framgår någon typ av standard från avtalet är det istället vad som normalt sett anses vara just normalt för en liknande fastighet utifrån vad köparen kunnat förutsätta vid köpet. Även här kan det röra sig alla möjliga olika egenskaper. Faktiska felFaktiska fel framkommer i 4 kap 19 § jordabalken som sådana fel att fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätt vid köpet. När det kommer till faktiska fel kan det vara precis allt möjligt, men framförallt avvikelser i fastighetens fysiska beskaffenhet, kan vara fuktskador, rötskador, skadedjur eller konstruktionsfel med flera. För att köparen ska kunna hävda detta fel krävs det att du inte kunnat räkna med detta när du köpte fastigheten och där räknas många olika faktorer in, priset för fastigheten, fastighetens ålder, fastighetens läge med flera. Det ska även läggas hänsyn till vad som har framkommit från säljaren under köpeförhandlingarna. För att det ska föreligga ett fel krävs det att du som köpare inte ska kunna ha förutsatt något, det vill säga om du faktiskt undersökt fastigheten noggrant. Det görs en samlad bedömning av allt ovan för att bedöma vad som ska anses vara en normal standard på fastigheten och eventuellt om det rör sig om ett faktiskt fel eller inte. Det ska tilläggas att köparen har en väldigt långtgående undersökningsplikt!Abstrakta och konkreta felNär det kommer till faktiska fel delas dessa upp i abstrakta och konkreta fel. Med konkreta fel är sådana fel som avviket från köpeavtalet eller vad säljaren garanterat. Alltså preciserande uttalanden om fastigheten. Med abstrakta fel är sådana fel som avviker från vad köparen rimligen inte hade kunnat förutsätta vid köpet. Att fastigheten avviker från vad som kan anses vara normal standard. De abstrakta felen delas dessutom in i; fel som köparen hade vetskap om under köpet och sedan dolda fel som varken köparen eller säljaren kände till. Det framkommer av artiklarna 4 kap 12 och 19 §§ vad köparen kan göra om det föreligger ett fel, där står det att köparen kan bli kompenserad genom prisavdrag, skadestånd eller häva köpet. När det istället kommer till lös egendom är det inte längre jordabalken som gäller utan Köplagen, så vid köp av en bostadsrätt till exempel är det inte jordabalken som gäller utan Köplagen. När köp görs mellan två privatpersoner är det Köplagen som reglerar säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter. Om det rör sig om privatperson och näringsidkare är det Konsumentköplagen som gäller istället. Fel i varaReglerna om fel framkommer i Köplagens 17 och 18 §§. I 17 § 1 st Köplagen framkommer konkreta fel och i 17 § 2 st Köplagen framkommer abstrakta fel. I Köplagens 18 § framkommer vad säljaren utlovat, produkten ska stämma överens med vad säljaren utlovat även om dessa egenskaper inte har ingått i avtalet. Konkreta fel menas med fel på en vara som inte stämmer överens med vad parterna har avtalat. Det kan handla om art, mängd, kvalitet eller andra typer av egenskaper. Det kan exempelvis vara att varan är i fel färg så är det ett konkret fel. Med abstrakta fel är fel som en köpare i allmänhet kan förvänta sig, exempelvis hur en tv fungerar, om felet avviker är det då ett abstrakt fel. Påföljder för fel i varan framkommer av Köplagens 30, 34, 37 och 40 §§. Du kan kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet och dessutom kräva skadestånd. Vänligen,

Markägare - parkeringsplatser

2019-11-30 i Alla Frågor
FRÅGA |HejVi är ett fastighetsbolag som har gratis p-platser vid våra fastigheter för våra hyresgäster.Vi har inga skyltar, om det krävs skyltar vad ska där stå på dessa.Vad gör vi om där ställs bilar som är avställda på dessa platser.Kan vi på något sätt ta ut en avgift eftersom det är vår mark? eller vad ska vi göra för att bli av med detta problem.Hoppas Ni kan hjälpa oss.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Den mark som är er, äger ni och kan bestämma vad ni vill göra där, där råder markägarens regler. Markägaren kan, enligt lag om kontroll avgift vid olovlig parkering, upplåta mark eller förbjuda parkering. Det betyder att markägaren kan helt bestämma vem som får parkera och vad det är för villkor för parkeringen. Det finns inget krav på att markägaren ska behandla alla lika. Det betyder att ni kan välja hur ni själva vill göra med er parkering, om det ska tas ut en avgift för de som inte är boende osv. Markägaren bestämmer själv vilka avgifter som ska tas ut för parkering. Ett exempel på hur det fungerar där min mamma bor, samfällighetsförening, där har alla boende lappar med boendeparkering både till sin egen bil och till besökande. Om det är någon som står på deras parkering utan tillstånd kan de få bot, dessa får dock inte överskrida för vad kommunen ger i parkeringsbot. Ni kan läsa mer om detta i denna parkeringshandbok, förklarar allt väldigt utförligt:ParkeringshandbokVänligen,

Testamente - gåva på "dödsbädden"

2019-10-31 i Testamente
FRÅGA |Min pappa och hans sambo köpte en lägenhet tillsammans. testamente finns att den som överlever den andre skall få bo kvar och ersätta den andres barn först vid försäljning alternativ den efterlevandes dödsfall. Eller om den först avlidnies barn vill ha ut sin del direkt så blir det bara laglotten.Nu har min pappa avlidit och då kommer det fram ett papper att sambon har strax innan dödsfallet lyckats få pappa underteckna ett gåvobrev där hon får hela lägenheten. Namnteckningen är bevittnad men vi tror inte pappa var vid medvetande vid undertecknandet.vad händer nu med lägenheten när pappa har dött ingen bouppteckning är gjord och vi får inte veta av sambon vilka tillgångar han hade mer än ett lönekonto som nästan är tömt innan dödsfallet.
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Ärver sambos varandra?I svensk rätt är huvudregeln att sambor inte ärver varandra, utan det gör makar, bröstarvingar med flera, det framgår av ärvdabalken 3 kap 1 § och i 2 kap ärvdabalken. När någon av samborna dör, upphör samboförhållandet enligt, 2 § 3 p sambolagen. Och när någon av samborna dör ska en bodelning göras, enligt 8 och 18 §§ sambolagen. Det som ska delas genom bodelningen är det som utgör samboegendom, vilket är bostad och bohag 3 § sambolagen. Som jag nämnde ovan, det jag började med, så ärver inte sambos varandra som huvudregel (se vidare nere under testamente). Bröstarvingars arvsrättEnligt 2 kap 1 § ärvdabalken är det barnen till den avlidne som är de närmaste arvingarna, de ingår i den första arvsklassen. Det betyder att du ska ärva din far. Som arvinge har man rätt till hela arvslotten, alternativt ska man dela denna med sina syskon, 2 kap 1 § ärvdabalken. Det betyder att du kommer ärva din far men inte hans sambo, eftersom hon inte har någon arvsrätt enligt lag. I 7 kap 1 § ärvdabalken, framgår det att hälften av arvslotten är bröstarvingens laglott. Testamente Genom testamente kan man begränsa sina barns arvslott. Dock har alltid barnen rätt att få ut sin laglott. För att få ut sin laglott ska man påkalla jämkning, 7 kap 3 § ärvdabalken, av testamentet. Som barn har man som sagt alltid har rätt till sin laglott. Därmed har man inte en möjlighet att testamentera bort rätten till laglotten. Av testamentet framgår det att båda sambos ska få bo kvar i lägenheten om den ene går bort och om ni barn kräver att få ut er arvslott ska ni bara få laglotten. Det betyder helt enkelt att ni enbart har rätt till er laglott om du/ni vill ha ert arv direkt. GåvobrevetNär det gäller gåvobrevet, framkommer det av 7 kap 4 § ärvdabalken, att i situationer där arvlåtaren exempelvis på sin dödsbädd skänker bort sin egendom genom testamente eller liknande, så ska gåvan gå åter eller så ska ersättning för dess värde utgå. Detta kan ni använda er av i er situation. Det krävs även enligt denna paragraf att ni väcker talan i domstol inom ett år från det att bouppteckningen avklarades. Om även hans konto blivit tömt precis på dödsbädden kommer även dessa pengar att ingå. Denna regel är till för att skydda arvtagare. SammanfattningSambos ärver som huvudregel inte varandra, men testamente kan ändra denna ordning. Testamentet kan dock aldrig inverka på laglotten, den delen har alltid bröstarvingen rätt till. Gåvan som har skett precis innan din far gick bort, tolkar jag som en gåva som denne gett på sin dödsbädd. Denna egendom ska förmodligen gå åter, alternativt får hon betala vad för det. Denna gåva får ej kränka laglotten. Jag kan tyvärr inte svara mer än så eftersom jag inte har mer information. Jag vill tipsa er om att kontakta er jurist som kan hjälpa er med allt detta, arvstvister är inte enkelt. Om du vill ha mer hjälp kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist. Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Samboegendom - bodelning

2019-10-30 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |HejMin syster håller på att separera från sin sambo och de har lite olika åsikter om vissa saker i bodelningen. Så jag hoppas kunna få lite svar för att hjälpa henne. Hur fungerar det i en bodelning mellan sambos om hon i detta fallet fått ta över möbler från vår mamma när hon sålde sitt hus och inte fick plats med dessa möbler längre? Mamma gav inte bort dem i present utan min syster fick ta över dem. Ska dessa ingå i bodelningen då? Sedan undrar jag också hur det ser ut med ett företag som han i detta fall startade under deras förhållande med gemensamma pengar, hur ska detta delas/ersättas vid separation?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!SambolagenNär två personer bor tillsammans och är i ett förhållande sambos, så är det sambolagen som gäller. Med sambos menas att två personer i ett förhållande som stadigvarande bor tillsammans, 1 § sambolagen. Samboförhållandet upphör exempelvis när någon av samborna flyttar isär, 2 § sambolagen. I ditt fall är det detta som har hänt, att två personer inte längre vill vara tillsammans. SamboegendomDet som anses vara samboegendom framkommer i 3 § sambolagen, den förklarar att samboegendom är den egendom som är sambornas gemensamma bostad och bohag. Det ska poängteras att dessa saker ska vara införskaffande tillsammans eller i syfte att det ska vara för er tillsammans. Bodelning enligt sambolagenNär ett samboförhållande upphör, enligt 8 §, kan bodelning ske mellan samborna, om någon påkallar bodelning. För att poängtera, så krävs det att det är någon av samborna som påkallar bodelning. All egendom som är samboegendom kommer att delas lika mellan samborna, 14 § sambolagen. Det som skall delas lika kan exempelvis vara ert hus eller om ni köpt en TV tillsammans osv. Men det framkommer av 8 § sambolagen att bodelning ska påkallas senast ett år från det samboförhållandet upphörde. Om det inte sker vad händer då? Jo, eftersom sambolagen inte längre är tillämplig betyder det att ni kommer att dela upp egendomen som om ni vore två kompisar som bott ihop, alltså att var och en tar det som den personen äger. Helt enkelt, det man äger tar man med sig. De möbler som din syster fått av er mamma så kommer de högst troligen att vara gemensamt bohag. Det framkommer av 4 § sambolagen att samboegendom som inte ska ingå är egendom som man exempelvis fått i gåva och med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, alternativt att egendomen har erhållits genom testamente osv. Tyvärr kan jag inte svara på frågan i större utsträckning än så, eftersom jag inte har mer information om det. Men jag skulle nog säga att detta är samboegendom. När det kommer till pengarna, de utgör inte samboegendom enligt lagen. Detta är något som de helt enkelt får komma överens om hur de ska göra. Vänligen,