Vad har köparen för rättigheter om varan stått på verkstad i åtta veckor?

2020-05-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej. Köpte en ny elcykel i Hylte 2019-06-08. Nu har kontrollenheten gått sönder. Ringde till Säljaren den 1/4 i år. Eftersom jag har 8 mil till Hylte så rekommenderade säljaren att vi lämnade in den i Båstad hos en auktoriserad cykel verkstad. Han får inte tag i någon kontrollenheten i Båstad,så jag ringde säljaren igen. Han har kontrollenheten på nya cyklar men vill inte ta från dom då han inte kan sälja isåfall. Jag behöver min cykel. Garanti finns. Stått på verkstad i 8 veckor nu. Vad kan jag göra?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör ett köp mellan näringsidkare och konsument vilket aktualiserar konsumentköplagens regler.Vad har du för rätt som konsument?Du nämner att du har garanti på din cykel. Att en näringsidkare erbjuder garanti är ett frivilligt åtagande och är därmed inte en lagstadgad rättighet. Däremot följer juridiskt ansvar om en näringsidkare har erbjudit garanti. Enligt 21 § konsumentköplagen ska säljaren ansvara för fel i en vara som skett under den tid som säljaren åtagit sig att ansvara för, om felet faller inom det säljarens garanti omfattar. Det får utifrån din fråga antas att felet omfattas av garantin och att säljaren därmed är i en process att avhjälpa felet. Avhjälpandet ska dock ske utan oskälig kostnad för säljaren, och avhjälpandet ska ske inom skälig tid, utan kostnad och utan väsentlig olägenhet för köparen (26 § konsumentköplagen). I ditt fall är den största frågan antagligen huruvida säljarens avhjälpande av cykeln kan anses ske inom skälig tid, men även huruvida avhjälpandet sker utan väsentlig olägenhet för dig. I bedömningen av vad som utgör skälig tid anses det vara klart att hänsyn ska tas till köparens intresse. Med tanke på att cykeln har stått i åtta veckor får det antas att avhjälpandet inte har skett inom skälig tid. Dessutom är det rimligt att hävda att det förelegat väsentlig olägenhet för dig då du inte kunnat bruka cykeln.Vad kan du begära?Om säljarens avhjälpande inte skett inom skälig tid och/eller utgjort en väsentlig olägenhet för dig som köpare har du rätt att begära prisavdrag eller hävning av köpet enligt 28-29 § konsumentköplagen. Hävning får ske om felet är av väsentlig betydelse för dig, vilket verkar vara fallet då du inte kan nyttja cykeln.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om säljarens avhjälpande inte sker inom skälig tid?

2020-05-31 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej, Jag har köpt en begagnad bil av en bilhandlare som inom bara några veckor visat sig ha fel. Eftersom det skedde så tidigt efter köpet reklamerade jag bilen till bilhandlaren. De bad mig lämna in bilen så de "kunde titta på felet". De lovade att återkoppla inom 1-3 dagar. Efter en vecka (utan svar) ringde jag och de bad att få återkomma. Nu har detta skett flera totalt tre gånger utan återkoppling. De har nu haft bilen i tre veckor. Vad kan jag göra? Jag har fått uppfattningen att det är en seriös bilfirma men undrar vad som händer med min bil. Kan jag kräva att de häver köpet eller få något typ av skadestånd på grund av den långa väntetiden utan svar? Mycket tacksam för vägledning!HälsningarMarcus
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör ett köp mellan näringsidkare och konsument vilket aktualiserar konsumentköplagens regler.Föreligger rätt att häva köpet?Som jag tolkar din fråga verkar det vara klart att ett fel föreligger och att säljaren säger att de "kunde titta på felet" tyder på att säljaren avsett att avhjälpa felet. Köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet eller företar omleverans, om detta kan ske utan oskälig kostnad för säljaren, och avhjälpande ska ske inom skälig tid, utan kostnad och utan väsentlig olägenhet för köparen (26 § konsumentköplagen). I ditt fall är den största frågan antagligen huruvida säljarens avhjälpande av bilen kan anses ske inom skälig tid, men även huruvida avhjälpandet sker utan väsentlig olägenhet för dig. I bedömningen av vad som utgör skälig tid anses det vara klart att hänsyn ska tas till köparens intresse. Med hänsyn till att återkoppling skulle ske inom 1-3 dagar tyder mycket på att dina intressen som köpare inte beaktats och att avhjälpandet inte skett inom skälig tid. I bedömningen av vad som utgör en väsentlig olägenhet ska alla omständigheter i fallet tas i beaktande. Till exempel kan det faktum att din bil inte kan nyttjas av dig under en lång period på grund av avhjälpandet vara en faktor som utgör en väsentlig olägenhet. Om bilhandlarens avhjälpande inte skett inom skälig tid och/eller utgjort en väsentlig olägenhet för dig som köpare har du rätt att begära prisavdrag eller hävning av köpet enligt 28-29 § konsumentköplagen. Hävning får ske om felet är av väsentlig betydelse för dig, vilket verkar vara fallet då du inte kan nyttja bilen.Jag hoppas att det var svar på frågan!Med vänlig hälsning,

Gäller rökförbudet vid servering till medlemmar och vad gäller kring rökrum?

2020-05-22 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hejsan, jag har en fråga angående nya tobakslagen och förbudet samt vad som gäller. Mina vänner är intresserade av att starta en förening för underhållning, där man till exempel kan komma och spela bordsspel, kort eller titta TV(Sport). I lokalen kommer det även kunna serveras dricka, snacks samt vattenpipor, men endast till föreningens medlemmar och ej till allmänheten. Då är min fråga, strider dem mot den nya lagen ifall vattenpipor servas trots att lokalen har en ventilation? Kan man då servera vattenpipor? Ifall inte, kan man då skapa ett rökrum som motsvarar 25-30% av lokalens totala utrymme samt att rummet är placerat på sådant sätt att man inte måste passera igenom rummet? eller behöver man särskilda tillstånd för att få skapa ett sådant rökrum eller måste man endast följa de två riktlinjerna gällande rummet storlek samt placering?Tack på förhand!
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar regelverket i tobakslagen. Jag kommer först att beskriva kortfattat vad som är förbjudet enligt tobakslagen samt vilka undantag från förbudet som föreligger. Jag kommer därefter att besvara frågan om servering till föreningsmedlemmar och frågan om servering i rökrum.Vad gäller enligt tobakslagen?Enligt 6 kap. 2 § tobakslagen är rökning förbjuden i restauranger och på andra serveringsställen. Med serveringsställen avses ställen där det förekommer servering av mat eller dryck och där förhållandena medger förtäring (prop. 2003/04:65 s. 28). I och med att föreningen du nämner kommer att servera dricka och snacks är det klart att föreningens verksamhet utgör ett serveringsställe och rökningsförbudet är därför tillämpligt.I 6 kap. 6 § tobakslagen finns dock ett undantag från rökningsförbudet i restauranger och andra serveringsställen. Rökningsförbudet undantas om följande krav efterföljs: Rökningen ska ske i separata rum som särskilt avsatts för rökning. Det separata rummet får endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta. Rummet ska vara beläget så att besökare inte måste passera genom dessa. Arbetstagare ska endast tillfälligtvis behöva vistas i rummet när rökning pågår. Servering eller annan liknande verksamhet får inte bedrivas i rummen när rökning pågår. Mat eller dryck får inte föras med in i dessa rum. Rökrummens yta bör inte överstiga 25 procent av den del av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde. Rökrummen bör dock inte heller vara alltför små. (prop. 2003/04:65 s. 23).Vad gäller i dina vänners fall?Angående din fråga om servering till föreningsmedlemmar ska följande uttalande om rökförbudet av Regeringen beaktas: "Förbudet träffar (…) sådana restauranger och serveringsställen som abonneras eller som på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap." (se prop. 2003/04:65 s. 28). Med andra ord spelar det ingen roll om dina vänner säkerställer att enbart föreningens medlemmar serveras i lokalen. De har ändå en plikt att följa rökförbudet enligt 6 kap. 2 § tobakslagen.I fråga om rökrummet har dina vänner en möjlighet att träffas av undantaget till rökförbudet om rökrummet överensstämmer med de ställda kraven (se ovan punktlista utifrån 6 kap. 6 § tobakslagen). Som direkt svar på din fråga kan de alltså ordna ett rökrum som täcker 25 procent av serveringsställets yta så länge alla andra krav är uppfyllda.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vilka utgifter är man berättigad till vid skadestånd på grund av fel i vara?

2020-04-30 i Konsumentköplagen
FRÅGA |Hej!När jag fick hem min nya soffa visade det sig att den hade skador; 10 st hål som uppkommit efter emballagets häftklamrar. Företaget erbjuder mig ett lågt prisavdrag (som som jag inte kan acceptera), att byta ut soffdelen (6-8 v väntetid), eller att häva köpet. Tyvärr bor jag på andra våning och har ingen möjlighet att få bärhjälp. Bärhjälpen jag hade när soffan kom, kan inte hjälpa till. Företaget kan inte hämta soffan i lägenheten utan endast vid porten. För att kunna reklamera soffan behöver jag alltså hyra flytthjälp som kostar ca. 2000 kr. Har jag möjlighet att kräva att företaget som levererat den trasiga soffan betalar för flytthjälpen? Räknas detta som skadestånd/utgifter i samband med reklamationen? Om jag inte kan kräva detta - hur ska jag då kunna reklamera soffan?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör fel i en vara som du har köpt i egenskap av konsument från en näringsidkare, vilket därmed aktualiserar konsumentköplagen.Vem ansvarar för fel som uppkommer under transport?Inom konsumenträtten talas det ofta om vem som bär risken för den köpta varan, när fel i vara uppstår. Enligt 8 § st. 2 konsumentköplagen går risken för en köpt vara över på köparen när varan har avlämnats. Varan anses vara avlämnad när varan har kommit i köparens besittning, vilket kort sagt innebär att köparen ska ha tagit hand om varan (se 6 § konsumentköplagen). I ditt fall har felet uppstått innan soffan har kommit i din besittning. Eftersom att du inte hade tagit hand om soffan, alltså att soffan inte hade avlämnats, låg risken för soffan på säljaren när felet uppstod.Att risken låg på säljaren när soffan skadades innebär att säljaren ansvarar för fel som har funnits vid avlämnandets tidpunkt, även om felet visar sig först senare (se 20 § konsumentköplagen). I ditt fall märkte du av felet vid avlämnandets tidpunkt vilket innebär att säljaren ska ansvara för felet.Vad är följden?Du verkar vara intresserad av att häva köpet med hänsyn till att avhjälpande och prisavdrag är uteslutet. Jag kommer inte gå närmare in på den rättsliga grunden för hävning med hänsyn till att både du och säljaren är överens om din hävningsrätt.Enligt 30 § konsumentköplagen har köparen som utgångspunkt rätt till ersättning för skada som uppkommer genom att varan är felaktig. Skadestånd utesluts om säljaren kan visa att underlåtenheten att avlämna en felfri vara – kortfattat – beror på ett oberäknat hinder utom säljarens kontroll med följder som inte kunde ha undvikits. Att soffan skadas av emballaget är troligen inte en sådan omständighet som utesluter skadestånd.Enligt 32 § konsumentköplagen omfattar skadeståndet ersättning för utgifter, inkomstförlust, eventuell prisskillnad samt annan förlust på grund av dröjsmålet eller felet. De utgifter som innefattas i skadeståndet är bland annat sådana som föranleds av olika åtgärder för att få till stånd en rättelse (se prop. 1989/90:89 s. 134). Vidare tar paragrafen sikte på att den skadelidande parten befrias från kostnader som han/hon skulle ha haft om köpet hade fullgjorts på ett riktigt sätt. De utgifter som uppkommer till följd av att du fysiskt reklamerar soffan ingår alltså i skadeståndet.SammanfattningFelet i soffan uppkom innan den hamnade i din besittning, vilket innebär att säljaren ansvarar för felet. Ni har kommit överens om att hävning av köpet är ett alternativ. De utgifter som därmed uppkommer till följd av hävningen av köpet (t.ex. hyrning av flytthjälp) är alltså sådana utgifter som ingår i det skadestånd du är berättigad till.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om en samägd egendom säljs utan alla delägares godkännande?

2020-05-31 i Samägandeavtal
FRÅGA |Om en samägd husbil säljs och en av ägarna säljer husbilen för en summa som den andra inte godkänt. Vad gäller?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör lös egendom som samägs vilket aktualiserar samäganderättslagen. Med tanke på att husbilen har sålts blir godtrosförvärvslagen också aktuell. Jag kommer i mitt svar att utgå från att något samägandeavtal inte föreligger.Vad gäller vid samägande?I 1 § samäganderättslagen anges att om det finns två eller flera samägare till en lös sak, tillkommer varje ägare en lott. Enligt 2 § samäganderättslagen förutsätter varje förfogande över det samägda godset enighet mellan delägarna. Ni ska alltså vara eniga kring om husbilen i sin helhet ska säljas. Kan ni inte enas kring det kan ni hos tingsrätten ansöka om en god man som omhändertar husbilen fram till att ni kommer fram till en överenskommelse (3 § samäganderättslagen).Vad händer om egendomen sålts?I ditt fall verkar alltså husbilen redan ha sålts utan den andres godkännande. Därför blir 2 § 1 st. godtrosförvärvslagen aktuell. Den föreskriver att om någon förvärvat lösöre genom överlåtelse från någon annan som hade egendomen i sin besittning men varken var ägare till den eller behörig att förfoga över den på det sätt som skett, får förvärvaren äganderätt till egendomen, om han har fått den i sin besittning och var i god tro.Den delägaren som sålde den samägda husbilen var alltså inte behörig att förfoga över den på det sätt som skett. Frågan blir således om personen som köpt husbilen gjort det i god tro samt fått den i sin besittning. Köparen är enligt 2 § 2 st. godtrosförvärvslagen i god tro om egendomens beskaffenhet, de förhållanden under vilka den utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att han/hon inte borde ha misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen. Av din fråga är det svårt att svara på om köparen var i god tro. Mycket tyder dock på att köparen är i god tro om försäljningen exempelvis gjordes till ett rimligt pris och till en främmande köpare.Vidare ska köparen som sagt ha fått husbilen i sin besittning. Även här är det av din fråga svårt att besvara om köparen fått husbilen i sin besittning. Om köparen har fått nycklarna och allt annat förknippat med husbilen samt har husbilen exempelvis parkerad på sin fastighet har han/hon husbilen i sin besittning.Vad bör ni göra nu?Äganderätten har alltså tillfallit köparen genom godtrosförvärv. Ni har möjlighet att återfå husbilen mot lösen enligt 5 § godtrosförvärvslagen. Den andra delägaren (den som inte sålde husbilen) har rimligen en rätt att rikta ett skadeståndsanspråk mot den säljande delägaren i den mån skada förelegat.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan någon begära hälften av huset om sambo avlider?

2020-05-22 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej om jag köper ett hus och min pojkvän flyttar med in men skriver inte sig på den adressen. Om han skulle avlida kan ngn då påskina att vi varit sambos( trots att vi inte har samma adress) och begära hälften av huset?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar sambolagens regler om bodelning. I mitt svar kommer jag att förklara vad som gäller om du begär bodelning respektive om du inte begär bodelning.Bodelning enligt sambolagenOm samboförhållandet upphör på grund av att en av samborna avlidit är det endast den efterlevande sambon som får åberopa rätten att begära bodelning (18 § sambolagen). Om din avsikt inte skulle vara att begära rätten till bodelning behöver du alltså inte oroa dig för att någon skulle påskina att ni varit sambor. Om din avsikt däremot är att begära bodelning är situationen en annan. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska, på begäran av någon av samborna, samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning (8 § sambolagen). Som huvudregel utgör sambors gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Enligt 5 § sambolagen ska huset i fråga vara avsedd att vara sambornas gemensamma bostad samt i huvudsak innehas för att bebos av bägge samborna. Det framgår inte av din fråga vad din avsikt var när du köpte huset. Om avsikten var att den skulle utgöra din och din sambos gemensamma bostad och att den faktiskt bebos av er kommer huset att anses utgöra samboegendom. Huset kommer därmed att ingå i bodelningen trots att han inte står skriven på adressen. I det fall att huset inte utgör samboegendom kan principen om dold samäganderätt för din sambo innebära att huset ändå faller in i bodelningen. Jag kommer dock inte att gå in på vad den dolda samäganderätten innebär då din fråga inte öppnar upp för det.SammanfattningSvaret på din fråga är olika beroende på om du skulle vilja begära bodelning eller inte. Om du inte skulle vilja begära bodelning i det fall att din sambo avlider kan inte en bodelning komma till stånd. Om du däremot skulle vilja begära bodelning kan det vara så att förhållandena när du köpte huset samt under tiden du ägt huset avgör om huset faller in i bodelningen eller inte.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller avseende skadeståndsansvaret när barn vållar sakskada?

2020-04-30 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej, 3 ungdomar i 13, 14 års åldern har haft sönder våran husbåt som vi inte har försäkring på, skador som rör sig upp mot 30000 kr.Föräldrarna säger att det är vårat fel att vi ej har försäkring och dom ej kan ta ansvar vad deras barn gör, vad är rätt och fel? Och vad kan man göra för att få tillbaka pengarna?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga rör sakskada som skett utanför ett kontraktsförhållande vilket aktualiserar reglerna i skadeståndslagen.Vad gäller vid sakskada?Enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ersätta skadan. Den som vållar skada innan arton fyllda år ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter (se 2 kap. 4 § skadeståndslagen).I ditt fall kan det utgås från att barnen i fråga åtminstone av vårdslöshet har vållat sakskadan i den mån som avses enligt skadeståndslagen. Frågan är dock hur skadeståndsansvaret ska se ut med hänsyn till att det rör sig om barn. Den bedömningen görs givetvis baserat på förhållandena i det enskilda fallet, vilket jag inte har särskild insyn i. Det kan dock sägas att paragrafen tar sikte på att unga skadevållare inte ska skuldsättas till stora belopp vid tidig ålder. Det kan även sägas att om barnen har en ansvarsförsäkring anses det som skäligt att utge full ersättning inom försäkringens ramar (se prop. 1972:5 s 460). Skadeståndet kan dock sättas ned om barnen inte har sådan försäkring.Övriga omständigheter som kan beaktas är bland annat den skadelidandes intresse, däribland dennes ekonomiska ställning och eventuella försäkringar. En skadelidande som t.ex. har en full försäkring kan anses vara mindre beroende av skadeståndet, vilket motiverar att skadeståndet sätts ned. I ditt fall föreligger dock inte en sådan försäkring.Vilket ansvar har föräldrarna?Enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen ska en förälder som har vårdnaden om ett barn ersätta sakskada som barnet vållar genom brott. Föräldrarnas ersättningsplikt är någorlunda begränsad (se st. 2). Jag kan dock inte uttala mig om skadorna i ditt fall har vållats genom brott.Vad bör du göra nu?Om det är uteslutet att lösa situationen utan användning av rättsliga medel har du möjlighet att begära skadestånd genom domstol. Du kan därmed väcka en skadeståndstalan genom att ansöka om stämning i domstol. För förfarandet kan du läsa mer här.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller vid oenighet om huruvida en pengaöverföring varit en gåva eller ett lån?

2020-04-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag fick i gåva 60 tusen kronor av ett ex som tack för att jag ställt upp för honom ekonomiskt och med min tid. Nu hotar han med att anmäla mig om jag inte betalar tillbaka allt inom 2 dagar. Jag har bevis på sms och andra appar att han har gett som gåva. Där kan säger att jag inte vill ha den gåvan men han ändå sätter in de pengarna på mitt konto. Vad händer nu? Jag har bevis från hans nummer vid flera olika tillfällen där jag vill betala tillbaka men han vägrar och att han blockat mig i banken. Men hotar med advokat och polis nu när jag sagt att jag inte vill dejta mer. Han använde även mycket av pengarna själv då han inte hade kontokort och var ny i Sverige.
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att ni är oense om de aktuella pengarna har varit en gåva eller ett lån. I mitt svar kommer jag först att behandla vad ditt ex kan komma att göra och därefter hur en pengaöverföring ska betraktas när det är oklart om det rör sig om en gåva eller ett lån.Vilka rättsliga alternativ kan ditt ex nyttja sig av?En person som anser sig ha rätt till en betalning kan ansöka om att få ut betalningen med hjälp av kronofogden. Då blir det tal om ansökan om betalningsföreläggande enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Denna ansökan innehåller sökandens (ditt ex) yrkande och grunden för det. Om kronofogden väljer att ta upp hans ansökan kommer svaranden (du) att få ta del av föreläggandet. Du får därmed yttra dig i frågan och välja om föreläggandet ska bestridas eller godtas. Ett bestridande ska göras skriftligen. Om du har bestritt föreläggandet i rätt tid kommer ditt ex att få ta del av ditt bestridande. Han får då besluta om målet ska tas till domstol eller inte.Om det i ditt fall skulle bli aktuellt med ett betalningsföreläggande från ditt ex antar jag att du skulle vilja bestrida föreläggandet. Det är väldigt viktigt att du bestrider föreläggandet i rätt tid, i annat fall kommer kronofogden att meddela ett beslut till ditt ex förmån (42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).Hur behandlas frågan om en pengaöverföring avser lån eller gåva i domstol?Om er situation hamnar i domstol blir det aktuellt med bevisföring. Frågan är då vem som har plikten att framföra tillräcklig information för att bevisa sitt yrkande i målet (bevisbördan).Högsta domstolen har i ett mål från 2014 haft att avgöra om en pengaöverföring från en person till en annan var en gåva eller ett lån (se NJA 2014 s 364). I målet gjorde domstolen klart att det är den som mottagit pengarna som har bevisbördan för att pengarna utgör en gåva. Dock gäller detta endast om det råder oenighet om avsikten bakom pengaöverföringen – det får alltså inte råda oenighet om pengaöverföringens existens i sig. Om själva pengaöverföringens existens är oklar skulle bevisbördan istället ligga på den som skickat pengarna.Enligt min tolkning rör er situation endast frågan om pengaöverföringen var en gåva eller ett lån. Därför har Högsta domstolens avgörande som jag nämnde ovan direkt betydelse för er. I ert fall innebär avgörandet att bevisbördan att bevisa att pengaöverföringen var en gåva och inte ett lån ligger på dig som mottagare. Skulle rätten inte anse att du i tillräcklig omfattning bevisat att pengarna var en gåva kommer rätten att besluta att pengaöverföringen avsåg ett lån. I detta skede blir det alltså aktuellt att framföra den bevisning som du nämner att du har samt den information du har om att han använt sig av pengarna.SammanfattningDitt ex har möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande. Du har möjlighet att bestrida denna ansökan och om det görs i rätt tid kan sökanden besluta att målet tas upp i domstol. I domstolen kommer du, som mottagare av pengarna, att ha bevisbördan att pengarna avsåg en gåva. Om du inte lyckas bevisa detta kommer rätten att bedöma pengarna som ett lån.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,