Har en arbetsgivare rätt att arbetsbefria en arbetstagare?

2020-01-22 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |HejOm jag säger upp mig själv, har min arbetsgivare rätt att arbetsbefria mig då? Även om jag vill jobba under min uppsägningstid.Med vänlig hälsning
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag att använda mig av lagen om anställningsskydd, även kallad LAS. Utgångspunkten vid uppsägningar, oavsett om det är arbetsgivaren som säger upp eller om arbetstagaren säger upp sig själv, är att man har en skyldighet att fortsätta arbeta under den så kallade uppsägningstiden.Uppsägningstiden måste vara minst 1 månad, oberoende av vem som säger upp. Detta följer av LAS 11 §. Beroende på hur länge du har varit anställd har man sedan gradvis rätt till längre uppsägningstid. Att man som utgångspunkt har en skyldighet att fortsätta arbeta under denna tid beror på att man fortfarande anses vara "anställd" och därför har en arbetsplikt. Man ska stå till arbetsgivarens förfogande. ArbetsbefrielseTrots att utgångspunkten är att man ska arbeta finns det dock en möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att träffa en överenskommelse genom ett avtal om att arbetstagaren inte behöver arbeta under uppsägningstiden. Det innebär att man kommer överens om att arbetstagaren inte behöver stå till arbetsgivarens förfogande längre (man blir befriad från arbete). Trots att detta ska ske genom en överenskommelse brukar det ses som en rätt för arbetsgivaren att bestämma detta, eftersom arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. En arbetsgivare kan alltså välja att inte ge arbetsuppgifter till en arbetstagare. Varför man dock säger att en överenskommelse ska träffas är för att en arbetstagare, som utan att ha pratat med arbetsgivaren, väljer att stanna hemma under uppsägningstiden inte har rätt till lön under uppsägningstiden om det sedan visar sig att arbetsgivaren aldrig haft som avsikt att arbetsbefria arbetstagaren. Vad som är viktigt att tänka på är att, om en arbetstagare blir arbetsbefriad, har denne fortfarande rätt till samma lön och förmåner som man har rätt till om man inte hade blivit befriad. Under uppsägningstiden har en arbetstagare rätt till samma lön och ersättning som innan uppsägningen, LAS 12 §. Av detta följer det alltså att om man träffar en överenskommelse om att du inte ska arbeta under uppsägningstiden du nu har, har du fortfarande rätt till lön för sådant arbete som du egentligen skulle gjort. Om du däremot får en ny anställning under tiden som uppsägningstiden löper har arbetsgivaren rätt att avräkna din nya inkomst från den lön som denne är skyldig att betala till dig, LAS 13 §. Som arbetstagare har man inte rätt att få dubbla löner. Detta är dock också något man kan avtala bort. Om avtal träffas om att arbetsgivaren inte har rätt att avräkna "annan lön" har arbetsgivaren en skyldighet att betala ut full lön till arbetstagaren. SammanfattningEn arbetsgivare kan indirekt självständigt bestämma att arbetsbefria dig med skyldighet att du fortfarande får fullt betalt fast du inte utför något arbete. Om du av någon speciell anledning vill motsätta dig detta är mitt råd att samtala med din arbetsgivare om anledning till varför hen inte vill att du arbetar under uppsägningstiden. Om du däremot bara varit "rädd" för att arbetsbefrielse innebär att du inte har rätt till betalning så behöver du alltså inte oroa dig. En arbetsgivare har dock en rätt att arbetsbefria dig (och behöver inte uppge skälet för det) vilket jag tycker du ska vara förberedd på. Jag hoppas du har fått ett hyfsat svar på din fråga. Om du inte är nöjd är det bara att skicka in en ny gratisfråga till oss här på Lawline. Jag vill också önska dig en trevlig dag och lycka till med samtalet med chefen!Allt gott,

Vad blir straffet för att bedriva konkurrerande verksamhet under sin anställning?

2020-01-16 i Alla Frågor
FRÅGA |straff för att driva konkurrerande verksamhet vid anställning
Ebba Alkehag |Hej och tack för du väljer att använda dig av Lawline för att ställa din fråga!För att ge dig ett utförligt svar behöver jag egentligen fler omständigheter, exempelvis om det finns konkurrensklausuler i ert anställningsavtal samt vilket typ av konkurrerande verksamhet du bedriver. Jag väljer därför, på grund av avsaknaden av det mer specifika omständigheterna, att svara på din fråga relativt kort och generellt. Om du inte blir nöjd med svaret vill jag redan nu säga att det bara är att skicka in en ny gratisfråga om du skulle behöva det, vilket du kan göra här. LojalitetspliktenVad gäller att bedriva konkurrerande verksamhet när man fortfarande är anställd hos sin arbetsgivare kan det i många fall ses som ett illojalt beteende gentemot den arbetsgivare man har. Lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande är en allmän princip som följer av det anställningsavtal man som arbetstagare skriver på att förhålla sig till. Principen innebär i stora drag att man inte får lov att skada sin arbetsgivare genom att sätta sitt eget intresse före arbetsgivaren. Att form av konkurrerande verksamhet är dock inte att anse som ett lojalitetsbrott, utan det måste givetsvis göras en bedömning i varje enskilt fall. Bryter man mot lojalitetsplikten är det i sig alltså ett "brott" mot det avtal man ingått med varandra, ett avtalsbrott, som inte direkt är reglerat i lag. Sådana fall har dock många gånger varit uppe i Arbetsdomstolen och ett exempel på detta är i AD 2017 nr. 22. Arbetsdomstolen dömde här två arbetstagare till att betala ett skadestånd på ca 3.8 miljoner kronor till arbetsgivaren efter att de två arbetstagarna hade bedrivit konkurrerande verksamhet, där de också hade värvat kunder från arbetsgivarens bolag. AvskedandeArbetsdomstolen ser väldigt allvarligt på det faktum att personer under sin anställning bedriver konkurrerande verksamhet. En arbetstagare som under sin anställning bedriver verksamhet av sådant slag anses därför ofta grovt har åsidosatt sina åläggande gentemot arbetsgivaren och detta kan leda till att arbetsgivaren har rätt att avskeda arbetstagaren, se lagen om anställningsskydd 18 §. FöretagshemligheterBeroende på vad man gör i den konkurrerande verksamheten kan det också vara så att man gör sig skyldig till "brott" mot företagshemlighetslagen. Av denna lag följer det att man bland annat inte får lov att röja, använda eller föra vidare sådan information man fått igenom sin anställning, om informationen kan anses uppnå företagshemlighets-karaktär. En bedömning av detta måste alltid göras, då det är en del som krävs för att för det första det ska anses uppnå just företagshemlighet, men också om den åtgärd man har gjort kan bedömas vara av sådan olovlig karaktär som lagen tar sikte på. Exempel på företagshemligheter är exempelvis kundregister, databaser, speciella program eller koder etc. Om man gör sig skyldig till att ha exempelvis röjt en företagshemlighet eller använt sig av en sådan utanför sin anställning kan man både dömas för företagsspioneri eller olovlig befattning, vilket du kan se i företagshemlighetslagen 26 & 27 §§, men man kan också här bli skyldig till att betala relativt höga summor i skadestånd, vilket följer av samma lag 5–10 §§. Sammanfattningsvis kan det alltså bli väldigt dyrt att bedriva konkurrerande verksamhet vid sidan av sin rådande anställning. Ett tips jag kan ge dig är att säga upp dig innan du planerar att påbörja en sådan verksamhet! Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är det som sagt bara att höra av dig igen! Allt gott,

Kan en 5 år gammal narkotikadom vara skäl för uppsägning?

2020-01-08 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej. Kan min arbetsgivare sparka mig för en 5 år gammal ringa narkotika dom? Jag jobbar i fabrik
Ebba Alkehag |Hej och tack för du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Regleringen som rör bland annat uppsägningar (annat ord för "att sparka någon") hittar du i lagen om anställningsskydd, även kallad LAS. En uppsägning från arbetsgivarens sida ska, enligt 7 § i lagen, vara sakligt grundad. En arbetsgivare har två möjligheter att grunda sin uppsägning på. Antingen kan det röra sig om:- arbetsbrist eller- personliga skäl. Personliga skäl omfattar exempelvis brottslighet. Med detta sagt är det dock självklart att allt som kan hänföras till "brottslighet" inte ger en saklig grund för uppsägning. Varje uppsägning måste behandlas genom en individuell bedömning. I rättsfall från Arbetsdomstolen och i beskrivningar bakom LAS har det dock tagits upp en del riktlinjer som ska användas vid en sådan bedömning. För att personliga skäl ska utgöra en saklig grund för uppsägning krävs det:- Arbetstagaren har missköt sig på ett sådant allvarligt sätt som orsakat skada för företaget, eller i vart fall en risk för skada. - Arbetstagaren måste vara medveten om det misskötande beteendet. - Arbetsgivaren måste lämna någon form av varningen till arbetstagaren gällande problemet så arbetstagaren har en chans att "ändra sig". - Efter att en arbetsgivare har blivit medveten om ett "problem" och vill grunda sig uppsägning på detta problem, har arbetsgivaren 2 månader på sig att säga upp. Ser man på dessa principiellt gällande krav som råder i Sverige idag tillsammans med uttalandet i domen AD 1999 nr.47, där arbetsdomstolen uttalar att "..faktumet att en arbetstagare gjort sig skyldig till narkotikabrott inte uteslutande kan innebära grund för uppsägning eller avskedande", förstår man att det måste göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Om jag får lov att göra en bedömning på de omständigheter du har givit mig skulle den bli att din narkotikadom från 5 år sedan inte kan anses vara en saklig grund för att säga upp dig. Min uppfattning är att din tidigare lagöverträdelse inte i sig själv kan anses ha orsakat företaget du arbetar på någon skada. Detta, tillsammans med den omständighet att du under dessa fem år som gått sedan domen inte har fått några nya domar på dig som pekar i riktningen att du lärt dig av dina misstag, gör att jag landar i bedömningen att din fem år gamla dom inte ensamt kan användas som skäl för att säga upp dig.Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig med en ny om du har fler funderingar. Annars får jag önska dig en trevlig kväll!Mvh

Vilken preskriptionstid gäller för bedrägeri?

2019-12-20 i Alla Frågor
FRÅGA |Om jag är misstänkt för försäkrings bedrägeri för bilbrand som skett för över 2 år sedan kan jag yrka på att det är preskriberat? Bilens värde ligger på ca 15000-20000
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har uppfattat det som att du vill ha hjälp med att besvara vad som gäller kring preskriptionstid för försäkringsbedrägeri men också vilken "grad" det brott du blivit misstänkt för ska hamna under. För att besvara de två frågorna kommer jag att använda mig av reglerna gällande preskriptionstider men också reglerna vad gäller bedömningen av försäkringsbedrägeri. Man hittar dessa regler i brottsbalken. Bedömningen av om det ska anses vara bedrägeri eller ringa bedrägeri.Reglerna för bedrägeribrottet hittar du i 9 kapitlets 1 § brottsbalken. I stora drag handlar brottskategorin om när någon vilseleder (lurar) någon annan till att göra eller inte göra någonting och att detta innebär en vinning (en vinst) för gärningsmannen och en skada för den vilseledde. Försäkringsbedrägeri är en "typ" av bedrägeri där gärningsmannen förmår försäkringsbolag att betala ut pengar genom att lura handläggaren på bolaget att någonting har hänt som ska resultera i utbetalning av försäkringsmedel, fast så inte är fallet. För att bedöma om ett bedrägeri har varit av normalgraden eller av den mildare varianten, ringa bedrägeri, är det alltid en helhetsbedömning som måste göras. Dock har olika rättsfall visat på att man ofta använder sig av utgångspunkten kring värdet av den vinst som gärningsmannen har gjort. Om beloppet som bedrägeriet har handlat om understiger 1000 kr brukar det anses vara av ringa betydelse. Det är dock viktigt att veta att det alltid ska göras en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Vad gäller det fall som du beskriver i frågan rör det sig om ett belopp som långt överstiger 1000 kr gränsen. Dessutom har det handlat om en bilbrand vilket dessutom skulle kunna göra att brottet inte bara bör bedömas som normalgradigt utan kanske till och med grovt. Jag gör därför slutsatsen att det brott du är misstänkt för är bedrägeri i normalgraden, om inte till och med den grövre varianten. Påföljden för bedrägeri är fängelse.Oavsett om det ska anses vara grovt eller av normalgraden är det enbart fängelse som finns med i straffskalan, se 9 kapitel. 1 & 3 §§ brottsbalken. För normalgraden uppgår straffskalan till 2 års fängelse och för grovt brott uppgår straffskalan till 6 års fängelse. Varför jag skriver detta är för att det har betydelse för den bedömning som ska göras kring om brottet kan anses vara preskriberat. PreskriptionstiderReglerna kring när tiden för när man kan åtalas för ett brott (så kallad preskriptionstid) hittar man i 35de kapitlet i brottsbalken. Man ska alltid börja räkna tiden från det att brottet kan anses ha begåtts, 35 kapitlet 4 § brottsbalken.Av 1 § i detta kapitel kan man utläsa att det råder olika tider beroende på vilken straffsskala som brottet har. Som jag redan har gått igenom ovan har bedrägeri en straffskala som uppgår till 2 års fängelse, vilket gör att 35 kapitlet 1 § 2 p blir tillämpning. I den regeln kan man utläsa att ett brott som har högre än 1 års fängelse men inte högre än 2 års fängelse ska ha en preskriptionstid på 5 år. Vad gäller grovt bedrägeri får man istället kolla på 1 § 3 p där det står att ett brott som har högre än 2 års fängelse men inte högre än 8 års fängelse ska ha en preskriptionstid på 10 års fängelse. Slutsatsen av detta blir att om du är misstänkt för ett bedrägeribrott som skedde för 2 år sedan spelar det ingen roll om det ska bedömas som normalgraden eller som grovt, det faller ändå innanför preskriptionstiden. Du kan med andra ord bli åtalad för brottet. Jag hoppas du är nöjd med ditt svar! Tveka annars inte på att höra av dig igen med en ny fråga.Allt gott,

Hur länge stannar böter kvar i belastningsregistret?

2020-01-16 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående belastningsregistret. Om en person kör på gångbana med bil för att lasta på grejer från huset och bli stoppad av Polisen och får böter hamna man på någon register hos Polisen?
Ebba Alkehag |Hej och tack för att du använder dig av Lawline!Så som du beskriver frågan uppfattar jag det som att en person har kört på ett olovligt sätt, som har resulterat i att polisen har gett denne personen böter. Jag uppfattar det som att den böter som personen fick var en så kallad penningböter, vilket är ett engångsbelopp som inte baseras på lönen eller liknande. Den vanligaste formen av penningböter är exempelvis fortkörningsböter eller andra mindre brott mot Trafikförordningen (där regler finns gällande körning av bil etc), och så som jag förstår din fråga är det just det som har hänt. När polisen dömer ut att en person ska betala penningböter registreras detta hos polisen i det så kallade belastningsregistret. För detta register finns det en del regler; exempelvis vem som har rätt att hämta ut information därifrån men också hur länge en "påföljd" ska finnas kvar i registret innan det gallras bort.I enlighet med gallringssystemet, vilket följer av Lag om belastningsregister 17 §, ska böter (där medräknat penningböter) tas bort från registret/systemet efter 5 år. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Ha en fin dag!Mvh

Hur räknar man ut dröjsmålsränta?

2020-01-08 i Dröjsmålsränta
FRÅGA |Hej jag undrar hur får jag fram ränta på 831.871 enligt paragraf 3 och 6 från och med 12/4-19 fram till nu dagen datum? Hälsningar Annelie
Ebba Alkehag |Hej! Vad kul att du använder sig av Lawline.Jag har uppfattat din fråga som att du vill ha hjälp med att räkna ut ränta på det givna beloppet i frågan. Tolkningen jag har gjort är att det rör sig om en fordran med ett satt betalningsdatum, den 12/4 2019. Jag ser också att du skickade in frågan i december 2019, och detta kommer jag att använda mig av vad gäller min uträkning. Precis som du själv skrivit utgår dröjsmålsränta för sådana fordringar från och med datumet som fordran faller till betalning, vilket du hittar i 3 § räntelagen. Dröjsmålsränta räknas ut på det sätt att man tar den rådande referensräntan och lägger till 8 procentenheter. Detta hittar du i den 6 § samma lag. Referensräntan bestäms för nytt kalenderhalvår av Riksbanken och att så är fallet kan du se i 9 § samma lag. Det ska alltså fattas beslut om referensräntan varje januari samt varje juli varje år. Referensräntan under 2019 mellan januari-juni låg på -0.5 % och från juli-december låg referensräntan på 0.00 %, vilket du kan läsa om på Riksbankens hemsida. Vad detta innebär för ditt fall är att man kommer att behöva göra två uträkningar. En av gäller de månader som faller mellan januari-juli och en vad gäller de månader som faller mellan juli-december. Vad som är viktigt att komma ihåg vid beräkningarna är att 8 procentenheter ska läggas till vid uträkningen samt att det belopp man får fram måste delas på 6, eftersom det kommer motsvara en summa för hela 6 månadsperioden. Låt mig försöka göra det enklare att förstå genom att göra en uppställning och uträkning nedan: Period 1, januari-juni 2019: -0.5 % + 8 % = 7.5 % - detta är dröjsmålsräntan på 6 månader. 7.5 % x 831 871 kr = ca 62 390 kr Detta måste du alltså dela med 6, eftersom du vill veta vad fordran + ränta hamnar på för en månad. 62 390 kr / 6 månader = ca 10 398 kr. Denna summa ska man alltså betala varje månad mellan januari-juni som man är i dröjsmål. Du skriver att fordran föll till betalning den 12/4, vilket är april månad. Detta innebär att för månaderna april, maj och juni ska det betalas 10 398 kr i månaden fram tills juni, eller till dess betalning sker. Period 1, juli-december 2019:0.0% + 8 % = 8 % - detta är dröjsmålsräntan för 6 månader.8 % x 831 871 kr = ca 66 550 kr.Detta ska också delas på 6, eftersom man ska veta vad en månad blir.66 550 / 6 = ca 11 092 kr.För varje månad mellan juli fram tills december 2019 som fordran inte har betalats ska personen betala 11 092 kr i dröjsmålsränta.En sammanfattning av detta blir att om en fordran, som skulle betalats i april 2019, inte betalas förrän i december 2019, har personen en skyldighet att betala dröjsmålsränta för månaderna mellan april-december. Detta kommer utgöra en total summa, baserat på 3 månader från period 1 ovan och 5 månader från period 2, på 31 194 + 55 460 = 86 654 kr i dröjsmålsränta.Jag hoppas detta har gett dig den hjälpen du behövde! Om du behöver det kan du alltid ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Ha en fortsatt bra vecka!Mvh

Hur räknas man ut kvarlåtenskapen när det finns särkullbarn?

2019-12-28 i Särkullbarn
FRÅGA |Hej, vi är två syskon och en halvsyster. Vi har gemensam far som gick bort för 30 års sen. Då fick vi alla ut laglotten. Nu har vår mor gått bort och arvskifte ska göras (bodelning gjord) Hur ska vi beräkna var ens andel av kvarlåtenskapen ?
Ebba Alkehag |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom jag har uppfattat din fråga så att den handlar om hur man ska räkna ut fördelningen av ett arv kommer jag att använda mig av reglerna i Ärvdabalken (ÄB). Jag har också uppfattat det så att den far som ni tre syskon har gemensamt var gift med din och din systers mor vid tillfället då han dog. Vid ett sådant fall kallas den halvsyster som du har för särkullbarn, eftersom hon inte är barn till den mor som din far vid dödstillfället var gift med.Vid din fars bortgång hade din mor, som hans maka, rätt till att först "ärva" honom.Detta kallas för makas arvsrätt och går som huvudregel före barns arvsrätt, 3 kap. 1 § ÄB. Din mor ärvde alltså er far före er, med fri förfoganderätt. Detta innebär att hon hade rätt att fritt förfoga över din fars kvarlåtenskap genom att exempelvis leva upp pengarna, resa för dem eller köpa hus. Hon hade dock inte rätt att testamentera bort arvet. Undantag från regeln om att makar ärver först är om det finns särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att ta ut sitt arv före efterlevande maka/or. Detta innebär att din halvsyster hade rätt att plocka ut en tredjedel (eftersom din fars egendom ska delas mellan dig, ditt syskon och din halvsyster lika, 2 kap. 1 § ÄB). Det framgår dock av din förklaring i frågan att din halvsyster enbart valde att ta ut sin laglott, vilket motsvarar hälften av arvslotten, vilket jag väljer att tolka som att din halvsyster avstod från att plocka ut resterande del av sin arvslott till förmån för din mor, 3 kap. 9 § ÄB. Du skriver också att du och ditt andra syskon också tog ut er laglott direkt vid din fars bortgång. För att göra det hela enklare att överskåda kommer jag att här göra ett exempel för dig. Låt säga att din far hade 300 000 kr i kvarlåtenskap när han gick bort (hälften av giftorättsgodset mellan han och hans maka). Detta skulle tillfalla var och en av hans barn med en tredjedel, alltså 1000 000 kr var. Av dessa 100 000 kr utgör varje laglott hälften, alltså 50 000 kr. Den enda lagstadgade rätten att få ut laglotten är egentligen hos din halvsyster, som har rätt att plocka ut hela sitt arv med en gång. Dock skriver du att var och en av er plockade ut er laglott, vilket motsvarar ett värde av 150 000 kr av de 300 000 kr som fanns hos din far. 150 000 kr tillfaller således din mor i förtursarv.När din mor nu har gått bort måste din fars kvarlåtenskap således räknas bort först.Eftersom din mamma ärvde 150 000 kr med fri förfoganderätt är det inte säkert att exakt denna summa finns kvar att dela ut till er. Vid din mors bortgång ska kvotdelen i form av efterarv till er barn delas ut först, vilket räknas ut genom att ta din mors förtursarv = 150 000 kr / totala värdet av kvarlåtenskapen din mor hade vid din fars bortgång = 300 000 (hälften av totala kvarlåtenskapen genom exemplet ovan) vilket ger oss = 150 000 / 300 000 kr = 50 %. Dessa 50 % ska således delas lika mellan dig och dina två syskon, oavsett om den ena är ett halvsyskon. Efter detta ska resterande 50 % av din mammas kvarlåtenskap delas mellan dig och ditt helsyskon, eftersom din halvsyster inte ärver efter din mor. Låt mig ge dig ett exempel: Om din mor vid sin bortgång har använt upp en del pengar och att hennes kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kr. Av dessa ska först 50 % tas "bort" för att delas mellan er alla tre syskon i form av efterarv från er far. 250 000 kr ska alltså delas lika mellan er. Därefter återstår 250 000 kr som bara du och ditt helsyskon ska dela mellan er eftersom ni ärver lika efter er mor, under förutsättning att din mor inte har gift om sig sen din fars bortgång. Detta är bara ett exempel och jag väljer därför att inte räkna ut det för dig på mer exakt nivå. Jag hoppas dock att mitt svar har hjälp dig en bit på traven och att ni löser situationen! Om ni behöver mer hjälp så tveka inte på att antingen ställa en ny fråga eller vända er till våra duktiga jurister som kan hjälpa er med arvskiftet. Ta hand om er och god fortsättning! Mvh

Vad gäller vid uppsägning av jakträttsavtal?

2019-12-20 i Avtal
FRÅGA |uppsägning av jaktavtal jag vill ha blanketter
Ebba Alkehag |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du vill ha hjälp med hur man kan säga upp ett jaktavtal (jakträttsavtal). Det framgår inte tydligt nog av din fråga om du ställer den utifrån att du är personen som har rätt att jaga eller om du är personen som äger marken någon annan får lov att jaga på. Jag kommer därför att svara på din fråga utifrån ett mer "generellt synsätt". Jag kommer att ta hjälp av Jaktlagen (och i den mån den hänvisar vidare även Jordabalken). Ett jakträttsavtal ska sägas upp för att det inte ska fortsätta att gälla. Avtal med avtalad tid: Om det finns ett jakträttsavtal där avtalstiden har varit minst 1 år ska avtalet sägas upp för att det ska sluta att gälla (16 § 1 st Jaktlagen). Om parterna i avtalet inte har kommit överens om något annat ska avtalet sägas upp 6 månader innan avtalets utgång. Om en uppsägning inte görs i tid kommer avtalet att förlängas med lika lång tid som det ursprungliga avtalet gällde för (16 § 2 st Jaktlagen).För att förtydliga detta ges här ett exempel: Ett jaktavtal finns mellan 1 januari 2019 fram tills 1 januari 2021. För att detta avtal ska sluta att gälla måste det sägas upp senast 1 juli 2020 (6 månader innan 1/1 2021). Om detta inte görs kommer avtalet få en ny period på 2 år, vilket gör att det nu istället kommer föreligga ett avtal som sträcker sig till 1 januari 2023 med samma regler för uppsägning.Avtal på obestämd tid: Om man istället har ett jakträttsavtal som löper på obestämd tid ska detta också sägas upp för att sluta att gälla. Man kan dock inte ställa kravet på "6 månader innan avtalstidens utgång" eftersom man i dessa fall inte har någon avslutningstid för avtalet. Vad som gäller för dessa avtal är att avtalet slutar att gälla (det sägs upp) 6 månader efter att man har sagt upp det (16 § 3 st Jaktlagen).En uppsägning ska ske skriftligt.Oavsett vilken typ av avtal det handlar om ska uppsägningen ske skriftligt. Detta följer av 16 § 4 st Jaktlagen som hänvisar vidare till 8 kapitlet 8 § Jordabalken. Det framgår inget vidare av lagen vad som menas med "skriftligen" vilket gör det lite oklart om det måste ske genom blanketter, egen skrivet dokument eller om det räcker att skicka ett mail till den andra parten och förklara att man säger upp avtalet. Vad jag råder dig att göra för att vara på den säkra sidan är att upprätta ett eget "uppsägningsdokument" där du skriver att du vill säga upp avtalet, redovisar för datum samt skriver på dokumentet. Jag råder dig också att göra kopior på dokumentet så du kan spara en upplaga. Sedan kan du antingen skicka detta dokument med posten (helst då genom prioriterad post) eller överlämna det till den andra parten i avtalet. Om du inte anser att du har fått tillräcklig hjälp genom mitt svar är det bara att skicka in en ny fråga till oss via vår gratistjänst. Känner du att det inte skulle räcka kan du alltid ringa till juristerna här på Lawline också! Med det sagt vill jag önska dig en trevlig helg och ett gott nytt år.Mvh